Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler."

Transkript

1 Förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i olika situationer Eleven kan använda sina kunskaper och färdigheter i kemi inom ett mångvetenskapligt lärområde eller i en situation där kemi tillämpas i olika miljöer. Eleven planerar, ställer upp en hypotes och genomför laborationer, både öppna och styrda, på ett tryggt och ändamålsenligt sätt, samt gör iakttagelser och presenterar sitt resultat både för lärare och för andra elever. Eleverna övar sig i att använda informations- och kommunikationsteknik i samband med undersökningarna. Forskning och aktuella fenomen granskas utgående från organisk kemi. Olika organiska material och produkter behandlas, exempelvis plast, papper, hudvårdsprodukter eller rengöringsmedel. Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler. Eleverna studerar kol, dess föreningar och näringsämnen. De fördjupar sig närmare i någon organisk föreningsgrupp. Kemin i den egna livsmiljön betonas. Organiska föreningar i elevens vardag behandlas. De vanligaste näringsämnena och alkoholerna granskas utgående från hälsa och säkerhet. Eleven gör en individuell livsmedelsanalys. Produkters livscykel, hållbar användning av naturresurser samt hur människan påverkar kolets kretslopp genom att förbränna fossila bränslen behandlas. Olika utbildningsstigar och yrken där kunskaper i kemi behövs gås igenom Bildkonst Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och tolka bilder formas elevernas identitet samtidigt som den kulturella kompetensen och gemenskapen stärks. Undervisningen ska bygga på elevernas egna erfarenheter, fantasi och lust att experimentera. Undervisningen i bildkonst ska utveckla förmågan att förstå konst, omgivningen och annan visuell kultur. Eleverna ska erbjudas olika sätt att bedöma verkligheten och att påverka den. Genom att förstärka kännedomen om kulturarvet stödjer man att traditionerna förmedlas och förnyas. Undervisningen ska stödja eleverna att utveckla kritiskt tänkande och uppmuntra eleverna att påverka den egna livsmiljön och samhället. Undervisningen i bildkonst ska ge eleverna en grund för aktiv medverkan lokalt och globalt. Det arbetssätt som är karakteristiskt för konsten främjar erfarenhetsbaserat, multisensoriskt och konkret lärande. Eleverna granskar bildkonst och annan visuell kultur ur ett historiskt och kulturellt perspektiv. Undervisningen ska ta upp olika uppfattningar om konstens uppgifter. Eleverna handleds att på ett mångsidigt sätt använda olika redskap, material, tekniker och uttryckssätt. Undervisningen ska sporra eleven att utveckla multilitteracitet både med hjälp av visuella metoder och andra undersöknings- och framställningssätt. Eleverna ska erbjudas möjligheter att arbeta 822

2 med mångvetenskapliga lärområden i samarbete med den övriga undervisningen och med aktörer utanför skolan. I undervisningen bekantar man sig med museer och andra kulturobjekt och undersöker möjligheterna att utöva bildkonst som hobby. Läroämnets uppdrag i årskurs 7-9 I årskurserna 7 9 handleds eleverna att fördjupa sitt personliga förhållande till bildkonsten och annan visuell kultur och att ställa upp bestämda mål för sitt arbete. Undervisningen ska stärka elevernas förmåga att skapa bilder och uppmuntra dem att arbeta i olika visuella miljöer. Eleverna ska öva sig att undersöka personliga och samhälleliga betydelser inom bildkonsten och annan visuell kultur och att använda dem som underlag för att delta och påverka. Undervisningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga och skapa kopplingar till aktuella koncept och fenomen inom bildkonsten och annan visuell kultur. Eleverna ska få öva sig att använda informations- och kommunikationsteknik och webbmiljöer på ett kreativt, kritiskt och ansvarsfullt sätt. Undervisningen ska ge eleverna tillräckliga förutsättningar för studier efter den grundläggande utbildningen och även allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet och i samhället ska beaktas. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 7 9 Målet är att erbjuda lärmiljöer och arbetssätt som ger eleverna möjlighet att mångsidigt använda material, tekniker och uttryckssätt och tillämpa dem kreativt. Undervisningssituationerna ska präglas av en atmosfär som uppmuntrar eleverna att aktivt experimentera och öva. Genom pedagogiska lösningar stöds multisensoriska upplevelser, långsiktigt arbete samt ett undersökande och målinriktat konstnärligt lärande. Undervisningen ska ta hänsyn till elevernas individuella behov och eleverna ska ges möjlighet att arbeta på ett ändamålsenligt sätt självständigt och i grupp. Målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande och socialt samspel både i skolan och i miljöer utanför skolan. I årskurs 7 9 ska eleverna stödjas att arbeta på ett undersökande och fenomenorienterat sätt genom att utnyttja konsttraditioner och metoder inom den samtida konsten. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att mångsidigt använda webb- och mediemiljöer, delta i tvärkonstnärliga projekt och projekt utanför skolan samt ta upp globala frågor. Att iaktta bilder Med visuell kultur menar vi en plats där det visuella används för att skapa och omskapa mening. Visuell kommunikation bygger på att bilden kommunicerar något om sin historiska samtid, där även sådant som ansiktsuttryck, kroppsspråk, miljö, byggnader, bruksföremål och kläder är betydelsebärande, vi samtalar, analyserar och redogör huvuddragen i bildens historia. (M1, M2 & M3) Att skapa bilder Med visuella bilder menas sådana bilder som förekommer på papper, textil, insatta i ramar, framställda på datorskärm, illustrationer i tidningar och i annonser (dvs nästan alla bilder).för att kunna skapa tvådimensionella bilder behöver eleven kunskaper i bl.a. bildanalys, former, färger, symboler, komposition, detaljer och motiv med tredimensionella rum. (M4, M5, & M6) Den visuella kulturen innefattar hur människans betydelseskapande praktiker tar uttryck visuellt.vi behandlar bilder genom analys och tolkning och går igenom olika exempel från bl.a. mediala, kulturella, visuella och konstnärliga bilder ur ett historiskt perspektiv Vi uppmuntrar eleven att ställa frågor inför de bilder vi möter i vardagen och diskuterar kring dessa bilder. (M7, M8 & M9) Att uppfatta estetiska, ekologiska och etiska värden 823 Att tolka visuell kultur

3 Med visuell kultur menar vi hur vi kommunicerar med varandra, och om hur man kan integrera med andra människor genom estetiska uttrycksmedel. Vi lär oss förstå om konstens roll i samhället och hur konstarterna hänger ihop och funderar kring saker som estetik, etik och hur dessa förändrats genom tiderna. (M10 & 11) MÅNGSIDIGA KOMPETENSOMRÅDEN K1. Förmåga att tänka och lära sig Eleven lär sig att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt Eleverna gör iakttagelser och övar sin observationsförmåga genom att söka information på olika sätt och kritiskt granska det innehåll som behandlas ur olika synvinklar Eleverna uppmuntras att ta ansvar för att ställa upp mål för sina egna och gruppens studier K2. Kulturell och kommunikativ kompetens Eleven identifierar centrala drag i inom bildkonsten I mån av möjlighet besöks lokala utställningar eller museibesök i närnejden Eleven bekantar sig med kända konstnärer och utnyttjar kulturtjänster på internet Genom bildanalys undersöker eleven hur bildkonstverk är uppbyggda och lär sig självständigt och i grupp att tolka bildens innehåll och uppgift i samhället Eleverna får möjligheter att uppleva konst, kultur och kulturarv och lära sig att inse vilken betydelse dessa har för individens och samhällets välbefinnande K3. Vardagskompetens Eleverna uppmuntras till att ta hand om sig själva och bidra ökat välbefinnande i sin omgivning Eleven lär sig att konsumera med måtta och hantera sin ekonomi och leva i enlighet med en hållbar livstil Eleven bekantar sig med reklamens olika övertalningsprinciper och lär sig att förhålla sig analytiskt till dessa K4. Multilitteracitet Eleven utvecklar sin multilitteracitet genom modala läromedel En kombination av olika skolämnen ökar intresset och bidrar till ett ökat och fördjupat kunnande Eleven kan t.ex. använda sig av modersmålets skriftspråksliga färdigheter i kombination med sina bildskapande färdigheter för att skapa nya uttrycksformer och villkor för att läsa, skriva,tolka, förstå och kommunicera med en sammanställning av dessa ämnen Eleven utvecklar sina multimodala kunskaper genom traditionella - och multimediala lärmiljöer och att sig tillämpa olika informationskällor på ett ändamålsenligt sätt Eleverna sporras att utveckla visuell läskunnighet genom att använda olika bildtolkningsmetoder och framställningssätt Eleven lär sig att utveckla ideer och tillvägagångssätt i arbetsprocesser där färdigheter i bildkonst är viktiga K5. Digital kompetens Eleverna får handledning och utvecklar sin förmåga att skapa bilder med digitala tekniker och verktyg Eleven ges möjlighet att på ett kreativt sätt hitta digitala tekniker som passar deras egen erfarenhet Eleven förstår vikten av att behärska digitala verktyg i studierna, och senare i arbetslivet samt vilka konsekvenser och problem som kan uppstå i samband med hur man agerar på nätet Eleverna lär sig att på eget iniativ använda digitala metoder i olika uppgifter i bild och välja lämpliga arbetssätt och verktyg för specifika uppgifter K6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap Eleverna utvecklar kännedom om olika yrken där färdigheter i bildkonst är nödvändiga Eleven lär sig att utveckla idéer och tillvägagångssätt i arbetsprocesser där färdigheter i bilkonst är viktiga. De lär sig även att hålla en uppsatt tidsplan i arbetet, vilket är viktig förmåga senare i arbetslivet. Eleverna sporras till att tänka på framtiden, fortsatta studier och yrkesval K7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven ges en möjlighet att fundera, diskutera och reflektera vad hållbar utveckling innebär Eleven undersöker vad vi som enskilda individer och grupp kan påverka, t.ex. hur lämplig och ansvarsfull 824

