Med publiken i blickfånget
|
|
- Monica Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under tal Ulrika Andersson 1
2 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan Corp., Stockholm 2012 ISBN:
3 Innehåll Med fokus på publiken 5 Publikanpassning idag 5 Publikanpassning förr om åren 6 Med fokus på syftet 7 Några definitioner 9 Bokens disposition 10 Studien ramverk 13 Teoretisk utgångspunkt 13 Branschkultur och samhällskontext 15 Övergripande analysmodell 17 Empiriska utgångspunkter 19 Tidningsmaterial 19 Arkivmaterial 20 Intervju 21 Annonsörsperspektivets dominans tal 23 Samtida influenser 23 Tidig användning av läsarenkäter 25 Skepsis kontra nyfikenhet 28 Ökat intresse och försök till branschstandard 31 Kontextuella faktorer påverkar intresset 34 Publikundersökningar på redaktionen tal 39 Journalistikens professionalisering 39 Publikundersökningarnas position i branschkulturen 41 Publikanpassning runt Fokus på de unga 58 Publikstudier med fördröjning 63 Ökad efterfrågan under 1980-talet 72 Kontextuella och kulturella faktorers betydelse 79 3
4 Med publiken i blickfånget Skiftande tongångar om publikstudiers betydelse 83 Centrala förklaringsfaktorer 86 Bildförteckning 89 Referenser 91 4
5 1. Med fokus på publiken Publikanpassning idag En vacker oktoberdag, ungefär ett decennium in på det tjugoförsta århundradet, sitter jag i en stor lokal och lyssnar till föreläsare som pratar om vikten av att skaffa sig kunskap om läsarna och hur just deras tidningar har valt att använda sig av publikundersökningar i det redaktionella utvecklingsarbetet. Även om tillvägagångssätten varierar, råder den en tydlig konsensus bland branschföreträdarna som är på plats: det går inte att utveckla en tidningsprodukt som passar 2000-talets mediemarknad om man inte också bjuder in läsarna och lyssnar till de synpunkter och den efterfrågan som finns bland publiken. Alla håller naturligtvis inte med. Men även om man har en motsatt åsikt, är det idag trots allt nästan otänkbart för många redaktionsledare att inte arbeta med någon form av publikstudier. Det huvudsakliga skälet brukar oftast anses vara mediemarknadens ökade konkurrens och publikens ändrade medievanor. Det är inte längre lika självklart att en dagstidning lockar samma stora publik som tidigare. Under de senaste tjugo åren har publiken fått mer än någonsin att välja på, ett stort smörgåsbord som erbjuder digitala såväl som analoga medieformer, gratismedier såväl som betalmedier. Det innebär också att våra möjligheter att anpassa mediekonsumtionen efter personliga intressen och behov är betydligt större idag än för bara ett par decennier sedan. Denna successiva omvandling har satt sina spår hos dagspressen, inte minst i form av minskande upplagor. Även om dagspressen som helhet fortfarande lockar till sig en stor del av publiken, har omdaningen haft stor påverkan på branschen. Som en konsekvens av ökad konkurrens och minskade upplagor, har publikanpassningen blivit tydligare på många redaktioner. Publiken har förstås stått i fokus även tidigare, men under framför allt 2000-talet har det 5
6 blivit tydligt för många tidningar att det kanske inte räcker att köra på i gamla hjulspår och lita till magkänslan. De senaste åren har det pratats om att publiken sätts i centrum på ett annat sätt än tidigare, då nyhetsredaktioner väljer att utveckla den redaktionella produkten utifrån målsättningen att bli mer publikvänliga. 1 Det går överlag att skönja en större fokusering på aktiviteter som syftar till att öka interaktionen mellan redaktion och publik. Redaktionsledare uppfattar ofta dialogen med publiken som mycket viktig och de flesta redaktioner uppmuntrar publiken att delta i olika former av läsarpaneler. 2 Betydelsen av journalisters publikkännedom är en annan fråga som har lyfts fram under senare år, liksom betydelsen av att använda publikundersökningar som ett centralt verktyg i det redaktionella utvecklingsarbetet. 