Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Transkript

1 Lärarhandledning för Svenska som andraspråk Av-nummer: 21222tv1-5 av Carolina Ahnhem De fem första programmen i serien Mediedjungeln handlar om hur man gör TV, radio, nyhetsprogram, såpor och hur man skriver nyhetsartiklar. Varje program är uppdelat i två delar; en första del där man genom reportage och intervjuer får reda på hur mediet fungerar och en andra del som heter Sofia snokar. Sofia avslöjar hemligheter och lustigheter inom de olika områdena. Programmen är rekommenderade för åk 1-3, men passar också bra i åk 4-6. Skapa förförståelse Programmen är fulla av information, där både innehåll och ordförråd är nya för de flesta. När man undervisar elever som inte kommit så långt i sin andraspråksutveckling är det därför viktigt att arbeta mycket med elevernas förförståelse. Detta kan man till exempel göra genom att titta på något avsnitt av Lilla Sportspegeln och Lilla Aktuellt innan man ser på programmen om TV. Diskutera sedan vad programmen handlar om, vem programmen vänder sig till, om det finns andra liknande program och om någon sett programmen tidigare. Att ha en gemensam upplevelse av detta slag skapar sammanhang och gör att alla har en chans att följa med i arbetet. På samma sätt kan man, genom att tillsammans titta i tidningar och lyssna på radio, skapa meningsfullhet inför de andra programmen i serien. Vissa centrala begrepp kan vara viktiga att ta upp och reda ut inför visningen av programmen. Förslag på sådana begrepp finns angivna längre ner i denna handledning. Fantisera Genom att skapa ett fantasiforum inför varje program ni ser i serien, skapar ni förutom förförståelse också språkutvecklande situationer. Låt eleverna först fritt få fantisera kring hur de tror att man gör TV, vad man kan fuska med, hur det låter som en bil startar i en studio, hur en nyhet så snabbt kommer in i tidningen osv. Låt sedan eleverna gå hem/till fritids och ta reda på så mycket de kan, inför programmet ni ska se t ex dagen därpå. Hör med eleverna vad de fått reda på och visa sedan programmet. Interkulturell undervisning Att undervisa elever med andra modersmål än svenska innebär också möjlighet till en interkulturell undervisning. Naturligtvis har man inte samma syn på vad som får stå i tidningen, eller synas i TVrutan i alla länder, men mycket är säkert gemensamt för t ex TV-vanor i en klass med elever från olika delar av världen. De flesta barn har säkert haft diskussioner med sina föräldrar om hur mycket och vad man får se på TV. Många har säkert också något favoritprogram, eller kanske en favorittidning. Men det kan ju också hända att någon i klassen har tidigare erfarenhet av att det varken finns tidning, TV eller radio. Hur får man reda på vad som hänt i världen då? Vilka nyheter behöver man få reda på? En interkulturell undervisning ger klassen möjlighet att vidga sina referensramar utan att vara utpekande. Handledning till 1

