Kompetens som målet anknyter till

Transkript

1 FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt Målet är att stöda elevens egna skapandeprocess genom att kombinera traditionella och digitala inlärningssätt. Handledning, differentiering och stöd Undervisningen berikas genom att fördjupa det innehåll som behandlas gemensamt enligt elevernas intresse. Elever som behöver utmaningar stöds med hjälp av alternativa arbetsformer, till exempel olika projekt och fördjupning inom områden som intresserar dem. Bedömning av elevens lärande Fördjupade studier i bildkonst (digiskapande) bedöms som en del av det gemensamma läroämnet bildkonst. Det gemensamma läroämnets bedömningskriterier gäller och inget separat vitsord ges för helheten. Slutvitsordet bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömning i bildkonst. Bedömningen av lärandet ska vara mångsidig, uppmuntrande och handledande och beakta elevernas individuella framsteg. I bedömningen beaktas enskilda prestationer parallellt med inlärningsprocessen. Helhetsskapande undervisning Multilitteracitet och förmåga att kombinera traditionella och digitala verktyg stärker den egna förmågan för uttryck. Mål för undervisningen i digiskapande i årskurs 8 Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Digitalt skapande och multiliteracitet M1 sporra eleven att iaktta digital media i sin omgivning och att använda digitala metoder mångsidigt I1 Digitala verktyg. Eleven blir bekant med ett brett urval digitala verktyg som stöder den egna inlärningen och skolarbetet samt inspirerar till vidare fördjupning. Elevens multiliteracitet stöds genom att bygga broar mellan olika digitala verktyg och genom att bearbeta samma helheter med hjälp av olika digitala medium och verktyg. Eleven blir bekant med grunderna i visuell programmering, bildredigering, ombrytning, videoeditering samt tredimensionellt digitalt skapande. I2 Digitalt skapande. Kompetens som målet anknyter till Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt

2 Genom det egna skapandet erbjuds eleven ett sätt att ta till sig de digitala verktygen på ett intuitivt och pedagogiskt hållbart sätt. Det egna skapandet sporrar eleven till att också använda de inlärda verktygen i fortsättningen och till att hitta de metoder som stöder den egna inlärningen och det egna skolarbetet bäst. Eleven jobbar med självständiga egna projekt. I3 Den egna omgivningen och det digitala. Eleverna lär sig att bearbeta helheter och fundera på fenomen i sin omgivning genom att kombinera traditionella och digitala verktyg och metoder och med hjälp av dem skapa egna multiliterala texter. att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna ska lära sig att uttrycka känslor, åsikter, tankar och idéer på olika sätt. De ska uppmuntras att uppträda i olika situationer och att vara kreativa. Viktigt är att de kan använda språkliga, kroppsliga och andra visuella uttryck; symboler, bilder, drama, musik och rörelse för att kommunicera och uttrycka sig. De bekantar sig med konstens olika uttrycksformer och finner njutning och glädje i dessa. Eleverna uppmuntras att iaktta och göra observationer angående det estetiska i omgivningen. Vardagskompetens (K3) Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologin i närmiljön och dess utveckling och effekter inom olika livsområden och i omgivningen. De behöver också handledning för att göra förnuftiga teknologiska val. Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar att sköta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter. De ska också få kunskap om sina

3 rättigheter och skyldigheter och uppmuntras till en etisk användning och måttlighet. Multilitteracitet (K4) Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Kompetens i multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära. I denna kompetens ingår också att kunna tolka och fundera över etiska frågor för att skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Multilitteracitet omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet.

4 Begreppet multilitteracitet har koppling till det vidgade textoch språkbegreppet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att träna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer där man använder digitala verktyg på många olika sätt. Digital kompetens (K5) Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: utveckla förståelse för centrala begrepp och principer för hur digitala verktyg används och fungerar och erbjuda möjlighet att utveckla elevernas praktiska digitala kompetens ansvarsfulla, ergonomiska och trygga sätt att använda

5 informations- och kommunikationsteknik digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete användning av digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyra områden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa och hitta arbetssätt och lärstigar som lämpar sig för dem. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt och utveckla deras förmåga att tänka och lära sig. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktyg även i internationell kommunikation. Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg för olika syften. Man ska tillsammans fundera över varför digitala verktyg behövs i studierna, i arbetslivet och i samhället och hur denna kompetens har kommit att bli en del av de allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet. Eleverna

6 ska lära sig att bedöma informations- och kommunikationsteknikens inverkan ur ett hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfulla konsumenter. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och risker i en global värld. M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina egna och andras iakttagelser och tankar och motivera sina åsikter I1 Digitala verktyg. Eleven blir bekant med ett brett urval digitala verktyg som stöder den egna inlärningen och skolarbetet samt inspirerar till vidare fördjupning. Elevens multilitteracitet stöds genom att bygga broar mellan olika digitala verktyg och genom att bearbeta samma helheter med hjälp av olika digitala medium och verktyg. Eleven blir bekant med grunderna i visuell programmering, bildredigering, ombrytning, videoeditering samt tredimensionellt digitalt skapande. Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna ska lära sig att uttrycka känslor, åsikter, tankar och idéer på olika sätt. De ska uppmuntras att uppträda i olika situationer och att vara kreativa. Viktigt är att de kan använda språkliga, kroppsliga och andra visuella uttryck; symboler, bilder, drama, musik och rörelse för att kommunicera och uttrycka sig.

