Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Transkript

1 Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Läsåret 2013/2014

2 Fritidshemmet Lilla Skytte Tärnaby Fritidshemmet delar lokaler med förskoleklass och skolan. Fritidshemmet ligger vackert med utsikt över sjön Gautan och Ryfjället. Vi har nära till bad och skolskog med vindskydd och grillplats. Gården består av en del naturtomt, en asfaltsplan, sandlådor, gungor och lekstuga. Vintertid finns skidspår, slalombacke och skridskoplan på nära håll. På fritidshemmet är barn inskrivna. Barnen som går på fritidshemmet kommer ifrån Tärnaby, Hemavan och från byarna runt omkring. Större delen av personalgruppen arbetar både i förskoleklass och på fritids. Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmet ska komplettera skolan genom att ta emot barnen den tiden på dagen de inte går i skolan och på loven. Genom att ge barnen andra erfarenheter och kunskaper än det de får i skolan kan fritidshemmet och skolan tillsammans ge barnen en allsidig utveckling och en stimulerande lärandemiljö. Genom att ta tillvara på barnens intressen och behov ska fritidshemmet arbeta för att stödja och stimulera barnens utveckling och lärande och för att ge barnen en meningsfull och trygg fritid. Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt, erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen och förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Exempel hur vi arbetar för detta Vi har öppet på morgonen innan skolan börjar, efter skolans slut och på loven. På Lilla Skytte försöker vi att ha en lugn morgon med frukost och lugna aktiviteter.

3 Genom att ta emot barnen och samla ihop gruppen när skoldagen är slut och fritids börjar. Vi vill att barnen ska känna sig trygga med andra barn och de vuxna. Genom att vara uppmärksamma och lyhörda för vad barnet uttrycker om hur deras dag varit, och där igenom kunna skapa en bra eftermiddag tillsammans. Genom att erbjuda aktiviteter och social samvaro med andra barn och vuxna. Vi vill också ge barnen möjlighet att dra sig undan och ta det lugnt för den som vill. Genom att lyssna till barnens förslag och idéer och själva låta dem utforma sin fritid. Genom att ge tid för och stimulera den fria leken med olika material. Genom att ge förslag på aktiviteter att välja på. Utelek, pyssel, gymnastik, avslappning, lära sig nya saker m.m. Genom att ge barnen utrymme att genomföra egna idéer som disco, teater, uppträdanden m.m.

4 NORMER OCH VÄRDEN Mångfald och jämställdhet Det är viktigt att personalen reflekterar över sitt eget förhållningssätt till manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet och aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. Det är viktigt att personalen fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter, strävar efter ett arbetssätt där man betonar olika kulturers lika värde och ser språklig och kulturell mångfald som en tillgång och ser till att arbetet med att stödja barns språkliga och kulturella identitet integreras i den dagliga verksamheten. Att alla visar respekt för både barn och vuxna Att alla ska kunna delta i samtal om människors lika värde och rättigheter Att alla ska känna sig uppskattade och sedda för den de är. Att barnen ska känna att de har möjlighet till fria val. Att vi ska kunna dela med oss av våra olikheter och erfarenheter. Att alla ska känna ansvar för vår gemensamma miljö och naturen. Genom att som personal ingripa i situationer där något barn behandlas illa. Värdegrundsarbete i form av observationer av barn, aktiviteter och miljö för att kunna forma verksamheten efter de behov som finns och mål vi har. Dagligen reflekterande diskussioner med barnen kring t.ex genusfrågor, utifrån situationer och observationer. Medvetna val vad det gäller litteratur, spel och lekmaterial.

5 Genom att uppmärksamma de olika kulturer som finns nära oss. Språk, mat, traditioner, levnadssätt o.s.v. Genom att tänka på vårt förhållningssätt gentemot pojkar/flickor. Sopsortering och återvinning av plast, papper m.m. och gemensamma städdagar av vår utemiljö Relationer och konfliktlösning Att alla på fritidshemmet ska känna trygghet och samhörighet. Att alla ska kunna känna empati och visa hänsyn mot varandra. Samtal om konfliktlösning i samlingen och i situationer som uppstår under dagen. Ge tid till den fria leken där barnen övar turtagning, samspel m.m. Barnen får träna på att lösa konflikter själva i den fria leken. Samtal med barnen. Dramaövningar där barnen får fundera över roller, träna samarbete, fundera över olika lösningar på problem och ha roligt tillsammans. Vara goda förebilder som vuxna. Mellislappar Vi sitter med olika kompisar vid mellanmålet. Samling där vi tränar på att lyssna på varandra och att komma överens.

6 KUNSKAPER Språk och kommunikation Att alla ska kunna uttrycka sig och våga berätta saker inför kompisarna. Att alla ska kunna använda språket för att kunna uttrycka sina känslor, åsikter, leka m.m. Att bli medveten om kroppsspråkets betydelse. Genom att barnen tränar kommunikation både verbalt och med kroppspråk i den fria leken. Genom att träna turtagande, samarbete och empati i den fria leken eller i vuxenledda lekar och aktiviteter. Genom att i samlingen träna på att berätta för andra och lyssna på den som berättar. Genom att läsa och hitta på egna sagor eller pjäser. Genom drama övningar som tränar samarbete, kommunikation, berättande m.m. Genom att använda datorer för att tex skriva, redigera bilder, blogga eller spela spel tillsammans eller själv. Genom att erbjuda spel av olika slag med olika tekniker.( Wii, sällskapsspel) Genom att ge möjlighet för barnen att leka med tangram, former och vardagsmatte i form av t.ex pengar till affären.

7 Skapande Att barnen utvecklar sin kreativitet. Att barnen ska kunna använda sin skaparlust och nyfikenhet för att prova nya saker i olika aktiviteter. Att alla ska våga delta i aktiviteter och känna sig trygga med andra barn och vuxna på fritids. Att barnen ska känna att jag kan själv! Genom att låta pysselmaterial finnas tillgängligt i ateljén för barnen. Genom att ibland erbjuda förslag på pyssel eller annan aktivitet. Genom att ge barnen möjlighet att arbeta med egna idéer som t.ex. teater, utvecklande av lekar eller film. Genom att fåanvända digitalkamera, dator, olika programvaror. Genom att tillsammans med barnen utforma lekmiljöer som lekstugan. Genom att låta barnen ha kvar t.ex. byggen i lego under en vecka för att kunna fortsätta och utveckla. Genom att ge tid till fri lek och uppmuntra barnen att utveckla lekar på olika sätt. Leklådor med olika teman som frisör, SPA, kontor. Lådornas innehåll förändras efter intresse och önskemål.

8 Rörelse och hälsa Att barnen ska tycka om att röra på sig både inne och ute. Att barnen ska få lära sig hur man tar hand om sig själv så att man mår bra. Utelek och aktiviteter som skridskoåkning, längdskidåkning på sjön eller slalom i backen. Besök i gymnastiksalen med lekar, spel eller redskap. Matpolicy som främjar en bra kosthållning, med frukost och fruktstund varje dag. Utflykter som cykelturer, fjällturer. SPA- dag, avslappning och massage. Möjlighet till lugn och ro eller aktivitet efter skolans slut. Promenad till badplats på sommaren. Genom att uppmuntra barnen att tänka och försöka själva. Natur och miljö Att barnen ska känna ansvar för vår miljö och trivas i naturen. Att barnen ska känna till naturen och vår närmiljö. Vi pratar om allemansrätten. Uteaktiviteter som t.ex grillning, tälja med kniv, göra upp eld. Utflykt till badplats, skolskogen m.m. Gemensamma städdagar av utemiljön. Källsortering.

9 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Det är viktigt att personalen aktivt arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheten utifrån erfarenhet, ålder och mognad och tydliggör för barnen sambanden mellan delaktighet, inflytande över och ansvar för fattade beslut. Barnen ska kunna ta ansvar för sina handlingar i lek och samvaro med andra Barnen ska få vara med och utforma och påverka verksamheten Barnen ska känna sig trygga med att diskuttera sina åsikter och träna på att dela med sig av idéer och förslag. : Samlingen, där man kan diskutera önskemål och gemensamma beslut. Förslagslåda där barnen kan ge förslag som sedan tas upp i storsamlingen. Valfrihet vad det gäller vad man ska göra på fritids. Övningar där barnen tränas i att lyssna, prata inför andra, respektera varandras åsikter m.m. Uppmuntra barnen till att försöka lösa saker, prova egna idéer och känna att jag kan!

10 FRITIDSHEMMET OCH HEMMET Det är viktigt att personalen skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnets vårdnadshavare om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas, använder kontakten med barnets föräldrar till att föra samtal om barnets trivsel, lärande och utveckling och tar hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former och forum för inflytande och samverkan. Att föräldrarna och fritids har en bra kommunikation kring barnets behov och situation på fritidshemmet. Tamburkontakt. Telefonkontakt och mail. Information om vistelsetider via Dexter Information på UNIKUM Föräldramöten Bloggen

11 SAMARBETE MED ANDRA VERKSAMHETER Det är viktigt att personalen skapar bästa möjliga förutsättningar för varje barns mångsidiga utveckling och lärande genom samarbete med andra verksamheter såsom förskola, förskoleklass och skola, i samarbetet med förskola, förskoleklass och skola utgår från barnens behov och intressen och samarbetar med förskola, förskoleklass och skola för att skapa kontinuitet och för att underlätta övergångar mellan olika verksamhetsformer. Exempel på hur vi arbetar för detta Fritids och förskoleklass ligger i samma lokaler och här arbetar samma personal. Skola, förskoleklass och fritids samarbetar vid vissa tillfällen som t.ex. pysseldagar, högtider, temadagar, friluftsdagar, inför utvecklingssamtal. När det är dags för en ny grupp att snart börja på förskoleklass och därmed också fritids görs besök på Lilla Skytte för att lära känna personal och lokaler. Vid lov har fritidshemmet ibland öppet tillsammans med förskolan. Ibland går vi till biblioteket i D- huset för att låna böcker eller leka.

12 BARN I BEHOV AV SÄRSKILLT STÖD Det är viktigt att personalen arbetar utifrån ett synsätt som innebär att stödbehovet för barn i behov av särskilt stöd ses i relation till omgivningen och den miljö som barnet vistas i, samarbetar med förskoleklass och skola så att olika kompetenser gemensamt bidrar till en bild av hur barnet fungerar i olika sammanhang, något som bör utgöra underlag för adekvata stödinsatser, samarbetar med förskolan för att underlätta övergången mellan förskola och fritidshem, vid planering av insatser för barn i behov av särskilt stöd är lyhörd för vårdnadshavares synpunkter, genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka faktorer som har påverkat arbetet med barn i behov av särskilt stöd och om stödresurserna är adekvata och tillräckliga och tillsammans med barnet och barnets vårdnadshavare dokumenterar, följer upp och utvärderar stödinsatserna. Att alla barn ska känna trygghet vad det gäller rutiner, regler o.s.v. Att alla barn ska känna att de kan delta i fritidsverksamheten utifrån sina förutsättningar. Genom att i personalgruppen diskutera förhållningssätt, regler o.s.v. så att man kan ge alla, men framförallt de barn som behöver en tydlig struktur en tydlig vardag. Genom att ha en tätare kontakt med de familjer vars barn har mer behov av stöd. Genom att hjälpa till att styra lekar eller aktiviteter så att alla kan hitta en meningsfull fritid.

13 STYRDOKUMENT Fritidshemmets verksamhet styrs av bl. a Skollagen kap. 1-6 samt 14. Läroplanen, Lgr 11 del 1 och 2 Allmänna råd för fritidshem Förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Diskrimineringslagen (2008:567). Skolverkets allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m (SKOLFS 2006:18). Likabehandlingsplan för Skytteanska skolan, Matpolicy för Storumans kommun, Krisplan och Beredskapsplan. KVALITETSREDOVISNING Det är viktigt att ledningen för fritidshemmet ser till att det finns system och rutiner för att följa upp och utvärdera hur fritidshemmet arbetar i relation till skollagen och läroplanen och ser till att personalen har system och rutiner för utvärdering av sitt arbete tillsammans med ledning och kollegor samt tillsammans med barn och föräldrar för att få en så bred och nyanserad bild av verksamheten som möjligt. Utvärdering och kvalitetsredovisning görs genom Utvecklingssamtal i förskoleklass och skola kan vara ett tillfälle för föräldrar att även uttrycka tankar kring fritidsvistelsen. Enkät till föräldrar och barn, genom skolan. Utvärdering vid läsårsslut och reflektion vid gemensamma planeringar. Dokumentation i form av blogg och anteckningsbok om vad som händer på fritids.