RELIGION. Läroämnets uppdrag

Transkript

1 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras och dess mångformighet, ska presentera religions- och livsåskådningstraditionerna i Finland och religioner och livsåskådningar på andra håll i världen. Läroämnet ska främja förståelsen av förhållandet mellan religion och kultur samt multilitteracitet gällande religioner och livsåskådningar. Undervisningen ska ge mångsidig information om religioner och hjälpa eleven att förstå diskussionen om religion. Eleven ska få hjälp med att granska religioner ur olika synvinklar. Eleven ska få lära sig att tänka kritiskt. I undervisningen ska man fundera på förhållandet mellan religion och kunskap samt språk, symbolik och begrepp som är kännetecknande för religioner. Religionsundervisningen ska ge beredskap för den dialog som förs både inom olika religioner och livsåskådningar och mellan dem. Undervisningen ska uppmuntra eleven att respektera livet, människovärdet och det som är heligt för en själv och andra. I undervisningen ska man bekanta sig med etiska tänkesätt inom den religion som studeras och andra religioner och livsåskådningar, och uppmuntra eleverna att själva fundera på etiska frågor. Undervisningen ska stödja elevens självkänsla, självuppskattning och utveckling av livskompetens under hela den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska ge eleven stoff till att bygga upp och bedöma sin identitet, livsåskådning och världsåskådning. Religionsundervisningen ska stödja elevens utveckling till en ansvarsfull samhällsmedlem och världsmedborgare. RELIGION I ÅRSKURS 7 9 Religionsundervisningen i årskurserna 7 9 gör eleverna förtrogna med religionen som ett kulturellt och samhälleligt fenomen. I undervisningen fördjupas och berikas kunskapen om religionens rötter, ursprung, läror och moral samt inflytande i världen. I undervisningen bekantar man sig både med de stora religiösa traditionerna och irreligiositeten i världen. I undervisningen granskar man religionernas samhälleliga och politiska inflytande och lär sig att känna igen och analysera religiösa teman i vetenskap, media, konst och populärkultur. Man lär sig de centrala begreppen inom etiskt tänkande och etiska principer för den religion som studeras. I undervisningen bekantar man sig med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt etiska synsätt i olika religioner och livsåskådningar. Man funderar på livsfrågor och aktuella etiska problem som rör mänskligheten. Religionsundervisningen erbjuder de unga resurser deras väg mot vuxenlivet. Religionsundervisningen i årskurserna 7 9 fördjupar målen i åskådningsfostran i årskurserna 1 6. Mål för undervisningen i religion i årskurs 7 9 Mål nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Mångsidig kompetens som målet anknyter till

2 2 Målet för undervisningen är att M1 hjälpa eleven att uppfatta det mångsidiga samspelet mellan religion och kultur och mångsidigheten i den religion som studeras M2 hjälpa eleven att fördjupa sig i religionens rötter, ursprung, läror och undervisning samt utbredning och inflytande i olika delar av världen I1 I1 K1 K2 M3 hjälpa eleven att sätta sig in i religioner och livsåskådningar i olika delar av världen och i Finland så att eleven förstår interaktionen mellan religionen och kulturen, känner till särdragen och förenande faktorer hos de stora religiösa traditionerna samt bekanta sig med irreligiositet I2 K2, K3, K6 M4 lära eleven att känna igen olika seder och symboler i olika religiösa traditioner och känna igen religiösa teman i media, konst och populärkultur M5 hjälpa eleven att upptäcka och bedöma olika sätt att argumentera och uppfatta skillnader i religiöst och vetenskapligt språk I1, I2, I3 K2, K4, K6 I1, I3 K1, K2, K4, K5, K7 M6 göra eleven förtrogen med de centrala begreppen för etiskt tänkande, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna för olika religioner och livsåskådningar I3 K2, K7 M7 hjälpa eleven att bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val M8 uppmuntra eleven att fundera på livsfrågor och aktuella etiska frågor relaterade till mänskligheten och egna värderingar i förhållande till dem M9 hjälpa eleven att bygga upp sin livsåskådning och stärka sina livsfärdigheter M10 inspirera eleven till att fundera över etiska aspekter gällande sina egna val och deras inverkan på välmåendet och uppmuntra till en hållbar livsstil M11 uppmuntra eleverna till att möta olika slags människor i en positiv kommunikationsanda både nu och senare under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden I1, I3 K5, K6 I2, I3, I4 K7 I1, I3 K1, K2 I2, I3, I4 K1, K2 I2, I3 K6 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 7 9

3 3 I1 Förhållandet till den egna religionen: Innehållet består av teman gällande ifrågavarande religions uppkomst, mångfald och förhållande till andra religioner såsom religionens rötter, källor, läror och moral samt symboler och utbreddhet och inverkan runtom i världen och i Finland. Viktiga teman är sådana som anknyter till religionens inverkan på kulturen. I2 Religionernas värld: Teman som tas upp i undervisningen är religion och irreligiositet i världen och i Finland, religionskännedom som en del av den kulturella allmänbildningen och religion som föremål för vetenskaplig granskning. Viktiga områden är bland annat religionskritik, religioner som resurs för individen och samhället, interaktionen mellan religion och kultur runtom i världen, religionernas inverkan på samhällen och kulturer samt synlighet i populärkulturen. Det innehåll som väljs ska hjälpa eleven att förstå behandlingen av religionerna i media och kritisk bedömning av den samt interaktionen och dialogen mellan religionerna. I3 Ett bra liv: De teman som väljs ska öppna upp för reflektioner över livsfrågor, livet och självbilden. Valen ska innehålla aktuella och samhälleliga etiska frågor, ekosocial bildning, deltagande och påverkande i gemenskapen och samhället och hur religioner bidrar till att skapa fred i samhället. Innehållet ska framhäva etik i den aktuella religionen och i andra religioner och åskådningar, deklarationen om de mänskliga rättigheterna som norm, kränkning av de mänskliga rättigheterna, förintelsen. Valet av innehåll ska framhäva religiösa och livsåskådningsrelaterade frågors betydelse för att växa som människa. Mål för läroämnets inlärningsmiljö och arbetssätt i årskurs 7 9 Målet är att visa uppskattning och respekt för den mångfald av religioner och livsåskådningar som finns representerade i skolan. Frågorna ska granskas genom erfarenhetsbaserad, aktiverande och gemensam inlärning. Det är viktigt att först ge begrepp som hör samman med de saker man ska lära sig. Målet är att genom berättande (eget och andras) uppnå dialogfärdigheter, mediefärdigheter och datatekniska färdigheter kopplade till aktiviteter som är viktiga inom religionen. Med hjälp av studiebesök och gäster betonas lugn, eftertänksamhet och diskussion. Olika gemensamma eller individuella projekt ska ingå i undervisningen. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7 9 I undervisningen i de olika lärokurserna i religion ska man beakta elevernas olika bakgrund (språkkunskaper, kulturell bakgrund), förutsättningar och behov. I undervisningssituationen beaktas elevernas olika bakgrund i fråga om religion och livsåskådning och arbetssätten anpassas till barnens ålder. I undervisningen skapas gemensamma situationer som främjar inlärningen och delaktigheten och som handleder och stärker elevernas studiefärdigheter och initiativförmåga. Bedömning av elevens inlärning i läroämnet i årskurs 7 9 Bedömningen baserar sig på observationer och diskussioner i arbetet samt granskning av elevens olika resultat. Utöver innehållet i resultaten bedöms studieprocessen och arbetets olika faser såsom frågeformulering, avgränsning av ämnet, informationssökning, motivering av synpunkter, användning av begrepp, framställningens tydlighet och förmåga att slutföra arbetet. Elevernas bedömning av sitt eget arbete och kamratrespons används som stöd vid bedömningen. Slutbedömningen infaller det läsår då läroämnet upphör att vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för lärokursen i religion när

4 4 studierna är slut. Slutvitsordet fås genom att ställa elevens kunskapsnivå i förhållande till de nationella kriterierna för slutbedömning i religion. Kunskapen i läroämnet utvecklas kumulativt vartefter elevens tankeförmåga fördjupas. Placeringen av mål och innehåll i olika årskurser enligt den lokala undervisningsplanen inverkar på användningen av slutbedömningens kriterier. När slutvitsordet ges beaktas också de mål som härletts ur de riksomfattande målen för religionsundervisningen och som förlagts till årskurs 7 eller 8 och inte längre förekommer i den lokala undervisningsplanens mål för årskurs 9. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.

5 5 Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Kriterium för vitsordet åtta i slutbedömningen Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta M1 hjälpa eleven att uppfatta det mångsidiga samspelet mellan religion och kultur och mångsidigheten i den religion som studeras I1 Förstå religionernas betydelse i kulturen och samhället Eleven får namnge och klassificera religiösa element i kulturella fenomen. Eleven kan namnge, klassificera och analysera religiösa element i kulturella fenomen. Eleven kan bedöma och ställa religiösa element i kulturella fenomen i relation till varandra och ta ställning utgående från dem. M2 Hjälpa eleven att fördjupa sig i religionens rötter, ursprung, läror och undervisning samt utbredning och inflytande i olika delar av världen I1 Behärskande av information gällande religionen Eleven visar att han eller hon känner till huvuddragen i hur den aktuella religionen har uppkommit. Han eller hon känner till vissa av religionens grundpelare och kan nämna några källor. Han eller hon kan berätta om religionens globala betydelse. Eleven visar att han eller hon känner till hur den aktuella religionen har uppkommit. Han eller hon känner till grundpelarna i religionen och kan räkna upp källor. Han eller hon känner till religionens globala betydelse. Eleven visar att han eller hon känner till hur den aktuella religionen har uppkommit i ett bredare globalt sammanhang. Han eller hon känner till religionens grundpelare och källor och kan bedöma dem kritiskt. Han eller hon kan bedöma religionens globala betydelse. M3 hjälpa eleven att sätta sig in i religioner och livsåskådningar i olika delar av världen och i Finland så att eleven förstår interaktionen I2 Förstå världsreligioner och olika livsåskådningar Eleven visar att han eller hon känner till världsreligionerna och olika livsåskådningstraditioner. Han eller hon känner till Eleven visar att han eller hon behärskar grunderna i världsreligionerna och olika livsåskådningstraditioner. Han eller hon känner till den mångfald som finns i Eleven visar att han eller hon känner till världsreligionerna och olika livsåskådningstraditioner och känner igen drag som förenar dem och skiljer dem åt. Han