7 De bekantar sig med konstens olika uttrycksformer och finner njutning och glädje i dessa. Eleverna uppmuntras att iaktta och göra observationer angående det estetiska i omgivningen. Multilitteracitet (K4) Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Kompetens i multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära. I denna kompetens ingår också att kunna tolka och fundera över etiska frågor för att skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Multilitteracitet omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet

8 att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Begreppet multilitteracitet har koppling till det vidgade textoch språkbegreppet. Med texter avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att träna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer där man använder digitala verktyg på många olika sätt. Digital kompetens (K5) Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: utveckla förståelse för centrala begrepp och principer för hur digitala verktyg används och fungerar och erbjuda möjlighet att utveckla elevernas praktiska digitala kompetens ansvarsfulla, ergonomiska och trygga

9 sätt att använda informations- och kommunikationsteknik digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete användning av digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyra områden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa och hitta arbetssätt och lärstigar som lämpar sig för dem. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt och utveckla deras förmåga att tänka och lära sig. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktyg även i internationell kommunikation. Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg för olika syften. Man ska tillsammans fundera över varför digitala verktyg behövs i studierna, i arbetslivet och i samhället och hur denna kompetens har kommit att bli en del av de allmänna färdigheter som

10 behövs i arbetslivet. Eleverna ska lära sig att bedöma informations- och kommunikationsteknikens inverkan ur ett hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfulla konsumenter. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och risker i en global värld. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön. Skolan erbjuder möjlighet till kreativitet och till att utveckla och genomföra innovationer och nya idéer. Eleverna ska få kunskaper och erfarenheter av olika sätt att delta och påverka i medborgarsamhället. Genom egna erfarenheter lär de sig att påverka, fatta beslut och ta ansvar. Eleverna ska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke på en hållbar livsstil. M3 handleda eleven att tillämpa ett undersökande arbetssätt i sitt digitala skapande I2 Digitalt skapande. Genom det egna skapandet erbjuds eleven ett sätt att ta till sig de digitala verktygen på ett Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna ska utveckla sin

11 intuitivt och pedagogiskt hållbart sätt. Det egna skapandet sporrar eleven till att också använda de inlärda verktygen i fortsättningen och till att hitta de metoder som stöder den egna inlärningen och det egna skolarbetet bäst. Eleven jobbar med självständiga egna projekt. I3 Den egna omgivningen och det digitala. Eleverna lär sig att bearbeta helheter och fundera på fenomen i sin omgivning genom att kombinera traditionella och digitala verktyg och metoder och med hjälp av dem skapa egna multilitterala texter. förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas. Vardagskompetens (K3) Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologin i närmiljön och dess utveckling och effekter inom olika livsområden och i omgivningen. De behöver också handledning för att göra förnuftiga teknologiska val. Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar att sköta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter. De ska också få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och uppmuntras till en etisk användning och måttlighet.

12 Multilitteracitet (K4) Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Kompetens i multilitteracitet innebär att kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära. I denna kompetens ingår också att kunna tolka och fundera över etiska frågor för att skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Multilitteracitet omfattar många former av läskunnighet såsom till exempel grundläggande läsfärdighet, skrivfärdighet, numerisk läsfärdighet, färdighet att tolka bilder, mediekunskap samt digital läsfärdighet. Begreppet multilitteracitet har koppling till det vidgade textoch språkbegreppet. Med texter

13 avses olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att träna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer där man använder digitala verktyg på många olika sätt. Digital kompetens (K5) Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: utveckla förståelse för centrala begrepp och principer för hur digitala verktyg används och fungerar och erbjuda möjlighet att utveckla elevernas praktiska digitala kompetens ansvarsfulla, ergonomiska och trygga sätt att använda informations- och kommunikationsteknik digitala verktyg som hjälpmedel i

