läraren Till ETT STUDIEPAKET FÖR TIDNINGSKONTAKT, EN MEDIAUPPLEVELSE OCH KRITISKT LÄSANDE. Innehållsförteckning:

Transkript

1 1. Till läraren ETT STUDIEPAKET FÖR TIDNINGSKONTAKT, EN MEDIAUPPLEVELSE OCH KRITISKT LÄSANDE. Innehållsförteckning: Aftonbladets Mediecenter från Lars Johan Hierta till våra dagar Målet: Eleverna skall förstå tidningens roll i samhället Så här fungerar studiepaketet Förberedelser ger mer Besöket en upplevelse Följ upp frågorna och fortsätt på temat

2 AFTONBLADETS MEDIECENTER FRÅN LARS JOHAN HIERTA TILL VÅRA DAGAR 2. Aftonbladets Mediecenter öppnades den 6 december Samma dag för 163 år sedan grundade Lars Johan Hierta den liberale oppositionsmannen tidningen Aftonbladet. Hans mål var att skapa en helt ny typ av tidning som vågade föra fram liberala tankar, som vågade bry sig om folket och ifrågasätta makten. Hierta var också affärsman. Han insåg möjligheterna med att invänta postdiligensen med utlandsnyheterna och ge ut tidningen på eftermiddagen samma dag. Så föddes den moderna dagstidningen. Hiertas Aftonbladet förde hela tiden en kamp mot överheten. Men trots ständiga utgivningsförbud rönte tidningen stor framgång. När Hierta sålde tidningen 1851 var han en av Stockholms rikaste män. Från Hiertas tid finns en rad spännande historier att berätta som också är väl värda eftertanke. Överheten och makten förfasades medan Hierta och hans journalister kämpade för det fria ordet. Hierta menade att hans medarbetare inte skulle...föra ett språk av bifall, än mindre av beundran. Dagens provocerande, undersökande och lättsamma journalistik har mycket gemensamt med Hierta. Överhet och makthavare granskas, debatter förs och tidningen är fortfarande skriven och redigerad för en bred läsargrupp. Aftonbladets Mediecenter för besökarna in i Hiertas tid av kamp för demokrati och tryckfrihet men ger samtidigt en aktiv upplevelse av dagens verklighet och journalistik. Centret är en del av ett studiepaket om journalistik. Före och efter besöket kan du engagera eleverna i intervju-, läs- och skrivarbete och ge en bild av dagens media. Själva besöket på centret tar cirka 2,5-3 timmar, där huvuddelen av tiden ägnas åt interaktiva övningar med personlig vägledning och senaste teknik. Handledningen ger dig stöd i förberedelserna och förklarar innehållet i paketet. MÅLET: ELEVERNA SKALL FÖRSTÅ TIDNINGENS ROLL I SAMHÄLLET Utan aktiva, oberoende och konkurrerande media är samhället ett slutet system där manipulation, korruption och diktatur lätt finner näring. Historien om Hiertas kamp för demokrati är ett lysande exempel på hur en tidning bidragit till utvecklingen i samhället. Det är faktiskt så att antalet fria oberoende tidningar i ett land generellt korrelerar med demokratins utveckling. Det övergripande målet med studiepaketet är att få ungdomarna att inse betydelsen av yttrandefrihet och förstå tidningarnas roll. Just Aftonbladets journalistik är lätt att förstå. Den är tydlig, speglar samhället i individnära exempel och vågar utmana i bild och text. Så här fungerar studiepaketet som består av tre delar: förberedelse besök och grupparbete på Aftonbladets Mediecenter uppföljning genom klassdiskussioner, uppsatser med mera Lärarhandledningen beskriver hur du kan planera de tre delarna. Tillsammans med handledningen har du också fått arbetsmaterial till eleverna samt en video (som du lämnar tillbaka till Aftonbladet vid besöket). Hur arbetsmaterialet skall användas beskrivs nedan. Förslaget är gjort så att du skall få rejäl hjälp i ditt arbete och klassen samtidigt få ut mesta möjliga av studiepaketet. Men det finns naturligtvis stora möjligheter för dig att ändra upplägget så att det passar just de teman eller den del av undervisningen som du vill utveckla.

3 3. Ambitionsnivån kan naturligtvis också variera i det man gör före och efter besöket på Aftonbladet. Studiepaketet är avsett för årskurs 9 och gymnasiet. Arbetsuppgifterna och ämnena som de skall arbeta med behöver inte variera över åldrarna. Däremot kommer naturligtvis resultatet att variera. Beroende på dina elevers förmåga och intresseområden väljer du ämnen i handledningen eller föreslår själv lämpliga arbetsuppgifter. FÖRBEREDELSER GER MER I förberedelsefasen sker: du presenterar centret och arbetet i grupper för eleverna gruppindelning i fyra grupper gemensam diskussion om tidningen och media grupparbete av eleverna för att göra en klasstidning. Denna del kan med fördel ske efter besöket på Aftonbladets Mediecenter. Beräkna åtminstone en lektion för presentation och diskussion, tre dubbeltimmar för grupparbetena och avslutningsvis en lektion för genomgång. Det är bra om eleverna kan spendera några timmar utanför schemat, eftersom allt arbete i grupperna inte kan ske på en gång (de olika individuella uppgifterna måste i viss mån ske successivt). Sammanlagt bör du avsätta minst 15 lektioner till hela studiepaketet. PRESENTATION Din inledande presentation bör ge eleverna: en första kontakt med tidningens roller: att informera om det som hänt men inte är känt, att berätta det som berör att provocera till debatt och spränga gränser, att våga ifrågasätta att avslöja så att sanningen kommer fram, att bry sig om individen att underhålla med nöje, sport och humor, att vara en tidning för de breda folkgrupperna illustration till lite av det som är journalistens vardag: att ta reda på saker, att intervjua, att skriva reportage, att fotografera, att redigera... hjälpmedel till grupparbetet i form av arbetsmaterial med bland annat råd för intervjuer och enkäter Börja gärna presentationen med att berätta om Sveriges största tidningar: DN, SvD eller någon 1. annan morgontidning och kvällstidningarna Aftonbladet ellerexpressen. Berätta om skillnaderna mellan tidningarna och att kvällstidningar säljs som lösnummer. De är därmed beroende av att förstasidan och löpsedeln är säljande. Däremot är inte annonserna i tidningen 2. en lika viktig inkomstkälla för Aftonbladet som för morgontidningarna. Kvällstidningar är mindre till formatet och ofta mer lättlästa med fler bilder än morgontidningarna. Morgontidningarna upplevs ofta som mer sakliga och med en bredare nyhetstäckning, nationellt och internationellt. Kvällstidningarna är mer nationella och väljer ofta att ta upp nyheter och reportage som väcker känslor och berör vanliga människor. Berätta om höjdpunkten: de kommer att få besöka Aftonbladets Mediecenter där de får arbeta 3. som journalister. Visa videon. (Den återlämnar du till Aftonbladet vid besöket.) Diskutera gärna de olika yrkenas roller på tidningen. Till exempel olika 4. ansvarsområden.

4 4. GRUPPINDELNING 1.Dela in klassen i fyra grupper: Informera Provocera Avslöja Underhålla Se till att grupperna har så jämnt antal elever som möjligt. I varje grupp utses en redigerare, som helst bör vara något datavan. 2. Grupparbetet i skolan: Tanken med grupparbetet i skolan är att klassen skall göra en gemensam tidning. Grupperna får jobba med att ta reda på olika saker som rör den egna miljön, skolan med mera. Några i en grupp kan intervjua, någon kanske gör en enkät, några skriver ner vad man fått fram, medan redigerarna svarar för fotografering och ser till att artiklarna får lämplig längd och bra rubriker. Arbetet med klasstidningen kan ske både före och efter besöket på Aftonbladets Mediecenter. Det bästa är kanske att använda besöket som en inspirationskälla till tidningsarbetet i skolan. Du bestämmer lämpliga uppdrag och arbetssätt för grupperna. Tips får du nedan i handledningen. Se under Grupparbete av eleverna. Den bästa moroten för grupparbetet är att klassen tar fram material för att göra en egen tidning i skolan. Om du av någon anledning inte vill göra en klasstidning finns säkert andra möjligheter att följa upp besöket på Aftonbladet. Besöket: De fyra grupperna får först gemensamt en introduktion, en bild av Aftonbladets som medieföretag och en inblick i hur man jobbar idag. Sedan får varje grupp en egen redaktion att jobba vid. Dela ut arbetsmaterialet (tidningsmallarna får bara redigerarna) och två tidningar 3. per grupp.

5 5. GEMENSAM DISKUSSION Grupperna får gemensamt bläddra i tidningen och läsa för att sedan kunna diskutera i klassen: Vilka saker skrivs det mest om? Nöje/brott/politik...? Vad är det som gör att något kommer i tidningen? Vad beror det på att tidningsläsningen bland ungdomar minskar? Vilka äger de största tidningarna i Sverige? Följande diskussionsfrågor är kanske mest lämpliga för gymnasiet, där kontakten med tidningar är något vanligare: Är det något som står i tidningen som är onödigt? Borde det skrivas mer om något annat? Varför? Är det viktigt att man läser tidningar? GRUPPARBETE AV ELEVERNA Planeringen förutsätter att du vill att eleverna skall producera material till en egen tidning. Givetvis kan du sätta andra mål för arbetet i skolan och ändå använda dig av nedanstående tips. 1.Gå igenom med klassen vad som gäller för grupparbetet: Grupparbetet är ett led för att producera en tidning i skolan. Fyra grupper arbetar med intervjuer/enkäter och skriver artiklar. Redigerarna bistår övriga grupper och delas upp på dessa där de ingår som redaktörer och fotografer. Samarbete krävs för ett gemensamt lyckat slutresultat! Arbetet går ut på att grupperna jobbar som journalister och tar reda på saker i närmiljön. Eleverna bekantar sig med tidningens teman: informera, provocera, avslöja och underhålla. Arbetsmaterialet används som guide för arbetet. Det färdiga elevmaterialet slutredigeras av redigerarna till en klasstidning i skolan. 2.Inom varje arbetsgrupp kan arbetet fördelas på olika sätt. Exempel: Gemensamt: Utforma enkät/intervjufrågor och fördela arbetet. Deluppgifter: Renskriva enkät, intervjufrågor mm: 2-3 personer Intervjua: 2-3 personer Skriva artiklar: 1-2 personer Fotografera: 1 person Ange ramarna för hur mycket tid de kan lägga ned. Välj ur förslagen nedan eller skapa egna ämnen. Du måste ange vad eleverna skall jobba med och ge tips om vilka de skall intervjua. Förslagsvis har du i förväg kommit överens med en lärarkollega att det är OK att några av dina elever kommer och gör en enkät under 5-10 minuter i kollegans klass. Enkäter kan dessutom göras så att eleverna delar ut formulär på skolgården som sedan anonymt kan stoppas i någon iordningställd insamlingslåda.

6 6. OLIKA FÖRSLAG TILL GRUPPARBETEN, HÖGSTADIET ÅK 9 Informeragruppen: Ta reda på hur det blir i framtiden, nästa år eller termin, med till exempel: skolmiljön, betygen, ämnen som idrott, bild, gymnastik... Intervjua rektorn, studierektorn, aktuella lärare, skolkamrater. Skriv en sammanfattning. Fotografera. Berätta om saker som nyligen hänt och varför. Provoceragruppen: Ta reda på hur det egentligen ligger till med: droger bland skolkamraterna, matvanorna hur många äter ordentligt på lunchen? Vad och varför? invandrarkontakten hur många svenskar har invand- rarkompisar och tvärtom? Gör en enkät på skolan: Hur många dricker alkohol? Hur många vill säga nej men vågar inte? Hur många har fått erbjudande om knark? Hur många har svenska/invandrarkompisar? Intervjua skolsköterskan. Intervjua kuratorn. Intervjua skolkamrater. Skriv en sammanfattning. Fotografera. Avslöjagruppen: Berätta hur det ligger till med kunskapen om doping eller droger, skolmaten Gör en enkät bland föräldrar: Vad vet de om droger och doping? Hur många tror de har prövat eller använder...? Skulle de veta om deras barn använder droger? Vet de om deras barn äter på lunchen och i så fall vad? Vad tycker de om att skolmaten inte är gratis? Intervjua husmor: Äter färre nu? Vilka äter och vilka äter inte? Intervjua ett par lärare: Vet de vilka som inte äter i skolan? Kan man märka någon skillnad i prestation hos de elever som inte äter skollunch? Skriv en sammanfattning. Fotografera. Underhållagruppen: Berätta om det lokala nöjes- och sportlivet. Ta reda på vilka filmer som kommer/går på några (lokala) biografer, vilka band som spelar... Intervjua skolbandet/lokala band vilka förebilder har de? Vilka drömmar? Recensera skoldiskot ta bilder... Hur gick det på idrottstävlingarna i skolan eller i kommunen? Skriv en nöjesspalt av materialet: vad händer eller har hänt av nöje/sport på skolan eller i kommunen? Redigerarna ansvarar under denna del av arbetet för att texterna får lagom längd och bra rubriker och att lämpliga foton tas till artiklarna. När alla artiklar är skrivna, intervjuer och enkäter gjorda och alla bilder finns tillgängliga samlas hela redaktionen till ett möte. Det är nu tidningens layout och redigering ska utformas. Har ni möjlighet att göra tidningssidorna i något layout- och redigeringsprogram i en dator är det förstås bäst.

7 Börja med att studera redigerarnas mallfolder som ingår i studiematerialet. Där får ni tips, idéer och ett konkret förslag på hur ni kan disponera fyra sidor. Mallen visar hur artiklar, notiser, enkäter och bilder kan placeras på sidorna. Ni får också reda på hur många ord som får plats i de olika blocken. Läs anvisningarna både i bubblorna och på sidorna! Prioritera hårt både när det gäller bilder och text! Tänk på att utrymmet på en A4-sida är begränsat. Trimma era texter det vinner er tidning på. Försök få bilder, text och rubrik att samverka. Fundera ut en sann och säljande rubrik (med eventuell nedryckare) till varje artikel. Gör informationstäta bildtexter till varje bild som ska användas. Försök att berätta något mer än det som framgår av bilden. 7. OLIKA FÖRSLAG TILL GRUPPARBETEN, GYMNASIET: Informeragruppen: Ta reda på hur det blir i framtiden, nästa år eller termin, med till exempel: skolmiljön budgeten hur blir det med skolmaten, fria läromedel. Intervjua rektorn på egna skolan och ansvarig kommunaltjänsteman. Berätta om beslut till förändringar/förbättringar. Hur mycket kostar varje elev? Är budgeten större eller mindre nästa år? Ta foton av rektorn, saker ni vill visa på i skolan. Finns några nyheter att skriva om? Provoceragruppen: Ta reda på hur det egentligen ligger till med till exempel: droger bland skolkamraterna mobbning de nya klasslösa gymnasiet alla sätter ihop sin egen utbildning. Gör en enkät på skolan. Exempel: Hur många dricker alkohol? Hur många vill säga nej, men vågar inte? Hur många har fått erbjudande om knark? Hur många har mobbat eller mobbats? Varför? Vad kan man göra? Är det nya gymnasiet bra? Behövs klassgemenskapen eller är det bra om man får fler kontakter med det nya systemet? Intervjua skolsköterskan. Intervjua kuratorn. Intervjua skolkamrater. Skriv en artikel och fotografera. Avslöjagruppen: Berätta hur det ligger till med: dopingproblemet hur stort är det? invandrarproblematiken är nationalism och rasism på frammarsch i din kommun? Intervjua skolsköterska, föreståndare för ett gym, kanske någon som använder dopingpreparat, eller går på gym och kanske har sett något. Intervjua skolkamrater och föräldrar, skolkurator. Känner de till någon som är nationalist eller rasist? Vad tror de är anledningen till att ungdomar eller vuxna har rasistiska eller nationalistiska sympatier? Vad är det för skillnad på nationalism och rasism? Gör en enkät på skolan och avslöja hur många som är negativa respektive positiva till invandrare. Fotografera lämpliga personer/miljöer. Skriv en sammanfattning. Underhållagruppen:

8 Berätta om det lokala nöjes- och sportlivet. Ta reda på vilka filmer som kommer/går på några (lokala) biografer, vilka band som spelar. Intervjua skolbandet/lokala band vilka förebilder har de? Vilka drömmar? Recensera skoldiskot ta bilder. Hur gick det på idrottstävlingarna i skolan eller i kommunen? Skriv en nöjesspalt av materialet: vad händer eller har hänt av nöje/sport på skolan eller i kommunen? Redigerarna ansvarar under denna del av arbetet för att texterna får lagom längd och bra rubriker och att lämpliga foton tas till artiklarna. När alla artiklar är skrivna, intervjuer och enkäter gjorda och alla bilder finns tillgängliga samlas hela redaktionen till ett möte. Det är nu tidningens layout och redigering ska utformas. Har ni möjlighet att göra tidningssidorna i något layout- och redigeringsprogram i en dator är det förstås bäst. Börja med att studera redigerarnas mallfolder som ingår i studiematerialet. Där får ni tips, idéer och ett konkret förslag på hur ni kan disponera fyra sidor. Mallen visar hur artiklar, notiser, enkäter och bilder kan placeras på sidorna. Ni får också reda på hur många ord som får plats i de olika blocken. Läs anvisningarna både i bubblorna och på sidorna! Prioritera hårt både när det gäller bilder och text! Tänk på att utrymmet på en A4-sida är begränsat. Trimma era texter det vinner er tidning på. Försök få bilder, text och rubrik att samverka. Fundera ut en sann och säljande rubrik (med eventuell nedryckare) till varje artikel. Gör informationstäta bildtexter till varje bild som ska användas. Försök att berätta något mer än det som framgår av bilden. BESÖKET EN UPPLEVELSE Besöket på Aftonbladets Mediecenter tar cirka 2,5-3 timmar i anspråk. Besöket skall vara roligt, ge en insikt om tidningen och dess historia och öka intresset för media, språk och samhälle. Dessutom vill vi stimulera till läsande och framför allt kritiskt läsande. Tidsdisposition: 10 min Vi hälsar er välkomna. Inleder med en kort historisk tillbakablick. 10 min Klassen delas i två grupper och Aftonbladets olika redaktioner och avdelningar förevisas. 10 min Frågestund. Förbered er gärna med ett antal frågor. 5 min Introduktion till grupparbetet på de olika redaktionerna. 90 min Grupparbete på redaktionerna och i tidningsverkstan (redigerarna). 30 min Redaktionsgrupperna samlas för en genomgång av resultatet. Avslutning. 8. FÖLJ UPP FRÅGORNA OCH FORTSÄTT PÅ TEMAT

9 9. Efter besöket på Aftonbladets Mediecenter finns möjlighet att fortsätta på temat media. Om ni gör en egen klasstidning är det ju trevligt att kopiera upp den till alla i klassen (eventuellt till alla på skolan). Efterarbetet kan till exempel vara: 1.Tidningsläsning och temadiskussion Varje grupp tar fram exempel ur tidningen med anknytning till deras tema. Som nästa aktivitet berättar grupperna med stöd av exemplen för varandra vad som fastnat som speciellt intressant, kul och svårt med deras arbete på centret. Behövs tidningar? Vad är viktigt? Tre saker som är bra och tre som är dåliga jämfört med TV. 2.Gemensam diskussion om till exempel etik, moral och trovärdighet. Diktaturstaternas mediakontroll kan tas upp i detta sammanhang. Vad betyder en fri press? Mångfald och ägarkoncentration. Vem äger de största tidningarna, TV- och radiokanalerna i Sverige? 3.Uppsatsskrivning individuellt eller i grupp. Eleverna kan uppmanas skriva om olika ämnen och grupparbeten kan fortsätta på aktuella teman. Till exempel kan man gå till biblioteket och läsa ett antal tidningar och göra ett referat av allt som skrivs om i en speciellt ämne. LITEN ORDLISTA Rubbe = rubrik. Ska vara sann, slagkraftig och säljande. Innehållet i rubriken ska ha täckning i texten. Använd gärna färgstarka verb men undvik långa ord. Försök trimma era rubriker, det vill säga ta bort alla onödiga ord! Nedryckare = underrubrik. Ska förstärka rubriken. Ingress = första stycket i en artikel. Cirka ord (2-3 stycken).skrivs ofta med lite större och fetare stil. Ingressens uppgift är att göra läsaren nyfiken och locka till läsning. I rena nyhetsartiklar svarar ingressen ofta på någon/några av frågorna: vem?, vad?, var?, när?, hur? och varför? Bildtext = text under varje bild i tidningen. Bildtexter har högt läsvärde. Försök därför berätta något mer än vad som framgår av själva bilden. Bildtextrubrik = är en fristående sammanfattning av bild och bildtext. Mellis = mellanrubrik. En eller två rader som sätts med lite fetare stil. Bryter upp en längre artikel i kortare avsnitt så att den blir mer lättläst. Innehållet i mellanrubriken ska peka framåt på något som kommer i texten strax efter mellanrubriken. Ska locka till fortsatt läsning. Utgång = nytt stycke (markeras ofta i text med ett indrag). Pratminus = tecken ( ) som anger att någon säger något i direkt tal. Byline = namnet på den eller de som skrivit artikeln eller tagit bilden. Sätts ofta sist i artikeln.

10 10. LYCKA TILL! Adress: Aftonbladets Mediecenter Stockholm E-post: Telefon: Fax: Besöksadress: Arenavägen 63 T-banestation: Globen