4 planering av material leder utvecklingen i rätt riktning mot en hållbar utveckling. Eleven lär sig att återanvända material och föremål samt hur man kan använda dem i nya (bild)sammanhang. Eleven kan fungera etiskt i samarbete med andra och vara en tillgång när det gäller att lösa eventuella konflikter Eleverna sporras att utveckla sin visuella läskunnighet genom att använda olika bildtolkningsmetoder och framställningssätt Eleverna lär sig olika metoder hur man kan påverka miljön genom konst och annan visuell kultur Handledning, differentiering och stöd i bildkonst i årskurs 7 9 Handledning, differentiering och stöd ska ordnas med hänsyn till elevernas sociala, psykiska och motoriska förutsättningar och färdigheter. Eleven lär sig både individuellt och tillsammans med andra, vilket stödjer elevens identitetsutveckling, delaktighet och välbefinnande. Elevernas individuella behov av handledning ska beaktas i undervisningen. Undervisningen differentieras vid behov genom till exempel val av uttryckssätt, arbetssätt och lärmiljöer. I undervisningssituationerna ska eleverna få utnyttja sina styrkor samt tillämpa olika arbets- och tillvägagångssätt. Det konstnärliga lärandet ska utvecklas i en trygg atmosfär, där mångfald accepteras och där eleverna uppmuntras att uttrycka sig och får individuell handledning och stöd. Alternativa pedagogiska metoder kan behövas i synnerhet för att utveckla de motoriska färdigheterna och förmågan att uttrycka iakttagelser och känslor visuellt. Handledning, differentiering och stöd kan ordnas till exempel med hjälp av lekar, spel och multisensoriska upplevelser. I årskurs 7 9 är målet att stärka elevens kunskaper i bildkonst med tanke på studier efter den grundläggande utbildningen. av elevens lärande i bildkonst i årskurs 7 9 en av lärandet i bildkonst ska vara uppmuntrande och handledande och beakta elevernas individuella framsteg. en ska stödja eleverna att utveckla sin förmåga att skapa och tolka bilder, kunskapen om konst och annan visuell kultur, långsiktiga arbetssätt och färdigheter i självbedömning. Med hjälp av bedömningen handleds eleverna att uttrycka sina tankar och att värdesätta andras synpunkter. en av lärandet ska omfatta alla dimensioner av det konstnärliga lärandet som definieras i målen för undervisningen. Slutbedömningen infaller det läsår då bildkonst upphör att vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått målen för lärokursen i bildkonst när studierna avslutas. Slutvitsordet bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömningen i bildkonst. I bildkonst utvecklas elevens kunskaper inom alla dimensioner av det konstnärliga lärandet som beskrivs i målen för undervisningen tills studierna avslutas. I slutvitsordet ska alla nationella kriterier för slutbedömningen beaktas, oberoende av för vilken årskurs målet fastställs i den lokala läroplanen. Eleven får vitsordet åtta (8) om hen i genomsnitt visar den kompetens som kriterierna förutsätter. Om vitsordet åtta överskrids inom något kompetensområde, kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde. Årskurs 7 Centralt innehåll Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Innehållet i undervisningen väljs också från de fenomen som förnyas i deras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas betydelsen av de egna bildkurerna i relation till livsmiljön och hur man kan påverka i samhället. 825 I1 Egna bildkulturer

5 I2 Bildkulturer i omgivningen Innehållet omfattar olika omgivningar, föremål, mediekulturer och virtuella världar. Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och i medier. Innehållet väljs så att det utvecklar elevens medvetenhet om förhållandet mellan den visuella miljön och större mediala frågor. Bildkulturerna i omgivningen används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas olika omgivningars och mediers betydelse sett ur både elevernas egna liv och det globala perspektivet. I3 Konstens olika världar Innehållet omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika konstuppfattningar och -fenomen genom att studera dem i förhållande till konstnären och betraktaren samt konstinstitutioner och samhället. Konstverk används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas den kulturella mångfaldens betydelse samt att skapa och tolka både ur individens och samhällets synvinkel. Undervisningens mål Innehåll som anknyter till målen Mångsidig kompetens M1 K1, K3, K4, K5 M2 K2, K4, K5, K6 M3 K2, K3, K4, K5 M4 K2, K3, K5, K6 M5 K1, K2, K3, K5 M6 K1, K2, K4, K7 M7 K1, K4, K5, K6 M9 K1, K2, K5, K6 Mål för undervisningen M1 sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur med olika sinnen och mångsidigt använda metoder i bildframställning Eleverna gör iakttagelser och övar sin observationsförmåga genom att söka information på olika sätt och kritiskt granska det innehåll som behandlas Förmåga att iaktta konst, omgivningen och annan visuell samt presentera och uttrycka sig med bilder Eleven kan i huvudsak använda bildområdets metoder, termer och begrepp samt analysera och värdera bildens funktioner och syften i olika sammanhang skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur 826 Eleven kan använda olika visuella hjälpmedel vid granskning av omgivningen och dess bilder.