3 Något förenklat kan sägas att publikundersökningar under de senaste åren på allvar har tagit steget in på redaktionerna, som konsekvens av ett växande behov av att kunna utvärdera och förbättra den egna produkten och också få en ökad kunskap om läsarna. Publikstudier har därigenom vuxit fram som en branschgemensam norm, vilket fått konsekvensen att graden av publikanpassning har blivit större på redaktionerna. Publikanpassning förr om åren Åter till den vackra oktoberförmiddagen. När jag sitter där i den stora lokalen och lyssnar till olika branschföreträdares erfarenheter kring publikorienterat arbete, kan jag inte låta bli att fundera över hur det såg ut tidigare, innan omvandlingen av mediemarknaden och det stora upplagetappet tog fart. Kan det verkligen vara så att det bara är just under de allra senaste åren som det har funnits ett intresse av att veta vad publiken tycker om sin tidning, vilka nyheter man vill läsa mer eller kanske mindre om? Hur gjorde man tidigare när olika delar av tidningen skulle göras om? Satte fingret i vädret för att känna vart vinden blåste? Lyssnade på 1 Hedman 2009; Sternvik 2007; Andersson Hedman 2009; Nygren 2008; Andersson Andersson 2009,
7 magkänslan? Eller kan det ha varit så att redaktionerna även längre tillbaka ägnade sig åt publikundersökningar, om än i mindre intensiv omfattning jämfört med idag? Det är trots allt så att studier av den läsande publiken inte är någon ny företeelse i sig. Intresset för att studera vem tidningsläsaren är och vad han eller hon väljer att uppmärksamma i tidningen, tog sin början för nästan hundra år sedan. Det var då som amerikanen George Gallup under talet initierade de första obs-lässtudierna. 4 Och i början av 1930-talet var det premiär för den första svenska abonnentanalysen. 5 Den svenska tidningsbranschens nyfikenhet på studier av läsarna vaknade successivt till liv under och 1950-talen, även om skepsisen mot dessa studier länge var relativt stor. De undersökningar som gjordes tycks under lång tid dock främst ha varit förbehållna annonsörerna och annonsavdelningarna, snarare än redaktionerna. Ursprunget till det skifte som kan sägas ha skett i slutet av 1990-talet, då publikanpassning mer eller mindre antagit formen som norm på redaktionerna, har således rötter tillbaka till det tidiga 1900-talet. Men hur har vägen mot denna normalisering egentligen sett ut? Det är den övergripande fråga som den här studien fokuserar på. Med fokus på syftet Genomlysningen av frågan om publikanpassning kommer att göras med utgångspunkt i användningen av publikundersökningar på svenska tidningsredaktioner under perioden tal. Efter att själv ha studerat hur redaktioners användning av studier av den läsande publiken har utvecklats under och tidigt 2000-tal 6, väcktes mitt intresse för att se hur det har sett ut längre tillbaka i tiden. Tanken är att en tillbakablick av det här slaget ska kunna ge ytterligare relief till dagens situation och också bekräfta huruvida den ökande grad av publikanpassning som kunnat skönjas i branschen under senare år, är en unik företeelse eller om det har tagit sig 4 Oberschall Gustafsson & Weibull Andersson 2009,
8 motsvarande uttryck även under tidigare perioder. På så sätt menar jag att det är möjligt att följa publikanpassningens framväxt som branschgemensam norm. Studiens syfte är formulerat som att studera svenska morgontidningars fokus på publikanpassning under perioden , där den centrala utgångspunkten ligger i redaktioners användning av publikundersökningar. En fråga som är av särskild relevans att belysa, är hur utbrett den typen av arbete har varit inom branschen såväl som på enskilda redaktioner under den aktuella perioden. Inom ramen för denna frågeställning kommer jag också att försöka klargöra om det förekom någon form av debatt kring publikanpassningens eventuella för- och nackdelar och hur denna debatt i så fall såg ut. Ytterligare en fråga som kommer att studeras är vilka konsekvenser eventuella satsningar på publikstudier har fått för det redaktionella arbetet. Här är jag särskilt intresserad av att söka svar på huruvida redaktionerna gjorde några konkreta satsningar på eller förändringar av det redaktionella innehållet till följd av dessa publikundersökningar; med andra