PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN

Transkript

1 0 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN Uppdaterad INNEHÅLL Inledning 1 1 Målsättning och värdegrund 1 2. Med barnaögon Egenvårdarmodell Fostringsgemenskap Smågruppsverksamhet 4 4 Pedagogens roll inom småbarnsfostran 4 5 Inlärningsmiljön 5 6. Språkets betydelse 6 7. Leken och barnets sätt att fungera 7 8. Mobbningsförebyggande arbete Daghemmets nätverk Möjligheter till särskilt stöd Sabir 12

2 1 10. Mediefostran Dokumentation Uppdatering av Killingens plan för småbarnsfostran 13 Inledning Killingens läroplan baserar sig på riksomfattande dokument såsom grunderna för småbarnsfostran och STAKES. Daghemmet Killingen är ett kvällsöppet daghem som inledde sin verksamhet i januari (bilaga 1) Daghemmet har tre barngrupper: Prästkragar (0-3 år), Gulsippor (2-4 år) och Blåklockor (4-6 år). Grupperna är inte endast åldersindelade, utan även mognad, vänner och eventuella syskon spelar en roll vid val av grupp. 1. Målsättning och värdegrund Vår målsättning är att vi alla, barn, föräldrar och personal känner oss trygga i vårt daghem. Vi försöker arbeta så mångsidigt som möjligt och samtidigt beakta barnens ålder och särskilda behov. Vi strävar efter ett gott samarbete med föräldrarna så att vi kan stöda barnet i dess utveckling. Samarbetet börjar redan innan barnet börjar på daghemmet i form av ett hembesök. Föräldrarna har också möjlighet att tillsammans med barnet bekanta sig med daghemmets verksamhet under mjuklandningen. Vi strävar till att vi tillsammans med föräldrarna stöder barnet i dess utveckling. Vi ger tid åt föräldrarna, lyssnar på dem och respekterar deras önskemål. Tid för längre samtal i lugnt utrymme ordnas efter behov. Det är viktigt att den information vi får går fram till alla i personalen. Vi strävar till att alla föräldrar får höra hur barnets dag har varit då de avhämtar barnet. Det skall kännas tryggt för föräldrarna att lämna sitt barn på Killingen. Barnen får alltid komma i famnen då de behöver en famn. Det är viktigt att vi på Killingen visar respekt och lyssnar på varandra och att vi också lär

3 2 barnen att göra det. Vi stöder och hjälper barnet att hitta sin plats i gruppen. Genom planerad ledd verksamhet ges barnen möjlighet till att öva sig fungera i grupp tillsammans med andra. En organiserad fri lek t.ex. lekstationer stöder barnens sociala utveckling. Vi uppmärksammar och ser varje enskilt barn för att kunna beakta dess behov. Trots beaktande av individuella behov, är vi rättvisa 2. Med barnaögon Majoriteten av Killingens personal har utbildats i arbetssättet Med barnaögon som fokuserar på att ytterligare sätta barnets behov i centrum. Speciellt centralt för arbetssättet med barnaögon är att fokusera på den tid då barnet börjar i dagvården även om det också läggs stor vikt vid bestående relationer mellan vårdare, barn och familj. 2.1 Egenvårdarmodell På Killingen jobbar vi enligt egenvårdarmodellen som är en del av arbetsättet Med barnaögon. Modellen går ut på att varje barn har en egenvårdare som hjälper till med att göra barnets dagvårdsstart så smärtfri som möjligt. Vi vill bygga upp ett gott förtroende med föräldrarna från början. Egenvårdaren fungerar som en kontaktperson mellan familjen och daghemmet. Den första veckan mjuklandar barnet tillsammans med en trygg vuxen, oftast någondera föräldern. Syftet med mjuklandningen är att barnet skall känna sig tryggt på daghemmet då han/hon först fått bekanta sig med daghemsmiljön tillsammans med en trygg vuxen. Så småningom skall den trygga vuxna backa för att låta egenvårdaren ta över rollen som en trygg vuxen i daghemsmiljön. Egenvårdaren strävar till att vara närvarande under mjuklandningen och då barnet börjar lämnas utan föräldrar i dagvården. Innan eller under mjuklandningen görs det också ett hembesök. Egenvårdaren och föreståndaren kommer då hem till familjen för att i lugn och ro hinna diskutera barnets vardag, rutiner, temperament o.s.v. Det är viktigt att föräldrarna ger information som hjälper oss att förstå barnet. Hembesöket spelar också en viktig roll för barnet, då han/hon får träffa sin egenvårdare i sin egen trygga hemmiljö. Några månader efter mjuklandningen bokar egenvårdaren tid för

