LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Transkript

1 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna som aktörer som förnyar och skapar sin kultur och som upplever och skapar mening i sin centrala verksamhet och umgänget med omvärlden. Livsåskådningar, mänskliga seder och betydelser som förknippas med dessa anses vara resultat av växelverkan mellan individer, samhällen och kulturarv. I livsåskådningskunskapen betonas människors förmåga att aktivt påverka sina egna tankar och aktiviteter. Detta gäller även elevernas studier och inlärning. Därför är det viktigt att anpassa elevens egen tanke- och upplevelsevärld till undervisningen och studierna. Undervisningen i livsåskådningskunskap har som uppdrag att utveckla elevens färdigheter att växa till en självständig, tolerant, ansvarsfull och omdömesgill medlem i sitt samhälle. Målet är ett fullständigt demokratiskt medborgarskap i en värld som blir allt mer global och som snabbt förändras. Av undervisningen i livsåskådningskunskap förutsätter detta, utöver en mångsidig utökning av den livsåskådningsrelaterade och kulturella allmänbildningen, även utveckling av den etiska och kritiska tankeoch funktionsförmågan samt förmåga att lära sig. I livsåskådningskunskapen avses med kritiskt tänkande sökande efter grunderna, gestaltning av sammanhang, känsla för situationen och självkorrigering. Detta h med en öppen och reflekterande inställning. Livsåskådningskunskapen stödjer särskilt följande delområden inom mångsidig kompetens: tänkande och lärande, kulturell och kommunikativ kompetens, vardagskompetens samt förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP I ÅRSKURS 7 9 I årskurs 7 9 syftar undervisningen särskilt till att öka elevens förmåga att gestalta och planera sin egen framtid. Då man stödjer uppbyggandet av elevens identitet och livsåskådning ska man särskilt bemöda sig om att utöka den allmänbildande kunskapsbasen samt beakta elevens personliga val efter den grundläggande utbildningen. Eleven stöds i sitt sökande efter modeller för vad som är ett bra liv för honom eller henne själv. Mål för undervisningen i livsåskådningskunskap i årskurs 7-9 Mål nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att M1 vägleda eleven att identifiera, förstå och använda livsåskådningsrelaterade begrepp. M2 stödja eleven att stärka sin kulturella allmänbildning, till exempel genom att fördjupa sig i Unescos världsarvsprogram M3 vägleda eleven att få kännedom om olika religiösa och icke-religiösa trosuppfattningar, växelverkan mellan dem samt vetenskapens och forskningens roll i bedömningen av Mångsidig kompetens som målet anknyter till K1, K2, K4 K2, K7 K1, K2

2 åskådningarna M4 Vägleda eleven att fundera på religiöst tänkande och grunderna för religionskritik M5 vägleda eleven att se som en grundläggande mänsklig rättighet samt känna till att tryggas med nationella och internationella medel M6 hjälpa eleven att förstå olika livsåskådningsrelaterade beslut samt de personliga orsaker och samhälleliga seder som finns i bakgrunden för dem M7 uppmuntra eleven att acceptera och förstå världens mångfald så att eleven växer upp till en tolerant och ansvarsfull medborgare M8 stödja eleven att utveckla sitt etiska tänkande och känna igen perspektiven av ansvar och rättigheter M9 vägleda eleven att beakta och förstå etiska dimensioner i sitt liv och sin miljö M10 uppmuntra eleven att agera på ett ansvarsfullt sätt för att främja en hållbar framtid och att påverka lokalt och globalt M11 vägleda eleven att förstå den etiska grunden för människovärdet, de mänskliga rättigheterna och människors jämlikhet, I3 K3, I3 K2, K3, K6, K7, I2, I3 K1, K4, I2, I3 K2, K7 I2, I3 K1, K6, K7 I2, I3 K5, K7, I2, I3 K6, K7 I2, I3 K1, K7 Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet i årskurs 7 9 Innehållet väljs ut så att det stöder målen och utnyttjar de lokala möjligheter som finns. Innehållsområdena utformas till helheter för olika årskurser. I valet av innehåll förenas strävan efter allmänbildande kunskaper med elevernas upplevelsevärld och sökandet efter en identitet och livsåskådning. Det är viktigt att hitta sådant innehåll som ger eleverna möjlighet att bygga upp en åskådningsmässig bedömningsförmåga utifrån kunskaper och personliga reflektioner. Innehåll nr Man fördjupar sig i begreppen världsbild och världsåskådning. Man för diskussioner som stödjer elevens livsåskådning och uppbyggande av identitet. Man fördjupar sig i världens kultur- och naturarv, som Unesco skyddar, och följer hur kultur uppstår i bland annat media och konst. Man fördjupar sig i teistiska och ateistiska åskådningar i dagens värld, till exempel i den sekulära humanismen, kristendomen och islam. Man bekantar sig med valda åskådningars historia och de omvälvningar de genomgått samt bedömer hur åskådningsfrihet och tolerans förverkligas i olika samhällen. I2 Man bekantar sig med etikens grundläggande frågor och M6 M12 Mål som rör innehållet i fråga M1 M7