ord, i vilken utsträckning publikundersökningar låg till grund för redaktionellt utvecklingsarbete. För att nå ett svar på frågorna har jag valt att använda mig av primärkällor i form av arkivmaterial, tidningsartiklar och retrospektiv intervju. Detta material har sedan kompletterats med sekundärkällor i form av befintliga studier. En övergripande presentation av det empiriska materialet finns i avsnittet om studiens ramverk. Eftersom arbetet berör en tidsperiod som ligger en bit tillbaka i tiden, är möjligheten att ge en allomfattande bild av publikanpassningens utbredning något begränsad. Jag menar att studien därför bör betraktas som exemplifierande, snarare än heltäckande. Analysen av de empiriska resultaten görs utifrån de rådande ideal och den samtida kontext som dessa härrör från. Tanke är att på så sätt få förståelse för varför situationen såg ut som den gjorde och också förstå de eventuella förändringar som skett under perioden. En beskrivning av den övergripande teoretiska utgångspunkt som ligger till grund för analysen, återfinns i avsnittet om studiens ramverk. 8
9 Några definitioner I den historiska tillbakablick som görs i studien, förekommer en rad begrepp som är förknippade med fokus på och olika former av undersökningar av publiken. För att underlätta läsningen vill jag därför ge en kort beskrivning av dessa begrepp och också klargöra vad jag avser med två av de samlingsbegrepp som jag har valt att använda i analysen. Ett av studiens centrala begrepp är publikanpassning. Publikanpassning som sådan kan tänkas innefatta en mängd olika företeelser. Om vi tittar på dagens situation, skulle begreppet kunna beskrivas som ett sätt att genom ökade kontaktytor, publikstudier, kunskapsutveckling och anpassning av innehållet, försöka närma sig publikens behov och intressen. Så som begreppet används i den här studien, handlar det dock huvudsakligen om huruvida redaktionerna har arbetat med någon form av publikundersökningar och om dessa i så fall har använts i det redaktionella arbetet. Det finns naturligtvis fler sätt som publikanpassning skulle kunna ta sig uttryck på under den undersökta tidsperioden, men givet mitt intresseområde fokus på publikundersökningar så har jag valt att göra en snävare avgränsning av begreppets omfattning. Ytterligare några begrepp som är värda att nämnas, är de tre som har med studier av den läsande publiken att göra och som förekommer i avsnittet Annonsörsperspektivets dominans tal. Dessa begrepp är allmänt vedertagna inom publikforskningen och ingår här som en del i bakgrundsbeskrivningen kring hur intresset för och arbetet med publikundersökningar har vuxit fram under 1900-talet. De tre begreppen handlar om: abonnentanalyser, som enbart riktar in sig på de faktiska prenumeranterna; läsekretsanalyser, som kan beskrivas som ett slags gallupundersökningar, baserade på ett representativt urval av allmänheten, men fortfarande med fokus på en specifik tidning; samt läsarundersökningar, som fokuserade på den allmänna läsningen av tidningar bland befolkningen. 7 För egen del har jag valt att använda samlingsbegreppet publikundersökningar när jag i texten beskriver det arbete som pågått på tidningarna. Skälet till att jag har valt att inte urskilja de olika 7 Gustafsson & Weibull
10 undersökningsformerna mer än i den historiska beskrivningen är att det inte är undersökningsformen som sådan som är det väsentliga här, utan huruvida man alls har använt fenomenet i sig på redaktionen samt i vilken utsträckning det har påverkat innehållet. Därför ser jag det som mer väsentligt att använda det övergripande begreppet publikundersökningar i analysen. Det bör dock tilläggas att jag ibland, i syfte att variera språkbruket, också använder begreppet publikstudier. Dessa båda begrepp ska alltså ses som synonyma med varandra. Bokens disposition Bokens innehåll är fördelat på fem kapitel, där de två första kan beskrivas som studiens yttre ram. I detta det första kapitlet har studiens övergripande utgångspunkter ritats ut, för att på så sätt placera studiens syfte i ett vidare sammanhang. Därefter följer ett avsnitt om arbetets teoretiska och empiriska utgångspunkter, där studiens generella analysmodell och dess parametrar presenteras, liksom de empiriska utgångspunkter som ligger till grund för undersökningen. I anslutning till denna del förs även en diskussion kring valet av metod och material. Bokens båda resultatkapitel är uppdelade på en första del som omfattar åren runt tal och en andra del som omfattar perioden tal. Båda kapitlen inleds med en kortare sammanfattning av den samtida kontexten, huvudsakligen i form av medielandskapets utformning samt synen på journalistik och det journalistiska uppdraget. Avsnittet som fokuserar på talet handlar därefter främst om hur intresset för läsarna och olika former av publikundersökningar började spira under den aktuella perioden, medan avsnittet med utgångspunkt i talet främst fokuserar på ett antal tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar samt vilka konsekvenser detta arbete fick för tidningens redaktionella utvecklingsarbete och innehåll. I det avslutande kapitlet görs så en sammanfattande analys av de resultat som kommit fram under arbetets gång. Förhoppningen är att därigenom kunna ge en bild av hur intresset för publikstudier och publikanpassning har sett ut under den studerade tidsperioden. 10
11 Slutligen vill jag även rikta ett stort tack till Ridderstads stiftelse för historisk och grafisk forskning, som genom generöst bidrag har möjliggjort den här studien. Det huvudsakliga arbetet med undersökningen är gjort under åren
Förarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merFörord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se
Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning
Läs merEfter regn kommer sol
Efter regn kommer sol Kan deliberativ demokrati påverka kommuner att nå hållbar utveckling? Axel, 6 år, Sweden. På Cypern är en solfångare på hustaket en lika vanlig bild som den av det svenska huset med
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merSvenska 8B v.11-13. Syfte:
Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merKapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.
Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den
Läs merPiratpartistisk tidning
Piratpartistisk tidning Beslutsunderlag inför Piratpartiets styrelsemöte 27 september 2015, av Anton Nordenfur Bakgrund Inför partistyrelsemötet i augusti 2015 lämnade jag in ett beslutsunderlag som sammanfattade
Läs merHjälp andra att prata OM Er En minikurs i marknadsföring EKFA 2012
Hjälp andra att PRATA OM ER En minikurs i marknadsföring EKFA 2012 VAD VILL DU UPPNÅ MED DIN KOMMUNIKATION? PÅVERKANSTRAPPAN: Kunskap Intresse Beslut Handling ( Komma tillbaka) Vad vill du ska hända? Människor
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merVarför Genomförandeplan?
Äldreboende Varför Genomförandeplan? Kvalitetssäkrar omvårdnaden säkerställer att boendes behov blir tillgodosedda. Stödjer personal att arbeta behovsinriktat. Behovsstyrt istället för insatsstyrt. Personalen
Läs merDet naturliga åldrandet
Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merMynta och den mystiske rånaren
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? När Mynta är i Sofias godisbutik kommer plötsligt en rånare in. Rånaren lämnar ett hotbrev. Sofia vågar inte gå
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs merLärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:
Läs merMellan dig och mig Mårten Melin
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör
Läs merFör att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.
Att kunna föra en strukturerad diskussion handlar om att på ett fungerande sätt delge andra sina åsikter och tankar i ett ämne. Det handlar om att både kunna tala, lyssna och förstå turtagningens principer.
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merMed fokus på ungdomars röst och 365 andra saker
Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Det är helt knäppt att vårt samhälle är så segregerat. Blanda mer! Den åsikten uttryckte nästan alla de drygt 130 ungdomar som intervjuades i projektet RÖST.
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merRedaktionell publicitet Del 1: Artiklar
Ramverk för: Redaktionell publicitet Del 1: Artiklar Datum: Företag: Produktgrupp: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Utnyttja pressens slagkraft Modern marknadsföring
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merTabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar. leder formatövergången till en innehållslig tabloidisering?
Paper till Statsvetenskapliga institutionens Allmänna forskarseminarium i Vasa och Åbo 30.10.2013 Respondent: Ari Nykvist Tabloidformatets inverkan på innehållet i dagstidningar leder formatövergången
Läs merSIDAN 1. Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Boken handlar om Rasmus och hans pappa Sören. Rasmus mamma har blivit dödad i en bilbomb. Det var ett mc-gäng, som Rasmus pappa har varit med i, som
Läs merSå kan ni arbeta med digitala informationsskärmar. Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor
Så kan ni arbeta med digitala informationsskärmar Tips och råd för digital signage inom offentlig sektor Digitala informationsskärmar är en mycket bra kanal för att snabbt och effektivt sprida information.
Läs merSvenska som andraspråk
Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,
Läs merMentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers
Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merUtvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...
Läs merMentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm
Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merArbeta med media i klubben
Arbeta med media i klubben Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång mediaarbete i klubben. v2.indd 1 2009-02-19 12:47:43 Arbeta med media i klubben Syns du inte, finns du inte. Det är ett talesätt
Läs merFörhandling - praktiska tips och råd
Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på
Läs merUng och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merLOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.
LOGGBOKEN Serviceloggboken är för dig som arbetar i ett serviceyrke eller som ska börja jobba med service. Låt den bli din egen speciella loggbok. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merUngdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1
Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet
Läs merMediedjungeln (sas) mediekunskap för barn
Lärarhandledning för Svenska som andraspråk Av-nummer: 21222tv1-5 av Carolina Ahnhem De fem första programmen i serien Mediedjungeln handlar om hur man gör TV, radio, nyhetsprogram, såpor och hur man skriver
Läs merVad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merUtvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merHur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?
Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merHANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING
HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs merMODERSMÅL FINSKA 1. Syfte
MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merLATHUND Att planera en mässa eller utställning
LATHUND Att planera en mässa eller utställning När man medverkar vid utställningar av olika slag är det viktigt att ha en klar strategi kring sitt deltagande. Att bara åka dit på vinst och förlust med
Läs merLPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Läs merPrövning i Moderna språk 2
Prövning i Moderna språk 2 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska: Jeanette
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merDONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank
DONATORBARN I SKOLAN Inspiration till föräldrar KÄRA FÖRÄLDRAR Med detta material vill vi ge inspiration till dig som har ett donatorbarn som börjar skolan. Det finns lika stor variation bland familjer
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merSTÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merIdrottens föreningslära GRUND
1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merSjälvbestämmande och delaktighet
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merReklamkoncept & Annonser. Johanna Ellström Berghs HT13 Art Directing
Reklamkoncept & Annonser Johanna Ellström Berghs HT13 Art Directing Reklamkoncept Hur jag gick tillväga Jag satte mig ner och skrev upp vilka olika vinklar jag har sett att andra företag som bygger på
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merEgenmäktigt förfarande i gymnasieklass
h en lation. hålla ett., hänförd, de, r svårt yttja människors r brutalt resultatet detaljstudie i atthet, rolig m vartannat. kärlek. sar Söderbergs molande öms klara ironi. Lena Andersson Egenmäktigt
Läs merProblemlösning som metod
Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merBEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation
BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad
Läs mer- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.
BOSTAD Hur bor du? Malin Fasth bor i Jonsered. - Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har :om mycket. Vi har också en stor trädgård. ^ ODe"tä7mycket
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merTRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET
2 : 1 Alla förskolor och skolor har ett uppdrag att skapa en god arbetsmiljö för barnen och eleverna, då det gagnar deras välbefinnande under den tid de finns i förskola och skola. Förskolan och skolan
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs mer