Bokanalys Sci-fi, skräck, fantasy

Transkript

1 Bokanalys Sci-fi, skräck, fantasy Ni kommer inom de närmsta veckorna att läsa en bok inom temat sci-fi, skräck eller fantasy samt jobba med uppgifter relaterade till den boken. Syftet är att öka er läsförståelse men också öva er i hur man använder olika litterära verktyg i en skriftlig textanalys. Ni kommer även att få jobba kreativt med skriftliga uppgifter, samt ventilera era böcker i ett avslutande bokseminarium. Tidsram Ons 27/11: Introducera uppgift. Låna böcker på biblioteket. Fri läsning. Tors 28/11: Fri läsning. Börja jobba med bokanalysen. Läxa: Läs vidare. Ons 4/12: Fri läsning. Jobba med bokanalysen. Läxa: Läs vidare. Tors 5/12: Skriv på bokanalysen. Ons 11/12: Genomgång av hur man kan jobba kreativt. Fanfics, könsbyte, genrebyte. Jobba med den kreativa uppgiften. Tors 12/12: Jobba vidare med bokanalys samt den kreativa uppgiften. Inlämning: Bokanalys, kreativ uppgift. Ons 18/12: Bokseminarium i smågrupper. Tors 19/12: Bokseminarium i smågrupper. Analys: ca 2 sidor Kreativ uppgift: ca 1 sida = ca 3 sidor

2 LITTERÄRT ANALYSVERKTYG I det här analysverktyget finns ett antal frågor vilka kan vara till hjälp vid analys av skönlitteratur. Dessa är att se som nycklar med vilkas hjälp du kan låsa upp texten och strukturen i en roman eller novell. Observera att det inte i alla verk finns lås till varje nyckel, dvs. alla frågor går inte att besvara i alla romaner/noveller, vilket ofta också säger åtskilligt om romanen. Därför kan det löna sig att pröva nycklarna i alla fall. Det kanske är det avvikande som är det intressanta. Även om man inte tar upp allt i sin slutanalys. Välj de delar du tycker är intressantast och mest relevant för dig. Formalia (: Glöm inte att ange vilka verk du har läst och vem har skrivit dem (titel och författare) Handlingen: Sammanfatta mycket kortfattat respektive handling i en eller ett par meningar utan att fokusera på någon speciell person, plats eller tid. Försök hitta kärnan, temat i berättelsen. Vilka andra motiv återfinns i berättandet? Titeln: Är det en bra titel? På vilket sätt speglar titeln innehållet? Lockar den till läsning? Anslaget: Hur gör författaren för att snabbt fånga läsarens intresse så att man vill läsa vidare? Lyckas han/hon? Presentationen eller med ett finare ord bokens exposition: Vad får vi från början veta om huvudkaraktärer, miljö och huvudkonflikten? Vilken typ av konflikter står i centrum i din bok/novell? Peripeti: Vilka vändpunkter hittar du i boken, vad har det för betydelse för vad som kommer sen upplösningen? Under upplösningen löses huvudkonflikten? Är upplösningen bra? Karaktärerna: Vilka är huvudkaraktärerna i din bok? Vilken relation har dessa personer sinsemellan? Vilken är din uppfattning om dem? Framstår de som sympatiska? Hur gör författaren för att levandegöra karaktärerna? Plocka ut spännande citat om två viktiga/intressanta personerna ur berättelsen. Varför du valt just dessa citat och personer? Vad säger dina valda citat om personerna? Vad får vi veta om dem om deras utseende och personlighet? Berättarperspektivet: Vem är berättare i boken? Tidsperspektiv: När utspelas romanen/novellen och under hur lång tid? Presenteras skeendet i kronologisk följd eller växlar handlingen mellan olika tidsplan genom tillbakablickar eller framåtblickar?

3 Miljöskildringarna: I vilka miljöer utspelas din bok? Är miljöskildringarna centrala (viktiga) i boken? På vilket sätt märks det? Är de för många och långa, för kortfattade och få eller alldeles underbara? Gillar du dem? Varför/varför inte? Hur påverkar de din upplevelse av boken? Illustrera ditt resonemang med exempel på hur miljöer och naturen skildras genom att välja ut ett eller ett par citat som visar vad berättaren intresserar sig för, ex. kläder, smycken, hår, dofter, vackra eller dramatiska utsikter, väder, om ett tyg är mjukt eller strävt etc. Stil och språk: Välj ut ett eller ett par citat från berättelsen som är bra exempel på författarens språk och stil. Vad kännetecknar språket? Finns där ett rikt bildspråk? Eller är det mer sparsmakat? Ordlista: Litteraturvetenskapliga begrepp Berättarperspektiv: handlar om ur vilken synvinkel berättelsen återges i texten. Ofta får man följa någon eller några personer; det kallas för tredje-person-perspektiv. Om författaren vill att man ska identifiera sig väldigt klart med en person så kan en jag-berättare användas. Inte helt ovanligt är att man använder sig av en allvetande berättare, vilket innebär att berättaren står utanför själva handlingen, kan kommentera den och vet vad som kommer att hända längre fram i berättelsen osv. En sista, men ganska ovanlig, berättarform är den objektiva, där texten bara berättar vad som kan ses och höras, men ingenting av personernas tankar och känslor. Flera olika typer av berättarperspektiv kan ibland kombineras i en och samma text. Bildspråk: genom att tala i bilder (gestalta) ger man ofta ett nytt djup åt berättelsen. Exempelvis; istället för att säga Jag älskar dig kan man säga det i bildspråk Jag ser dig i varje vattendroppe. Detta att natur och föremål ges mänskliga drag kallas besjälning, ex. Himlen såg ned på dem. Det finns lite olika varianter av bildspråk som symbolik, liknelser och allegorier. Symbolik: Med symbol menas något, ett föremål eller liknande, som

4 symboliserar/representerar något specifikt. ex. en fågel kan symbolisera för frihet. Liknelse: Fri som en fågel, här är ordet som centralt. Metafor: Fågelfri eller en fågel i en bur som symbol för ofrihet. Allegori när ett budskap byts ut mot en metafor. Fabler med förmänskligade djur är ett exempel på allegoriskt berättande. Karaktärer: Alla berättelser innehåller någon eller några huvudkaraktärer runt vilka berättelsen utspelas. Vanligtvis har vi en hjälte som vi får följa Oftast finns också viktiga bifigurer vilka för berättelsen framåt. Levandegöra sina karaktärer kan författaren göra antingen direkt genom att författaren beskriver i detalj hur någon ser ut eller är, eller indirekt genom att personernas handlingar och dialog får tala för sig själva. Det senare kan exempelvis ske genom inre dialoger där vi som läsare får ta del karaktärernas tankar. Konflikter: Grovt kan man dela in konflikter i två typer externa och interna. En extern konflikt är mellan två eller flera personer. Hur två personer grälar och hur den relationen skadas är ett exempel på en extern konflikt. Konflikter mellan gott och ont i t ex Sagan om Ringen är också externa. En intern konflikt är när en människa slits mellan olika idéer och tankar. Ska man följa gängets vilja eller sitt eget samvete? Inre monologer och tankar kan vara exempel på inre konflikter. Motiv: Se Tema. Skillnaden mellan tema och motiv är främst att motiv är underordnat temat, och därför förekommer oftast flera motiv i en text än teman Peripeti: är ett annat ord för vändpunkt. I vissa berättelser är vändpunkten väldigt tydlig, att något avgörande händer som ändrar hela historien. I andra böcker kommer vändpunkten gradvis, känslan byggs upp att historien är på väg mot en vändpunkt, att något avgörande är på väg att hända Tema: är berättelsens bärande idéer och budskap. Det är en återkommande abstrakt aspekt, utan fixering till personer i tid eller rum, ex. svartsjuka, lycka eller saknad. Er uppgift 1. Läs boken samtidigt som ni besvarar frågorna ovan. Ca: 1-2 sidor 2. Kreativ uppgift 1/2-1 sida: Skriv ett alternativt slut på berättelsen. Sätt dig själv i huvudkaraktärens roll, hur hade du hanterat den stora händelsen i boken?

5 Beskriv huvudkaraktärens öde: Vad hände efter bokens slut? Skriv en dikt om boken. Skriv en kort text om en bikaraktär utifrån bokens beskrivning. Kom på en egen kreativ uppgift.