4 3 samtal med föräldrarna för att följa upp hur de upplevt dagvårdsbörjan för sin egen och barnets del. När barnet vant sig med dagvården uppmuntrar och hjälper egenvårdaren barnet att lära känna de andra vuxna och barnen i gruppen. 2.2 Fostringsgemenskap Med fostringsgemenskap avses att föräldrar och personal gemensamt stödjer barnet i dess utveckling. Föräldrarna är de som känner sitt barn bäst. Vi lyssnar på föräldrarna och försöker förverkliga önskemål inom rimliga gränser. Likaså måste föräldrarna ta hänsyn till daghemmets regler och rutiner. Det är viktigt att föräldrarna ger information som hjälper oss att förstå barnet. Vi gör tillsammans upp gemensamma mål för barnet. Vi har en öppen kommunikation med föräldrarna på daghemmet. 2.3 Smågruppsverksamhet Genom att arbeta i små grupper blir stämningen lugnare. Barnen lär sig av varandra och vi vuxna kan bättre beakta det enskilda barnet. Bättre möjligheter till att se varje enskilt barn. De barn som är blyga har det lättare i en mindre grupp, då vågar de lättare uttrycka sig. Smågruppsverksamheten sker antingen i egenvårdargruppen eller i blandade grupper. En tydlig struktur och ramar i verksamheten är viktiga. Dagligen återkommande rutiner är speciellt viktiga för de yngsta barnen, barn som börjar på daghemmet, samt för annars osäkra barn. Det ger dem trygghet att veta vad som sker till följande under dagen. Veckoplaneringarna hänger synligt i tamburen så att barnen och föräldrarna kan läsa vad vi gör under veckan. Som en del av den dagliga verksamheten hör också de små arbetsuppgifter barnen tilldelas. Barnen får hjälpa till med att t.ex. duka och torka bord, bädda sängar och hämta saker. Genom att få delta i dessa aktiviteter känner sig barnet delaktigt i vardagen.

5 4 Smågruppsverksamheten är också något vi tror att hjälper oss att sätta barnet i centrum och arbeta bättre enligt arbetsmetoden med barnaögon 2 Pedagogens roll inom småbarnsfostran Barnen tillbringar en stor del av sin dag på daghemmet. Barnen behöver då trygga vuxna att lita på och våga ty sig till. Vi vuxna på Killingen blir betydande förebilder för barnen. Därför är det mycket viktigt att vi visar gott exempel för barnen genom vårt agerande. Då vi sitter tillsammans med barnen koncentrerar vi oss på dem och gör inte andra saker samtidigt, vi går också med i barnens lekar. Det leder till att barnen känner sig uppskattade och respekterade. Varje avdelning har sin egen personal, men i praktiken sköter alla vuxna alla barn. Det är möjligt tack vare att daghemmet är öppet byggt med bl.a. en gemensam tambur. Speciellt vid morgonmålet, efter dagsvilan och på eftermiddagen ute på gården tar alla hand om alla barn. Barnen vet att de får hjälp av vilken vuxen som helst. För att utvecklas i vårt arbete, fortbildar vi oss inom olika aktuella områden några ggr/år, alla i personalen går på fortbildning. Dom flesta vuxna på daghemmet har gått egenvårdarutbildningen. Skolning ger ofta nya krafter och inspiration till att pröva på nytt. En gång per termin har vi en utbildningsdag då vi går igenom vår verksamhet, utvärderar den samt uppdaterar Grunderna för planen för småbarnsfostran. Då vi planerar verksamheten, utgår vi ifrån barnens behov, och planerar utgående från frågorna VAD, HUR och VARFÖR. Barnens behov kan förändras och då är vi beredda på att planera om verksamheten. Det krävs att vi är flexibla och reagerar på barns känslor och behov för stunden. Vi arbetar med olika teman beroende på vad barnen är intresserade av och vad vi vill lära dem. Verksamheten utvärderas regelbundet, både muntligt och skriftligt. Då något inte fungerar, kommer vi genom diskussion fram till nya gemensamma lösningar. Det vi gör med barnen dokumenteras. Vi gör det genom skriftliga planeringar och

6 5 utvärderingar. Samtal om vård och fostran med föräldrar och habiliteringsplaner förs in på dator. Barnen har egna portfolion, där en del av det de varit med om dokumenteras. I dem samlas teckningar, historier berättade av barnen själva och oss vuxna, samt foton från tiden på daghemmet. 5. Inlärningsmiljön För att skapa en lugnare inlärningsmiljö används utrymmena på Killingen maximalt till lek och verksamhet i små grupper. För att ha mer utrymme till aktivitet, både inomhus och utomhus, sker förmiddagens utevistelse i två skift. Att ha barnens konstverk upphängda på väggen piggar upp. Vi åskådliggör vad barnen gjort och de får se sina verk. Vi lär också barnen att hjälpa till med undanstädning och på så sett bidra till trivseln. Städningen görs så lätt som möjlig, med hjälp av tydligt märkta leksakslådor. Leksaker, spel och pysselmaterial finns tillgängligt. Det som finns tillgängligt är anpassat enligt barnens ålder. Barnen har, beroende av ålder, rätt att ta t.ex. saxar, lim eller pennor. Barnen läser böcker vid borden eller i soffan och lägger dem sedan tillbaka i hyllan. Vi strävar till en ergonomisk arbetsmiljö för både barn och vuxna. Vi har t.ex. både låga och höga bord med justerbara stolar för barnen. I tamburen använder de vuxna små stolar med hjul, för att bättre kunna hjälpa barnen vid på- och avklädningen. Det ska vara bekvämt för både barn och vuxna. Killingens gård är rätt liten. Klätterställningar och gungor granskas med jämna mellanrum, så att de hålls i bra skick. Vi kontrollerar dagligen gården innan barnen går ut. Närmiljön utnyttjas flitigt av alla grupper. Nära daghemmet finns många lekparker. Att komma närmare naturen är inte heller en omöjlighet. Vi har nära tillgång till välskötta parker och friluftsområden både i Hertonäs och på Degerö. Trafikförbindelserna in mot centrum är utmärkta, tack vare närheten till metro. Vi vuxna ger barnen möjlighet att prova och öva på nya saker. Vi ger barnen beröm. Barnet

7 6 känner glädje, då det lärt sig färdigheter som t.ex. att klippa, ta fart i gungan eller klättra upp i klätterställningen. 6. Språkets betydelse inom småbarnsfostran Det är oerhört viktigt för barnens språkutveckling att föräldrarna i hemmet talar ett konsekvent språk med sina barn. Detta poängterar vi och stöder vi. Det svenska språket har en central roll i vårt daghem. Eftersom en stor del av våra barn på Killingen är tvåspråkiga med en stark finska har vi en utmaning i att jobba med det svenska språket. Språkstrategi för dagvården A-Ö fungerar som en grund och riktlinje i vårt språkarbete. I år fokuserar vi speciellt på Block (kapitel) 3 som handlar om att skapa en språkutvecklande miljö. Språkstödsbarnträdgårdsläraren Pia Riihimäki besöker regelbundet vårt daghem. Hon hjälper oss vuxna att bygga upp en språkligt gynnsam miljö samt ger oss ideér och tankar för hur vi kan utveckla vår verksamhet med tanke på språket. Vi vuxna på daghemmet fungerar som språkliga modeller och förebilder för barnen. Vi jobbar medvetet för att använda oss av ett mångsidigt och välvårdat språk samt för att skapa en miljö som gynnar och stärker barnens språkutveckling. Barn har rätt att lyssna på ett rikt och välvårdat språk. Vi uppmuntrar barnen att aktivt använda det svenska språket och vi fäster vikt vid vart barns språkliga nivå. Vi uppmuntrar alla barn till att tala och berätta mycket, med varandra och med oss vuxna. Sagor, böcker, spel, sånger, rim och ramsor, bilder och bildkort i olika former har en central roll i vår verksamhet. Vi jobbar med smågruppsverksamhet vilket innebär bl.a. verksamhet, samlingar och sagoläsning i mindre grupper. De äldre barnen använder aktivt lekstationer som stöd i den fria leken. Vi strävar efter att vi vuxna aktivt är närvarande och med i barnens lek och vi lyssnar till barnen, skapar utrymme och uppmuntrar barnen att tala och berätta om sina tankar och känslor. Vi använder också oss av språkstimulerande arbettsätt som tex sagotering. Detta innebär att vi skriver ner barnets berättelse ordagrant som vi sedan arbetar med på olika vis. De dagligen återkommande rutinerna, t.ex. matsituationerna och av- och påklädningssituationerna ger goda möjligheter till att t.ex. leka med ramsor och samtala med barnen.

8 7 Barnen har möjlighet att när som helst hämta med sig en egen bok till daghemmet. Tack vare vår aktiva föräldraförening har vi tio bokkassar med olika teman som familjerna kan låna hem. Vi går även regelbundet till närbiblioteket och lånar aktivt böcker därifrån, Killingen besöker biblioteket minst en gång i månaden. Då vi gör våra bibliotekspromenader eller andra utflykter talar vi både före, under och efter om vad vi upplevt. På detta sätt blir upplevelsen en fördjupad och språkligt utvecklande för barnet. Barnets språkliga utveckling och förmåga dokumenteras i den individuella planen för småbarnsfostran. 7. Leken och barnets sätt att fungera Leken. Vi tycker att den fria organiserade leken är viktig och ger den tid. Barnen kan via leken ge utlopp för och bearbeta sina känslor. Genom leken reflekterar barnen sin inre värld. Via leken utvecklar barnen sin fantasi och den sociala förmågan övas. Ibland kan vår hjälp behövas som inspiration för att komma igång med en lek eller för att komma vidare i leken. Lite nya idéer och material kan utveckla leken om den står på stället. Genom konflikter lär sig barnen vad som är rätt och fel. Vi låter barnen själva klara av enkla konfliktsituationer, men hjälper naturligtvis till vid behov. Vissa barn behöver mer stöd av oss än andra. Via ledda lekar, t.ex. Färg och Tjärbytta, kan man lära ut t.ex. sociala regler eller matematiska begrepp. Till en början behövs en vuxen som leder, men efter en tid klarar barnen av vissa av lekarna också på egen hand. De allra yngsta barnen leker inte ännu tillsammans med andra barn. I deras lek ingår bara de själva. De är nyfikna på allt och använder alla sina sinnen då de undersöker omvärlden. Vid tidig ålder klarar de t.ex. av att måla, att bygga med klossar samt att lägga enkla pussel. Småningom börjar barnen intressera sig för varandras lekar och därmed leka tillsammans. De äldre barnen har allt mer strukturerade lekar där de tilldelar varandra roller. Barnen tycker

9 8 om att leka i små grupper. Barnen får ganska långt själva välja lek, lekkamrat och lekplats. Ibland kan vi vuxna inverka på leken genom att bestämma grupperna. Omtyckta lekar på Killingen är att klä ut sig, leka i dockvrån, leka med djur och att bygga med klossar. Barnen tycker också om att spela spel med oss vuxna. I den här åldern börjar barnen kunna pyssla själva, vilket de gör så ofta de har möjlighet till det. De klipper och limmar och använder många olika sorters material. På daghemmet använder vi oss av lekstationer, med hjälp av dem kan barnet själv välja vilken lek hon vill leka, samtidigt som den vuxna kan styra vilka lekar som finns tillgängliga. Sociala regler. På Killingen vill vi att barnen skall kunna visa hänsyn gentemot andra, skilja på vad som är rätt och fel, samt kunna samarbeta med vem som helst. Vi lär barnen att respektera daghemmets regler. Vi respekterar olikheter såsom olika kulturer och handikapp. I och med att vi delar in barnen i mindre grupper lär de sig samarbeta med varandra. Barnen skall ges möjlighet till daglig fysisk aktivitet. Det är viktigt för barnens utveckling. Därför är den dagliga utevistelsen av stor betydelse. Barnen har bättre möjligheter att röra sig utomhus än inomhus. För de minsta barnen räcker gården bra till medan de äldre går till skogen eller lekparker. Med de äldre barnen gör vi utfärder även till skridskobana, pulkabacke och idrottsplan. Där får barnen springa, hoppa längd, träna bollhantering och leka olika vuxenledda utelekar. På Killingen tycker vi att motion skall vara roligt. Vi sporrar, handleder och berömmer barnen. Vi tvingar ingen att delta, men uppmuntrar alla att försöka. På Killingen vill vi ge barnen möjligheter och uppmuntran till fritt skapande då de känner sig inspirerade. Barnen skall få uppleva glädje över att skapa. Vi vuxna finns till hands som stöd med material-, teknik- och färglära. Misslyckanden, som t.ex. att inte lyckas göra något lika som modellen, kan fort ta kol på glädjen. Vi vuxna finns då till hands för att försäkra barnen att de också får misslyckas. Vi vill ge barnen konstupplevelser även i form av sång och musik. Barnen får lyssna på musik, sjunga och spela instrument. Vid dagsvilan spelar vi lugn musik så att barnen lättare

10 9 kan slappna av. Genom att uttrycka sig inför publik och dramatisera får barnen också öva sig på att uppträda. De yngre barnen skapar fritt genom att måla, limma och modellera. De äldre barnen använder olika material och låter fantasin flöda. Vi gör teaterbesök med barnen och de äldsta barnen får också bekanta sig med muséer. Barnen är nyfikna till naturen. Vi vill erbjuda dem en miljö som är så trygg att vi i lugn och ro kan låta barnen utforska den, utan förbud och hinder. Vi vuxna stöder och sporrar barnen till att komma vidare i sin forskning. Barnen ges tillräckligt med tid att forska. Barnen lär sig av varandra genom att tillsammans utforska och diskutera. Barnen måste också få göra misstag och lära sig via dem. Små barn utforskar sin omgivning genom att smaka och känna på allt. De plockar, samlar och ordnar. De jämför sin kropp med andras. Allt är naturligt för små barn. Tillsammans med vuxna kan barnen göra experiment, som t.ex. att så frön eller att följa med hur snö blir vatten. Matematiska begrepp kan övas på många sätt. I spel övar barnen sig att räkna och känna igen siffror och former. Då barnen leker övar de sig i matematik genom att t.ex. dela med sig av sina klossar eller sortera dem. Då barnen leker med bilar och vill veta vem som har flest bilar kan de göra två köer bredvid varann för att synliggöra resultatet. Även genom ramsor och sånger tränas det matematiska kunnandet. Genom att ge barnen uppgifter, som t.ex. att hämta två glas från köket, kan vi få in lite matematikträning. Vissa regler kräver också att barnen känner igen siffror, som t.ex. att det i klätterställningen får vara högst två barn åt gången. Vid dagliga vardagssituationer tränas begreppen naturligt. Vi klär på två vantar, knäpper fem knappar osv. Vid samlingen eller vid matbordet diskuteras antalet barn, hur många flickor och pojkar, vem som inte är närvarande osv. Barnen intresserar sig för hur gamla de själva är, vem som är äldre eller yngre och hur länge det är till någons födelsedag. I närheten av Killingen finns bra med skogsområden. Vi gör besök till skogen för att följa med årstidernas växling i närliggande natur. Också Hertones gård som ligger på promenadavstånd från vårt dagis har en fin park där barnen gärna leker. Under utfärder nämns träd, växter och djur vid namn. Är det något vi blir att fundera på slår vi upp i faktaböcker då vi kommer tillbaka till daghemmet. Naturmaterial som löv, kottar och ekollon

11 10 används till pyssel. Besök till muséer och djurgårdar lär barnen på ett intressant sätt om djur. Barnen får se djuren livs levande i sin rätta storlek. Äldre barn minns längre bak i tiden medan de yngre barnen bara minns en kort stund. De äldre kan t.ex. relatera vad vi sett på Högholmen, medan de yngre minns att de kommit tillbaka till dagis med metro. För att konkret visa hur det sett ut förr i tiden har de äldre barnen gjort besök till bl.a. muséer, Fölisön och Knusbacka gård. En viktig uppgift för oss på Killingen är att föra traditioner vidare. Lucia, jul- och påsktraditionerna, Runebergsdagen och självständighetsdagen hör till de viktigaste. Traditionerna för vi vidare med hjälp av gamla sånger, lekar, sagor och hantverk. Estetik. Vi vill att det ser inbjudande ut att komma till Killingen. Vi har grönväxter, mattor på golven och dukar på borden. I varje grupprum finns en bekväm soffa för att göra rummet mer hemlikt. Leksakerna är lockande framsatta så att barnen själva kan välja vad de vill leka med. Barnen vet vad som finns var med hjälp av tydliga bilder på hyllorna och leksakslådorna. Vi pryder väggarna med snyggt uppsatta arrangemang av såväl barnens teckningar som pyssel. Religion & åskådning. Kristna värderingar i livet kommer fram i vårt sätt att vara med barnen. Vi respekterar dock alla religioner. Alla barnen är lika värda oberoende av bakgrund. Vi respekterar barnen och deras tankar. Vid spontana diskussioner kring t.ex. döden tolererar vi alla barns tolkningar av den. Vid våra utvecklingssamtal med föräldrarna diskuterar vi familjens syn på religion. 8. Mobbningsförebyggande arbete Daghemmet Killingens personal har under hösten 2012 utarbetat en handlingsplan för mobbningsförebyggande arbete. Vi tror att denna plan behövs så att vi snabbt och effektivt kan ingripa då ett barn blir kränkt på något vis. Vi strävar till att kunna, genom ett genomtänkt handlingssätt, motverka mobbning genom barnets hela uppväxt. Vi tror att det aldrig och under inga omständigheter finns något i ett barn eller annan människa som skulle berättiga till mobbning och därför vill vi genom detta medvetna arbete befästa denna värdegrund i

12 11 Killingens verksamhet. Killingens plan för att förebygga mobbning är tillgänglig för föräldrar och personal och hänger på Killingens vägg i samband med bokpåsarna. 9. Daghemmets nätverk Vi har gemensam gård tillsammans med gruppfamiljedaghemmet Björken. Vi ordnar även vissa jippon t.ex. julglöggen på gården och inbjuder till konserter som hålls på Killingen. Vi har ett gott samarbete med Björken och Stjärnan, Vi hjälper varandra vid personalbrist. Våra blivande förskolebarn besöker förskolan våren innan de börjar där. Specialbanträdgårdsläraren besöker vårt dagis några gånger per termin men kommer också enligt överenskommelse. Vi anlitar barn-,familjerådgivningen,barnskyddet vid behov likaså ergo- och talterapi. Gemensamma traditioner har vi tillsammans med andra dagisar t.ex. dans kring granen och gemensam sportdag. Vi har en aktiv föräldraförening som ansöker om pengar från fonder och föreningar. Medlen används t.ex. till xylitolpastiller, födelsedagsglass, kulturevenemang, material, roliga jippon så som påskpyssel på daghemmet tillsammans med föräldrarna. 9.1 Hur småbarnsfostran beaktar barn som behöver särskilt stöd Vi strävar efter att i ett tidigt skede lägga märke till barn som är i behov av särskilt stöd. Specialbarnträdgårdslärare Susanne Heljsten besöker regelbundet vårt daghem. Hon fungerar som ett stöd för oss i personalen och hjälper oss att bygga upp vardagen på bästa möjliga sätt med tanke på alla barn. Familjerna har också själva möjligheten att vid behov kontakta henne. Föräldrasamarbetet har en central roll och vi för en öppen dialog med föräldrarna. Vi för regelbundna samtal med föräldrarna och specialbarnträdgårdsläraren. Tillsammans gör vi upp en plan med målsättningar för hur barnets behov av särskilt stöd beaktas på bästa möjliga sätt. Planen uppdateras regelbundet. Beroende på barnets behov införs resurser och

13 12 stödåtgärder för barnet. Vid behov samarbetar vi också med talterapeut o. barnpsykolog, barnrådgivningen, familjerådgivningen och barnskydd. 9.2 Sabir Då den egna oron för ett barn eller dess familj växer, samtidigt som de egna möjligheterna att stöda inte känns tillräckliga, är det ofta nödvändigt att inleda samarbete med andra professionella i nätverket. Inom projektet Sabir har en arbetsmodell för det inledande samarbetet över sektorgränser utvecklats. Den poängterar familjens delaktighet, ett dialogiskt förhållningssätt och betydelsen av att uppmärksamma barns naturliga utvecklingsmiljöer. Följande parter har medverkat i utvecklingsarbetet och deltar i arbetssättet Sabir: dagvården, hälsovårdare och psykolog inom barnrådgivningen, enheten för barn och familj inom Svensk socialservice (teamet för hemservice och tidigt stöd, barnskydd och familjerådgivning) samt HNS svenska barnpsykiatriska poliklinik för barn. Sabit tillåter oss att kalla in experter till dagis för att diskutera tillsammans med föräldrar om olika tillvägagångssätt för att förbättra och stöda barnet i alla dess utvecklingsmiljöer. Vi önskar att få verka som en lågtröskelverksamhet där föräldrar upplever att de får stöd och hjälp via oss på ett sätt som respekterar familjen. 10. Mediefostran Daghemmet Killingen är under termin med i ett pilotprojekt som är ämnad till att skapa verktyg för god mediefostran i verksamheten av Helsingfors svenska dagvård. Vi tror att vi genom detta projekt kan hitta sätt som stöder barns förståelse av vad media och teknologi är och kan användas för. Alla våra projekt är pedagogiskt motiverade och kommer att stöda barns förståelse av sin omvärld. Barnen kommer bland annat att vara delaktiga i att

14 13 skapa kortfilmer och animationer. Under projektets gång kommer Killingens barn, i alla åldersgrupper, att vara involverade. 11. Dokumentation Vart barns utveckling dokumenteras i barnets individuella plan frö småbarnsfostran. I planen skrivs främst innehållet i, de en till två gånger i året återkommande utvecklingssamtalen. Förutom detta dokumenteras gruppernas och de enskilda barnens på varierande sätt. Barnen får tex en pärm då de börjar i dagis som under åren fylls med information om olika händelser, målningar och fotografier. Denna pärm överräcks till barnen då de avslutar sitt vårdförhållande på daghemmet Killingen 11. Uppdatering av Killingens plan för småbarnsfostran Killingens plan för småbarnsfostran uppdateras årligen under höstterminen och vid behov. Uppdateringar: