Vad händer sen? en lärarhandledning

Transkript

1 Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och PET- flaskor går till. Syftet med aktiviteterna i handledningen är att på ett lättsamt, lustfyllt men ändå kvalitativt sätt väcka engagemang öka elevers insikter om, och betydelsen av återvinning som ett led i en hållbar utveckling. Returpack ansvarar i Sverige för pantsystemen av aluminiumburkar och återvinningsbara PET- flaskor för konsumtionsfärdig dryck. Uppdraget är att informera om pantsystemet, samordna återtagningen av pantförpackningar och administrera ekonomin. Returpack har 55 anställda och fabriken i Norrköping, som är Europas största återvinningsanläggning för burkar och PET- flaskor, producerar ton aluminium och ton PET- material per år. AB Svenska Returpack ägs till 50 procent av Sveriges Bryggerier, 25 procent av Livsmedelshandlareförbundet och 25 procent av Svensk Dagligvaruhandel. Så här använder du handledningen Handledningen innehåller förslag på aktiviteter som elever kan arbeta med tillsammans med häftet Vad händer sen?. Alla aktiviteter har ett tydligt syfte och är kopplade till ett eller flera ämnen; antingen bild, svenska eller geografi. Dessutom är de flesta aktiviteter uppdelade i tre nivåer. Tanken är att du som lärare ska kunna välja nivå på aktivitet utifrån dina elevers förutsättningar och ålder. Aktiviteterna lämpar sig väl för ämnesövergripande arbeten, framförallt mellan svenska, bild och geografi, och det gäller alla stadier från lågstadiet till högstadiet. Till samtliga aktiviteter finns även hänvisningar till kursplanen lgr 11. Aktuella delar av ämnets syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för ämnena bild, svenska och geografi har valts ut och presenteras i en överskådlig tabell. Elevaktiviteter Din egen etikett förmedla ett budskap Ämnen: Bild och svenska Syfte: Att kommunicera med bilder och text för att uttrycka ett budskap samt anpassa språket efter olika syften. I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Flasketiketter är ett utmärkt tema att arbeta kreativt med; eleverna är bekanta med dem, det finns en tydlig gräns att hålla sig till och det är lätt att variera innehåll och presentationsformer. ludvig@myrenberg.se 1

2 Här nedan presenteras uppgiften i tre nivåer. Presentera lämplig nivå för eleverna och förtydliga vad övningen går ut på och vad den ska resultera i. Samtala gärna kring olika sätt att ta sig an uppgiften, idéer, tekniker och hur olika budskap kan förmedlas. Vad har eleverna själva för tankar kring de etiketter som finns idag? Visa gärna och ge exempel på olika varianter. Utgå från storleken på befintliga etiketter när eleverna gör sina illustrationer så har de en ram att hålla sig till. Avsluta med en utställning där elevernas förslag presenteras klistrats på stora petflaskor. Var och en får presentera sitt arbete och tankarna bakom. Uppmuntra till tolkningar och diskussion. Nivå 1 3 Min etikett Rita en etikett som du skulle vilja att den såg ut. Använd mycket färg så att den syns tydligt. Glöm inte att rita in pantsymbolen. Skriv en bildtext till etiketten där du berättar om din bild. Nivå 4 6 Pantamera- etiketten Rita en etikett som uppmanar folk att pantar mer. Använd text, färg och form för att förmedla betydelsen av att panta burken/flaskan. Skriv en bildtext till din bild där du förklarar hur du tänkte när du gjorde din etikett. Nivå 7 9 Känslan av att panta Rita en etikett som visar hur bra det känns när man pantat en burk. Använd färg, form och text för att förmedla känslan av vara en sann miljöhjälte. Skriv ett kort manus/slogan till reklamfilmen för läsken med din etikett. Vad händer sen? diskutera kretslopp och återvinning Ämnen: SO, Geografi Syfte: Att utveckla förståelse för hållbar utveckling och diskutera på vilket sätt återvinning är ett led i en hållbar utveckling. Skolan ska vara en plats där eleverna får möjlighet att lära sig mer om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Ett sätt att göra fler hållbara val och prioriteringar i vardagen är ökad förståelse och kunskap om återvinning och kretsloppstänkande. ludvig@myrenberg.se 2

3 Här presenteras några diskussionsfrågor i tre nivåer arbeta med tillsammans med eleverna. Det är en fördel om ni har bläddrat och läs igenom foldern Vad händer sen? tillsammans. Låt eleverna först fundera och individuellt formulera några tankar kring frågorna. Para sedan ihop eleverna två och två och låt var och en presenterar sina svar för sin kamrat. Uppmana dem att jämför och diskutera. Öppna därefter upp för klassdiskussion. Be eleverna att dela med sig av något intressant som kommit upp i par- diskussionen. Sammanfatta, dra slutsatser och utvärdera lärdomar att ta med sig från diskussionen. Nivå 1 3 Vad händer när du har pantat din burk? Kan materialet användas igen? Vad finns det för andra saker som går att återvinna. Vilka fördelar finns det med att återanvända saker? Diskutera. Gör en lista. Sätt upp den på väggen. Rita och illustrera. Nivå 4 6 När du pantar din burk återvinns den, materialet kan användas igen. Materialet återanvänds i ett kretslopp. Skriv ner så många fördelar som möjligt med att återvinna burkar/flaskor. Sverige vill vara ett hållbart samhälle, men vad betyder det? Hur kan återvinning av burkar bidra till ett hållbart samhälle? Vad finns det för andra saker som kan återanvändas mer? Nivå 7 9 Varje timme tas stycken burkar och flaskor emot på Returpacks fabrik. Tänk dig att alla svenskar plötsligt slutade panta. Hur skulle det påverkar samhället, miljön, ekonomin, energin? Vilka skulle förlora på det? Gör en lista. Vilka är det största fördelarna med att återvinna material vi använder? Hur pantar man där du bor? ta reda på mer Ämnen: Svenska och geografi Syfte: Att söka och sammanställa information samt reflektera över betydelsen att återvinna. På hemsidan finns en mängd information och statisk över hur duktiga vi i Sverige är på att panta. Informationen på hemsidan är en bra källa att träna elevers förmåga att söka och sammanställa information. Dessutom är det intressant att få reda på hur mycket som pantas i Sverige och i kommunen man själv bor i. ludvig@myrenberg.se 3

4 Här nedan presenteras uppgifter i tre nivåer för hur elever kan arbeta med statistik kring pantandet i den egna kommunen och Sverige. Låt eleverna med hjälp av internet ta reda på frågan: Hur mycket pantas det där du bor? Gå in på och ta reda på hur många burkar och PET- flaskor som pantades i din kommun. Eleverna utgår från frågeställningarna nedan, söker och sammanställer information från hemsidan. Avsluta med att diskutera resultatet. Vad har eleverna kommit fram till? Hur ligger ni till i er kommun? Bra eller dåligt? Vad kan man förbättra? Nivå 1 3 Är det mer eller mindre än genomsnittet i Sverige? Har invånarna där du bor skött sig bra eller behöver de bli bättre på att panta? Hur ser det ut i andra kommuner? Nivå 4 6 Hur stor är skillnaden från föregående år? Har invånarna blivit bättre eller sämre på att panta? Hur tycker du man ska göra för att få folk att panta mer? Nivå 7 9 Jämför hur många burkar och PET- flaskor som pantas i din kommun med de som pantar mest och de som pantar minst. Hur ligger ni till? Vad tror du får folk att panta mer? Välj ett alternativ (eller eget) och motivera: fler pantautomater, tydligare information om nyttan, högre pantavgift, roligare reklamfilmer. I genomsnitt pantas flaskor och burkar per person i den kommun som pantar mest, jämför det med drygt 60 flaskor och burkar per person i den kommun som pantar minst. Vilka är kommunerna? Kan ni finna några tänkbara orsaker till skillnaderna? Vad kan man göra åt det? Utmanande och kreativt Syfte: Att kommunicera med bilder för att förmedla budskap och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Ämnen: Svenska, bild, geografi Återvinning och kretsloppstänkande i vardagen är ett bra tema för olika kreativa uppgifter. Låt eleverna levandegöra sina egna erfarenheter, åsikter och upplevelser genom skapande i text eller media där ord och bild samspelar. Här följer några uppslag på elevaktiviteter som kan utföras på olika nivåer. Presentera idéerna för elever och låt de välja och själva vara med och utforma innehållet. Presentera olika förslag på vad de kan behöva för att lösa uppgiften. ludvig@myrenberg.se 4

5 Anpassa aktiviteterna så att de motsvarar elevernas nivå och förutsättningar. Formulera en rimlig målsättning och förväntat resultat tillsammans med eleverna. Låt arbetet avslutas med en gemensam utställning eller genom att eleverna presenterar sina arbeten för varandra. Burkens resa Illustrera din egen serie om burkens kretslopp. Gör det i form av en serie där du blandar text och bild. Rita, måla eller fota och skriv. Mitt liv som burk Hur tror du att det känns att vara en burk? Skriv och berätta hur det känns att bli pantad. Gör en bild eller en serie som illustrerar din berättelse. Den talande pantautomaten Tänk dig att man tagit fram en ny modern pantautomat som inte bara pantar burkar och flaskor, den kan tala också. Hur ser den ut? Rita, måla eller gör en skiss av automaten? Vad säger den när man kommer med sina burkar? Skriv ett manus till den talande pantautomaten. Framtidens pantare Hur tror du att det går till att panta burkar/flaskor i framtiden? Släpp lös din fantasi och fundera på hur man tänker om återvinning och hur det går till om 50 år. Skriv en berättelse om hur det går till att panta bukar år Skriv det i jag- form eller i form av en instruktionstext till ovana pantare. Hur tänker man om det man gjorde förr i världen dvs. 2014? Reklamaffischen Hur ska man uttrycka sig för att påverka människor att panta mer? Vilka formuleringar och uppmaningar är effektivast? Hur skriver du för att påverka de som är allra sämst på att panta? Statistiken visar att de som är sämst på att panta är män i storstäder, mellan 21 och 29 år. Gör en reklamaffisch som innehåller en bild och en slogan som syftar till att få män mellan år i storstäder att bli bättre på att panta. Kopplingar till lgr 11 Här finner du hänvisningar till delar i kursplanen för grundskolan som berörs av aktiviteterna i materialet. I kunskapskraven har endast godkänd- nivån, dvs E- nivån, presenterats i tabellen. I arbete med aktiviteterna kan det vara värdefullt att samtala med eleverna om de förmågor och kunskapskrav som är aktuella. Det är ett bra sätt att öka elevernas medvetenhet och delaktighet i sin egen kunskapsutveckling. ludvig@myrenberg.se 5

6 Bild Ämnets syfte I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Eleven ges möjlighet att träna förmågan att - kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, Centralt innehåll 1 3 Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Centralt innehåll 4 6 Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Centralt innehåll 7 9 Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. Svenska Ämnets syfte Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Eleven ges möjlighet att träna förmågan att - anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, - söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll åk 1 3 Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Centralt innehåll åk 4 6 Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Centralt innehåll åk 7 9 Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. Godtagbara kunskaper åk 3 Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. ludvig@myrenberg.se 6

7 SO och Geografi Ämnets syfte SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN/GEOGRAFI Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla. Eleven ges möjlighet att träna förmågan att - värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Centralt innehåll åk 1 3 Godtagbara kunskaper åk 3 Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka exempel frågor om trafik, energi och miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till matvaror. hållbar utveckling. Centralt innehåll åk 4 6 Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Centralt innehåll åk 7 9 Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. ludvig@myrenberg.se 7