6 6 mellan religionen och kulturen, känner till särdragen och förenande faktorer hos de stora religiösa traditionerna samt bekanta sig med irreligiositet mångfalden i den studerade religionen. religionerna och livsåskådningarna. eller hon känner till den mångfald som finns i religionerna och livsåskådningarna och kan granska dem ur flera synvinklar. M4 lära eleven känna igen olika seder och symboler i olika religiösa traditioner och känna igen religiösa teman i media, konst och populärkultur I1 I3 Religiös och kulturell läskunnighet Eleven känner igen vissa seder och symboler i religionstraditionerna. Han eller hon känner igen religiösa teman i media, konst och populärkultur. Eleven känner till olika seder och symboler i religionstraditionerna. Han eller hon kan skilja på och klassificera religiösa teman i media, i konst och populärkultur. Eleven känner till och kan tillämpa kunskap om olika religiösa traditioners seder och symboler. Han eller hon kan analyserara och bedöma hur religion behandlas i media, i konst och populärkultur. M5 hjälpa eleven att upptäcka och bedöma olika sätt att argumentera och uppfatta skillnader i religiöst och vetenskapligt språk I1, I3 Tanke- och interaktionsfärdig heter Eleven presenterar sina åsikter och deltar i diskussioner. Han eller hon kan känna igen olika argument i en diskussion. Eleven kan presentera motiverade åsikter och deltar i diskussioner. Han eller hon kan känna igen och skilja på olika sätt att argumentera och argument i en diskussion. Eleven kan presentera olika motiverade åsikter och deltar aktivt i diskussioner. Han eller hon kan bedöma olika sätt att argumentera och argument i en diskussion. M6 göra eleven förtrogen med de centrala begreppen för etiskt tänkande, de mänskliga rättigheterna och de etiska principerna för I3 Etiskt tänkande och människorättsetik Eleven känner igen de centrala begreppen i etiskt tänkande. Han eller hon känner till de viktigaste människorättskonventioner na. Eleven kan namnge Eleven känner till de centrala begreppen i etiskt tänkande. Han eller hon känner till de viktigaste människorättskonventionern a och det centrala innehållet Eleven kan använda och tillämpa centrala begrepp i etiskt tänkande. Han eller hon känner till de viktigaste människorättskonventionerna och det centrala innehållet i

7 7 olika religioner och livsåskådningar etiska principer inom olika religioner och livsåskådningar. i dem. Eleven känner till etiska principer inom olika religioner och livsåskådningar. dem. Eleven känner till och kan analysera etiska principer inom olika religioner och livsåskådningar. M7 hjälpa eleven att bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val I1, I3 Förstå religionernas och livsåskådningarna s betydelse globalt Eleven känner igen religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. Eleven kan bedöma religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. Eleven kan bedöma och delta i diskussioner om religioners och livsåskådningars globala betydelse som grund och rättesnöre för människors val. M8 uppmuntra eleven att fundera på livsfrågor och aktuella etiska frågor relaterade till mänskligheten och elevens egna värderingar i förhållande till dem I2, I3 Utveckla etiskt tänkande Eleven känner igen och kan namnge några livsfrågor och aktuella etiska frågor för mänskligheten. Eleven identifierar några egna värderingar. Eleven funderar på livsfrågor och aktuella etiska frågor som rör mänskligheten och deltar i diskussionen om dem. Eleven identifierar sina egna värderingar. Eleven funderar på livsfrågor och aktuella etiska frågor som rör mänskligheten och deltar i diskussionen om dem och motiverar sina åsikter. Eleven kan analysera sina egna värderingar. M9 hjälpa eleven att bygga upp sin livsåskådning och stärka sina livsfärdigheter I1, I3 Behärska livsfärdigheter - Påverkar inte vitsordet - M10 inspirera eleven till att fundera över den etiska omfattningen av hans eller hennes egna val och deras inverkan på välmåendet och I2, I3 Livsfärdigheter och utveckling av etiskt tänkande Eleven identifierar de etiska dimensionerna i sina val och kan berätta om värderingarna bakom och följderna av dem. Eleven funderar över de etiska dimensionerna i sina val och kan berätta om deras inverkan på sitt eget och andras välmående och en Eleven analyserar de etiska dimensionerna i sina val och kan berätta om deras inverkan på sitt eget och andras välmående och en hållbar framtid. Eleven kan förklara

8 8 uppmuntra till en hållbar livsstil hållbar framtid. hur individen kan medverka till en hållbar framtid. M11 uppmuntra eleverna att i en anda av positiv interaktion möta olika slags människor både nu och senare under fortsatta studier, i arbetslivet och på fritiden I1 I6 Livsfärdigheter och utveckling av etiskt tänkande Påverkar inte vitsordet