6 M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina egna och andras iakttagelser och tankar och motivera sina åsikter Genom bildanalys undersöker eleven hur bildkonstverk är uppbyggda och lär sig självständigt och i grupp att tolka bildens innehåll och uppgift i samhället Förmåga att resonera och uttrycka sina iakttagelser och åsikter om konst, omgivningen och annan visuell kultur självständigt och tillsammans med andra Eleven kan resonera och diskutera sina åsikter om konst, omgivningen och annan visuell kultur skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar Eleven kan uttrycka sina iakttagelser och tankar om konst, omgivningen och annan visuell kultur verbalt. M3 inspirera eleven att ge uttryck för sina iakttagelser och tankar i bild genom att använda olika tekniker och metoder för att uttrycka sig i olika miljöer Eleverna lär sig att använda traditionella- eller digitala metoder i olika uppgifter i bild och välja lämpliga arbetssätt och verktyg för specifika uppgifter Förmåga att utveckla egna idéer, formulera och välja ett lämpligt handlingsalternativ för att uttrycka sina iakttagelser och tankar i bild Eleven kan utveckla idéer, formulera och välja tillvägagångssätt för att uttrycka sina iakttagelser och tankar, samt presentera sina bilder skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att uttrycka iakttagelser och tankar med hjälp av bilder Eleven kan använda olika tekniker och metoder för att uttrycka sina iakttagelser och tankar i bild. M4 handleda eleven att använda olika material, tekniker och uttryckssätt och att fördjupa sin förmåga att skapa bilder Förmåga att använda olika material, tekniker och uttryckssätt samt att använda olika idéer för att uttrycka sig i bild Eleven kan använda olika material, tekniker och visa idéer i sina arbeten 827 Eleven lär sig att utveckla idéer och tillvägagångssätt i arbetsprocesser där färdigheter i bildkonst är viktiga

7 skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att uttrycka sig i bild Eleven kan målmedvetet använda olika material, tekniker och uttryckssätt för att uttrycka sig i bild. M5 handleda eleven att tillämpa ett undersökande arbetssätt när hen skapar bilder självständigt eller tillsammans med andra Eleven uppmuntras att ta ansvar för att ställa upp mål för sina egna och gruppens studier Förmåga att utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra Eleven kan i regel utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att arbeta på ett undersökande sätt Eleven kan använda ett undersökande arbetssätt självständigt och tillsammans med andra. M6 uppmuntra eleven att uttrycka sina åsikter och att tillämpa visuella kommunikations- och uttryckssätt för att påverka i sina egna bilder Eleverna lär sig olika metoder hur man kan påverka miljön genom konst och annan visuell kultur Förmåga att värdera miljön och annan visuell kultur med hjälp av bilder Eleven kan värdera miljön och annan visuell kultur samt framställa med visst stöd berättande och informativa bilder kring dessa skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att påverka med hjälp av bilder Eleven strävar till att påverka miljön och annan visuell kultur med hjälp av bilder. M7 vägleda eleven att använda olika visuella, verbala och andra metoder för att tolka bilder Eleverna sporras att utveckla sin visuella läskunnighet genom att använda olika bildtolkningsmetoder och framställningssätt Förmåga att använda, tolka, analysera och redovisa bilder av olika slag 828

8 Eleven kan i huvudsak använda, tolka, analysera och redovisa bilder av olika slag skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att tillämpa olika metoder för att tolka bilder Eleven kan använda några visuella, verbala och andra metoder för att tolka bilder. M9 inspirera eleven att använda sig av olika tiders och kulturers sätt att skapa bilder i sitt bildskapande Eleven identifierar centrala drag i konstens historia och nutidskonsten samt bildvärden i olika kulturer Förmåga att hämta inspiration och tillämpa olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild Eleven kan med visst stöd hämta inspiration och tillämpa olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att tillämpa olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild Eleven kan tillämpa några olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild. Årskurs 8 Centralt innehåll I1 Egna bildkulturer Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Innehållet i undervisningen väljs också från de fenomen som förnyas i deras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas betydelsen av de egna bildkurerna i relation till livsmiljön och hur man kan påverka i samhället. I2 Bildkulturer i omgivningen Innehållet omfattar olika omgivningar, föremål, mediekulturer och virtuella världar. Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och i medier. Innehållet väljs så att det utvecklar elevens medvetenhet om förhållandet mellan den visuella miljön och större mediala frågor. Bildkulturerna i omgivningen används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas olika omgivningars och mediers betydelse sett ur både elevernas egna liv och det globala perspektivet. Innehållet omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika konstuppfattningar och -fenomen genom att studera dem i förhållande till konstnären och betraktaren samt konstinstitutioner och samhället. Konstverk används som 829 I3 Konstens olika världar

9 utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas den kulturella mångfaldens betydelse samt att skapa och tolka både ur individens och samhällets synvinkel. Undervisningens mål Innehåll som anknyter till målen Mångsidig kompetens M1 K1, K3, K4, K5 M2 K2, K4, K5, K6 M3 K2, K3, K4, K5 M4 K2, K3, K5, K6 M5 K1, K2, K3, K5 M6 K1, K2, K4, K7 M7 K1, K4, K5, K6 M8 K2, K3, K6, K7 M9 K1, K2, K5, K6 M10 K3, K4, K6, K7 M11 K1, K2, K4, K7 Mål för undervisningen M1 sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur med olika sinnen och mångsidigt använda metoder i bildframställning Eleverna gör iakttagelser och övar sin observationsförmåga genom att söka information på olika sätt och kritiskt granska det innehåll som behandlas ur olika synvinklar Förmåga att iaktta konst, omgivning och annan visuell kultur samt presentera och uttrycka sig med bilder Eleven kan använda bildområdets metoder, termer och begrepp samt analysera och värdera bildens funktioner och syften i olika sammanhang skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur Eleven kan använda olika visuella hjälpmedel vid granskning av omgivningen och dess bilder. M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina egna och andras iakttagelser och tankar och motivera sina åsikter Genom bildanalys undersöker eleven hur bildkonstverk är uppbyggda och lär sig självständigt och i grupp att tolka bildens innehåll och och uppgift i samhället Förmåga att resonera och uttrycka sina iakttagelser och åsikter om konst, omgivningen och annan visuell kultur självständigt och i tillsammans med andra 830

10 Eleven kan resonera och diskutera på ett ändamålsenligt sätt sina åsikter om konst, omgivning och annan visuell kultur skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar Eleven kan uttrycka sina iakttagelser och tankar om konst, omgivningen och annan visuell kultur verbalt. M3 inspirera eleven att ge uttryck för sina iakttagelser och tankar i bild genom att använda olika tekniker och metoder för att uttrycka sig i olika miljöer Eleverna lär sig att på eget iniativ använda traditionella- eller digitala metoder i olika uppgifter i bild och välja lämpliga arbetssätt och verktyg för specifika uppgifter Förmåga att utveckla egna idéer, formulera och välja olika handlingsalternativ för att uttrycka sina iakttagelser och tankar i bild Eleven kan utveckla egna idéer, formulera och välja olika handlingsalternativ för att uttrycka sina iakttagelser och tankar, samt presentera bilder till syfte och sammanhang. skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att uttrycka iakttagelser och tankar med hjälp av bilder Eleven kan använda olika tekniker och metoder för att uttrycka sina iakttagelser och tankar i bild. M4 handleda eleven att använda olika material, tekniker och uttryckssätt och att fördjupa sin förmåga att skapa bilder Eleven lär sig att utveckla ideer och tillvägagångssätt i arbetsprocesser där färdigheter i bildkonst är viktiga Förmåga att målmedvetet använda olika material, tekniker och uttryckssätt samt på ett mångsidigt sätt använda idéer för att uttrycka sig i bild Eleven kan målmedvetet använda olika material, tekniker och på ett mångsidigt sätt visa idéer i sina arbeten Förmåga att uttrycka sig i bild Eleven kan målmedvetet använda olika material, tekniker och uttryckssätt för att uttrycka sig i bild. 831 skriterier i slutet av årskurshelheten

11 M5 handleda eleven att tillämpa ett undersökande arbetssätt när hen skapar bilder självständigt eller tillsammans med andra Eleverna uppmuntras att ta ansvar för att ställa upp mål för sina egna och gruppens studier Förmåga att utforska och arbeta mångsidigt både självständigt och tillsammans med andra Eleven kan med viss tillit, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att arbeta på ett undersökande sätt Eleven kan använda ett undersökande arbetssätt självständigt och tillsammans med andra. M6 uppmuntra eleven att uttrycka sina åsikter och att tillämpa visuella kommunikations- och uttryckssätt för att påverka i sina egna bilder Eleverna lär sig olika metoder hur man kan påverka miljön genom konst och annan visuell kultur Förmåga att värdera miljön och annan visuell kultur, samt sträva till att påverka miljön med hjälp av bilder Eleven kan värdera miljön och annan visuell kultur samt framställa med viss säkerhet berättande och informativa bilder kring dessa skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att påverka med hjälp av bilder Eleven strävar till att påverka miljön och annan visuell kultur med hjälp av bilder. M7 vägleda eleven att använda olika visuella, verbala och andra metoder för att tolka bilder Eleverna sporras att utveckla sin visuella läskunnighet genom att använda olika bildtolkningsmetoder och framställningssätt Förmåga att använda, tolka, analysera och redovisa bilder av olika slag Eleven kan använda, tolka, analysera och redovisa bilder av olika slag skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att tillämpa olika metoder för att tolka bilder 832 Eleven kan använda några visuella, verbala och andra metoder för att tolka bilder.

12 M8 handleda eleven att granska vilken betydelse konst och annan visuell kultur har för individen, gruppen och samhället ur ett historiskt och kulturellt perspektiv Eleverna lär sig att tyda olika kulturella budskap. Eleverna får möjligheter att uppleva konst, kultur och kulturarv och lära sig att inse vilken betydelse dessa har för individens och samhällets välbefinnande Förmåga att diskutera och tolka olika slags bilder i konst och visuell kultur och föra resonemang kring dessa Eleven kan tolka och föra resonemang kring konst och annan visuell kultur samt kulturarvets betydelse i samtiden skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att granska betydelsen av visuell kultur Eleven deltar utgående från sina tolkningar i diskussioner om vad konst och annan visuell kultur betyder. M9 inspirera eleven att använda sig av olika tiders och kulturers sätt att skapa bilder i sitt bildskapande Eleven identifierar centrala drag i konstens historia och nutidskonsten samt bildvärden i olika kulturer Förmåga att hämta inspiration och tillämpa olika kulturers, från olika tider, sätt att uttrycka sig i bild Eleven kan hämta inspiration och tillämpa olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att tillämpa olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild Eleven kan tillämpa några olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild. M10 handleda eleven att ta ställning till värden som finns i konsten, omgivningen och i annan visuell kultur Eleven lär sig att utveckla ideer och tillvägagångssätt i arbetsprocesser där färdigheter i bildkonst är viktiga Förmåga att läsa, skriva och samtala om värden som förekommer i konst, miljö och annan visuell kultur Eleven kan med viss säkerhet läsa, skriva och samtala om värden som förekommer i konst, miljö och annan visuell kultur 833

