ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9
|
|
- Emil Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen ska hjälpa eleverna att tolka musikens många betydelser i olika kulturer samt i individers och gruppers verksamhet. Genom att bredda musikkunskaperna stärks elevernas positiva relation till musiken, vilket lägger grund för livslångt musicerande. Musikundervisningen ska utveckla en positiv och nyfiken inställning till musik och kulturell mångfald. Funktionell musikundervisning främjar utvecklingen av elevernas musikaliska kunskaper och förståelse, totala växande och förmåga att samarbeta med andra. Dessa stärks genom att man i musikundervisningen beaktar elevernas musikintressen, andra läroämnen, ämnesövergripande teman, fester och evenemang i skolan samt verksamhet utanför skolan. Genom att regelbundet erbjuda eleverna möjlighet att använda sin röst och musicera, komponera och skapa utvecklas deras tänkande och uppfattningsförmåga. I musikundervisningen studerar eleverna musik på ett mångsidigt sätt, vilket bidrar till att utveckla deras uttrycks-förmåga. I årskurserna 7-9 ska undervisningen i musik ge eleverna möjlighet att bredda sina musikaliska kunskaper och vidga sin världsbild. Samtidigt ska undervisningen handleda dem att tolka musikens betydelse och att analysera känslor och upplevelser i samband med musik. Undervisningens uppdrag är också att utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska olika musikkulturer genom att handleda dem att analysera och bedöma hur man kan kommunicera och påverka med hjälp av musik. Elevernas agerande och tänkande stärks genom att man repeterar och fördjupar de musikaliska färdigheter som de har sedan tidigare. Eleverna ska också ges möjlighet att själva planera och utvärdera sitt lärande. Eleverna ska få uttrycka sig musikaliskt på ett mångsidigt och kreativt sätt och skapa musik självständigt och tillsammans med andra. Detta stöds ge-nom att musik kombineras med andra uttrycksformer. När eleverna använder digitala verktyg stiftar de bekantskap med upphovsrätt och möjligheter att använda musik och digitala medier och vilka eventuella etiska problem som kan uppstå. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 7 9 Målet är att skapa en pedagogiskt mångsidig och flexibel studiehelhet i musik, som ger möjlighet till olika musikaliska arbetssätt, musikalisk samverkan, gemensamt musicerande och andra gemensamma musikaktiviteter. Glädje i lärandet, en atmosfär som sporrar kreativt tänkande och positiva musikupplevelser inspirerar eleven och stärker viljan att utveckla sina musikaliska färdigheter. I undervisningssituationerna ska eleven ges möjligheter att använda digitala verktyg i den musikaliska verksamheten. Musikbegrepp lärs ut med hjälp av musikaliska arbetssätt. I undervisningen ska man utnyttja de möjligheter som konst- och kul-turinstitutioner och andra samarbetspartner erbjuder. En del av eleverna kommer inte längre att få handledning i musikstudier efter de sista årskurserna inom den grundläggande utbildningen. Därför är det viktigt att på årskurs 7-9 handleda eleverna till självstudier så att de kan få kunskap och färdigheter inom ämnet. Olika musikrelaterade yrken presenteras. Vi utnyttjar det utbud av levande musik och musikaliska verkstäder som finns i Helsingfors med omnejd och hänvisar eleverna till dem även efter avslutad grundskola. Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 7 9 Musikundervisningen och arbetet ska planeras med hänsyn till elevernas olika behov, tidigare lärande och intressen. Beslut om arbetssätt, läromedel, instrument och grupparbete fattas så att också eleverna får sin röst hörd. Musikundervisningen ska ge möjlighet till gemensamt musicerande som främjar lärandet och stärker elevens självkänsla, samarbets- och initiativförmåga. Vid valet av arbetssätt ska målet vara att bryta eventuella könsbundna mönster som förekommer inom musikkulturen och i musikundervisningen.
2 Bedömning av elevens lärande i musik i årskurs 7 9 I musikundervisningen behöver eleven realistisk och samtidigt uppmuntrande respons också i årskurs 7 9 i den grundläggande utbildningen. Handledande respons hjälper eleven att bättre uppfatta musikaliskt genomförande, musikaliskt uttryck och musikens betydelser. Eleven behöver respons i synnerhet när eleven genomför helheter somfattar kreativt skapande och musikteknologi. Musikinlärning är alltid en process. Den här, för musiken typiska, processinlärningen kan utnyttjas även i helhetsskapande undervisning i samarbete med andra läroämnen. Lärprocessen dokumenteras mångsidigt för att man ska kunna bedöma ett dylikt arbetssätt. Det är inte endast slutresultatet som är föremål för bedömningen. Slutbedömningen infaller det läsår då musik upphör att vara ett gemensamt läroämne för alla. Genom slutbedömningen fastställs hur väl eleven har uppnått de gemensamma målen för lärokursen i musik när studierna avslutas. Slutvitsordet bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömningen i musik. I musik utvecklas elevens kunskaper inom alla målområden ända till lärokursens slut. I slutvitsordet ska alla nationella kriterier för slutbedömningen beaktas. Eleven får vitsordet åtta (8) om hen i genomsnitt visar den som kriterierna förutsätter. Om vitsordet åtta överskrids inom något område, kan detta kompensera en svagare prestation inom något annat delområde. Helhetsskapande undervisning i musik Den helhetsskapande undervisningen ska främja mångsidiga er och kärner som behövs i framtiden i samhället och i yrkeslivet. Innehållet och målen för de mångvetenskapliga lärområdena ska hämtas från målsättningarna för mångsidig samt från olika läroämnens innehåll. Målsättningar och innehåll för musik integreras med andra läroämnen till ett mångvetenskapligt lärområde. Arbetsgreppet är undersökande och i mån av möjlighet används sakkunniga samt olika metoder och källor som härrör sig från musikens värld. Genom spel och lekar nås målsättningarna för flexibla undervisningsarrangemang i den helhetsskapande undervisningen och möjliggör det att elever i olika åldrar kan arbeta tillsammans. Musiken omfattar begrepp och element som redan i sig själv kan undersökas som fenomen. Musiken erbjuder även nya synvinklar för fenomen som framkommit inom andra läroämnen. Exempelvis flera matematiska, naturvetenskapliga, geografiska och historiska fenomen lämpar sig bra för att undersökas med hjälp av musik. Som läroämne ger musiken möjligheter att fördjupa såväl färdigheter som kunnande inom det fenomen som studeras. Ett särdrag för musikens inom helhetsskapande undervisning är att den ger alla elever en möjlighet att undersöka ett fenomen oberoende av ålder. Med hjälp av musiken kan man göra kortare eller längre projekt och det gör det möjligt att inbegripa musiken till en del av ett mångvetenskapligt lärområde, oberoende av dess längd. Årskurs 7 MÅL FÖR UNDERVISNINGEN M1 KOMPETENS SOM MÅLET ANKNYTER TILL INNEHÅLL SOM ANKNYTER TILL MÅLEN
3 Att uppmuntra eleven att medverka konstruktivt i en musicerande grupp och i musikaliska sammanhang M2 Att hjälpa eleven att upprätthålla förmågan att använda sin röst och sjunga och att vidareutveckla den i en musicerande grupp Eleven handleds att hitta sin egen plats i en musicerande grupp och lär sig ge konstruktiv kritik till andra elever. Eleven bekantar sig mångsidigt med olika musikstilar från olika tidsperioder. K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Deltagande i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Att fungera som medlem i en grupp både som aktör och som lyssnare. Eleven uppmuntras att syssla med musik utanför skolan. Att iaktta musikens olika betydelser i samhället Att ändamålsenligt kunna hantera utrustningen. Eleven handleds att hitta sin egen plats i en musicerande grupp och lär sig ge konstruktiv kritik till andra elever. Eleven bekantar sig mångsidigt med olika musikstilar från olika tidsperioder. Eleven fungerar som medlem i en musicerande grupp och beaktar de andra gruppmedlemmarna. Eleven arbetar med kamratinlärning och ger konstruktiv respons. Elevens egna erfarenheter och iakttagelser utnyttjas i tolkning och uttryck av musik. I valet av en mångsidig repertoar beaktas både det finländska och det finlandssvenska kulturarvet, samt elevernas egna kulturella bakgrund. Eleven iakttar sin egen röst och de förändringar som sker i den med tanke på tonåren och målbrottet. Eleven upprätthåller sin sångförmåga och utvecklar röstanvändningen med hjälp av olika röstövningar. Eleven lägger märke till mikrofonteknik, och mikrofonen används som en del av en naturlig röstanvändning i musicerandet. Eleven övar sig att anpassa den egna rösten till den övriga musicerande gruppen t.ex. med hjälp av flerstämmig sång. I den mångsidiga repertoaren ingår bland annat musik från olika kulturer, konstmusik, populärmusik och folkmusik.
4 M3 Att uppmuntra eleven att vidareutveckla sina färdigheter att spela och musicera i grupp ge-nom att använda kroppen, rytm-, melodi- och ackordinstrument M4 Att uppmuntra eleven att pröva på mångsidiga sätt att uttrycka sig och röra sig till musik M5 Att erbjuda eleven möjligheter att uppleva och lyssna till ljudmiljöer och musik och handleda eleven att diskutera det hen hört Eleven handleds att hitta sin egen plats i en musicerande grupp och lär sig ge konstruktiv kritik till andra elever. Eleven bekantar sig mångsidigt med musik från olika stilar och tidsperioder. Eleven handleds att ge konstruktiv kritik till andra elever. Eleven bekantar sig med musik från världens musikkulturer med beaktande av olika stilar och tidsperioder samt kulturarvet. Särskilt det finlandssvenska kulturarvet beaktas. Eleven handleds i att ge konstruktiv kritik till andra elever. Eleven bekantar sig med musik från världens musikkulturer med beaktande Bandinstrument och andra instrument används mångsidigt. Eleven övar sig att använda instrumenten på ett ändamålsenligt sätt och att agera även då läraren ger instruktioner. Eleven spelar melodi-, rytm- och ackordinstrument och följer olika former av notering och ackordmärkning. Benämning av, igenkännande av, placering av och spelande efter noter och rytmer befästs. Kamratinlärning utnyttjas för inlärningen av de musikaliska färdigheterna. I musicerandet fördjupas begreppen rytm, harmoni, form, melodi, klangfärg och dynamik. Eleven övar sig att kombinera musik, känsla och rörelse genom bland annat body percussions. Elevens egna iakttagelser och erfarenheter förverkligas genom det kroppsliga uttrycket. Genom att röra sig till musik fördjupar eleven förståelsen och behärskandet av musikaliska begrepp. I repertoaren väljs mångsidig musik där det finska och det finlandssvenska kulturarvet, samt elevernas egna preferenser beaktas. Eleven lyssnar till och observerar mångsidigt olika typer av musik och ljudmiljöer. Eleven gestaltar det hen hört genom att berätta, om sin lyssnarupplevelse t.ex. genom bild, ord eller berättelse och utnyttjar det i det egna musicerandet.
5 M6 Att uppmuntra eleven att bygga upp ett kreativt förhållande till musik och handleda eleven att improvisera, arrangera och komponera samt arbeta tvärkonstnärligt av olika stilar och tidsperioder samt kulturarvet. Särskilt det finlandssvenska kulturarvet beaktas. K1 Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och kunna dokumentera dem. Att göra musikaliska observationer och granska dem ur olika synvinklar samt kunna tillämpa dem i sitt eget arbete. Att kunna tillägna sig inlärningsstrategier som är typiska för musikinlärning samt kunna använda dem i olika sammanhang. Mångsidigt musicerande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att kunna tillämpa den inlärda kunskapen i musicerandet. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att göra iakttagelser av lyckade erfarenheter och att kunna lära sig av dem. Att fördjupa kritisk granskning av musik. Genom lyssnandet fördjupas begreppen rytm, harmoni, form, melodi, klangfärg och dynamik. Det upplevelsecentrerade lyssnande repeteras och fördjupas genom att dra paralleller till andra läroämnen samt genom att utnyttja det mångsidiga musikutbudet i närmiljön. Eleven lyssnar mångsidigt till musik av olika stilar från olika tidsperioder. Eleven förverkligar musikens grundbegrepp och notation i skapandet av musik ensam och i grupp. Eleven övar sig att improvisera och komponera ensam och i grupp. Eleven funderar tillsammans med gruppen på hur man kan förverkliga kompositionerna på olika sätt och på det här viset skapas samband till arrangering av musik. Samarbetet med andra läroämnen utnyttjas. Elevernas egna kompositioner utnyttjas i repertoaren. Eleven handleds i att ge konstruktiv kritik till andra elever. Eleven bekantar sig med musik från världens musikkulturer med beaktande av olika stilar och tidsperioder samt
6 kulturarvet. Särskilt det finlandssvenska kulturarvet beaktas. K6 Arbetslivs och entreprenörskap Träning i att arbeta systematiskt och långsiktigt, i att pröva olika alternativ samt att uppmuntra till eget initiativtagande. Uppmuntran till att ta kontrollerade risker. Uppmuntran till ihärdighet i att ställa upp mål, under arbetets gång, i bemötandet av risker och i att slutföra arbetet. Eleven förstår och tränas i hur en musicerande grupp fungerar även på längre sikt. Att befrämja intresset för olika musikrelaterade yrken samt arbeta för en positiv attityd till dessa. Eleven bekantar sig med centrala musikbranscher och yrken inom dem. Att hitta kopplingen mellan musicerandet i skolan och färdigheter eleven lärt sig på fritiden. M7 Att handleda eleven att spela in musik och att använda musikteknologi på ett kreativt sätt både för att skapa musik och som en del av ämnes-övergripande helheter K1 Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och kunna dokumentera dem. Att göra musikaliska observationer och granska dem ur olika synvinklar samt kunna tillämpa dem i sitt eget arbete. Att kunna tillägna sig inlärningsstrategier som är typiska för musikinlärning samt kunna använda dem i olika sammanhang. Mångsidigt musicerande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att kunna tillämpa den inlärda kunskapen i musicerandet. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att göra iakttagelser av lyckade Eleven utnyttjar teknologi som verktyg för det musikaliska uttrycket. Eleven övar sig att spara och dela de egna verken med hjälp av olika applikationer och apparatur. Upphovsrätten tas i beaktande i skapande och delande av musik. Det av eleverna själva producerade och förberedda materialet tas i beaktande i repertoaren och i samarbetet med andra läroämnen.
7 erfarenheter och att kunna lära sig av dem. Att fördjupa kritisk granskning av musik. Eleven handleds i att ge konstruktiv kritik till andra elever. Eleven bekantar sig med musik från världens musikkulturer med beaktande av olika stilar och tidsperioder samt kulturarvet. Särskilt det finlandssvenska kulturarvet betonas. K5 Digital Utnyttjande av teknologi som ett redskap vid lyssnande, musikaliska fenomen, musikaliskt skapande och inövning av ny repertoar. Att dokumentera egen produktion och återkomma till den. Eleven lär sig dela sina musikaliska skapelser på ett ansvarsfullt sätt samt bekantar sig med och förstår upphovsrättens grundprinciper. M8 Att vägleda eleven att granska musiken som konstart och att förstå hur musik används för att kommunicera och påverka i olika kulturer Eleven handleds i att ge konstruktiv kritik till andra elever. Eleven bekantar sig med musik från världens musikkulturer med beaktande av olika stilar och tidsperioder samt kulturarvet. Särskilt det finlandssvenska kulturarvet betonas. Eleven fördjupar kunskapen om musiken i olka världsdelar, kulturer och om olika musikstilar. Eleven upptäcker olika användningsformer och - betydelser i bland annat film-, teater- och reklammusik. Eleven undersöker användningen av musik som förmedlare av ett negativt och/eller ett positivt budskap.
8 M9 Att uppmuntra och handleda eleven att diskutera musik med hjälp av musikbegrepp och - termer M10 Att hjälpa eleven att upptäcka hur musiken påverkar känslorna och välbefinnandet K4 Multilitteracitet Att kommunicera i musikaliska sammanhang med hjälp av musikaliska begrepp och musikspråk. Musikens användning i media och den omgivande världen. Att förstå påverkan av de vardagliga musikmiljöerna. Att tillämpa multilitteracitet som redskap för påverkan och delaktighet. Träning i att tolka kunskap som uttrycks med hjälp av musik och andra uttrycksformer. K4 Multilitteracitet Att kommunicera i musikaliska sammanhang med hjälp av musikaliska begrepp och musikspråk. Musikens användning i media och den omgivande världen. Att förstå påverkan av de vardagliga musikmiljöerna. Att tillämpa multilitteracitet som redskap för påverkan och delaktighet. Träning i att tolka kunskap som uttrycks med hjälp av musik och andra uttrycksformer. K3 Vardags Att värna om inlärningsmiljöns prydlighet, trivsel och säkerhet. Ett ekologiskt perspektiv på musikstudierna. Att förstå och följa regler och överenskommelser i samband med musicerande. Att värna om ergonomin i sång- och spelsituationer. Att observera sambandet mellan musik och olika känslotillstånd. Möjlighet till att träna och utveckla känslofärdigheter och sociala färdigheter. K4 Multilitteracitet Eleven upptäcker hur musikens betydelse förändras i olika sammanhang. Eleven undersöker olika betydelser som kopplas samman med musik. Eleven tillämpar multilitteracitet i tolkning av musikkulturen. Genom att diskutera kommer eleven fram till det lämpligaste notationssättet i instrumentspel. Eleven övar sig att känna igen och förverkliga olika notationssätt genom att lyssna till en, för detta ändamål, lämplig repertoar. Eleven upplever musiken som lugnande och som ett redskap för avslappning. Eleven förstår musikens betydelse som ett energibringande element t.ex. i förberedelserna för olika prestationer. I musiken hittar eleven en kanal för känslouttryck. Eleven uppmuntras att uttrycka sina egna tankar och känslor genom musiken.
9 M11 Att handleda eleven att måna om sin hörsel och att se till att musik- och ljudmiljön är trygg M12 Att handleda eleven att utveckla sina musikaliska färdigheter genom övning, att ställa upp mål för sitt musikaliska lärande och att bedöma sina framsteg i förhållande till målen Att kommunicera i musikaliska sammanhang med hjälp av musikaliska begrepp och musikspråk. Musikens användning i media och den omgivande världen. Att förstå påverkan av de vardagliga musikmiljöerna. Att tillämpa multilitteracitet som redskap för påverkan och delaktighet. Träning i att tolka kunskap som uttrycks med hjälp av musik och andra uttrycksformer. K3 Vardags Att värna om inlärningsmiljöns prydlighet, trivsel och säkerhet. Ett ekologiskt perspektiv på musikstudierna. Att förstå och följa regler och överenskommelser i samband med musicerande. Att värna om ergonomin i sång- och spelsituationer. Att observera sambandet mellan musik och olika känslotillstånd. Möjlighet till att träna och utveckla känslofärdigheter och sociala färdigheter. K1 Förmåga att tänka och lära sig Att få musikaliska insikter och kunna dokumentera dem. Att göra musikaliska observationer och granska dem ur olika synvinklar samt kunna tillämpa dem i sitt eget arbete. Att kunna tillägna sig inlärningsstrategier som är typiska för musikinlärning samt kunna använda dem i olika sammanhang. Mångsidigt musicerande som redskap för kunskapsbyggande. Förmåga att kunna tillämpa den inlärda kunskapen i musicerandet. Förmåga att tåla osäkerhet och halvfärdighet när man övar och skapar musik. Att göra iakttagelser av lyckade erfarenheter och att kunna lära sig av dem. Eleven går igenom de centrala principerna för hörselvård under musiklektionerna. Betydelsen av hörselvård i musikhobbyer på fritiden tas också i beaktande. Eleven använder instrument och annan utrustning ändamålsenligt och verkar aktivitetsfrämjande då instruktioner ges. Eleven lägger även märke till ljudnivån under musicerandet och tar hörselvården i beaktande. Eleven ställer upp mål för sin egen och för gruppens verksamhet och bedömer sina egna och gruppens framsteg i det musikaliska lärandet. Eleven deltar i planering av musikundervisning och uppträdanden, samt i förverkligandet av dessa. Sång- och spelrepertoar väljs så att eleven kan öva tillsammans med de andra i gruppen och ställa upp sina egna mål för övandet.
10 Att fördjupa kritisk granskning av musik. Bedömningskriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärokurs i musik Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Delaktighet Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta M1 uppmuntra eleven att medverka konstruktivt i en musicerande grupp och i musikaliska sammanhang I1 I4 Förmåga att medverka i en musikgrupp Eleven medverkar i en musikgrupp, sköter sin andel och sporrar andra. Musikaliska kunskaper och färdigheter, kreativt skapande M2 hjälpa eleven att upprätthålla förmågan att använda sin röst och sjunga och att vidareutveckla den i en musicerande grupp I1 I4 Förmåga att använda sin röst och sjunga i en musikgrupp Eleven använder sin röst för att uttrycka sig musikaliskt och deltar i allsång samt kan bidra till den musikaliska helheten. M3 uppmuntra eleven att vidareutveckla sina färdigheter att spela och musicera i grupp genom att använda kroppen, rytm-, melodioch ackordinstrument Förmåga att spela i en musikgrupp Eleven spelar genom att använda kroppen, rytm-, melodi- och ackordinstrument och deltar ganska ledigt i gemensamt musicerande. M4 uppmuntra eleven att pröva på mångsidiga sätt att uttrycka sig och röra sig till musik Förmåga att röra sig till musik Eleven visar i sina rörelser att hen uppfattar musikens grundrytm och anpassar sina rörelser till den musik hen hör. M5 erbjuda eleven möjligheter att uppleva och lyssna till ljudmiljöer och musik och handleda eleven att diskutera det hen hört Förmåga att lyssna till och diskutera ljudmiljöer och musik Eleven lyssnar till ljudmiljöer och musik och kan berätta om det hen hört. M6 uppmuntra eleven att bygga upp ett kreativt förhållande till I1 I4 Förmåga att skapa musik kreativt Eleven kan använda musikaliska eller andra ljudelement för att
11 musik och handleda eleven att improvisera, arrangera och komponera samt arbeta tvärkonstnärligt M7 handleda eleven att spela in musik och att använda musikteknologi på ett kreativt sätt både för att skapa musik och som en del av ämnesövergripande helheter Kulturell förståelse och multilitteracitet M8 vägleda eleven att granska musiken som konstart och att förstå hur musik används för att kommunicera och påverka i olika kulturer M9 uppmuntra och handleda eleven att diskutera musik med hjälp av musikbegrepp och -termer Välbefinnande och säkerhet i musik M10 hjälpa eleven att upptäcka hur musiken påverkar känslorna och välbefinnandet M11 handleda eleven att måna om sin hörsel och att se till att musikoch ljudmiljön är trygg I1 I4 Förmåga att använda musikteknologi utveckla och tillämpa nya musikaliska idéer självständigt eller i grupp. Eleven kan använda de möjligheter musikteknologin erbjuder för att uttrycka musik självständigt eller i grupp. I1 I4 Kulturell Eleven kan analysera hur musik används och i vilka former den förekommer och berätta om sina iakttagelser. I1 I4 Förmåga att använda musikbegrepp och - symboler Förmåga att upptäcka musikens inverkan på välbefinnandet Förmåga att värna om hörseln och om att musik- och ljudmiljön är trygg Eleven använder musikaliska grundbegrepp, notationssätt och termer i den musikaliska verksamheten. Man diskuterar med eleven om musikens inverkan på känslorna och välbefinnandet, men detta mål används inte som grund för slutbedömningen. Eleven beaktar bland annat ljudstyrkan och andra faktorer som hör samman med en trygg musik- och ljudmiljö när hen musicerar. Detta mål används dock inte som grund för slutbedömningen.
12 Förmåga att lära sig musik M12 handleda eleven att utveckla sina musikaliska färdigheter genom övning, att ställa upp mål för sitt musikaliska lärande och att bedöma sina framsteg i förhållande till målen I1 I4 Förmåga att lära sig Eleven ställer under handledning upp ett eget mål för musicerande, rörelse till musik eller komposition och annat kreativt skapande samt bedömer sina framsteg i förhållande till målet.
MUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikinstitut(i(samarbete(med(grundskolan(!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Musikundervisning!genom!brasskarusell!!!!!!
Musikinstitutisamarbetemedgrundskolan Musikundervisninggenombrasskarusell PeterRoos Kehittyvärehtori2014=2015 Sibelius=akademin Innehållsförteckning Inledning 1. Hurinleddessamarbetetmellangrundskolaochbrasskarusell?
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
BILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Bildkonst årskurserna 7 9
Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS
GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6
GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,
HISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
BIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
RELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Engelska A2 årskurs 7-9
Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen
GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9
GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9 Allmänt Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag
Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär
Kompetens som målet anknyter till
FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Undervisningens uppdrag Enligt Finlands grundlag har alla
använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var
KEMI. Läroämnets uppdrag
1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar
Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9
HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska
SLÖJD. Läroämnets uppdrag
1 SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera slöjdprocessen på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag
FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag
HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag
Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En
Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Tillvalsämnen för årskurs 4-6
Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.
Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Biologi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i biologiundervisningen är att hjälpa eleverna att förstå livet och dess utveckling, att öka deras naturkännedom och handleda dem att förstå ekosystemens
Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt
1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande
Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3
Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Lahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6
Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars
Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.
Förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i olika situationer Eleven kan använda sina kunskaper och färdigheter i kemi inom ett mångvetenskapligt lärområde eller i en situation där kemi tillämpas
Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland
Finlands nya läroplan och IKT kompetenser Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland Vad är Utbildningsstyrelsen? Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklandet av utbildningen och internationaliseringstjänster
RELIGION. Läroämnets uppdrag
1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Gun Oker-Blom 1
Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och
Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel
Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen
År 1-3 År 4-6 År 7-9
MUSIK LGR 11 Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder
3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Musik Sång och musicerande
Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk
TILLVALSÄMNEN Konst- och färdighetsämnen, obligatorisk Obligatoriskt att eleverna väljer minst 2 åvt Bildkonst Slöjd Huslig ekonomi Huslig ekonomi, kort (Smårätter) Musik Gymnastik Läroämne: BILDKONST
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
Finlands musikläroinrättningars förbund rf Fagott Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FAGOTTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna
Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag
Ortodox religion åk 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6
RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET SPRÅKPEDAGOGIK Den språkliga utvecklingen startar vid födseln och fortsätter livet ut. Individen tillägnar sig sin kompetens i flera språk i hemmet, i skolan och under fritiden.
HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6
HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att uppmuntra eleven att bli en ansvarsfull och demokratisk medborgare.
SLÖJD. Läroämnets uppdrag
SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller
Modersmål och litteratur
Modersmål och litteratur Till läroämnet modersmål och litteratur i Helsingfors stads svenskspråkiga grundskoleundervisning hör tre olika lärokurser: det svenska språket och litteratur, svenska som andra
HÄLSOKUNSKAP. Läroämnets uppdrag
HÄLSOKUNSKAP Läroämnets uppdrag Hälsokunskap är ett läroämne som bygger på kunskap från flera vetenskapsgrenar. Undervisningen i hälsokunskap har som uppgift att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa.
Valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017
Valfria ämnen inom den grundläggande utbildningen i Grankulla 2017 Innehållsförteckning Sisällys Valfria ämnen 3+2 (KOF)... 5 Bildkonst 3+2... 6 Åk 8... 7 Åk 9... 8 Huslig ekonomi 3+2... 9 ÅK 8... 9 ÅK
LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015
LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna
GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9
FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm
LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning
Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Vägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.
Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven
Kunskapskrav årskurs 6
Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Sång. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder
SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf Sång Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I SÅNG Finlands musikläroinrättningars
SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars
15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA
NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA Läromedlet Nya Pi för årskurs 7 9 följer den nya läroplanen. Serien erbjuder alla elever utmaningar på deras egen kunskapsnivå och positiva matematikupplevelser. Nya Pi uppmuntrar
Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp
ESTETISK VERKSAMHET Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska
Kursplanen i ämnet musik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet musik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan