DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Transkript

1 DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

2 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens individualitet, intressen och åsikter. Barnen har rätt till trygga människoförhållanden och en trygg uppväxtmiljö som stöder deras inlärning och utveckling. Vi respekterar familjernas kultur, modersmål, religion och världsåskådning. 1.2 VERKSAMHETSPRINCIP VÄX UPP PÅ ÄPPELGÅRDEN 1.3 FOSTRINGSGEMENSKAP Fostringsgemenskap innebär att föräldrarna och personalen medvetet förbinder sig till att stöda barnets fostran, utveckling och inlärning. Föräldrarna har i första hand rättigheten och ansvaret för att fostra sina barn. Personalen stöder sig till sitt yrkeskunnande. De bär ansvaret för att skapa och upprätthålla fostringsgemenskap med föräldrarna. Partnerskapet med föräldrarna börjar utvecklas genast från första kontakten med daghemmet då egenvårdaren kontaktar familjen för att komma överens om tid för samtal och inskolning. Inskolningens längd varierar beroende på barnets ålder, behov och bakgrund. Egenvårdaren skapar och upprätthåller kontakten med familjen och uppskattar och betonar föräldrarnas betydelse för barnet, även efter att barnet börjat i dagvård. Fostringsgemenskapen följer med genom hela barnets dagvårdstid. Tillsammans med egenvårdaren har barnet möjlighet att skapa trygga människoförhållanden. Barnets individualitet respekteras genom att beakta varje barns behov, utvecklingsnivå och roll i gruppen. Det är viktigt att genom all verksamhet stöda och förstärka barnets självkänsla och självförtroende.

3 1.4 SAMARBETE Samarbetet mellan personalen i de olika grupperna utgör en viktig del av vardagen. Vi hjälper varandra vid behov och alla ansvarar för barnen, oberoende vilken grupp de är i. Föreståndaren deltar också aktivt i arbetet på daghemmet och hon är här minst en dag per vecka. För att stöda barnens utveckling samarbetar vi med rådgivningen, familjerådgivningen, Folkhälsan, olika terapeuter och Hyvinge sjukhus. Vi samarbetar även med de andra daghemmen i kommunen t ex genom att låna material och utrymmen till varandra. Vi har också gemensamma skolningar och möten. Vendlaskolan, kommunens svenska skola, är en viktig sammarbetspartner. Förskolan besöker skolan ca 10 gånger under årets lopp och dessutom ordnar vi gemensamma evenemang för barnen. Femte klassens elever kommer varje fredag, två åt gången, och läser sagor för förskolan. Skolans och daghemmets personal träffas några gånger per termin och diskuterar aktuella pedagogiska frågor. Vi8 är ett samarbetsnätverk med andra svenska skolor och daghem i finskspråkiga kommuner. Vi8 samarbetet innehåller styrgruppsmöten och fortbildning för personalen, och gemensamma utflykter och evenemang för barnen. Församlingen besöker daghemmet 2-3 gånger per år för gemensamma verksamhetsstunder gällande aktuella teman. Tillsammans med Svenska Föreningen i Nurmijärvi r.f. ordnar vi julkyrka och föreningen stöder oss i anskaffning av svenskspråkigt material. 1.5 UTVÄRDERING Vi utvärderar vårt arbete dagligen. Feedback från arbetskamraterna, föräldrarna och de egna tankarna om undervisningen är viktiga. Med diskussioner och möten med barnen får de påverka och utvärdera verksamheten dagligen. Barnens spontana reaktioner och önskemål är betydande. Vi utvärderar och utvecklar vårt arbete med att följa med offentliga diskussioner om småbarnsfostran. Gemensamma möten ordnas med dagvårdspersonal inom det egna området och vi har möjlighet att diskutera och utveckla småbarnsfostran i kommunen.

4 2. GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 FOSTRARENS ROLL INOM SMÅBARNSFOSTRAN I verksamheten betonar vi lekens betydelse för barns utveckling och inlärning. Vi är det enda svenskspråkiga daghemmet i kommunen, så en viktig del av verksamheten är att stöda utvecklingen av det svenska språket och den språkliga identiteten i en finsk miljö. Vi ger barnen positiva upplevelser och erfarenheter i en trygg och stödjande miljö och lär barnen att vara toleranta och ta hänsyn till varandra. Regler och gränser är grunden för trygghet och de skapar goda förutsättningar för barnens utveckling. För oss är det viktigt att vara tillhands och lyssna på barnen. Vi tar hänsyn till barnens enskilda behov och anpassar verksamheten efter dem. Lek ro och arbetsro är viktiga. Det centrala är att fostraren är medveten om sin egen roll som fostrare, med värderingar och etiska principer. Detta baserar sig på yrkesmässig kunskap, insikter, erfarenhet och skolning. Man skall ha förmåga och vilja att förstå barnets känslor och behov. Vi har yrkeskunnig, skolad personal och vi deltar aktivt i olika skolningar, som ordnas av Nurmijärvi kommun eller KUUMA-kommunerna. Skolningarna upprätthåller vår yrkeskunskap och ger oss möjlighet att uppdatera den. Vi tillämpar det inlärda i verksamheten. Vi diskuterar öppet med varandra och skapar tillsammans de gemensamma målen och vi stöder varandra för att uppnå dem. Vi påminner varandra om gemensamma överenskommelser och ser till att alla förstår dem och arbetar för dem. Detta leder till en öppen relation och att alla förstår sitt eget ansvar vilket upprätthåller arbetsmotivationen. Vi har olika utbildningar och kunskaper som vi bidrar till arbetsgemenskapen med. Vi utnyttjar de olika starkheterna med arbetsfördelning och planering. Vi uppskattar varandras arbete och skapar en positiv, öppen och ärlig miljö, där det finns utrymme för allas åsikter och ideér. Alla har en rättighet och en skyldighet att säga sin åsikt. Vi stöder och uppmuntrar varandra till att ge och ta emot positiv och konstruktiv feedback. Vi accepterar olika personligheter och vi diskuterar olika synsätt, så att vi kan komma till lösningar som alla kan godkänna. Om åsikterna avviker betydligt är man ibland tvungen att kompromissa och godkänna majoritetens beslut. En god pedagog är till hands för barnen och ser dem som individer. Vi är rättvisa och behandlar barnen jämlikt. Vi har tid att lyssna och hålla barnen i famnen. Vi visar egna känslor och bryr oss om varandra.

5 2.2 INLÄRNINGSMILJÖ Vi bemöter familjerna individuellt och öppet. Växelverkan mellan barnen och föräldrarna har utvecklats mycket under årens lopp och vi utnyttjar tidigare kunskaper. Vi har skapat en trygg och trivsam miljö tillsammans med barnen och personalen. Miljön utvecklas tillsammans med barnen, allt efter behovet. Vi respekterar den gemensamma egendomen. Vi granskar miljön från barnens, föräldrarnas och egen synvinkel. Trivsel och trygghet är grunden för inlärningsmiljön. De nya utrymmena har skapat mera möjligheter till aktiviteter, så som lek, motion och utforskning. Vi har ännu inte utnyttjat alla möjligheterna, men vi utvecklas hela tiden. Vi utforskar närmiljön och gör utflykter till skogen och lekparken. Leksakerna finns till hands och är indelade enligt ålder. Barn i olika åldrar klarar av olika mängd med saker. Barnen lär sig från första början att ta ansvar för leksakerna. Då leken tar slut ska barnen också städa undan leksakerna. Om leken inte är färdig får barnen fortsätta senare med den. De yngre barnen behöver mera hjälp och stöd, medan de äldre redan klarar av det mera självständigt. Vi har inte för mycket leksaker framme samtidigt så att det är lättare för barnen att välja lekar och att ta hand om leksakerna. Vi byter saker mellan avdelningarna för att få variation på lekarna. Utgångspunkten för barnets inlärning är att den vuxna har en intresserad och engagerad attityd till sitt arbete. Det är viktigt att vi kan utnyttja vår yrkeskunskap om barnens utveckling och inlärning samt känna till de olika inlärningssätten. Vi har en stark uppfattning om vårt arbete. Vi diskuterar och uppdaterar vår kunskap tillsammans med personalen och delar den med föräldrarna. Barnen har en naturlig glädje och iver för inlärning. Det är viktigt att vi lyssnar på barnen och låter dem aktivt ta del av verksamheten. De får öva och pröva i egen takt och försöka på nytt tills de lyckas. Vi stöder och uppmuntrar barnen till att uttrycka sig och att göra egna slutsatser. De lär sig att utnyttja alla sinnen i inlärningen genom att utforska, använda fantasin och pröva olika sätt att förverkliga sig själv. Vi har mångsidig verksamhet som tar hänsyn till de olika innehållsmässiga inriktningarna som är matematisk-, naturvetenskaplig-, historisk-samhällelig-, etisk-, estetisk- och religionsinriktningen. Inriktningarna är en naturlig del av vardagen och tillämpas i allt arbete på daghemmet. De är med i lekar, pyssel, grundvård och övrig ledd och fri verksamhet.

6 2.3 SPRÅKETS BETYDELSE INOM SMÅBARNSFOSTRAN Vi använder språket för att reagera, reflektera, interagera och lösa problem. Vi lyssnar, minns och lär oss nya saker. Ett gott språk stöder inlärningen. En god jagbild, en säker språkgrund och en öppen, spontant utforskande inställning till livet utgör viktiga grundpelare för varje människa. Då barn vistas i en språkligt uppmuntrande och stimulerande miljö förebyggs problem i inlärningen och identitetsutvecklingen. Den vuxna fungerar som en rollmodell som lyssnar till barnen, uppmuntrar dem att använda det svenska språket mångsidigt och hjälper dem att tala rätt. Vi läser, sjunger och leker med språket. Grundvårdssituationerna är ypperliga tillfällen att kommunicera även på tu man hand med barnet. Via ögonkontakt, miner och gester får barnet känslan av att verkligen bli hörd. Tack vare vår mångsidiga bakgrund lär sig barnen att det finns många olika sätt att utrycka sig och många olika ord med samma betydelse. Vi läser dagligen sagor för barnen och använder sagor, sånger, dikter, rim och ramsor, som arbetsredskap i att stöda språkutvecklingen. Vi har också börjat delvis använda Språkplantan som metod. Språkplantan är ett språkstimulerande program utvecklat av Folkhälsan. 2.4 BARNETS SÄTT ATT FUNGERA Lek Leken har en central roll i barnens utveckling. Via lek utvecklas barnets fysiska, psykiska, sociala och emotionella färdigheter. Barn har olika behov för lek, beroende på deras ålder och utvecklingsnivå. Vi accepterar och respekterar olika slags aktiviteter och ordnar utrymme även för mera rörliga lekar. Personalen finns till hands och observerar och deltar i leken efter behov. Vi ger tid och utrymme för lek. Det finns egna utrymmen för olika lekar och leksakerna finns tillgängliga för barnen. De har möjlighet till fri lek före och efter morgonmålet och efter vilan och mellanmålet. Om leken avbryts t.ex. för mellanmål får barnen fortsätta med den senare. Lekarna får också vänta till följande dag. Fysisk aktivitet Barn har ett medfött behov och intresse för att röra på sig. Fysisk aktivitet utgör på många sätt en viktig del av barnens liv. Genom att röra på sig bekantar sig barnet med sig själv och sin omgivning. Med hjälp av olika fysiska aktiviteter lär sig barnet att utforska saker och fenomen. Det utvecklar även barnens sociala färdigheter. Vi försöker vara ute varje dag oberoende av vädret. Barnen får röra sig fritt ute och det finns inga åldersgränser t.ex. till klätterställningen, utan barnen får klättra efter förmåga och de som ännu inte kan, får

7 öva sig med stöd av vuxen. Vi har noga genomtänkta uteregler som möjliggör barnens aktivitet och utveckling. Vi gör regelbundet utflykter till skogen. Där får barnen mera övning i att röra sig på ojämna ytor. I skogen får barnen testa sina egna fysiska gränser och utveckla dem. Största delen av den fria leken är fysiskt aktiv och barnen har möjlighet att förverkliga sitt naturliga intresse för att röra sig. Genast från morgonen bygger de rörelsebanor och hinder med madrasserna och dynorna. Barnen får turvis leka i små grupper i salen och de övriga utrymmena är inredda så att det möjliggör rörelse. Vi ordnar regelbundet målmedvetna rörelsestunder, för att tillsammans med övriga fysiska aktiviteter, uppnå social- och hälsovårdsministeriets motionsrekommendationer för förskoleverksamhet. Konstupplevelser och förmåga att uttrycka sig Barnens ska ha tid, utrymme och material att uppleva olika former av konst. Genom dem har barnet möjlighet att gå igenom betydelsefulla upplevelser. Vi ordnar regelbundet planerade stunder i musik, drama, pyssel, att måla, rita, och lyssna på sagor. Material finns tillgängligt för barnen så de får även skapa på egen hand. Alla barnen är inte lika ivriga på att producera konst men vi stöder dem i att försöka. Barnet utforskar Då barn utforskar, tillfredsställer de sin naturliga nyfikenhet och det får dem att känna sig som en del av omgivningen. Barnets egna erfarenheter och växelverkan med andra barn och vuxna får dem att utforska på egen hand. För sig själv och tillsammans med andra, kan barnet i lugn och ro utforska nya saker. Vi måste stanna upp och lyssna på barnet, så att det får uppleva sina utforskningar, frågor och verksamhet som viktiga.

8 3. BEHOV AV SPECIELLT STÖD I SMÅBARNSFOSTRAN Då ett barn har behov av speciellt stöd börjar vi med att fundera vad vi kan göra för att stöda barnet. Vi fäster uppmärksamhet på att ha ändamålsenliga utrymmen, så att de är trygga och fungerande, även för barn i behov av speciellt stöd. Vi avgränsar områden och arbetar med barnen i mindre grupper för att få en lugnare inlärningsmiljö. De andra barnens kunskaper och utvecklingsnivå är också en viktig del av stödet för barnen med behov av speciellt stöd. I alla grupperna har vi pc-bilder som stöd för den verbala kommunikationen och vi skaffar övrigt stödande material efter behov. Det krävs aktivitet av personalen för att kunna definiera behoven och uppdatera sina kunskaper. Grundliga diskussioner och noggrann förhandsplanering hjälper oss att förutsäga eventuella kommande problem och att förverkliga stödet. Föräldrarna deltar aktivt från första början och personalen planerar tillsammans med dem, hurudant stöd barnet behöver. Det är viktigt att samarbeta för att barnet ska få optimalt stöd. Den övriga personalen och föreståndaren bidrar även med sina kunskaper. Den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren ger oss stöd, råd och via henne kan barnet också få remiss till vidareundersökningar. Vi samarbetar med rådgivningen, familje- och uppfostringsrådgivningen, tal- och verksamhetsterapeuter, psykologer, Folkhälsan, Hyvinge sjukhus och övriga vårdande instanser. Vid behov får vi assistent till gruppen. Då en familj är i behov av speciellt stöd har vi en egen familjearbetare inom dagvården. Via henne kan vi även utvidga samarbetet till uppfostrings- och familjerådgivningen och socialarbetaren. Vi förbinder oss till de gemensamma besluten och arbetar för att föra framåt barnets ärenden. Situationerna lever och förändras så vi följer med dem och ändras efter behov. Regelbunden utvärdering krävs för att stöda utvecklingen.