13 skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att uttrycka sin syn på värden Eleven kan uttrycka sin syn på värden som framkommer i konst, i omgivningen och i annan visuell kultur. M11 uppmuntra eleven att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling i sitt bildskapande samt att påverka genom bilder Eleven lär sig att på ett lämpligt och genomtänkt sätt återanvända material och föremål samt hur man kan använda dem i nya sammanhang Förmåga att göra estetiska och etiska beskrivningar och jämförelser om konstnärliga särdrag samt visa insikter hur man återanvänder bilder, material och föremål i eget bildskapande Eleven kan med viss säkerhet göra estetiska och etiska beskrivningar och jämförelser om konstnärliga särdrag samt visa insikter hur man återanvänder bilder, material och föremål i eget bildskapande skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att uttrycka sig och påverka genom bilder Eleven granskar i sina bilder kulturell mångfald och hållbar utveckling och blir medveten om möjligheterna att påverka genom bilder. Årskurs 9 Centralt innehåll I1 Egna bildkulturer Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Innehållet i undervisningen väljs också från de fenomen som förnyas i deras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas betydelsen av de egna bildkurerna i relation till livsmiljön och hur man kan påverka i samhället. I2 Bildkulturer i omgivningen Innehållet omfattar olika omgivningar, föremål, mediekulturer och virtuella världar. Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och i medier. Innehållet väljs så att det utvecklar elevens medvetenhet om förhållandet mellan den visuella miljön och större mediala frågor. Bildkulturerna i omgivningen används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas olika omgivningars och mediers betydelse sett ur både elevernas egna liv och det globala perspektivet. I3 Konstens olika världar Innehållet omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika konstuppfattningar och -fenomen genom att studera dem i förhållande 834

14 till konstnären och betraktaren samt konstinstitutioner och samhället. Konstverk används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas den kulturella mångfaldens betydelse samt att skapa och tolka både ur individens och samhällets synvinkel. Undervisningens mål Innehåll som anknyter till målen Mångsidig kompetens M1 K1, K3, K4, K5 M2 K2, K4, K5, K6 M3 K2, K3, K4, K5 M4 K2, K3, K5, K6 M5 K1, K2, K3, K5 M6 K1, K2, K4, K7 M7 K1, K4, K5, K6 M8 K2, K3, K6, K7 M9 K1, K2, K5, K6 M10 K3, K4, K6, K7 M11 K1, K2, K4, K7 Mål för undervisningen M1 sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur med olika sinnen och mångsidigt använda metoder i bildframställning Eleverna gör iakktegelser och övar sin observationsförmåga genom att söka information på olika sätt och kritiskt granska det innehåll som behandlas ur olika synvinklar Förmåga att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur samt presentera och uttrycka sig med bilder Eleven kan använda bildområdets termer och begrepp, analysera och värdera bildens funktioner och syften i olika sammanhang samt ha ett personligt förhållningssätt till bilder av olika slag skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur Eleven kan använda olika visuella hjälpmedel vid granskning av omgivningen och dess bilder. Genom bildanalys undersöker eleven hur bildkonstverk är uppbyggda och lär sig självständigt och i grupp att tolka bildens innehåll och och uppgift i samhället Förmåga att resonera och uttrycka sina iakttagelser och åsikter om konst, omgivningen och annan visuell kultur självständigt och i tillsammans med andra 835 M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina egna och andras iakttagelser och tankar och motivera sina åsikter

15 Eleven kan resonera och diskutera på ett ändamålsenligt och genomtänkt sätt sina åsikter om konst, omgivning och annan visuell kultur skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar Eleven kan uttrycka sina iakttagelser och tankar om konst, omgivningen och annan visuell kultur verbalt. M3 inspirera eleven att ge uttryck för sina iakttagelser och tankar i bild genom att använda olika tekniker och metoder för att uttrycka sig i olika miljöer Eleverna lär sig att på eget iniativ använda traditionella- eller digitala metoder i olika uppgifter i bild och välja lämpliga arbetssätt och verktyg för specifika uppgifter Förmåga att utveckla egna idéer, formulera och välja olika handlingsalternativ för att uttrycka sina iakttagelser och tankar i bild Eleven kan utveckla egna idéer, formulera och välja olika handlingsalternativ för att uttrycka sina iakttagelser och tankar, samt ändamålsenligt presentera bilder till syfte och sammanhang skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att uttrycka iakttagelser och tankar med hjälp av bilder Eleven kan använda olika tekniker och metoder för att uttrycka sina iakttagelser och tankar i bild. M4 handleda eleven att använda olika material, tekniker och uttryckssätt och att fördjupa sin förmåga att skapa bilder Eleven lär sig att utveckla ideer och tillvägagångssätt i arbetsprocesser där färdigheter i bildkonst är viktiga Förmåga att målmedvetet använda olika material, tekniker och uttryckssätt samt på ett mångsidigt sätt använda idéer för att uttrycka sig i bild Eleven kan målmedvetet använda olika material, tekniker och på ett mångsidigt sätt visa nyanserade idéer samt ge sina arbeten en personlig prägel skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att uttrycka sig i bild 836 Eleven kan målmedvetet använda olika material, tekniker och uttryckssätt för att uttrycka sig i bild.

16 M5 handleda eleven att tillämpa ett undersökande arbetssätt när hen skapar bilder självständigt eller tillsammans med andra Eleverna uppmuntras att ta ansvar för att ställa upp mål för sina egna och gruppens studier Förmåga att utforska och arbeta mångsidigt både självständigt och tillsammans med andra Eleven kan med tillit, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att arbeta på ett undersökande sätt Eleven kan använda ett undersökande arbetssätt självständigt och tillsammans med andra. M6 uppmuntra eleven att uttrycka sina åsikter och att tillämpa visuella kommunikations- och uttryckssätt för att påverka i sina egna bilder Eleverna lär sig olika metoder hur man kan påverka miljön genom konst och annan visuell kultur Förmåga att värdera miljön och annan visuell kultur, samt sträva till att påverka miljön med hjälp av bilder Eleven kan värdera miljön och annan visuell kultur samt framställa berättande och informativa bilder kring dessa skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att påverka med hjälp av bilder Eleven strävar till att påverka miljön och annan visuell kultur med hjälp av bilder. M7 vägleda eleven att använda olika visuella, verbala och andra metoder för att tolka bilder Eleverna sporras att utveckla visuella bildtolkningsmetoder och framställningssätt läskunnighet genom att använda olika Förmåga att använda, tolka, analysera och redovisa bilder av olika slag Eleven kan använda, tolka, analysera och redovisa på ett genomtänkt sätt bilder av olika slag Förmåga att tillämpa olika metoder för att tolka bilder Eleven kan använda några visuella, verbala och andra metoder för att tolka bilder. 837 skriterier i slutet av årskurshelheten

17 M8 handleda eleven att granska vilken betydelse konst och annan visuell kultur har för individen, gruppen och samhället ur ett historiskt och kulturellt perspektiv Eleverna lär sig att tyda olika kulturella budskap. Eleverna får möjligheter att uppleva konst, kultur och kulturarv och lära sig att inse vilken betydelse dessa har för individens och samhällets välbefinnande Förmåga att diskutera och tolka olika slags bilder i konst och visuell kultur och föra resonemang kring dessa Eleven kan på ett nyanserat sätt tolka och föra resonemang kring konst och annan visuell kultur samt kulturarvets betydelse i samtiden skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att granska betydelsen av visuell kultur Eleven deltar utgående från sina tolkningar i diskussioner om vad konst och annan visuell kultur betyder. M9 inspirera eleven att använda sig av olika tiders och kulturers sätt att skapa bilder i sitt bildskapande Eleven identifierar centrala drag i konstens historia och nutidskonsten samt bildvärden i olika kulturer Förmåga att hämta inspiration och tillämpa olika kulturers, från olika tider, sätt att uttrycka sig i bild Eleven kan hämta inspiration och tillämpa olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild på ett ändamålsenligt sätt skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att tillämpa olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild Eleven kan tillämpa några olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild. M10 handleda eleven att ta ställning till värden som finns i konsten, omgivningen och i annan visuell kultur Eleven lär sig att utveckla ideer och tillvägagångssätt i arbetsprocesser där färdigheter i bildkonst är viktiga Förmåga att läsa, skriva och samtala om värden som förekommer i konst, miljö och annan visuell kultur Eleven kan ändamålsenligt läsa, skriva och samtala om värden som förekommer i konst, miljö och annan visuell kultur 838

18 skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att uttrycka sin syn på värden Eleven kan uttrycka sin syn på värden som framkommer i konst, i omgivningen och i annan visuell kultur. M11 uppmuntra eleven att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling i sitt bildskapande samt att påverka genom bilder Eleven lär sig att på ett lämpligt och genomtänkt sätt återanvända material och föremål samt hur man kan använda dem i nya sammanhang Förmåga att göra estetiska och etiska beskrivningar och jämförelser om konstnärliga särdrag samt visa insikter hur man återanvänder bilder, material och föremål i eget bildskapande Eleven kan estetiska och etiska beskrivningar och jämförelser om konstnärliga särdrag samt visa insikter hur man återanvänder bilder, material och föremål i eget bildskapande skriterier i slutet av årskurshelheten Förmåga att uttrycka sig och påverka genom bilder Eleven granskar i sina bilder kulturell mångfald och hållbar utveckling och blir medveten om möjligheterna att påverka genom bilder Elevhandledning Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande helhet som fortgår under hela den grundläggande utbildningen och vidare under studierna efter den grundläggande utbildningen. Elevhandledningen ska främja att eleverna lyckas i skolarbetet, att studierna löper smidigt och att eleverna uppnår goda studieresultat. Strukturen, verksamhetssätten, arbets- och ansvarsfördelningen inom elevhandledningen samt de yrkesövergripande nätverk som behövs för att uppnå målen för elevhandledningen ska beskrivas i skolans handledningsplan. I planen ska även samarbetet mellan hem och skola gällande handledning beskrivas, likaså skolans samarbete med arbetslivet och arrangemang i anslutning till praktisk arbetslivsorientering. Det är viktigt att systematiskt utvärdera hur målen i handledningsplanen nås. För att elevernas studier ska fortlöpa smidigt vid etappmålen inom 839 Elevhandledningens uppdrag är att främja elevernas fostran och utveckling så att de kan vidareutveckla sina studievanor och sina sociala färdigheter och tillägna sig kunskaper och färdigheter som behövs i livet. Elevhandledningen ska stödja eleverna att fatta beslut och att göra val gällande vardagslivet, studierna, fortsatta studier och framtiden utgående från sina egna förutsättningar, sina värderingar, sitt utgångsläge och sina intressen. Med hjälp av elevhandledningen lär sig eleverna att bli medvetna om sina möjligheter att påverka planeringen och besluten i sitt eget liv. Eleverna ska uppmuntras att fundera över och ifrågasätta sina förhandsuppfattningar om utbildning och yrken och att göra sina val utan könsbundna rollmodeller. Elevhandledningen ska genomföras i samarbete med vårdnadshavarna.

Bildkonst årskurserna 7 9

Bildkonst årskurserna 7 9 Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen 5.20 Bildkonst Undervisningen i bildkonst tar avstamp från ett dynamiskt bildsamhälle i en kulturellt mångskiftande verklighet. Denna utforskas genom att man producerar och tolkar bilder. De studerandes

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

Kompetens som målet anknyter till

Kompetens som målet anknyter till FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

HISTORIA. Läroämnets uppdrag 1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till. Tove Jansson Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till. ÅRSKURS 1 2 Mångsidig kompetens: Förmåga att tänka och lära sig (K1): Arbetet ska utgå från elevernas

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt 1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk

TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk Obligatoriskt att eleverna väljer minst 2 åvt Bildkonst Slöjd Huslig ekonomi Huslig ekonomi, kort (Smårätter) Musik Gymnastik Läroämne: BILDKONST

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag 1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

KEMI. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag 1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9 HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska

Läs mer

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen

Läs mer

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun Inledning För att skolorna ska kunna arbeta målinriktat behövs en gemensam bild av målet för elevhandledningen. Handledningsplanen

Läs mer

Modersmål och litteratur

Modersmål och litteratur Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Vägkost från Utbildningsstyrelsen Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops

Läs mer

Lahden kaupunki

Lahden kaupunki Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En

Läs mer

Engelska A2 årskurs 7-9

Engelska A2 årskurs 7-9 Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

Gun Oker-Blom 1

Gun Oker-Blom 1 Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

SLÖJD. Läroämnets uppdrag SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

LÄROPLAN Svenska skolan i Hyvinge DEN 1 AUGUSTI SVENSKA SKOLAN I HYVINGE Hyvinkäänkatu 44, Hyvinge

LÄROPLAN Svenska skolan i Hyvinge DEN 1 AUGUSTI SVENSKA SKOLAN I HYVINGE Hyvinkäänkatu 44, Hyvinge LÄROPLAN 2016 Svenska skolan i Hyvinge DEN 1 AUGUSTI 2016 SVENSKA SKOLAN I HYVINGE Hyvinkäänkatu 44, 05830 Hyvinge 1 Innehåll 1. Lokal timfördelning... 3 2. Årskurs 1-2... 4 1. Övergången mellan förskoleundervisningen

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6 HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att uppmuntra eleven att bli en ansvarsfull och demokratisk medborgare.

Läs mer

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag Ortodox religion åk 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9 SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland Finlands nya läroplan och IKT kompetenser Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland Vad är Utbildningsstyrelsen? Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklandet av utbildningen och internationaliseringstjänster

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag

HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN FÖRDJUPADE LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017 Föreskrifter och anvisningar 2017:12b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:12b ISBN 978-952-13-6429-7

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017

Valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017 Valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017 Innehållsförteckning Sisällys Valfria ämnen 3+2 (KOF)... 5 Bildkonst 3+2... 6 Åk 8... 7 Åk 9... 8 Huslig ekonomi 3+2... 9 ÅK 8... 9 ÅK

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

Arbetsområde: Inte konst(igt)

Arbetsområde: Inte konst(igt) Arbetsområde: Inte konst(igt) Huvudsakligt ämne: Bild, åk 7-9 Läsår: 18/19 Tidsomfattning: 6 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet bild syftar till: länk Målet med arbetsområdet är att utveckla följande

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

27. Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen Centrala riktlinjer för hur stödet för lärande och skolgång ordnas i praktiken...

27. Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen Centrala riktlinjer för hur stödet för lärande och skolgång ordnas i praktiken... 27. Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen.............. 28 28. Centrala riktlinjer för hur stödet för lärande och skolgång ordnas i praktiken......................................... 29 28.1.

Läs mer

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN ALLMÄNNA LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN ALLMÄNNA LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN ALLMÄNNA LÄROKURSEN I GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 2017 Föreskrifter och anvisningar 2017:11b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:11b ISBN 978-952-13-6427-3

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer