Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Transkript

1 Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1

2 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) /OPH Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i bokform utkommer i maj Grunderna för påbyggnadsundervisningens läroplan ges inte ut i bokform Små korrigeringar i läroplansgrunderna (teknisk ändring, inte innehåll) läroplansgrunderna i word- format: läroplansgrunderna som pdf: Grunderna för läroplanen för grundläggande utbildning för vuxna klar under våren

3 Mera nytt Stöd för det lokala läroplansarbetet: ny vägkarta Kompetenscirkeln; underlag för affisch och klistermärken Elevernas språkprogram- vägledning och rekommendationer Bloggar terial

4 egrunder söka och bläddra i grunderna (1) Grunderna för förskoleundervisningens läroplan, grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och grunderna för påbyggnadsundervisningens läroplan är publicerade i digital och strukturerad form på Tjänsten är öppen och vem som helst kan söka och bläddra i grunderna. Grunderna publiceras stegvis i tjänsten och den vidareutvecklas under de kommande åren.

5 egrunder verktyget för att göra upp den lokala läroplanen (2) Tjänsten erbjuder utbildningsanordnarna ett verktyg för att utarbeta den lokala läroplanen. Verktyget för den grundläggande utbildningen blir färdigt i april Verktyget är avgiftsfritt och det är frivilligt att ta det i bruk. Som stöd för ibruktagandet ordnar Utbildningsstyrelsen utbildningar och ger handledning samt producerar stödmaterial på nätet.

6 egrunder svenskspråkiga utbildningar De svenskspråkiga utbildningarna ordnas kl på följande orter: 4.5 i Helsingfors 5.5 i Åbo 6.5 i Vasa Anmälan: 680@deltagare&egrunder senast Utbildningsanordnaren utnämner en kontaktperson för egrunder som har till uppgift att koordinera ibruktagandet av tjänsten lokalt. Utbildningarna riktar sig i huvudsak till dessa lokala kontaktpersoner. 1-2 deltagare per utbildningsanordnare kan delta Ytterligare information om utbildningarna skickas till deltagarna efter att anmälningstiden har gått ut. Mera information: egrunder kundtjänst egrunder@studieinfo.fi, svenskspråkig utbildning Charlotta Rehn charlotta.rehn@oph.fi

7 Mångsidig kompetens och lärområden i grunderna för förskoleundervisningens läroplan

8 Mångsidig kompetens i förskoleundervisningen - En helhet som består av kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja. - Innefattar också förmåga att använda kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver. Vardagskompetens Multilitteracitet Förmåga att delta och påverka Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Digital kompetens

9 ÄMNESOMRÅDEN SOM INTRESSERAR BARNEN HELHETSSKAPANDE UNDERVISNING GEMENSAMMA MÅL FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN X LÄROMRÅDE Kunskaps- och färdighetsområden M å n g s i d i g k o m p e t e n s

10 Lärområden i förskoleundervisningen Helhetsskapande De gemensamma målen beskrivs tydligare än tidigare Fem lärområden Mina många uttrycksformer Språkets rika värld Jag och vår gemenskap Jag utforskar min omgivning Jag växer och utvecklas

11 Språkets rika värld Främja barnens språkliga utveckling och kommunikationsfärdigheter samt stärka deras intresse för språk och kultur Väcka barnens intresse och nyfikenhet för talat språk och för att läsa och skriva Stärka barnens språkmedvetenhet och utveckling av språklig och kulturell identitet genom att granska de språk som talas i barngruppen och i närmiljön

12 Mina många uttrycksformer Träna grundläggande färdigheter i att uttrycka sig genom musik, bildkonst, slöjd samt verbalt och kroppsligt Ge barnen upplevelser av konst och erfarenheter av en kreativ process bestående av planering, genomförande och utvärdering Ska utgå från barnens förnimmelser, iakttagelser och upplevelser

13 Jag och vår gemenskap Behandlas ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv och ur ett etiskt och livsåskådningsmässigt perspektiv Väcka barnens intresse för historiska händelser, personer, kulturer, kulturarv samhällelig verksamhet, i synnerhet i närmiljön Stärka barnens delaktighet i sin verksamhetsmiljö Etisk fostran utgående från barnens vardag; känslor, relationer, rätt och fel.

14 Jag utforskar min omgivning Stärka grunden för barnens matematiska tänkande och för matematiskt lärande Miljöfostran; ge barnen naturupplevelser och möjlighet att utforska naturen Kunskap om teknik; bygga och konstruera

15 Jag växer och utvecklas Motions- kost-, konsument-, hälso- och säkerhetsperspektiv Inspirera barnen att röra på sig på många olika sätt Utveckla barnens kunskaper om mat/näring Fundera över betydelsen av måttlig konsumtion Fundera över faktorer som påverkar hälsan Handleda barnen att handla tryggt i olika situationer och stödja deras känsla av trygghet och säkerhet

16 Mångsidig kompetens och mångvetenskapliga lärområden i årskurshelheter och läroämnen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

17 Mångsidig kompetens Enligt statsrådets förordning ska man utöver kunskaper i olika vetenskapsgrenar sträva till kompetens som överskrider läroämnesgränserna I kapitel tre beskrivs de allmänna målen för varje delområde inom mångsidig kompetens I kapitel 13, 14 och 15 har målen presicerats för respektive årskurshelhet

18 Mål och mångsidig kompetens > - kunskaper - färdigheter - värden - värderingar - vilja + Förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver 7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 6. Arbetslivskompetens och entreprenör- skap 1. Förmåga att tänka och lära sig 5. Digital kompetens 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 3. Vardag- kompetens 4. Multilitteracitet

19 Att fundera kring mångsidig kompetens : Ex. Förmåga att tänka och lära sig Barnets/elevens roll förändras - Hur kan man träna förmågan att tänka och lära? - Vad har man för glädje/nytta av denna förmåga? DISKUTERA! Skolan som lärande organisation Världen förändras - Vilka fenomen påverkar/ förändrar vårt tänkande och lärande? Vilka nya möjligheter ger det? Undervisningen förändras - Hur kan man lära ut förmåga att tänka och lära sig? - Vad innebär det i skolarbetet? Vilken roll har respektive läroämne, vad kan det tillföra? Synen på bildning och kompetens förändras - Vilken typ av tankeförmåga behövs? - Vilken betydelse har förmågan att lära sig i arbetet/arbetslivet?

20 Förmåga att tänka och lära sig Varför? - Grunden för att andra kompetenser ska utvecklas, behövs inom alla områden i livet Hur? - Undersökande och skapande arbete, att göra tillsammans, möjlighet till fördjupning och koncentration - Kommunikation, lekar, spel, fysisk aktivitet.. - Uppmuntrande och handledande feed-back Vad? - Problemlösning, argumentation, slutledning, analys, alternativa lösningar, hitta på nytt, etiskt tänkande - Reglera sin egen lärprocess/ utveckla lärstrategier

21 Mångsidig kompetens och läroämnen K1 Förmåga att tänka och lära sig Åk 1-2 Åk 3-6 Åk läroämnen 12 läroämnen 18 läroämnen

22 Mångsidig kompetens i målen för läroämnena Vardagskompetens (K3) hjälpa eleven att iaktta hur musiken påverkar välbefinnandet och att se till att musik- och ljudmiljön är trygg (musik) Kulturell och kommunikativ kompetens (K2), Multilitteracitet (K4), Digital kompetens (K5), Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) sporra eleven att utveckla sin förmåga att utnyttja flera olika källor för att få information och att använda denna information på ett ändamålsenligt sätt (modersmål och litteratur)

23 Läroämnenas struktur Läroämnets uppdrag (allmänt + för respektive årskurshelhet) Mål för undervisningen i läroämnet Centralt innehåll som anknyter till målen Mål för lärmiljöer och arbetssätt i läroämnet Handledning, differentiering och stöd i läroämnet Bedömning av elevens lärande i läroämnet Centrala mål för bedömningen och responsen i åk 1-2 Bedömningskriterier för goda kunskaper i slutet av åk 6 Bedömningskriterier för vitsordet 8 i slutbedömningen

24 Läroämnenas struktur ex. Historia åk 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och demokratiska medborgare... I årskurserna 7-9 är uppdraget i undervisningen i historia att fördjupa elevernas uppfattning om den historiska kunskapens natur. Undervisningen ska stödja elevernas identitetsutveckling och göra dem förtrogna med hur olika kulturer påverkar individer och samhällen. I undervisningen ska interaktiva och undersökande arbetssätt prioriteras.

