15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Transkript

1 KAPITEL 15 ÅRSKURS Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete mellan skolans eller skolornas personal och i synnerhet kommunikation mellan hem och skola. Övergången innebär ofta att eleverna måste anpassa sig till en ny grupp, nya lärare och en ny miljö och bekanta sig med nya arbetssätt och bedömningsmetoder. Det börjar märkas att pojkar och flickor utvecklas i olika takt. Eleverna får mera ansvar för sina studier och olika livsval blir aktuella. Det är viktigt att eleverna tar del i beslut om egna frågor och val. Ett beslut om särskilt stöd ska enligt lagen ses över innan eleven börjar i årskurs sju. Årskurs 7 9: Att växa som medlem i gemenskapen Under årskurs 7 9 ska eleven stärka sina kunskaper samt inrikta sig på och förbereda sig för livet efter den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska fördjupa, berika och bredda de kunskaper eleven inhämtat i de lägre årskurserna. Nya gemensamma läroämnen är huslig ekonomi och elevhandledning. Undervisningen i fysik och kemi, biologi och geografi samt hälsokunskap som tidigare ingått i omgivningslära uppdelas i fem separata läroämnen. Eleverna erbjuds flera valfria läroämnen. Den ökade valfriheten och de mångvetenskapliga lärområdena ger eleverna möjligheter att fördjupa sina intressen och att kombinera det de lärt sig på fritiden med skolarbetet. De mångvetenskapliga lärområdena ger eleverna tillfällen att öva sig att arbeta självständigt och ta ansvar i till exempel konstnärliga produktioner, forskningsprojekt eller samhällsprojekt. Det särskilda uppdraget i årskurs 7 9 är att slutföra den grundläggande utbildningens lärokurs och utveckla färdigheter som behövs i fortsatta studier, arbetslivet och samhället. Eleverna ska handledas och uppmuntras inför nästa utbildningsstadium. Det är särskilt viktigt att varje elev får så bra förutsättningar som möjligt för studier efter den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska ta hänsyn till att pojkar i genomsnitt mognar senare än flickor. Eleverna ska lära sig förstå sin utveckling, att acceptera och ta ansvar för sig själva och sina studier, sina kamrater och närmiljön. Eleverna ska stödjas att utveckla en gemenskap, som inte godkänner varken mobbning, trakasseri eller rasism. Studiemotivationen ska stärkas genom mångsidiga arbetssätt samt vidgade och mångsidiga lärmiljöer. Betydelsen av samarbete med hemmen ökar. Gemensamma avtal om spelregler och uppförande med eleverna och deras vårdnadshavare skapar trygghet och främjar skolarbetet Mångsidig kompetens i årskurs 7 9 Förutsättningarna för utveckling av mångsidig kompetens stärks i takt med att eleverna växer. Å andra sidan ökar utmaningarna i fråga om samarbete mellan läroämnena och i skolvardagen. Skolan kan i bästa fall erbjuda en gemenskap, där den unga som är inne i puberteten kan känna sig betydelsefull och får hjälp med att strukturera både sin egen utveckling och omvärlden. Det är särskilt viktigt att ge eleverna möjlighet att uppleva att de kan och lyckas för att stärka deras självförtroende, och att varje elev lär sig identifiera sin egen särart och sina styrkor men också att realistiskt se sina utvecklingsbehov. Under dessa år fortsätter man att lägga grund för ett hållbart välbefinnande och funderar tillsammans med eleverna på sociala och ekonomiska förutsättningar för hållbar utveckling. Undervisningen ska

2 innehålla både praktiska och teoretiska exempel på sambandet mellan de olika aspekterna av hållbar utveckling. Förmåga att tänka och lära sig Skolarbetet ska stärka elevernas aktiva roll i lärprocessen och ge förutsättningar för positiva upplevelser och känslor som stödjer lärandet. Eleverna ska uppmuntras att ta ansvar för att ställa upp mål för sina studier, planera arbetet och utvärdera arbetsprocessen och resultatet. De ska lära sig att identifiera sina inlärnings- och studiestrategier och medvetet utveckla dem. Eleverna ska också uppmuntras att lita på sig själva och sina åsikter, att motivera sina idéer och att i skolarbetet dra nytta av den kunskap de inhämtat utanför skolan. Det är viktigt att få handledning och möjligheter att lyssna, att lära sig se saker med andras ögon och att hitta alternativ och nya, kreativa lösningar. Eleverna ska uppmuntras att använda sin fantasi och att fördomsfritt kombinera olika perspektiv. Tankeförmågan ska dessutom utvecklas genom att skapa olika slags tillfällen för eleverna att lösa problem, både självständigt och gemensamt, att argumentera, dra slutsatser och upptäcka orsakssammanhang och samband mellan olika företeelser för att lära sig tänka systematiskt. Utvecklingen av etiskt tänkande ska stödjas med hjälp av diskussioner och berättelser samt litteratur och annan konst. Undersökande och konkret arbete över läroämnesgränserna för att undersöka företeelser som intresserar eleverna är särskilt viktigt med tanke på inlärningsmotivationen och valet av utbildning efter den grundläggande utbildningen. Under lektionerna i de olika läroämnena ska man fundera över hur studierna och de egna tanke- och arbetssätten påverkar framtiden. Eleverna ska få hjälp med att undersöka studie- och arbetsmöjligheter och karriärval och att göra ett motiverat val utgående från sina förutsättningar och intressen. Det är viktigt att vårdnadshavarna deltar i diskussionerna och stödjer sina barn. Kulturell och kommunikativ kompetens Eleverna ska lära sig tyda kulturella budskap i omgivningen, att identifiera värden som anknyter till det egna kulturarvet och omgivningen samt kulturell mångfald och se dem som resurser. De ska bekanta sig med kulturarvet på ett mångsidigt sätt. Genom att samarbeta med olika aktörer kan skolan också ge sina elever möjligheter att producera kultur. Erfarenhet av kommunikation i skolan och i hemlandet och av internationellt samarbete vidgar elevernas världsbild och utvecklar förmågan till dialog mellan kulturer. Man ska i skolarbetet systematiskt främja respekten och förtroendet för andra människogrupper och folkslag samt fundera kring frågor om mänskliga rättigheter och barnets rättigheter. Eleverna ska få öva sig att framföra sin åsikt på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt i olika samarbets- och kommunikationssituationer. Eleverna ska lära sig att sätta sig in i andras situation, att bemöta andra människor med respekt och att uppföra sig väl. Eleverna ska uppmuntras att uttrycka sig på olika sätt och skolarbetet ska erbjuda goda möjligheter till kreativ verksamhet. Eleverna ska lära sig att främja det estetiska och att njuta av dess olika uttrycksformer. Vardagskompetens Skolarbetet ska stimulera elevernas självständighet och uppmuntra dem att ta ansvar för sig själva och för andra. Eleverna ska ges mera möjligheter att vara med och planera och organisera skolarbetet och

3 lärmiljön. Eleverna ska lära sig identifiera vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på det egna och det gemensamma välbefinnandet och tillägna sig handlingssätt som främjar hälsa, välbefinnande och trygghet. Betydelsen av sömn och vila, motion, mångsidig kost, nykterhet och drogfrihet samt ett gott uppförande ska ägnas särskild uppmärksamhet. Eleverna ska få färdigheter så att de kan skydda sitt privatliv och sin personliga integritet, förutse och undvika farliga situationer och handla ändamålsenligt i olyckssituationer. Eleverna ska lära sig handla på ett hållbart och ansvarfullt sätt i trafiken, i synnerhet när de rör sig med cykel eller moped. Vikten av skyddsutrustning och nykterhet och drogfrihet i trafiken ska också betonas. I samband med olika läroämnen och i det övriga skolarbetet ska eleverna lära sig förstå den teknologiska utvecklingen samt teknologins mångfald och betydelse i det egna livet, skolan och samhället. De ska bekanta sig med teknologiska funktionsprinciper och öva sig att använda teknologin på ett ansvarsfullt sätt samt att utveckla och beskriva teknologiska idéer. Man ska tillsammans med eleverna reflektera över teknologirelaterade etiska frågor och framtida möjligheter. Eleverna ska uppmanas att granska sina konsumtionsvanor ur ett hållbarhetsperspektiv, att öva sina konsumentfärdigheter och stärka förutsättningarna för att kunna ta hand om sin egen ekonomi. Multilitteracitet Elevernas kunskap om olika textgenrer ska breddas och fördjupas utifrån de olika sätten att producera och förmedla information inom olika vetenskapsgrenar. Textkompetensen ska fördjupas så att eleverna blir bekanta med reflekterande, analytiska, klassificerande, definierande och övertalande texter. Tyngdpunkten ska flyttas från jagcentrerade texter till texttyper som behövs i olika situationer och producerats för olika syften. Eleverna ska också bekanta sig med texter som anknyter till arbetslivet. Konsument- och ekonomikunskap kan undervisas med hjälp av texter som anknyter till ämnet. Matematiskt kunnande behövs till exempel när man bedömer hur tillförlitlig en gallup är eller hur förmånligt ett köpanbud är. Eleverna ska ges tillfällen att öva sig att presentera information på olika sätt i enlighet med vad som är typiskt inom respektive läroämne. Eleverna ska uppmuntras att använda sin multilitteracitet för att uttrycka sig och för informationshantering, men också för att påverka och delta på olika sätt. Eleverna ska med hjälp av olika texter tillägna sig analytisk, kritisk och kulturell läskunnighet. De ska erbjudas goda möjligheter att träna ovannämna färdigheter tillsammans i grupp. Digital kompetens Eleverna ska få möjlighet att fördjupa färdigheter de tidigare övat och utnyttja det de lärt sig utanför skolan. Användningen av teknologi ska utgöra en naturlig och effektiv del av elevens och gruppens lärande. Eleverna ska få en bild av hur informations- och kommunikationsteknologi kan utnyttjas i undervisningen i olika läroämnen, i senare studier och i arbetslivet. I samband med inlärningsuppgifterna funderar man över teknologins betydelse och inverkan i samhället. Praktiska färdigheter och egen produktion: Eleverna ska lära sig att på eget initiativ och kreativt använda informations- och kommunikationsteknologi i olika inlärningsuppgifter och välja lämpliga arbetssätt och verktyg för olika uppgifter. Eleverna ska få en bild av de mångsidiga möjligheter teknologin erbjuder och logiken för hur den fungerar. De ska öva sig att systematisera och organisera

4 och att dela filer. När de blir skickligare, kan de skapa olika digitala produkter. Eleverna ska ges möjligheter att lära sig programmera som en del av studierna i olika läroämnen eller genom valfria kurser i informationsteknologi. Ansvarsfulla och trygga arbetssätt: Eleverna ska lära sig att använda informations- och kommunikationsteknologi på ett tryggt och etiskt hållbart sätt. De ska få en uppfattning om hur man skyddar sig mot eventuella informationssäkerhetsrisker och undviker att information försvinner. För att lära sig handla ansvarsfullt ska man fundera över vad till exempel begreppen datasekretess och upphovsrätt betyder och vilka följderna av ansvarslöshet kan vara. Eleverna ska lära sig använda relevanta källhänvisningar och att dela sina produkter enligt upphovsrättsliga principer. De ska uppmuntras att tillägna sig hälsosamma och ergonomiska arbetssätt. Informationssökning samt undersökande och kreativa arbetssätt: Eleverna ska lära sig att söka och producera information och att använda informationskällor på ett mångsidigt sätt som underlag för eget kreativt arbete. Samtidigt ska de öva sig att vara källkritiska och lära sig att bedöma sitt eget och andras sätt att söka och producera information samt hur olika söktjänster och databaser fungerar och producerar information. Eleverna ska lära sig använda källor också utanför det egna språk- eller kulturområdet. De ska uppmuntras att dra slutsatser utgående från den information som finns att tillgå och att öka sitt kunskapsförråd genom att producera nytt material. Kommunikation och nätverksbildning: Sociala medietjänster ska användas i undervisningen för att eleverna ska inse vad interaktion betyder för lärandet, undersökande arbete och för att kunna skapa något nytt. Eleverna ska lära sig använda olika medier och kommunikationsstilar på ett ändamålsenligt sätt och att uppfatta vilket intryck ett budskap gör på mottagaren. Eleverna ska ges möjlighet till internationell kontakt med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi. Arbetslivskompetens och entreprenörskap Skolarbetet ska organiseras så att det främjar elevernas livskompetens och deras utveckling till goda samhällsmedlemmar. Eleverna ska lära sig om de sociala och ekonomiska strukturerna i närmiljön och hur de fungerar. Det är viktigt att eleverna senast på det här stadiet får erfarenhet av arbetslivet och av att samarbeta med aktörer utanför skolan för att de ska utveckla intresse och en positiv attityd till arbete och arbetslivet. I skolan ska projektarbete och nätverksbildning tränas, såväl i den egna skolan, i närmiljön och nationellt som i mån av möjlighet också internationellt. Eleverna ska ges tillfällen att genom eget arbete lära sig inse vad arbete, företagsamhet och entreprenörskap betyder i skolgemenskapen och i samhället. Skolarbetet ska innehålla arbetsformer som ger eleverna möjlighet att bekanta sig med olika yrken och företagsverksamhet. Sådana arbetsformer är exempelvis praktisk yrkesorientering (PRAO), diskussioner med personer som besöker skolan, företagsbesök samt volontärarbete och samarbete med övningsföretag. Eleverna ska få hjälp med att ta reda på studie- och arbetsmöjligheter och karriäralternativ. De ska uppmuntras att lägga märke till och utveckla sina färdigheter och intressen och att göra förnuftiga val i fråga om studier och arbete. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att stärka och fördjupa sitt intresse för gemensamma och samhälleliga frågor och att öva sig att delta i ett demokratiskt samhälle. Att på olika sätt delta i den egna klassgemenskapen, olika undervisningsgrupper, elevkåren och hela skolgemenskapen och därigenom bli hörd och uppskattad, hjälper eleverna att inse och lära sig hur man kan påverka. Eleverna ska få kunskaper och erfarenheter av hur man deltar i samhällsnyttig verksamhet, till exempel

5 vänelevsverksamhet, miljöaktiviteter eller volontärarbete, eller påverkar via medier, konst, medborgarorganisationer eller politiska partier. Erfarenheterna stödjer elevernas självförtroende och lär dem att ta egna initiativ och våga handla ansvarsfullt. Genom att delta kan eleverna öva sig att uttrycka sina åsikter konstruktivt, att söka lösningar tillsammans med andra och att reflektera över olika handlingssätt ur olika perspektiv. Samarbetsprojekt och konkreta handlingar till förmån för miljön och andra människor breddar ansvarsfältet. Eleverna ska lära sig förstå betydelsen av sina val och handlingar för dem själva, den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen bilda sig en uppfattning om varför studier och delaktighet är viktiga och hur kunskaperna som inhämtas i skolan kan användas för att bygga en hållbar framtid Övergången från den grundläggande utbildningen till följande utbildningsstadium Under övergången från den grundläggande utbildningen till utbildning på andra stadiet inriktar sig eleverna på fortsatta studier och fattar beslut om sin karriär och sitt liv. Övergången förutsätter systematiskt och yrkesövergripande samarbete samt kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare. Målet är att ge eleverna så goda färdigheter som möjligt att gå vidare till följande utbildningsstadium samt att trygga välbefinnandet och förutsättningarna för studier. Övergången till ett nytt skede av livet förutsätter ökad livskompetens och självständighet och mera ansvar. Skolan ska stödja eleverna i utvecklingsprocessen, vilket innebär att betydelsen av elevhandledning och elevvård ökar. Eleverna behöver mycket information om olika möjligheter efter grundskolan samt mångsidig handledning både av studiehandledaren och av lärarna i olika läroämnen. Det är viktigt att reservera tid för diskussion med eleverna om deras planer, att hjälpa dem att förstå vilka krav de fortsatta studierna ställer och att göra realistiska val Läroämnen i årskurs 7 9 I årskurs 7 9 studeras läroämnena Modersmål och litteratur A-språket (A1 och eventuellt A2) B-språket (B1 och eventuellt B2) Matematik Biologi Geografi Fysik Kemi Hälsokunskap Religion/Livsåskådningskunskap Historia

6 Samhällslära Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Huslig ekonomi Elevhandledning Valfria ämnen Valfria konst- och färdighetsämnen