2 Tematiskt arbetssätt För att ytterligare skapa meningsfullhet och sammanhang kan man visa programmen som en del i ett temaarbete. Man kan ha ett temaarbete med rubriken Hemligheter och som en del i detta visa programmen i serien (många knep och sådant vi vanliga tittare/lyssnare inte vet avslöjas i programmen). Många barn vill också arbeta t ex som programledare när de blir stora. Att se vissa delar av programserien inom temat: Mitt drömyrke - det vill jag bli när jag blir stor, kan vara meningsfullt. Debatt Programmen passar också bra som diskussionsinlägg om en debatt rörande t ex TV-tittande uppstår i klassen. Programmen har en objektiv framtoning och ger fakta inom de olika medierna. Debatten får klassen själv stå för. Allmänt om efterarbete Förutom de nedan angivna förslagen på vad man kan göra efter att man har sett ett av programmen, är det bra att alltid repetera innehållet när man sett ett program. Låt eleverna välja ut och rita EN sak som de minns speciellt bra. Be dem sedan berätta om sin teckning för en kamrat. Sedan kan de berätta för hela klassen. Var det många som mindes samma sak, eller var det olika? Språket som tankeinstrument För att utvecklas i sitt språk är det viktigt att eleverna får använda språket som ett tankeinstrument. I ett språkutvecklande arbetssätt är det bra att generellt ha konkreta arbetsuppgifter, men som kräver mycket tankeverksamhet. På följande sidor finns förslag på frågor och arbetsuppgifter till varje del av serien. Arbeta vidare Det finns fler förslag på hur man kan arbeta med temat medier i Ramp om medier. Gå in på Sök Ramp för lärare och medier. Den här lärarhandledningen är tänkt för elever i de yngre klasserna och för svenska som andraspråk. Det finns också möjlighet att ytterligare fördjupa sig i Mediedjungeln genom att titta på de tio efterföljande programmen AV-nr: 21302tv 1-10 (x 15 min). Kanske uppstår det ett sug i klassen efter att få veta ännu mer om tidningar, TV och radio? Då kan det vara bra att titta på dessa program och på så sätt avrunda arbetet med medier i klassen. Några länkar Sök Mediekunskap Sök Ramp om medier Handledning till 2

3 Av-nummer: 21222tv 1 Mediedjungeln TV Hur gör man TV? Vi följer med bakom kulisserna på Lilla Sportspegeln. 01:29 Intro till programmet. 01:30 Presentation av yrkena bildproducent, bildmixer och studioman. 03:20 Lilla Aktuellts programledare Marie berättar om arbetet i TV-studion. 06:26 Sofia Snokar, Sofia visar hur det går till att presentera väder i TV. Visa ett avsnitt av Lilla Sportspegeln. Red ut vad programmet handlar om och för vem det är gjort. Fråga eleverna hur de tror att man gör ett TV-program. Det kan också vara intressant att diskutera hur många personer (och vilka) de tror behövs för att göra ett TV-program som Lilla Sportspegeln. Programledare, inspelning, direktsändning Stoppa bandet efter att de olika yrkeskategorierna är presenterade. Be eleverna att berätta vad de själva helst skulle vilja arbeta med om de skulle jobba med att göra Lilla Sportspegeln. Fråga: Vad verkar vara svårt, respektive enkelt med att göra ett TV-program? Vad visste vi om TV innan vi såg programmet och vad vet vi nu? Låt eleverna få rita och berätta om sina favoritprogram på TV. Handledning till 3

4 AV-nummer 21222tv 2 Mediedjungeln Tidning Hur jobbar man på en kvällstidning och varför är löpsedlarna alltid så sensationslystna? Vi följer med bakom kulisserna på Expressen. 00:29 Intro till programmet. 00:30 Arbetsdagen på kvällstidningen Expressen börjar med ett redaktionsmöte. 01:30 Reportern Niclas får i uppdrag att bevaka en presskonferens. 02:40 Redaktionschefen förklara! Varför är det viktigt att vara först med en nyhet? Vad är en bra nyhet? 03:40 Reportern Niclas berättar hur det går till att skriva en artikel. 04:20 Fotografen Stefan berättar om bildens betydelse i tidningen. 04:50 Expressens topplista över mest fotograferade människor. 05:40 Niclas berättar vilka egenskaper en bra reporter ska ha. 06:40 Sofia snokar. Sofia förklarar hur tidningar lockar sina läsare. Just det här avsnittet av programserien lämpar sig för de äldre i målgruppen. Kanske gör ni en tidning tillsammans i klassen? Då kan det vara bra att se det här programmet för att lära mer. Titta i tidningar. Var i tidningen finns de olika texterna (nyheter, annonser, reportage, serier, TVtablå)? Be eleverna ta med tidningar som de tycker om. Nyhet, journalist, rubrik. Stoppa bandet före Sofia snokar och diskutera med eleverna hur lång tid det tar för journalisten att skriva/göra en artikel. Diskutera vad man kan skriva om i en tidning. Låt eleverna klippa och klistra rubriker och bilder ur tidningar. Be dem sedan skriva en artikel utifrån den rubrik och bild de valt. Låt eleverna göra egna intervjuer. Diskutera vad de skulle vilja fråga om de fick intervjua sin idol. Handledning till 4

5 AV-nummer 21222tv 3 Mediedjungeln Såpa Varför heter det såpa och varför är såpor alltid så spännande? Vi följer med bakom kulisserna när såpan Nya Tider spelas in. 00:56 Intro till programmet. 00:57 Så här går det till att spela in en såpa. Skådespelaren Karin från TV-serien Nya Tider berättar om sin arbetsdag. 02:40 Studiostatistik 03:15 Karin spelar in en scen i studiomiljö. 05:30 Såpans historia, arkivbilder. 06:44 Sofia snokar. Sofia lagar till en TV-såpa. Titta på ett avsnitt av en såpa. Diskutera tillsammans vad det handlade om och om/varför man vill se nästa avsnitt av såpan. Studio, skådespelare, regissör, avsnitt Stoppa bandet före Sofia snokar. Diskutera hur det verkar vara att vara skådespelare i en såpa och hur det verkar vara att jobba med att göra såpor. Fråga: Hur verkliga är såporna? Handlar de om det riktiga livet? Finns det såpor som är gjorda för barn? Titta på såpa-avsnittet ni såg innan filmen. Välj ut en scen ni skulle vilja dramatisera. Spela teater. Handledning till 5

6 AV-nummer 21222tv 4 Mediedjungeln Nyheter Vad är en nyhet och hur går det till att göra ett nyhetsprogram? Vi följer med bakom kulisserna på Lilla Löpsedeln. 00:19 Intro till programmet. 00:20 Introduktion av yrkena redaktör, reporter och programledare. 03:37 Lilla Löpsedelns reporter Anna åker iväg för att göra ett reportage. 04:39 Programledaren Simon blir sminkad innan han presenterar nyheter i direktsändning. 06:21 Sofia snokar. Sofia intervjuar Jarl Alfredius på Aktuellt om hur han kommer ihåg sina repliker i sändning. Titta på ett avsnitt av Lilla Aktuellt. Diskutera vad programmet handlar om och för vem det är gjort. Fråga eleverna hur de tror det bestäms vilka nyheter som får vara med i Lilla Aktuellt. Programledare, reporter, research, reportage Stoppa bandet före Sofia snokar. Diskutera vad som är viktigt för reportern Anna att tänka på när hon gör ett reportage. Be eleverna berätta om en nyhet de minns och om en nyhet de önskar få höra. Fråga dem också vad som är bra nyheter och vad som är dåliga nyheter. Låt eleverna göra en nyhetsbild, dvs. en bild som fångar någons intresse hur kan den se ut? Handledning till 6

7 Avnr 21222tv 5 Mediedjungeln Radio Hur skapar man bilder i radio och hur ser de som pratar i radio ut egentligen? Vi följer med bakom kulisserna på radioprogrammet Ketchup. 01:41 Intro till programmet. 01:42 En arbetsdag på redaktionen Ketchup. 03:00 Ketchups reporter Anton berättar om hur man sänder radio. 03:50 Så här går en radiosändning till. 05:40 En animation om hur radio fungerar. Lyssna på ett barn eller -ungdomsradioprogram. Diskutera innehållet. Fantisera tillsammans kring hur ljudet först kan komma in i radion och sedan ut ur den igen. Ljud, programledare, reporter Stoppa bandet efter stunt-scenen och diskutera vad som hände. De unga reportrarna var modiga. Vad skulle eleverna själva vilja göra som unga reportrar? Vad skulle vara spännande att höra på radio? Lek ljudgissningstävlingar. (Förslag på ljud finns i lärarhandledning till Mediedjungeln.) Vem kan gissa vad det här är för ljud? Vem kan gissa vad jag gör ljudet med? Spela in ljuden på ett band. Bjud in en klass till er och se hur många ljud de kan gissa. Använd bandspelare till att göra ett eget radioprogram. Handledning till 7