BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

Transkript

1 BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

2 Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ PRIMÄR UPPGIFT VÄRDEN INLÄRNINGSSYN SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER INOM FOSTRAN BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ MILJÖ FOSTRARE ENHETENS SÄKERHETSPLAN FOSTRINGSGEMENSKAPEN BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ENHETENS VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING SPRÅK FYSISK AKTIVITET KONSTNÄRLIG FRAMSTÄLLNING ESTETISK INRIKTNING ETISK INRIKTNING MATEMATISK INRIKTNING NATURVETENSKAPLIG INRIKTNING PLANERING AV VERKSAMHETSPERIODEN FÖREBYGGANDE AV MOBBNING VAD ÄR MOBBNING HUR FÖREBYGGER VI MOBBNING ENHETENS SAMARBETE/NÄTVERKSBILDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SAMARBETE MED UTOMSTÅENDE AKTÖRER: SKOLAN, RÅDGIVNINGSBYRÅN OCH FÖRSAMLINGEN BESKRIVNING AV SAMARBETE INOM ENHETEN OCH INOM DAGVÅRDEN: FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN, ANDRA DAGHEM OCH FAMILJEDAGVÅRD UTVÄRDERING DOKUMENTERING (14)

3 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ 1.1 Primär uppgift Att se varje barn som en egen individuell varelse, där man ser till barnets individuella behov. Ge barnet den stöd den behöver och den vuxna finns till för barnet så att det alltid känner sig trygg. Ge barnet en möjlighet till fysisk aktivitet och genom leken få öva upp sina färdigheter och bygga upp kamratrelationer. 1.2 Värden Vi ska tillsammans med föräldrarna stöda det enskilda barnet i dess utveckling så att barnet växer till en harmonisk, ansvarskännande och självständig person. Hemmets och daghemmets värden ska gå hand i hand så att barnet känner sig hemma på daghemmet. Vi lär barnet att utveckla en förmåga att förstå betydelsen av att skydda livsmiljön och naturen, att njuta av de fyra årstiderna vi har och att kunna se naturens förändringar under årstidsväxlingarna, samt att respektera och känna omtanke för andra människor oavsett om vi ser annorlunda ut, har andra åsikter eller kommer från en annan kultur. 1.3 Inlärningssyn Väcka barnets intresse och nyfikenhet för att prova på nya saker och utvecklas. Barnet uppmuntras att själv försöka, men den vuxna finns där om barnet behöver stöd och på så sätt uppleva glädjen av att lyckas. Genom den vuxnas och andra barns växelverkan och modell lär sig barnet gradvis nya färdigheter (14)

4 1.4 Specialdrag, styrka, tyngdpunkter inom fostran Vi är ett litet, naturnära och hemlikt daghem, där barnen i den lugna, lilla gruppen hittar sin plats under trygga lugna förhållanden. Vi vistas mycket ute på gården och den närbelägna skogen, oberoende av vädret. 2 BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 2.1 Miljö Daghemmet ligger nära naturen och gården består delvis av orörd natur som inspirera barnen att leka med naturmaterial. Barnen har möjlighet att utöver att klättra i klätterställningen även klättra i träden som vi har på gården. I och med att vi har skogen inpå knutarna, kan vi göra skogspromenader året runt då inspirationen sätter in och barnens intresse väcks eller då vi under våren och hösten har skogsutflykter en gång i veckan. Vi kan på ett konkret sätt följa naturens växlingar vid de olika årstiderna. Gården är trygg utan några stora vägar eller mycket trafik nära daghemmet. Daghemmets innemiljö ger en hemlik miljö där barnen kan leka och umgås tillsammans. Vi har ett stort lekrum där barnen pysslar, leker och äter. I lekrummet kan man klättra i ribbstolar, lyssna på musik, rita på en stor griffeltavla, bygga med klossar, lego, leka i hemvrån eller rita, pyssla och spela spel. Daghemmet har också ett litet kök där personalen gör frukosten till barnen. I vilorummet vilar man efter lunchen, men under andra tider kan man bygga kojor av stora härliga kuddar i rummet. I sagorummet kan man krypa upp i soffan med en spännande bok eller bara sitta med sina vänner och koppla av efter en påfrestande dag (14)

5 2.2 Fostrare De vuxna som fostrar strävar till att skapa en trygg och trevlig stämning, så att den vuxna på så sätt kan stödja och hjälpa barnet i dess känslomässiga utveckling. Barnen bemöts som individuella små varelser med olika behov och utvecklingsnivå. Därför är växelverkan med föräldrarna viktig för att vi på så sätt ska lära känna deras barn och kan bemöta barnet på bästa sätt. Personalen samarbetar med kollegor för att utbyta tankar och deltar i skolningar som ordnas för daghemspersonal för att på så sätt utvecklas som fostrare. 2.3 Enhetens säkerhetsplan Säkerhetsplanen finns inne i en pärm på föreståndarens kontor, en bottenplan med utmärkta reservutgångar, pulversläckare, medicinskåp, brandvarnare och brandfilt finns uppsatt på väggen i tamburen. Säkerhetsplanen gås igenom en gång om året. Räddningsverket kan komma på besök till daghemmet och de kan övervaka att daghemmets utrymning går rätt till och samtidigt kan barnen bekanta sig med brandbilen och personalen får öva sig att släcka med pulversläckare. Informationen i säkerhetsplanen upprätthålls (14)

6 3 FOSTRINGSGEMENSKAPEN Personalen och föräldrarna ska tillsammans stödja barnet i dess utveckling och inlärning, därför är det viktigt att få en växelverkan mellan föräldrar och personal. Föräldrarna har i första hand ansvaret för fostran av sitt barn och de känner sitt barn bäst. Personalen har yrkesmässigt kunnande och sina insikter i sammanhanget, de kan stödja, lyssna och ge redskap till föräldrarna i fostrandet av sitt barn. Med gemensam fostran av barnet kan vi i ett så tidigt stadium som möjligt se om barnet behöver stöd i fostran, utveckling eller inlärning. Personal och föräldrar kan då tillsammans ge det stöd barnet behöver för att utvecklas positivt. Den dagliga tamburkontakten är viktig både för barnet och föräldrarna. Föräldrarna och personalen kan på ett naturligt sätt utbyta information och barnet känner sig välkommet till daghemmet då det tas emot av personalen. Föräldrarna ska alltid känna sig välkomna till daghemmet, man kan alltid komma in och ta del av daghemmets verksamhet. På hösten hålls ett föräldramöte där vi informerar och diskuterar daghemmets verksamhet. Vi försöker att bemöta föräldrarnas önskemål så långt det är möjligt. Varje månad skickas ett månadsinfo ut till föräldrarna där de informeras om vad vi jobbar med under den månaden och andra händelser som kommer att ske. Veckoprogrammet finns att läsa på anslagstavlan, samt information om andra viktiga händelser som är på kommande (14)

7 4 BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNS- FOSTRAN Då barnet börjar på daghemmet görs den individuella planen för barnet tillsammans med föräldrarna. Vid det första mötet med föräldrarna är det föräldrarna som får berätta om sitt barn för personalen, dess dagliga rutiner, intressen, lekar, utveckling och eventuella svårigheter som barnet kanske behöver stöd i. På våren, då ett nytt samtal hålls med föräldrarna, gås planen igenom och personalen informerar föräldrarna om hur barnet har utvecklas, framsteg som barnet gjort eller om barnet fortfarande har svårigheter i något som det ännu behöver få extra stöd i. Den individuella planen följer barnet under hela daghemsvistelsen och den följs upp med ett utvecklingssamtal varje höst och vår. Daghemmets verksamhet planers utifrån barnets utvecklingsnivå och det är viktigt att barnet får utvecklas i sin egen takt. Planen är också viktig för att vi ska upptäcka barnets individuella behov av stöd och förebygga svårigheter i barnets utveckling. Om det finns barn som behöver stöd görs en plan upp tillsammans med föräldrar, personal och vid behov också tillsammans med annan sakkunnig personal. I verksamhetsplaneringen tas dessa barn i beaktande och det kan också göras individuella uppgifter för dessa barn som det kan göra med stöd av en vuxen. Strävan är dock den att barnet ska kunna delta helt och fullt i barngruppen (14)

8 5 ENHETENS VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING De dagliga rutinerna som av- och påklädning, måltiderna, vilan och skötseln av hygienen är grunden för barnets lärande. Där får barnen lära sig att bli självständiga i egen takt och uppleva glädje över att kunna själv. Leken är en viktig del i barnets utveckling, den utvecklar barnets fantasi och kreativitet men den utvecklar också barnet språk, motorik och sociala färdigheter. Därför anser vi att leken har en stor betydelse för barnet i den dagliga verksamheten på vårt daghem. 5.1 Språk Vi uppmuntrar barnen att aktivt använda sitt språk och att lyssna på andra. Då språket utvecklas genom växelverkan med andra bl.a. i vardagliga situationer och genom att leka med språket, diskuterar de vuxna med barnen om vardagliga saker och stöder dem att tala om sina känslor, åsikter och upplevelser. Personalen läser sagor för barnen och barnen återberättar sagor, vi dramatiserar, har bordstater och dockteater. Vi läser rim och ramsor samt läser dikter. 5.2 Fysisk aktivitet Den dagliga fysiska aktiviteten får barnen av att röra på sig i leken både inne och ute. Daghemmets gård är ypperlig att röra sig på genom att klättra i träd eller i klätterställningen, springa bland träden eller att spela fotboll på gården, leka grupplekar tillsammans med personalen. På våren och hösten gör vi utflykter till skogen för att ha Mulle skola en gång i veckan, där barnen får bekanta sig med djur och natur samt klättra på fallna träd och bygga kojor. Senare på hösten och vintern går vi till Boxby skola och har gymnastik i deras (14)

9 gymnastiksal och när det finns is och snö åker vi skridskor, skidor och pulka. 5.3 Konstnärlig framställning Med den vuxna som vägledare har barnet möjlighet att skapa och ge utlopp för sin fantasi med hjälp av olika material, färg, pyssel, drama, bygga, snickra och sy och tillräckligt med tid har barnet möjlighet att på ett mångsidigt sätt utveckla sina färdigheter. 5.4 Estetisk inriktning Genom att barnen skapar, upplever och ser det vackra runt omkring sig bl.a. får njuta av den enastående vackra naturen, lyssna på tystnaden, fågelsång blir barnet medvetet om skönheten och harmonin och den glädje som detta ger. 5.5 Etisk inriktning I vardagliga situationer lär sig barnen att skilja på det som är bra och dåligt eller när något är rätt eller fel samt att inte ljuga och lura sina kompisar och vuxna. Vi pratar med varandra om när någon är ledsen, rädd eller orolig och vikten om att be om förlåtelse och att ta hänsyn till varandra. 5.6 Matematisk inriktning Vi lär oss och övar matematik i de vardagliga situationerna. De övas i huvudsak genom lek, berättelser, sånger, rörelselekar, små arbetsuppgifter, spel och genom att observera, pröva och undersöka. 5.7 Naturvetenskaplig inriktning Med naturen inpå knutarna har barnen lätt att bekanta sig med naturen, där de kan göra observationer, utforska och experimentera (14)

10 5.8 Planering av verksamhetsperioden Planeringen av verksamheten sker på hösten då verksamheten börjar. Olika teman som årstiderna och högtidsdagar är en naturlig återkommande tema varje år. Olika teman för året planeras och personalen planerar sin veckoplanering från grovplaneringen som gjorts på hösten. I verksamhetsplaneringen tas föräldrarnas önskemål i beaktande och planeringen lever under verksamhetsperioden som gör att andra teman än de som planerats in på hösten kan tas upp under verksamhetsåret. 6. FÖREBYGGANDE AV MOBBNING 6.1 Vad är mobbning Mobbning är när ett eller flera barn systematiskt utsätter ett barn eller flera barn under en viss tid för negativa och kränkande handlingar. Det kan vara fysiska (slag, knuffar), verbala ( t.ex. bli hotad, eller kallad för något som sårar barnet) eller psykosocial ( bli lämnad utanför, blir utfryst). 6.2 Hur förebygger vi mobbning Personalen gör barnen medvetna om vad mobbning är och pratar med barnen om vad som konsekvenserna kan vara om mobbar någon, hur det känns (14)

11 Vid ett tidigt skede ingripa vid gräl och konflikter, samt stöda barnen vid konflikthantering. Personalen jobbar för att skapa en positiv vi-anda bland barnen. Dela upp barnen i smågrupper, så de lär känna varadra och kan leka med alla. Jobba runt hur är en bra vän. Läsa sagoböcker som handlar om vänskap och att vara en god vän. Skapa en positiv anda både hos barn och personalen. Använda oss av material som StegVis och annan material som tar upp emotionell och socialt lärande. Viktig att få ett öppet och förtroendefullt samarbete med föräldrarna är viktigt, för att få då kan man lättare prata om eventuella problem i ett tidigt skede. 7. ENHETENS SAMARBETE / NÄTVERKSBILDNING 7.1 Beskrivning av enhetens samarbete med utomstående aktörer: skolan, rådgivningsbyrån och församlingen Samarbetet med rådgivningen sker då barnet ska besöka rådgivningen vid 4- och 5-års kontrollen, med föräldrarnas medgivande, utbyter rådgivningen och daghemmet information om barnets utveckling. Personalen kan också vara i kontakt med rådgivningen då de vill ha information om någon sjukdoms epidemi som är aktuell eller om andra hälsofrågor. Den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren är ett stöd för daghemmet då personalen behöver stöd i barnens fostran och inlärning då barnet behöver specialfostran. Föräldrarna ska informeras då specialbarnträdgårdsläraren kontaktas eller då hon kommer på besök till daghemmet för att konkret ge råd (14)

12 hur man bäst stöder barn med specialbehov. Då det finns barn med specialbehov på daghemmet samarbetar daghemmet också med ergoterapeut, talterapeut och psykologen. Daghemmet besöker kyrkan i eller Sibbo vid högtider som jul och påsk, då barnen får höra berättelsen om julen och påsken samt sjunga tillsammans. Ibland har daghemmet möjlighet att besöka Boxby skola för att tillsammans med skolbarnen se teaterföreställningar som besöker skolan. Daghemmet besöker också gymnastiksalen i skolan 1 gång/vecka och i samband med besöken kan barnen också ha möjlighet att leka på skolgården. 7.2 Beskrivning av samarbete inom enheten och inom dagvården: förskoleundervisningen, andra daghem och familjedagvård Förskoleundervisningen fungerar som en del av barngruppen, och mycket av aktiviteterna som sker på daghemmet görs tillsammans förskolebarn och daghemsbarn. De har gymnastik, pyssel, musik, utflykter m.m. och de leker ute och inne tillsammans så förskolebarnen är en naturlig del i daghemsbarnens vardag. Familjedagvårdaren besöker daghemmet varje dag, då hon för och hämtar förskolebarn till förskolan. Daghemmet är också reservvårdsplats för några familjedagvårdsbarn, barnen kan placeras hos oss om familjedagvårdarna själva har insjuknat eller har semester (14)

13 8 UTVÄRDERING Då barnet fungerar i gruppen observerar personalen dess utveckling och inlärning. Personalen och föräldrar träffas dagligen och har möjlighet att utbyta tankar och upplevelser som berör barnet. Utöver den dagliga observationen av barnet görs den individuella planen för småbarnsfostran tillsammans med föräldrarna, samt 4 och 5 års granskningens utbyte av information med dagvård och rådgivning. Då vi observerar barnet ser vi att barnet utvecklas som det ska och att barnet trivs och mår bra. Då upptäcker vi också i tid om barnet behöver extra stöd i något inom utveckling eller inlärning för att inte bli efter i något område. Personalen utvärderar det gångna året samtidigt som verksamhetsplaneringen görs och nya mål sätts upp. Personalen funderar tillsammans på om det finns något som inte har fungerat och om det finns något som kan göras bättre. Föräldrarna har möjlighet att utvärdera dagvården med hjälp av TAK-förfrågan som görs en gång om året. Med hjälp av den får vi information om det är något daghemmet borde utveckla och förbättra, men också information om det som föräldrarna är nöjda över (14)

14 9 DOKUMENTERING Daghemmets verksamhetsplanering görs upp på hösten, och veckoplaneringen planeras och sätts upp på anslagstavlan för föräldrarna. I verksamhetsplaneringen planers också in fester som ordnas till jul och vår, samt fars- och morsdagskaffe. Verksamheten för varje månad skrivs som infobrev till föräldrarna och skickas hem med barnen. Varje barn har en egen mapp där personalen samlar barnens teckningar och uppgifter som hon har gjort på daghemmet. Vid verksamhetsårets slut får barnet ta hem sin mapp (14)