14 informationshantering och i undersökande och kreativt arbete användning av digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyra områden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa och hitta arbetssätt och lärstigar som lämpar sig för dem. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt och utveckla deras förmåga att tänka och lära sig. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktyg även i internationell kommunikation. Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg för olika syften. Man ska tillsammans fundera över varför digitala verktyg behövs i studierna, i arbetslivet och i samhället och hur denna kompetens har kommit att bli en del av de allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet. Eleverna ska lära sig att bedöma informations- och kommunikationsteknikens inverkan ur ett

15 hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfulla konsumenter. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och risker i en global värld. Arbetslivskompetens entreprenörskap (K6) och Eleverna ska ges möjlighet att öva sig att arbeta självständigt och tillsammans med andra och att arbeta metodiskt och långsiktigt. I aktiverande undervisningssituationer kan eleverna lära sig att planera arbetsprocesser, ställa upp hypoteser, testa olika alternativ och dra slutsatser. Eleverna ska uppmuntras att förhålla sig öppet till nya möjligheter och att handla flexibelt och kreativt om situationen förändras samt att även kunna hantera misslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbete samt att värdesätta arbetet och resultatet av det. M4 uppmuntra eleven att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling i sitt digitala skapande I1 Digitala verktyg. Eleven blir bekant med ett brett urval digitala verktyg som stöder den egna inlärningen och skolarbetet samt inspirerar till vidare fördjupning. Elevens multilitteracitet stöds genom att bygga broar mellan olika digitala verktyg och genom att bearbeta samma helheter med hjälp av olika digitala medium och verktyg. Eleven blir bekant med grunderna i visuell programmering, bildredigering, ombrytning, videoeditering samt tredimensionellt digitalt skapande. I2 Digitalt skapande. Genom det egna skapandet erbjuds eleven ett sätt att ta till Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess

16 sig de digitala verktygen på ett intuitivt och pedagogiskt hållbart sätt. Det egna skapandet sporrar eleven till att också använda de inlärda verktygen i fortsättningen och till att hitta de metoder som stöder den egna inlärningen och det egna skolarbetet bäst. Eleven jobbar med självständiga egna projekt. I3 Den egna omgivningen och det digitala. Eleverna lär sig att bearbeta helheter och fundera på fenomen i sin omgivning genom att kombinera traditionella och digitala verktyg och metoder och med hjälp av dem skapa egna multilitterala texter. för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna ska lära sig att uttrycka känslor, åsikter, tankar och idéer på olika sätt. De ska uppmuntras att uppträda i olika situationer och att vara kreativa. Viktigt är att de kan använda språkliga, kroppsliga och andra visuella uttryck; symboler, bilder, drama, musik och rörelse för att kommunicera och uttrycka sig. De bekantar sig med konstens olika uttrycksformer och finner njutning och glädje i dessa. Eleverna uppmuntras att iaktta och göra observationer angående det estetiska i omgivningen. Vardagskompetens (K3) Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologin i närmiljön och dess utveckling och effekter inom olika livsområden och i omgivningen. De behöver också handledning för att göra förnuftiga teknologiska val. Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar att sköta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter. De ska också få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och

17 uppmuntras till en etisk användning och måttlighet. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön. Skolan erbjuder möjlighet till kreativitet och till att utveckla och genomföra innovationer och nya idéer. Eleverna ska få kunskaper och erfarenheter av olika sätt att delta och påverka i medborgarsamhället. Genom egna erfarenheter lär de sig att påverka, fatta beslut och ta ansvar. Eleverna ska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke på en hållbar livsstil. M5 handleda eleven att använda digitala medier på ett tryggt och ansvarsfullt sätt. I1 Digitala verktyg. Eleven blir bekant med ett brett urval digitala verktyg som stöder den egna inlärningen och skolarbetet samt inspirerar till vidare fördjupning. Elevens multilitteracitet stöds genom att bygga broar mellan olika digitala verktyg och genom att bearbeta samma helheter med hjälp av olika digitala medium och verktyg. Eleven blir bekant med grunderna i visuell programmering, bildredigering, ombrytning, videoeditering samt Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna ska utveckla sin förmåga att tänka och att lära sig, både på egen hand och tillsammans med andra. För att hitta innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet, experiment och andra konkreta

18 tredimensionellt digitalt skapande. I3 Den egna omgivningen och det digitala. Eleverna lär sig att bearbeta helheter och fundera på fenomen i sin omgivning genom att kombinera traditionella och digitala verktyg och metoder och med hjälp av dem skapa egna multilitterala texter. arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna för insikt och kreativt tänkande. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig respons under hela sin lärprocess för att de ska kunna utveckla förmågan att tänka och lära sig samt för att de ska se hur de olika färdigheterna utvecklas. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna ska lära sig att uttrycka känslor, åsikter, tankar och idéer på olika sätt. De ska uppmuntras att uppträda i olika situationer och att vara kreativa. Viktigt är att de kan använda språkliga, kroppsliga och andra visuella uttryck; symboler, bilder, drama, musik och rörelse för att kommunicera och uttrycka sig. De bekantar sig med konstens olika uttrycksformer och finner njutning och glädje i dessa. Eleverna uppmuntras att iaktta och göra observationer angående det estetiska i omgivningen. Vardagskompetens (K3) Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologin i närmiljön och dess utveckling och effekter inom olika livsområden och i omgivningen. De behöver också handledning för att göra förnuftiga teknologiska val. Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar att sköta och planera sin egen ekonomi.

19 Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter. De ska också få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och uppmuntras till en etisk användning och måttlighet. Digital kompetens (K5) Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: utveckla förståelse för centrala begrepp och principer för hur digitala verktyg används och fungerar och erbjuda möjlighet att utveckla elevernas praktiska digitala kompetens ansvarsfulla, ergonomiska och trygga sätt att använda informations- och kommunikationsteknik digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete användning av digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyra områden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara

20 kreativa och hitta arbetssätt och lärstigar som lämpar sig för dem. Användningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt och utveckla deras förmåga att tänka och lära sig. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktyg även i internationell kommunikation. Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg för olika syften. Man ska tillsammans fundera över varför digitala verktyg behövs i studierna, i arbetslivet och i samhället och hur denna kompetens har kommit att bli en del av de allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet. Eleverna ska lära sig att bedöma informations- och kommunikationsteknikens inverkan ur ett hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfulla konsumenter. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och risker i en global värld. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet och utvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet

21 och lärmiljön. Skolan erbjuder möjlighet till kreativitet och till att utveckla och genomföra innovationer och nya idéer. Eleverna ska få kunskaper och erfarenheter av olika sätt att delta och påverka i medborgarsamhället. Genom egna erfarenheter lär de sig att påverka, fatta beslut och ta ansvar. Eleverna ska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke på en hållbar livsstil. Bedömningskriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärokurs i bildkonst Målförundervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Att iaktta och tänka visuellt M1 sporra eleven att iaktta konst,omgivningen och annan visuell kultur med olika sinnen och mångsidigt använda metoder i bildframställning M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina egna och andras iakttagelser och tankar och motivera sina åsikter M3 inspirera eleven att ge uttryck för sina iakttagelser och tankar i bild genom att använda I1, I2, I3 Förmåga att iaktta konst, omgivningenoch annan visuell kultur I1, I2, I3 Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar I1, I2, I3 Förmåga att uttrycka iakttagelser och tankar med hjälp av bilder Eleven kan använda olika visuellahjälpmedel vid granskning av omgivningen och dess bilder Eleven kan uttrycka sina iakttagelser och tankar om konst, omgivningen och annan visuell kultur verbalt Eleven kan använda olika tekniker och metoder för att uttrycka sina iakttagelser och

22 olika tekniker och metoder för att uttrycka sig i olika miljöer Attskapabilder M4 handleda eleven att använda olika material, tekniker och uttryckssätt och att fördjupa sin förmåga att skapa bilder M5 handleda eleven att tillämpa ett undersökande arbetssätt när hen skapar bilder självständigt eller tillsammans med andra M6 uppmuntra eleven att uttrycka sina åsikter och att tillämpa visuella kommunikations- och uttryckssätt för att påverka i sina egna bilder Atttolkavisuellkultur M7 vägleda eleven att använda olika visuella, verbala och andra metoder föratt tolka bilder M8 handleda eleven att granska vilken betydelse konst och annan visuell kultur har för individen, gruppen och samhället ur ett historiskt och kulturellt perspektiv M9 inspirera eleven att använda sig av olika tiders och kulturers sätt att skapa bilder i sitt bildskapande Att uppfatta estetiska, ekologiska och etiska värden M10 handleda eleven att ta ställning till värden som finns i konsten, omgivningen I1, I2, I3 Förmåga att uttrycka sig i bild I1, I2, I3 Förmåga att arbeta på ett undersökande sätt I1, I2, I3 Förmåga att påverka med hjälp av bilder I1, I2, I3 Förmåga att tillämpa olika metoder för att tolka bilder I1, I2, I3 Förmåga att granska betydelsen av visuell kultur I1, I2, I3 Förmåga att tillämpa olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild I1, I2, I3 Förmåga att uttrycka sin syn på värden tankar i bild Eleven kan målmedvetet använda olika material, tekniker och uttryckssätt för att uttrycka sig i bild. Eleven kan använda ett undersökande arbetssätt självständigt och tillsammans med andra. Eleven strävar till att påverka miljön och annan visuell kultur med hjälp av bilder. Eleven kan använda några visuella, verbala och andra metoder för att tolka bilder. Eleven deltar utgående från sina tolkningar i diskussioner om vad konst och annan visuell kultur betyder. Eleven kan tillämpa några olika kulturers sätt att uttrycka sig i bild Eleven kan uttrycka sin syn på värden som framkommer i konst, i omgivningen och i

23 och i annan visuell kultur M11 uppmuntra eleven att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling i sitt bildskapande samt att påverka genom bilder I1, I2, I3 Förmåga att uttrycka sig och påverka genom bilder annan visuell kultur Eleven granskar i sina bilder kulturell mångfald och hållbar utveckling och blir medveten om möjligheterna att påverka genom bilder FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST I ÅRSKURS 8-9 (4 åvt) Läroämnets uppdrag I fördjupade studier i bildkonst för årskurs 8-9 handleds eleverna att fördjupa sitt personliga förhållande till bildkonsten och annan visuell kultur och att ställa upp bestämda mål för sitt arbete. Undervisningen ska stärka elevernas förmåga att skapa bilder och uppmuntra dem att arbeta i olika visuella miljöer. Eleverna ska öva sig att undersöka personliga och samhälleliga betydelser inom bildkonsten och annan visuell kultur och att använda dem som underlag för att delta och påverka. Undervisningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga och skapa kopplingar till aktuella koncept och fenomen inom bildkonsten och annan visuell kultur. Eleverna ska få öva sig att använda informations- och kommunikationsteknik och webbmiljöer på ett kreativt, kritiskt och ansvarsfullt sätt. Undervisningen ska ge eleverna tillräckliga förutsättningar för studier efter den grundläggande utbildningen och även allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet och i samhället ska beaktas. I de fördjupade studierna i bildkonst för årskurs 8 behandlas bland annat arkitektur, tredimensionell form, croquise, porträtt, perspektiv, grafik, grafisk formgivining, akrylmålning, illustration och serieteckning samt animation. I den fördjupade bildkonsten för årskurs 9 behandlas bland annat akrylmålning, mosaik, keramik, film och video, fotografi samt ombrytning och bildredigering. Eleven får också göra ett slutarbete i bildkonst. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i fördjupade studier i bildkonst i årskurs 8-9 Målet är att erbjuda lärmiljöer och arbetssätt som ger eleverna möjlighet att mångsidigt använda material, tekniker och uttryckssätt och tillämpa dem kreativt. Undervisningssituationerna ska präglas av en atmosfär som uppmuntrar eleverna att aktivt experimentera och öva. Alla utrymmen lämpar sig för bildkonstlära. Genom pedagogiska lösningar stöds multisensoriska upplevelser, långsiktigt arbete samt ett undersökande och målinriktat konstnärligt lärande. Undervisningen ska ta hänsyn till elevernas individuella behov och eleverna ska ges möjlighet att arbeta på ett ändamålsenligt sätt självständigt och i grupp. Målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande och socialt samspel både i skolan och i miljöer utanför skolan. Förutom skolans utrymmen i skolbyggnaden och på skolgården används den närliggande naturen och den byggda närmiljön i undervisningen.

24 Muséer, gallerier och andra aktörer i Helsingfors som möjliggör en upplevelserik konstupplevelse och erbjuder samarbete med sakkunniga inom det visuella fältet är viktiga lärmiljöer för undervisningen i bildkonst. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att mångsidigt använda webb- och mediemiljöer, delta i tvärkonstnärliga projekt och projekt utanför skolan samt ta upp globala frågor. Eleverna handleds till att fördjupa sin personliga relation till bildkonst och annan visuell kultur samt till att handla målmedvetet. I Helsingfors betonas bland annat aktuella fenomen inom konst och visuell kultur t ex fördjupning i sådan konst som inte innefattas av institutioner samt stiftande av bekantskap med nutidskonstens, designens och medians förnyade processer. Handledning, differentiering och stöd i fördjupade studier i bildkonst i årskurs 8-9 Handledning, differentiering och stöd ska ordnas med hänsyn till elevernas sociala, psykiska och motoriska förutsättningar och färdigheter. Eleven lär sig både individuellt och tillsammans med andra, vilket stödjer elevens identitetsutveckling, delaktighet och välbefinnande. Elevernas individuella behov av handledning ska beaktas i undervisningen. Undervisningen differentieras vid behov genom till exempel val av uttryckssätt, arbetssätt och lärmiljöer. I undervisningssituationerna ska eleverna få utnyttja sina styrkor samt tillämpa olika arbets- och tillvägagångssätt. Det konstnärliga lärandet ska utvecklas i en trygg atmosfär, där mångfald accepteras och där eleverna uppmuntras att uttrycka sig och får individuell handledning och stöd. Alternativa pedagogiska metoder kan behövas i synnerhet för att utveckla de motoriska färdigheterna och förmågan att uttrycka iakttagelser och känslor visuellt. Handledning, differentiering och stöd kan ordnas till exempel med hjälp av lekar, spel och multisensoriska upplevelser. Målet att stärka elevens kunskaper i bildkonst med tanke på studier efter den grundläggande utbildningen. Bedömning av elevens lärande i fördjupade studier i bildkonst i årskurs 8-9 Bedömningen av lärandet i bildkonst ska vara uppmuntrande och handledande och beakta elevernas individuella framsteg. I bedömningen beaktas enskilda prestationer parallellt med inlärningsprocessen. Bedömningen ska stödja eleverna att utveckla sin förmåga att skapa och tolka bilder, kunskapen om konst och annan visuell kultur, långsiktiga arbetssätt och färdigheter i självbedömning. Eleven handleds att förstå och utvärdera sin egen inlärningsprocess och utveckling. Detta görs synligt genom självutvärdering, kamratutvärdering, portfoliearbete samt gemensamma diskussioner under lektionerna. Med hjälp av bedömningen handleds eleverna att uttrycka sina tankar och att värdesätta andras synpunkter. Den mångsidiga responsen i alla inlärningssituationer stöder elevernas möjligheter att granska sitt eget arbetssätt och att utveckla sina arbetsmetoder. Eleverna handleds med hjälp av utvärdering att uttrycka sina egna tankar och att lära sig att uppskatta andras synpunkter och åsikter. Eleverna deltar i planeringen samt förverkligandet av utvärderingen. Fördjupade studier i bildkonst (digitalt skapande) bedöms som en del av det gemensamma läroämnet bildkonst. Det gemensamma läroämnets bedömningskriterier gäller och inget separat vitsord ges för helheten. Slutvitsordet bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömningen i bildkonst.

25 Helhetsskapande undervisning i fördjupade studier i bildkonst i årskurs 8-9 Den helhetsskapande undervisningen ska främja mångsidiga kompetenser och kärnkompetenser som behövs i framtiden i samhället och i yrkeslivet. Innehållet och målen för de mångvetenskapliga lärområdena ska hämtas från målsättningarna för mångsidig kompetens samt från olika läroämnens innehåll. Målsättningar och innehåll för bildkonsten integreras med andra läroämnen till ett mångvetenskapligt lärområde. Arbetsgreppet är undersökande och i mån av möjlighet används sakkunniga inom bildkonst samt olika metoder och källor som härrör sig från bildkonsten. Undervisningsarrangemang bör vara flexibla i den helhetsskapande undervisningen och möjliggöra att elever i olika åldrar kan arbeta tillsammans. Att skapa bilder M4 handleda eleven att använda olika material, tekniker och uttryckssätt och att fördjupa sin förmåga att skapa bilder Kompetens som målen ankyter till Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Skolarbetet ska erbjuda gott om möjligheter till kreativ verksamhet. Eleverna ska uppmuntras att i sitt arbete främja det estetiska och att njuta av dess olika uttrycksformer. Genom att samarbeta med olika aktörer ger skolan eleverna mångsidiga möjligheter att ge uttryck för sin kulturella kompetens och påverka till exempel genom konst. Eleverna känner till en stor del av de viktigaste konst och kulturinstitutionerna i Helsingfors. Vardagskompetens (K3) Eleverna ska handledas och uppmuntras att ta ansvar för sig själva, för andra och för vardagen. Eleverna ska ges mera möjligheter att vara med och planera och förverkliga skolarbetet och lärmiljön. Eleverna ska lära sig identifiera vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på det egna och det gemensamma välbefinnandet och tillägna sig Innehåll I1 Egna bildkulturer: Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Innehållet i undervisningen väljs också från de fenomen som förnyas i deras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas betydelsen av de egna bildkurerna i relation till livsmiljön och hur man kan påverka i samhället. I2 Bildkulturer i omgivningen: Innehållet i undervisningen utgörs av olika miljöer, föremål, mediekulturer och virtuella världar. Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Innehållet ska också omfatta bilder och visuella fenomen som skapats av olika grupper och gemenskaper som strävar efter att förnya etablerade bildkulturer. Bildkulturer från omgivningen används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas elevernas allt större livsrum och mediernas betydelse i

26 handlingssätt som främjar hälsa, välbefinnande, trygghet och säkerhet. Digital kompetens (K5) Eleverna kan uttrycka sig mångsidigt med hjälp av olika digitala verktyg. Eleverna ska lära sig att använda digitala verktyg på ett tryggt och etiskt hållbart sätt. De ska lära sig hur man skyddar sig mot eventuella informationssäkerhetsrisker och undviker att information försvinner. För att lära sig handla ansvarsfullt ska man reflektera över vad till exempel begreppen datasekretess och upphovsrätt betyder och vilka följderna av ansvarslöst och olagligt förfarande kan vara. Eleverna ska kunna använda sig av upphovsrättsskyddat material rätt och förstå vad som innefattas av deras egna rättigheter. Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) Undervisningen sporrar till ett öppet, flexibelt och kreativt agerande då eleverna står inför förändring. De lär sig att känna igen sina egna styrkor och benägenheter samt utveckla dem. I skolan ska projektarbete och nätverksbildning tränas. Eleverna lär sig i praktiska undervisningssituationer att planera arbetsprocesser, formulera hypoteser, testa olika alternativ, dra slutsatser och hitta nya lösningar om situationen förändras. samhället. I årskurs 8 behandlas bland annat arkitektur, tredimensionell form, croquise, porträtt, perspektiv, grafik, grafisk formgivining, akrylmålning, illustration och serieteckning samt animation. I årskurs 9 behandlas bland annat akrylmålning, mosaik, keramik, film och video, fotografi samt ombrytning och bildredigering. Eleven får också göra ett slutarbete i bildkonst. I3 Konstens olika världar: Innehållet omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika konstuppfattningar och - fenomen genom att studera dem i förhållande till konstnären och betraktaren samt konstinstitutioner och samhället. Konstverk används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas den kulturella mångfaldens betydelse samt att skapa och tolka både ur individens och samhällets synvinkel Eleverna sporras till att tänka på

27 framtiden, fortsatta studier och yrkesval. De skall erbjudas en möjlighet att bekanta sig med yrken, yrkesidkare och företag inom den visuella branchen. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Eleverna stöttas att ta del i att planera, förverkliga och utvärdera sina studier, sitt skolarbete och sin lärmiljö. M5 handleda eleven att tillämpa ett undersökande arbetssätt när hen skapar bilder självständigt eller tillsammans med andra Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna kan tillämpa kunskap de lärt sig i andra läroämnen i sitt visuella skapande. Eleverna ska ges möjlighet att göra iakttagelser och träna sin observationsförmåga, att söka information på olika sätt och att kritiskt granska det innehåll som behandlas ur olika perspektiv. Eleverna ska uppmuntras att använda sin fantasi för att komma till insikt och skapa nytt, att fördomsfritt kombinera olika perspektiv samt att bygga ny kunskap och nya perspektiv. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Skolarbetet ska erbjuda gott om möjligheter till kreativ verksamhet. Eleverna ska uppmuntras att i sitt arbete främja det estetiska och att njuta av dess olika uttrycksformer. Genom att samarbeta med olika aktörer ger skolan eleverna mångsidiga möjligheter att ge uttryck för sin kulturella kompetens och påverka till exempel genom konst. Eleverna känner till en stor del av de I1 Egna bildkulturer: Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Innehållet i undervisningen väljs också från de fenomen som förnyas i deras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas betydelsen av de egna bildkurerna i relation till livsmiljön och hur man kan påverka i samhället. I2 Bildkulturer i omgivningen: Innehållet i undervisningen utgörs av olika miljöer, föremål, mediekulturer och virtuella världar. Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Innehållet ska också omfatta bilder och visuella fenomen som skapats av olika grupper och gemenskaper som strävar efter att förnya etablerade bildkulturer. Bildkulturer från omgivningen används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas elevernas allt större livsrum och mediernas betydelse i samhället. I årskurs 8 behandlas bland annat arkitektur,

28 viktigaste konst och kulturinstitutionerna i Helsingfors. Vardagskompetens (K3) Eleverna ska handledas och uppmuntras att ta ansvar för sig själva, för andra och för vardagen. Eleverna ska ges mera möjligheter att vara med och planera och förverkliga skolarbetet, överenskommelser och lärmiljön. Eleverna ska lära sig identifiera vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på det egna och det gemensamma välbefinnandet och tillägna sig handlingssätt som främjar hälsa, välbefinnande, trygghet och säkerhet. Tillsammans går man igenom hur man bemöter och hanterar motstridiga känslor och tankar. Digital kompetens (K5) Eleverna kan uttrycka sig mångsidigt med hjälp av olika digitala verktyg. Sociala medietjänster ska användas i undervisningen för att eleverna ska inse vad samarbete och kommunikation betyder för lärandet, för undersökande arbete och för att kunna skapa något nytt. Eleverna ska lära sig att använda digitala verktyg på ett tryggt och etiskt hållbart sätt. De ska lära sig hur man skyddar sig mot eventuella informationssäkerhetsrisker och undviker att information försvinner. För att lära sig handla ansvarsfullt ska man reflektera tredimensionell form, croquise, porträtt, perspektiv, grafik, grafisk formgivining, akrylmålning, illustration och serieteckning samt animation. I årskurs 9 behandlas bland annat akrylmålning, mosaik, keramik, film och video, fotografi samt ombrytning och bildredigering. Eleven får också göra ett slutarbete i bildkonst. I3 Konstens olika världar: Innehållet omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika konstuppfattningar och - fenomen genom att studera dem i förhållande till konstnären och betraktaren samt konstinstitutioner och samhället. Konstverk används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas den kulturella mångfaldens betydelse samt att skapa och tolka både ur individens och samhällets synvinkel

29 över vad till exempel begreppen datasekretess och upphovsrätt betyder och vilka följderna av ansvarslöst och olagligt förfarande kan vara. Eleverna ska kunna använda sig av upphovsrättsskyddat material rätt och förstå vad som innefattas av deras egna rättigheter. M6 uppmuntra eleven att uttrycka sina åsikter och att tillämpa visuella kommunikations- och uttryckssätt för att påverka i sina egna bilder Förmåga att tänka och lära sig (K1) Eleverna kan tillämpa kunskap de lärt sig i andra läroämnen i sitt visuella skapande. Eleverna ska ges möjlighet att göra iakttagelser och träna sin observationsförmåga, att söka information på olika sätt och att kritiskt granska det innehåll som behandlas ur olika perspektiv. Eleverna ska uppmuntras att använda sin fantasi för att komma till insikt och skapa nytt, att fördomsfritt kombinera olika perspektiv samt att bygga ny kunskap och nya perspektiv. Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Eleverna har de redskap som behövs för att kunna delta och påverka den omgivande kulturen genom konst eller via media. Eleverna kan kritiskt analysera media och annan visuell kultur och dess inverkan och reflektera över de värderingar och värden som framställs. Multilitteracitet (K4) Eleverna ska framför allt träna analytisk, kritisk och kulturell läskunnighet. Eleverna ska lära sig att mångsidigt använda sig av I1 Egna bildkulturer: Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Innehållet i undervisningen väljs också från de fenomen som förnyas i deras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas betydelsen av de egna bildkurerna i relation till livsmiljön och hur man kan påverka i samhället. I2 Bildkulturer i omgivningen: Innehållet i undervisningen utgörs av olika miljöer, föremål, mediekulturer och virtuella världar. Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Innehållet ska också omfatta bilder och visuella fenomen som skapats av olika grupper och gemenskaper som strävar efter att förnya etablerade bildkulturer. Bildkulturer från omgivningen används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas elevernas allt större livsrum och mediernas betydelse i samhället. I årskurs 8 behandlas bland annat arkitektur, tredimensionell form, croquise, porträtt, perspektiv, grafik,

30 alla sina sinnen och alla sätt att lära sig. Eleverna ska öva sig att producera, tolka och förmedla kunskap på det sätt som är typiskt för varje läroämne och genom samarbete mellan läroämnena. Eleverna ska uppmuntras att använda sin kompetens i multilitteracitet också för att påverka och delta på olika sätt i sin livsmiljö, i medier och i samhället. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Eleverna stöttas att ta del i att planera, förverkliga och utvärdera sina studier, sitt skolarbete och sin lärmiljö. Eleverna lär sig att mångsidigt delta och påverka i den egna gemenskapen, i Finland och globalt. Möjligheten att påverka genom konst och annan visuell kultur blir bekant för eleverna. grafisk formgivining, akrylmålning, illustration och serieteckning samt animation. I årskurs 9 behandlas bland annat akrylmålning, mosaik, keramik, film och video, fotografi samt ombrytning och bildredigering. Eleven får också göra ett slutarbete i bildkonst. I3 Konstens olika världar: Innehållet omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika konstuppfattningar och - fenomen genom att studera dem i förhållande till konstnären och betraktaren samt konstinstitutioner och samhället. Konstverk används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas den kulturella mångfaldens betydelse samt att skapa och tolka både ur individens och samhällets synvinkel Att tolka visuell kultur M7 vägleda eleven att använda olika visuella, verbala och andra metoder för att tolka bilder Förmåga att tänka och lära sig (K1) Tankeförmågan ska dessutom utvecklas genom att skapa olika slags tillfällen för eleverna att lösa problem, både självständigt och gemensamt, att argumentera, dra slutsatser och upptäcka orsakssammanhang och samband mellan olika företeelser för att lära sig tänka systematiskt. Eleverna ska ges möjlighet att göra iakttagelser och träna sin observationsförmåga, att söka I1 Egna bildkulturer: Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Innehållet i undervisningen väljs också från de fenomen som förnyas i deras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i bildskapandet. I undervisningen behandlas betydelsen av de egna bildkurerna i relation till livsmiljön och hur man kan påverka i samhället.