Argumentation. Studiehandledning VT-2012

Transkript

1 Argumentation Studiehandledning VT-2012

2 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften... 2 Att argumentera... 3 Mall för att skriva en debattartikel... 7 Tips och trix... 9 Kamratrespons Bedömning av debattartikel

3 De kommande veckorna kommer vi att arbeta med argumenterande texter med temat Djurens rätt. Har djur rättigheter eller är de bara till för vårt behov? Vad har djur för rättigheter och vilka skyldigheter har vi gentemot djuren? Är hunden en familjemedlem, ett husdjur eller mat? I kursplanen för SVA 2 står det i centralt innehåll: Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt utredande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Instruktioner till inlämningsuppgiften Djur och människa är inte samma sak. slår Eva, forskare på Astra Zeneca fast (Life Astra Zeneca ). Med jämna mellanrum blossar debatten kring djur och djurens rätt upp i media. Har djur rättigheter eller är de bara till för människans behov? I lokaltidningen pågår en debatt om djurs rättigheter. Du bestämmer dig för att skriva ett debattinlägg. Syftet är att bidra till diskussionen och övertyga läsarna om din åsikt. Skriv ditt debattinlägg. Ta ställning till om djur har rättigheter eller inte och argumentera utförligt. Presentera något ur en eller flera av texterna i häftet i din argumentation. Tänk på att läsarna inte har läst texterna. Välj någon av följande rubriker: 1. Människans behov är viktigare än djurens! 2. Allt liv måste respekteras - även djurens! 3. Sluta med djurförsök! Inlämning Den slutgiltiga versionen ska lämnas in 24/10-14 vid lektionens slut. 2

4 Att argumentera Många texter och tal och tal har till syfte att övertyga andra om en åsikt. det kan vara i en insändare, en debattartikel eller krönika, men det kan också vara i en muntlig debatt eller i ett tal. Här får du några tips på hur du argumenterar på bästa sätt. Tes Tesen är din åsikt, den huvudtanke eller det budskap som förs fram i en argumentation, till exempel "Satsa mer på skolmaten". Tesen bör formuleras kort, i en mening. Ofta är tesen formulerad som en uppmaning. Argument Argument använder du för att stödja din tes. Det finns två krav på argument. De ska vara relevanta, det vill säga de måste ha med saken att göra. Argumenten ska också vara sanna.. Exempel på argument: - skolmaten kostar för lite. - med bra skolmat blir elevernas hälsa bättre. - skolresultaten blir bättre. Följdargument Följdargument är de argument som kan sorteras in under ett annat argument. Exempel på följdargument till "Skolmaten kostar väldigt lite" kan vara: Kommunen skulle alltså ha råd att lägga mer pengar på skolmaten. Motargument De argument som finns mot din tes kallas motargument. För att din argumentation ska bli bra måste du veta vad eventuella motståndare till din tes kan tänkas säga. Fundera alltid igenom hur du kan bemöta eventuella 3

5 motargument. ett motargument till "Satsa på skolmaten" skulle kunna vara: "Kommunen behöver spara pengar". Underbygg argumentationen Att hänvisa till fakta som statistik och undersökningar stärker din trovärdighet, men tänk på att du alltid måste redovisa varifrån du hämtar dina uppgifter. Exempel: I artikeln "Nya vanor" (DN 11/ ) visar dietisten Susanne Lindgren att gymnasieelevers koncentrationsförmåga sjunker med 60 procent under eftermiddagarna om de inte har ätit en ordentlig lunch. Sakpåstående sakpåståenden är faktauppgifter och påståenden som går att kontrollera om de är sanna eller falska. Exempel: Portionspriset för skolmaten i kommunen är 7 kr. Värdeomdöme Värdeomdömen ger uttryck för åsikter och värderingar och är alltså inte kontrollerbara fakta. värdeomdömen finns i all argumentation, självklart måste man få ha åsikter. Det gäller bara att vara uppmärksam på att det handlar om just åsikter, inte om fakta. Exempel: skolmaten är alldeles för billig Debattknep här är några debattknep som är bra att känna till och undvika i din egen argumentation. Om din motståndare använder dem mot dig kan du påpeka att argumentationen sker med fula knep och därmed sticka hål på hans eller hennes argumentation. 4

6 Generalisering Att generalisera betyder att man drar en allmän slutsats utifrån en enskild händelse eller ett enskilt fall. Det är vanligt med generaliseringar av olika grupper i samhället. Till exempel: Ungdomar tar inte skolan på allvar. Det är också vanligt att generalisera genom att ta till svepande formuleringar som "Alla vet ju..." eller "Det är allmänt känt att...". Personangrepp Att undergräva någons trovärdighet genom att angripa den som person kallas för personangrepp. Ett exempel på det är: Sven Svensson är en sjuttonårig medlem i moderaternas ungdomsförbund. Vad kan han veta om arbetslöshet? Auktoritetsargument När man i en argumentation hänvisar till experter eller undersökningar använder man sig av auktoritetsargument. De kan vara viktiga och öka trovärdigheten i en argumentation, men om argumenten är för allmänna och svepande eller om auktoriteten inte är en auktoritet brister trovärdigheten. Exempel: Tandläkare rekommenderar att du tuggar EXTRA Vilseledande fakta Att förvränga, det vill säga snedvrida/vinkla, fakta så att man får det att låta som att den stödjer ens tes kallas för att använda vilseledande fakta. Exempel: Det finns inga undersökningar som pekar på att det skulle vara farligt för ungdomar att dricka energidrycker. Det har inte gjorts någon undersökning om hur energidrycker påverkar ungdomars hälsa, men här får man det att låta som om det har gjorts flera sådana undersökningar. 5

7 Utelämna fakta Att låta bli att nämna fakta eller att utelämna sådant som kan ifrågasätta trovärdigheten i argumentationen är inte bra. Du kan till exempel inte presentera en enkätundersökning utan att samtidigt tala om att den är gjord på tio personer som alla är kamrater till dig. Värdeladdade ord Värdeladdade ord uttrycker genom sin positiva eller negativa laddning en värdering. vilket ord man väljer signalerar vad man tycker. ett vanligt exempel är skillnaden mellan "chans" (positiv), eller "risk" (negativ) och "utsikt" (neutralt). Jämför "Chansen/risken/utsikten att det skulle hända är liten". Anda exempel: "problem" och "utmaning", "samhällsomstörtare" och "frihetskämpe", eller att "uppmana" och att "tvinga" någon. Vaga ord Vaga ord är ord som inte är exakta till sin betydelse. Sådana ord ska du helst undvika när du argumenterar eftersom de lätt kan missuppfattas. Exempel: "sent", "tidigt" och "lagom" 6

8 Mall för att skriva en debattartikel Rubrik Rubriken ska tydligt visa din ståndpunkt i debatten. Läsaren ska bli intresserad och direkt förstå vad texten handlar om. Det är vanligt att rubriken helt enkelt presenterar tesen. Rubriken ska vara kort, sex ord är ett bra riktmärke. Observera att rubriken aldrig har punkt och sällan utropstecken, även om den är formulerad som en uppmaning. Ingress Efter rubriken kommer ofta en ingress. Den förtydligar rubriken och sammanfattar kort vad debattartikeln handlar om. Ingressen ger läsaren en bakgrund till den aktuella debatten och berättar varför du anser ämnet är viktigt nog att skriva en debattartikel om. Ingressen skrivs i fet stil. Inledning Debattartikeln inleds med en kort bakgrund. Där beskriver debattören vad han eller hon vill förändra och hur problemet har uppkommit. Inledningen ska vara objektiv. Det är här författaren bygger upp sin etos, det vill säga sin trovärdighet. Argument Argumenten ska övertyga läsarna om att man har rätt. En välskriven och övertygande debattartikel har relevanta och hållbara argument. För att stärka argumenten presenterar debattören fakta, exempel och resonemang. Glöm inte att ange källor till alla påståenden. Genom att presentera några få starka argument blir texten mer koncentrerad och debattören når lättare fram till läsarna. Tre starka argument är lagom många. 7

9 Det är viktigt att argumentationen är trovärdig övertygande så att man når fram även till dem som inte har samma åsikt. Tänk därför på att inte ha alltför värdeladdade ord, föra dram fakta som inte stämmer, gör personangrepp, generalisera eller visa att man inte respekterar andra människors åsikter. Motargument Debattören kan visa respekt för andras åsikter genom att presentera vad motståndarsidan tycker och sedan tala om varför man själv inte håller med. Det kallas att man presenterar och bemöter motargument. Att ha med motargument gör debattartikeln mer trovärdig. Avslutande del Debattartiklar avslutas ofta med att debattören betonar sin tes en sista gång. Ofta upprepas det bästa argumentet. Det också vanligt att komma med en uppmaning. Här sammanfattar du din ståndpunkt och de tyngst vägande argumenten. Referenser En seriös debattartikel ger tydliga källor. 8

10 Tips och trix Stil Språket är oftast formellt eftersom debattören vill ge ett seriöst och trovärdig intryck. När man skriver en debattartikel är det viktigt att tänka på vem man skriver för och vilken stil som passar. Struktur och disposition I en debattartikel är det viktigt att ha en tydlig övergripande struktur. Ofta är det lämpligt att låta varje argument få ett eget stycke. Referera och hänvisa Ofta hänvisar man till fakta i debattartiklar. Trovärdigheten i argumentationen ökar om man till exempel presenterar forskningsresultat och statistik från trovärdiga källor. När man använder sig av källor i sin text måste man sammanfatta informationen och tala om var man har hämtat den, alltså att tala om vilken källan är. Argumentationsstrategier Nedan följer några strategier man kan använda sig av för att övertyga sin motståndare. Auktoritetsstrategi jag har hört att...; det står i tidningen att... Katastrofstrategi en röst på X-partiet innebär slut för välfärden; Ideologistrategi Vi måste värna om miljön... 9

11 Emotionella strategier Det är dumt att... Det är viktigt att... Faktastrategier (användning av faktaargument) Eftersom solen skiner... Kategoriseringsstrategier Hundar bits + Karo är en hund = du får akta dig för Karo Traditionsrefererande motiv Så har vi alltid gjort i alla tider... Språkliga knep Det finns många språkliga knep för att göra en text mer lockande för läsaren. I debattartiklar används ofta så kallade stilfigurer. Stilfigurer är olika välkända sätt att kombinera ord effektfullt. Ordpar För att ge tyngt och effekt åt ett ord kan man sätta samman det med ett annat ord till ett ordpar. Det finns ordpar som ofta används, t ex "hjärta och själ" Kontraster Om man lägger något svart på en vit yta framträder båda färgerna mycket tydligare. På samma sätt kan man arbeta med kontraster i språket. Om man ställer ord eller begrepp med motsatt betydelse mot varandra förstärks de båda, till exempel frihet och förtryck eller individen mot kollektivet. Liknelser När man jämför olika företeelser med orden som eller likt emellan. 10

12 Exempel: Likt hotande moln tornar arbetslöshet, inflation och övermäktiga statsskulder upp sig vid Sveriges horisont. Metaforer En metafor är ett bildligt uttryck där man använder ett begrepp från ett annat betydelseområde för att skapa en bild i läsarens huvud. Metaforer gör också en jämförelse, men utan jämförelseordet utsatt. Exempel: Det är bara toppen av ett isberg. Retoriska frågor En retorisk fråga är formulerad som en fråga men är inte till för att besvaras. Effekten av en retorisk fråga kan bli att läsaren börjar fundera över svaret eller att svaret är ganska självklart. Hur dum får man vara? Bra ord och uttryck Det finns många bra ord och uttryck att använda sig av för att texten ska hänga samman och få en tydlig struktur. Sådana sammanhangsord hjälper till att hålla ordning i texten och den blir mer lättläst. Ett första argument är... Ett andra argument är... Det sista argumentet är... Å ena sidan... Å andra sidan... Fördelarna är... Nackdelarna är... Det innebär att... Anledningen till detta är... Trots att... är det.. Emellertid... I synnerhet... Närmare bestämt... 11

13 Kamratrespons 1. Stämmer rubriken med innehållet? 2. Väcker inledningen intresse? Är åsikten/tesen klar och tydlig? 3. Kommer argumenten i rätt ordning? 4. Saknas några bra argument? Behövs det fler sakpåståenden eller värdepåståenden? 5. Bemöts argumenten? Bemöts de på ett övertygande sätt? 6. Känns presenterad fakta relevant, trovärdig och övertygande? 7. Är avslutningen bra? Finns det en sammanfattning eller en uppmaning i slutet? 8. Titta på texten som en helhet. Känns den övertygande? Motivera! 12

14 Bedömning av debattartikel Innehåll och kritisk läsning Disposition och sammanhang Språk och stil Mottagare Helhetsbedömning E C A Du tar ställning och argumentationen är fyllig och fungerande. Du uttrycker din åsikt och framför argument. Du presenterar något från en annan källa och skiljer på dina och andras tankar. Källhänvisningar finns (om än inte helt fullständiga). Du kan skriva begripliga och sammanhängande texter (argumenterande text). Du följer i huvudsak normerna för skriftspråket. Kommunikationen hindras inte annat än i undantagsfall. Språket är begripligt. Innehåll är delvis anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Det du presenterar från annan källa är väl valt och rättvisande, dvs. attityden till innehållet framgår. Källhänvisningar, referatoch citatteknik fungerar i stort sett. Dina texter är tydligt strukturerade: -varierade sammanhangssignaler -inledning och avslutning -markerad och rimlig styckeindelning Du kan dessutom anpassa stilen till texttypen, t.ex genom tydliga åsiktsuttryck, läsartilltal m.m. Språket är delvis anpassat efter texttypen. Innhållet är anpassat till syfte, mottagare och kommunikationsituation. Innehållet är nyanserat och argumentationen är effektiv. Viktiga detaljer och underförstådda sammanhang lyfts fram från källorna med ett kritiskt granskande förhållningssätt. Källhänvisningar, referat- och citatteknik fungerar väl. Språket är varierat och kommunikationen fungerar väl. Stilen är anpassad till texttypen och mottagaren, t.ex. genom variation av meningstyper, slagkraftiga uttryck etc.. Språket är anpassat till texttypen och läsaren. 13