25 Mål för undervisningen ex. Historia åk 7-9 Att förstå historiska företeelser Innehåll som anknyter till målen Kompetens som målet anknyter till M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet historisk tid och därmed relaterade begrepp I1 I6 K1 K2, K3 M5 hjälpa eleven att förstå faktorer som har påverkat människans aktivitet och beslut i olika historiska situationer I1 I6 K1 K4, K6 K7 M6 hjälpa eleven att bedöma olika orsaker till historiska händelser och företeelser I1 I6 K1,K2, K4 M7 hjälpa eleven att analysera historisk förändring och kontinuitet I1 I6 K1,K2, K4

26 Målformuleringen i läroämnena Lärarens agerande/uppgift + elevens agerande/uppgift + fenomen/saker som man arbetar med Exempel: Historia, mål 8 (M8) i åk 7-9 Mål för undervisningen är att stärka elevens förmåga att förstå begreppet historisk tid och därmed relaterade begrepp

27 Centralt innehåll som anknyter till målen ex. historia åk 7-9 Innehållet väljs så att målen för läroämnet uppnås. I det centrala innehållet ska man fästa uppmärksamhet vid sådana företeelser som kan relateras till den egna familjens, ortens och traktens historia. Innehållet kan behandlas kronologiskt eller enligt tema. I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling: Eleven fördjupar sig i någon företeelse som har förändrat människans liv, förhållandet mellan människan och naturen samt världen. I2 Människor förändrar världen: Eleven granskar olika samhällsidéer, deras innebörd och följder samt hur människor har kunnat påverka samhället under olika tider. osv.

28 Läroämnenas struktur ex.historia åk 7-9 forts. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9 Med tanke på målen i läroämnet är det viktigt att prioritera undersökande arbetssätt, till exempel att undersöka olika för åldern lämpliga första- och andrahandskällor... Handledning, differentiering och stöd i historia i årskurs 7 9 Vissa begrepp som används i historieundervisningen (till exempel samhälle och demokrati) ska fördjupas under hela den grundläggande utbildningen i takt med att eleven utvecklar sitt tänkande... Bedömning av elevens lärande i historia i årskurs 7 9 Utöver skriftliga uppgifter ska också elevernas sätt att arbeta tas i betraktande. I bedömningen ska man fokusera på om eleverna kan tillämpa kunskap och behärskar historiskt tänkande, inte på om hen har memorerat innehållet...

29 Läroämnenas struktur ex.historia åk 7-9 forts. Bedömningskriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärokurs i historia Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Att förstå historiska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet historisk tid och därmed relaterade begrepp I1 I6 Förståelse av begreppet kronologi i historiska sammanhang Eleven kan placera händelser och företeelser i sina tidsmässiga sammanhang och med hjälp av dem i kronologisk ordning.

30 Mål för undervisningen och mångvetenskapliga lärområden Läroämne 11 Mål Mål 1 1 och 2 Innehåll 2 K2, K4 Läroämne 3 Mål 2 Innehåll 1 K1-5 ML Läroämne 2 Mål 3 Innehåll 2-3 K1, K2, K3 Läroämne 4 Mål 5 Innehåll 3-4 K6, K7

31 Frågor för det lokala arbetet Hur skapar man en diskussion kring mångsidig kompetens och dess betydelse och inverkan på undervisningen och lärandet? Hur och på vilken nivå ska man besluta om de mångvetenskapliga lärområdena och annan helhetsskapande undervisning? Hur ska den årliga planeringen förverkligas, så att eleverna får vara med och fundera över tema/fenomen, mål, innehåll och arbetssätt? Hur undviker man att innehållsbeskrivningarna blir för detaljerade när man gör upp ämnesdelarna? Hur ska man beskriva handledning, differentiering och stöd i läroämnena så, att det hjälper lärarna att upptäcka behov av stöd och att erbjuda stöd?