3 I3 huvudriktningar. Man funderar på utgångspunkterna för ett bra liv och allmänmänskliga värden: sanning, godhet, skönhet och rättvisa. Man fördjupar sig i olika perspektiv på etisk bedömning av handlingar, såsom gärningens avsiktlighet, gärningsmannens syfte och konsekvenserna av gärningen. Man tillämpar etiska approacher och begrepp på situationer som uppstår i ungdomars vardag. Man fördjupar sig ur en etisk synvinkel i aktuella frågor som uppstår i sociala medier och andra massmedier. Man granskar kulturell mångfald som en rikedom, rättighet och etisk fråga. Man fördjupar sig i människovärdet, de mänskliga rättigheterna och jämlikhet mellan människor. Man bekantar sig med utvecklingen av de mänskliga rättigheterna och brott mot de mänskliga rättigheterna, såsom förintelsen. Man bekantar sig med det humanistiska, utilistiska, mystiska och naturcentrerade begreppet om förhållandet mellan människan och naturen. Man fördjupar sig i naturens och samhällets möjligheter till en hållbar framtid samt i frågor med anknytning till miljöetik, till exempel djurens rättigheter. Man funderar på hur man kan agera på ett ansvarsfullt sätt för att främja en hållbar framtid. M4 M12 Mål för läroämnets lärmiljö och arbetssätt i årskurs 7 9 I valet av arbetssätt är det med tanke på läroämnets mål viktigt att garantera en trygg och öppen inlärnings- och diskussionsmiljö där eleven upplever att han eller hon blir hörd och respekterad. Särskilt så då man inleder arbetet med en ny grupp är skapandet av gruppanda en väsentlig del av lärmiljön. I arbetet stöds utvecklingen av självregleringsfärdigheter för inlärningen. Eleverna lever i en allt mer global medievärld som omformas av olika digitala tillämpningar. Därför är det i lärmiljön för livsåskådningskunskap väsentligt att ett öppet, personligt och socialt umgänge på ett pedagogiskt och mångsidigt sätt kan förenas med användningen av olika medier och digital kommunikation. Handledning och stöd i läroämnet i årskurs 7-9 Centralt för ordnandet av vägledning och stöd med tanke på läroämnets mål är att stärka elevens delaktighet och känsla av att ha kapacitet. Livsåskådningskunskap som läroämne stödjer elevens välbefinnande, utveckling och inlärning genom att erbjuda möjligheter och begreppsliga verktyg att undersöka, strukturera och bygga en egen livsåskådningsmässig identitet tillsammans med andra. Handledning och stöd behövs för att förstå det begreppsliga innehållet i läroämnet, särskilt i etiska frågor, samt för att utveckla kommunikations- och tankefärdigheterna. Elevernas individuella behov av stöd samt möjlighet till fördjupning och individuellt framskridande beaktas vid valet av arbetssätt och innehåll. Bedömning av elevens lärande i läroämnet i årskurs 7 9 Bedömningen i livsåskådningskunskap baserar sig på observationer och diskussioner i arbetet och argumentering samt granskning av elevens olika resultat. Utöver innehållet i resultaten bedöms studieprocessen och arbetets olika faser såsom frågeformulering, formulering av motiveringar, avgränsning av ämnet, informationssökning, motivering av synpunkter, användning av begrepp, framställningens tydlighet och förmåga att slutföra arbetet. Elevernas bedömning av sitt eget arbete och kamratrespons används som stöd vid bedömningen.

4 Slutbedömningen infaller det läsår då läroämnet upphör att vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för lärokursen i religion när studierna är slut. Slutvitsordet fås genom att ställa elevens kunskapsnivå i förhållande till de nationella kriterierna för slutbedömning i religion. Kunskapen i läroämnet utvecklas kumulativt vartefter elevens tankeförmåga fördjupas. Förläggandet av mål och innehåll i olika årskurser i den lokala undervisningsplanen inverkar på användningen av slutbedömningens kriterier. När slutvitsordet ges beaktas också de, ur de riksomfattande målen för undervisningen härledda, mål som i den lokala läroplanen förlagts till årskurs 7 eller 8 men inte längre förekommer i den lokala undervisningsplanens mål för årskurs 9. Eleven får vitsordet åtta (8) om han eller hon i genomsnitt kan visa det kunnande som kriterierna fastställer. Om vitsordet åtta överskrids inom vissa kompetensområden kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde.

5 Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut Mål nr M1 Mål för undervisningen vägleda eleven att identifiera, förstå och använda livsåskådningsrelaterade begrepp. Innehåll nummer Föremål för bedömningen i läroämnet att behärska och tillämpa begrepp Kunskap som ger ett lägre vitsord än åtta Eleven kan använda vissa åskådningsrelaterade begrepp. Kriterium för vitsordet åtta i slutbedömningen Eleven kan använda åskådningsrelaterade begrepp och identifiera förhållandena mellan dem. Kunskap som ger ett högre vitsord än åtta Eleven kan använda åskådningsrelaterade begrepp samt fundera på och tolka grunderna för dem. M2 M3 stödja eleven att stärka sin kulturella allmänbildning, till exempel genom att fördjupa sig i Unescos världsarvsprogram vägleda eleven att få kännedom om olika religiösa och icke-religiösa teoretisk allmänbildning teoretisk allmänbildning och färdigheter att Eleven kan under handledning skaffa information om olika kulturer och åskådningar. Eleven identifierar vissa drag och världsarvsobjekt i Unescos världsarvsprogram. Eleven känner igen och kan namnge väsentliga drag hos Eleven kan skaffa information om olika kulturer och åskådningar. Eleven känner till utgångspunkterna för Unescos världsarvsprogram och vissa världsarvsobjekt. Eleven känner igen och kan namnge väsentliga drag och Eleven kan på ett strukturerat och kritiskt sätt skaffa information om olika kulturer och åskådningar. Eleven förstår utgångspunkterna för Unescos världsarvsprogram och kan namnge flera inhemska och några utländska världsarvsobjekt. Eleven kan förklara väsentliga drag och utvecklingsförlopp

6 M4 M5 trosuppfattningar, växelverkan mellan dem samt vetenskapens och forskningens roll i bedömningen av åskådningarna Vägleda eleven att fundera på religiöst tänkande och grunderna för religionskritik vägleda eleven att se som en grundläggande mänsklig rättighet samt tillämpa den på ett omdömesgillt sätt den semitiska monoteismen och sekulära humanismen. Eleven vet att man kan närma sig åskådningsrelaterade frågor på ett vetenskapligt sätt., I3 förståelse Eleven kan beskriva religiositetens drag och religionskritiska argument., I3 behärskande av begrepp och teoretisk allmänbildning Eleven kan beskriva som en mänsklig rättighet och ge utvecklingsförlopp hos centrala världsåskådningar och kulturer, särskilt de historiska, kulturella och samhälleliga skedena inom den semitiska monoteismen och den sekulära humanismen. Eleven förstår att det är viktigt att man bekantar sig med åskådningarna på ett ansvarsfullt, undersökande och vetenskapligt sätt. Eleven kan förklara religiositetens karaktär och religionskritikens huvuddrag ur något filosofiskt, historiskt, religionsvetenskapligt eller samhälleligt perspektiv. Eleven kan definiera som en mänsklig rättighet och ge hos centrala världsåskådningar och kulturer, särskilt de historiska, kulturella och samhälleliga skedena inom den semitiska monoteismen och den sekulära humanismen. Eleven förstår att det är viktigt att man bekantar sig med åskådningarna på ett ansvarsfullt, undersökande och vetenskapligt sätt. Eleven kan förklara och analysera religiositetens karaktär och religionskritikens huvuddrag ur något filosofiskt, historiskt, religionsvetenskapligt eller samhälleligt perspektiv. Eleven kan definiera som en mänsklig rättighet och

7 M6 M7 känna till att tryggas med nationella och internationella medel hjälpa eleven att förstå olika livsåskådningsrelaterade beslut samt de personliga orsaker och samhälleliga seder som finns i bakgrunden för dem uppmuntra eleven att acceptera och förstå världens mångfald så att eleven växer upp till en tolerant och ansvarsfull medborgare, I2, I3 förståelse och bedömningsförmåga, I2, I3 förståelse, bedömningsförmåga, interaktionsfärdigheter och färdigheter i att agera exempel på tryggande och avsaknad av åskådningsfrihet. Eleven kan ge exempel på olika åskådningsmässiga val och de orsaker som finns i bakgrunden till dem. Eleven kan visa exempel på ansvar samt beaktande av andra människor och miljön i sina aktiviteter. exempel på några mekanismer som tryggar och avsaknaden av sådana i olika situationer. Eleven kan beskriva de personliga och samhälleliga orsaker som finns i bakgrunden till olika människors åskådningsmässiga val. Eleven kan beskriva sitt ansvar för andra människor och samhället samt ta andra människor och miljön i beaktande i sina aktiviteter. specificera mekanismer som tryggar åskådningsfrihet och avsaknaden av sådana i sin egen närmiljö, nationellt och globalt. Eleven kan analysera de personliga och samhälleliga orsaker som finns i bakgrunden till olika människors åskådningsmässiga val. Eleven kan motivera sitt ansvar för andra människor och samhället och ta andra människor och miljön i beaktande i sina aktiviteter. M8 stödja eleven att utveckla sitt etiska tänkande och känna igen perspektiven av ansvar och rättigheter I2, I3 att behärska och tillämpa begrepp Eleven kan namnge etiska begrepp både med tanke på ansvar och med beaktande av andra. Eleven kan använda etiska begrepp samt tolka och tillämpa dem i sina resonemang och aktiviteter. Eleven kan på ett mångsidigt sätt använda etiska begrepp samt tillämpa och motivera dem i sina resonemang och aktiviteter.

8 M9 M10 M11 vägleda eleven att beakta och förstå etiska dimensioner i sitt liv och sin miljö uppmuntra eleven att agera på ett ansvarsfullt sätt för att främja en hållbar framtid och att påverka lokalt och globalt vägleda eleven att förstå den etiska grunden för människovärdet, de mänskliga rättigheterna och människors jämlikhet I2, I3 förståelse, bedömningsförmåga och interaktionsfärdigheter, I2, I3 behärskande av begrepp, bedömningsförmåga och färdigheter i att agera I2, I3 förståelse och bedömningsförmåga Eleven kan berätta om dimensioner som anknyter till hans eller hennes liv Eleven kan namnge några drag för en hållbar framtid och sätt att på ett ansvarsfullt sätt agera och skildra i gemenskapen, samhället och miljön Eleven känner till några begrepp som anknyter till mänskliga rättigheter och rättvisa. Eleven kan diskutera dimensioner som anknyter till hans eller hennes liv och framtid Eleven kan namnge centrala begrepp med anknytning till naturen och en hållbar framtid för samhället, tillämpa informationen om dessa i sina aktiviteter samt känner till sätt att påverka lokalt och globalt. Eleven känner till de viktigaste begreppen som anknyter till mänskliga rättigheter och rättvisa. Eleven kan diskutera dimensioner som anknyter till hans eller hennes liv och framtid samt analysera och fundera på deras betydelse. Eleven kan definiera centrala begrepp som anknyter till naturen och en hållbar framtid för samhället och bedöma informationen om dem. Eleven kan ta initiativ för att tillämpa informationen i sina aktiviteter. Eleven känner till de viktigaste begreppen som anknyter till mänskliga rättigheter och rättvisa samt kan bedöma och tillämpa dem.