Läroplan för vård, fostran och lärande

Transkript

1 Esbo stad Läroplan för vård, fostran och lärande Läroplan för dagvård på svenska i Esbo Svenska bildningstjänster 1/1/2015

2 Innehåll INLEDNING SMÅBARNSFOSTRAN - BÖRJAN PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET VÄRDEGRUNDEN Vård, fostran och lärande Verksamhetskulturen i dagvården Synen på lärande, pedagogisk miljö och arbetssätt BARNETS SÄTT ATT FUNGERA Leken Barnet utforskar Den fysiska aktiviteten Barnets konstupplevelser och förmåga att uttrycka sig genom konst SPRÅKET I DAGVÅRDEN UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETEN Barnens delaktighet Barnets delaktighet i det egna lärandet - självvärdering Smågruppsverksamhet Observation och dokumentation av barnets växande och lärande Mediefostran Hållbar utveckling i dagvården Jämlikhet och jämställdhet i dagvården Mångkulturell fostran INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR I DAGVÅRDENS VERKSAMHET Matematisk inriktning Naturvetenskaplig inriktning Estetisk inriktning Historisk- samhällelig inriktning Religion, livsåskådning och etik FOSTRINGSGEMENSKAP I DAGVÅRDEN Fostringsgemenskap med barnets hem Fostringsgemenskap i övergångssituationer Samarbete i dagvårdens början Samarbete vid övergång till annan grupp eller till förskola Den mångprofessionella fostringsgemenskapen på dagvårdsplatsen Teamet Pedagogens roll Samarbete med andra aktörer Principer för uppgörande av plan för barnets lärande

3 8 Stöd för växande och lärande Pedagogiska stödåtgärder Utvärdering och utveckling av dagvården

4 INLEDNING Läroplanen för vård, fostran och lärande ger gemensamma riktlinjer för planering, genomförande och utvärdering av dagvårdens verksamhet. Läroplanen är ett levande arbetsredskap för alla pedagoger.tillsammans diskuterar personalen ur olika perspektiv om läroplanen och hur den tillämpas enhetsvis i syfte att skapa kvalitativ dagvård för varje barn. Läroplanen ska regelbundet utvärderas och utvecklas så att den är ett arbetsredskap som motsvarar personalens behov. Grunden för ett livslångt lärande läggs redan i den tidiga barndomen. Barnets lärostig från dagvård till förskola ska på ett naturligt sätt utgöra ett pedagogisk kontinuum. Den svenskspråkiga dagvården har en särskild uppgift i att erbjuda för barn en svensktalande miljö samt möjligheten att uppleva och växa i den finlandssvenska kulturen och traditionen. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, idag THL-institutet för hälsa och välfärd, har definierat grunderna för planen för småbarnsfostran (läroplan för dagvården). Riktlinjerna är rekommendationer. Läroplanen för vård, fostran och lärande på svenska i Esbo är skriven på basis av dessa riktlinjer, de nyaste forskningsresultaten, resultat av utvecklingsarbete och med beaktande av andra styrdokument som gäller barnets växande och lärande. Den definierar mål och innehåll samt andra utgångspunkter för det praktiska arbetet i daghem och gruppfamiljedaghem samt inom familjedagvården. Läroplanen ger också vårdnadshavare och andra intresserade en bild av dagvården på svenska i Esbo och vad den strävar efter. 3

5 1 SMÅBARNSFOSTRAN - BÖRJAN PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET 1.1 VÄRDEGRUNDEN Värdegrunden i den svenskspråkiga dagvården i Esbo bygger på de värden som finns beskrivna i de nationella grunderna för planen för småbarnsfostran samt på värden för Esbo stad som stadsfullmäktige beslutat om: Esbo är invånar- och kundorienterad Barn, vårdnadshavare och personal jobbar tillsammans för att skapa en meningsfull helhet av vård, fostran och lärande på svenska för varje barn. I dagvården får barn och vårdnadshavare uppleva trygghet och kontinuitet. Barnen och vårdnadshavarna samt andra samarbetsparter är aktiva medaktörer i att skapa verksamheten. Barnen ges möjlighet att få växa i och ta del av den finlandssvenska kulturen och traditionen. Esbo är rättvis Vi handlar öppet, rättvist, jämlikt och jämställt. Alla barn och deras familjer har samma rättigheter och lika värde. Barnets växande och lärande stöds och individualitet tas till vara. Barnet får vistas i en psykiskt och fysiskt trygg miljö och har möjlighet att lära sig och lyckas. Tanken om barnets bästa styr vårt förfarande. Esbo är en ansvarig föregångare Vi är fördomsfria, kreativa och öppna för nya förfaringssätt. Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet genomsyrar utvecklandet och förverkligandet av den svenska dagvården. Barnet ses som aktiv och kompetent individ som har lust att lära sig samt vilja att fungera i interaktion med andra. Värdegrunden diskuteras regelbundet i enheten. Via diskussioner skapas en gemensam syn på hur värdegrunden tillämpas i praktiken. 1.2 Vård, fostran och lärande God vård, fostran och lärande bildar en helhet som utgör grunden för all verksamhet inom dagvården. Barnets välbefinnande främjas och det enskilda barnets individualitet beaktas och stärks som en medlem i gemenskapen. Barnets nyfikenhet och glädjen att lära sig stimuleras. Vård, fostran och lärande betonas på olika sätt hos barn i olika åldrar och i olika dagvårdsformer. Deras betydelse varierar också i olika situationer. Fungerande fostringsgemenskap mellan dagvårdspersonal och barnets hem är en förutsättning för god vård, fostran och lärande. Målen för vård Att upprätthålla en god grundvård innebär att personalen dagligen iakttar och tar hand om det individuella barnets välmående och utveckling. En positiv och lugn atmosfär som präglas av närhet och omsorg samt ändamålsenliga regelbundna rutiner skapar struktur, kontinuitet och trygghet. Personalen skapar förutsättningar för att barnet ska känna sig tryggt i gruppen. Barnets positiva självbild stöds vilket möjliggör grunden för ett sunt liv. Grundvården förverkligas vid av- och påklädning, måltider, utevistelse, dagsvila samt genom att sköta den dagliga hygienen och att främja barnets hälsa. En regelbunden rytm i dagsrutinerna stöder barnets uppfattning om tid och ger barnet beredskap att strukturera vardagen. Utgångspunkten är att barnen ges tillfälle till utomhusaktiviteter dagligen. 4

6 Målen för fostran Barnet behöver nära och varaktiga sociala relationer för att uppleva trygghet. Personalen ska vara lyhörd för barnens behov och ha förmåga att möta varje barn i den dagliga verksamheten. Personalen strävar till att i växelverkan med omgivningen fostra barnen till självständiga individer med förmåga att ta hänsyn till andra, fungera i grupp och visa empati. Barnet får stöd i att känna, hantera och förstå känslor, både egna och andras, samt att öva sig att agera konstruktivt i olika situationer. Personalen bygger målmedvetet upp samhörigheten inom barngruppen och stöder utvecklingen av barnens sociala färdigheter. Genom uppmuntran får barnet stöd i att bygga upp ett sunt självförtroende och i att fatta självständiga beslut. Samhällets normer, vett och etikett samt etiska principer följs i fostringsarbetet i dagvården. Personalen är medveten om sin yrkesroll och sitt agerande som förebilder. Mobbningsförebyggande arbete är en viktig del av barnets fostran i dagvården. Det främsta ansvaret för barnets fostran ligger hos vårdnadshavare och dagvårdspersonalens uppgift är att stöda fostran. En jämlik och respektfull fostringsgemenskap mellan personal och vårdnadshavare främjar barnets känsla av sammanhang och tillit. Målen för lärande Barnet är till grunden aktivt, nyfiket och har lust att lära sig. Dagvården ska stöda barnets egna förmåga att lära sig. Målet är att barnens vilja att försöka och att lära sig stärks och att de förlitar sig på sin förmåga att lära sig nya saker. Barn lär sig i alla situationer i vardagen - då de leker, utforskar, rör på sig samt upplever och uttrycker sig genom konst av olika slag. Pedagogiken i dagvårdens verksamhet utgår från barnets lärande här och nu. Lärandet ska bygga på barnens tidigare erfarenheter och kunskaper samt barnens vilja att lära sig mera. Varje barn ges möjligheter att utvecklas och lyckas samt erbjuds lämpliga utmaningar. Barnen uppmuntras att själva vara aktiva och inhämta nya kunskaper och insikter. Särskilt betonas mångsidiga kompetenser vars utveckling börjar i den tidiga barndomen och fortsätter genom hela livet. Personalen ger barnen stimulans och handledning i att vidareutveckla olika kunskaper och färdigheter. Barnen får handledning i att fundera och reflektera över det de har lärt sig och bekräftas i sitt lärande. Lärande bygger såväl på samspel mellan vuxna och barn som på att barn lär sig av och med andra barn. 1.3 Verksamhetskulturen i dagvården Värdegrunden samt målsättningarna för vård, fostran och lärande i dagvården konkretiseras i verksamhetskulturen. En verksamhetskultur består av värden, attityder, handlingsmönster, verksamhetsformer och beteenden - både officiella och inofficiella vilka delas av de personer som tillhör gemenskapen. Verksamhetskulturen skapas i samverkan mellan alla i gemenskapen. Den byggs upp så att den konsekvent stöder målsättningarna för och förverkligandet av vården, fostran och lärande i enlighet med läroplanen. Då alla är medvetna om målen och syftet med verksamheten samt arbetar mot samma mål, främjas ett jämlikt bemötande av alla parter i gemenskapen. Verksamhetskulturen uttalas och synliggörs i enheten. Utgångsläget för verksamheten är dagvård för alla barn. Barn erbjuds, utgående ifrån sina förutsättningar, lämpliga utmaningar samt nödvändigt stöd för växande och lärande. Alla som arbetar i enheten bär ansvar för barnens växande och lärande samt för barnens välmående i gemenskapen. Alla barn möts likvärdigt och har jämlika rättigheter och skyldigheter. Dagvården 5

7 värnar om den finlandssvenska språkliga och kulturella traditionen, men i genomförande av verksamheten beaktas barns individuella språkliga och kulturella bakgrund. Förutsättningar för barnets språkliga utveckling i en svenskspråkig miljö skapas utgående ifrån barnets individuella behov. Barnet har möjlighet att växa och lära sig i en relevant pedagogisk miljö. Verksamhetskulturen främjar dialog, samarbete, gemensamt ansvarstagande och delaktighet mellan alla som är en del av dagvårdens vardag. Ett fungerande samarbete förutsätter att alla tar sitt ansvar och är medvetna om sin roll i samarbetet. Dagliga möten mellan de personer som är delaktiga i dagvårdens vardag karaktäriseras av ömsesidig respekt och ett vänligt förhållningssätt. Personalen erbjuds möjligheter och uppmuntras att pröva nya metoder och flexibla lösningar i verksamheten. Systematisk självvärdering och kontinuerligt utvecklingsarbete är en naturlig del av vardagen. Verksamhetskulturen utvecklas målmedvetet och alla i gemenskapen har möjlighet att påverka utvecklandet. Det gemensamma lärandet utnyttjas då verksamhetskulturen utvecklas. Enhetens verksamhetsidé: 6

8 1.4 Synen på lärande, pedagogisk miljö och arbetssätt SYNEN PÅ LÄRANDE Lärande sker ständigt, i alla situationer och med alla människor. Barnet har en inbyggd vilja och kapacitet att lära sig samt upplever glädje i sitt lärande. Lärande är en process där barnet är aktivt och lär sig utgående från sina tidigare erfarenheter och kunskaper. Barn lär sig i leken och leker det de lär sig. Barnet lär sig av och med andra barn och vuxna. Lärandet är individuellt och barnet ges utrymme att lära sig i egen takt. Personalens pedagogiska roll är att stöda, uppmuntra och utmana barnets färdigheter och tänkande. Barnet får handledning i att reflektera över sitt eget lärande och på så sätt bli mer delaktig i sitt lärande och påverka sin egen lärandeprocess. Barnet lär sig bäst i lämpligt utmanande situationer (s.k. närutvecklingszon). PEDAGOGISK MILJÖ Den pedagogiska miljön är inspirerande, stimulerande och trygg samt tillåtande, uppmuntrande och bekräftande. Den består av miljöer både inomhus och utomhus, platser, redskap, grupper och förfaringssätt som stödjer barnens vård, fostran och lärande. Utrymmen inomhus och utomhus, naturen och den byggda närmiljön samt de möjligheter som olika samarbetspartner erbjuder används på ett ändamålsenligt sätt. Informations- och kommunikationsteknik tillämpas i mån av möjlighet. Material som används i vardagen är lättillgängliga för barnen. Olika delar av den pedagogiska miljön används för att bilda en mångsidig och flexibel pedagogisk helhet som möjliggör att barnen kan fungera på de sätt som är naturliga för dem. Pedagogerna och barn planerar, skapar och utvärderar den pedagogiska miljön i samverkan. Den pedagogiska miljön byggs upp med beaktande av gruppens och det enskilda barnets behov. Den pedagogiska miljön är föränderlig och möjliggör verksamhet av olika slag både ensam och i grupp samt synliggör barnens lärande. I utvecklandet av den pedagogiska miljön beaktas också ergonomiska, ekologiska och estetiska aspekter. ARBETSSÄTT Valet av arbetssätt grundar sig på det enskilda barnets och barngruppens behov, förutsättningnar och intressen samt verksamhetens innehåll i syfte att uppnå målen för vård, fostran och lärande. Olika arbetssätt är både verktyg och föremål för lärande. Lek i olika former samt barnets andra sätt att fungera genomsyrar all verksamhet. Arbete i mindre grupper är ett centralt sätt att organisera verksamheten. I verksamheten används mångsidiga arbetssätt så att barnen får använda alla sina sinnen, röra på sig, utveckla sin fantasi och kreativitet samt njuta av att komma till insikt och lära sig. Personalen är närvarande och aktiv i barnets aktiviteter och lärande samt finns till för barnet. Personalen uppmuntarar och handleder barnet att pröva olika arbetssätt. Barnets utveckling och lärande följs upp genom dokumentation och reflektion. Verksamheten utvärderas regelbundet som stöd för planering och utveckling. 7

9 Enhetens egna anteckningar: 8

10 2 BARNETS SÄTT ATT FUNGERA Att leka, att röra på sig, att utforska och att uttrycka sig inom konstens olika områden är karakteristiska sätt för barnet att fungera och tänka. När barnet fungerar på ett sätt som är naturligt i olika sammanhang ökar hans eller hennes välbefinnande och delaktighet. 2.1 Leken Leken är barnets naturliga sätt att uttrycka sig och lära sig nya färdigheter. Barn leker inte för att lära sig, men de lär sig då de leker. Leken är kärnan i dagvårdens verksamhet. Verksamheten ska präglas av att medvetet använda leken för att stöda barns växande och lärande. Dagvården erbjuder möjligheter till olika slags lekar. Leken används som medel så väl i arbetet med barngruppen som för att främja det enskilda barnets växande och lärande. Leken utvecklar barnet på ett mångsidigt sätt och möjliggör lärande av ny kunskap och nya färdigheter. Lek framstår som meningsskapande för barn och ger uttryck för barnets erfarenheter och uppfattningar om omvärlden. I leken prövar barnet sin kunskap och lär sig tillämpa det han eller hon lärt sig. Barnet har en intention och ett mål med sin lek även om dessa kan förändras under lekens gång. Den pedagogiska miljön byggs upp så att den inspirerar till lek. Miljön ska vara pedagogiskt genomtänkt och utformad för att erbjuda varierande möjligheter till barnens lek. En påbörjad lek ska i mån av möjlighet kunna sparas och fortsättas vid ett senare tillfälle. Det är pedagogens uppgift att möjliggöra för alla barn att vara med i lek samt att utveckla sin lust och förmåga att leka. Pedagogen har kunskap om lekens olika utvecklingsskeden och karakteristiska kännetecken samt känner till alla barn i gruppen och deras utveckling. Det är viktigt att komma ihåg att leken alltid har ett socialt och kulturellt sammanhang. Pedagogen observerar, dokumenterar och utvärderar barnens lek. Utgående från observationerna planerar pedagogerna flexibel och mångsidig verksamhet där långvarig lek och ro i leken möjliggörs. Genom att vara aktivt närvarande i olika leksituationer och observera hur leken framskrider kan pedagogen bedöma sin egen roll i leken: en vuxen kan vara aktivt med i leken, berika och handleda leken eller vara en utomstående observatör som stiger in i leken vid behov. 2.2 Barnet utforskar En utforskande nyfikenhet är kännetecknande för barnet. När barnet utforskar lär han eller hon sig nytt, känner sig delaktig i den omgivande världen och gemenskapen. I dagvården ska barnet ges tid att utforska och ställa sig frågande till olika fenomen och företeelser både enskilt och i samspel med andra barn och personalen. Erfarenheter av försök, misstag och nya aha-upplevelser är värdefulla för barnets utveckling. Med hjälp av de vuxnas medvetna och aktiva närvaro kan de stöda, utmana och uppmuntra barnen att söka förklaringar till olika fenomen i världen i olika situationer. Istället för att alltid ge färdiga svar ställs öppna, reflekterande frågor som stimulerar barnets tänkande och stöder deras lärande. Den pedagogiska miljön ska vara föränderlig och möjliggöra att barnet experimenterar och prövar sig fram i sin vardag. Begränsningar och regler ska inte i onödan hindra barnets naturliga utforskande. Personalen fungerar som medforskare. De ska handleda, inspirera, väcka och ta tillvara barnets funderingar, tankar, känslor och idéer. Genom att bekräfta och berömma barnets inneboende experimentlust får barnen en känsla av att lyckas. 9

11 2.3 Den fysiska aktiviteten Daglig fysisk aktivitet är grunden för barnets välbefinnande och för en sund tillväxt. Att röra på sig är ett naturligt sätt för ett barn att lära känna sig själv, andra människor och sin omgivning. Den fysiska aktiviteten främjar även välmående och hälsa. Mångsidiga aktiviteter lägger grunden för ett livslångt intresse för motion och rörelse som ger energi och skapar välbefinnande. I dagvården ska barnet ges dagligen möjlighet att röra på sig och öva sina motoriska grundfärdigheter i den miljö där barnet vistas både inomhus och utomhus. Barnet får röra sig fritt och fartfyllt och får uppleva glädjen av att röra på sig. Barnet ska bland annat få hoppa, springa, klättra, balansera, rutscha, leka med redskap och röra på sig mångsidigt både spontant och lett. Alla barn är olika, en del rör sig spontant hela tiden medan andra behöver lockas till rörelse. En inspirerande pedagogisk miljö tillåter och väcker barnets vilja att röra på sig. Personalen bygger upp den pedagogiska miljön så att den lockar till rörelse och motion. Personalen handleder barnet i hur man rör sig tryggt i omgivningen både på dagvårdsplatsen och i närmiljön. Personalen i dagvården är aktiv och tillåtande genom att sporra och uppmuntra barnet till daglig rörelse. 2.4 Barnets konstupplevelser och förmåga att uttrycka sig genom konst Genom konsten får barnet uppleva och uttrycka en fantasivärld i vilken allting är möjligt. Barnets vilja att ge uttryck för det egna skapandet tas till vara. När barnet framställer och upplever konst av olika slag tilltalas barnets alla sinnen och barnets kreativitet och fantasi främjas. I dagvården ges barnen utrymme och tid för att utveckla sina idéer och konstnärliga färdigheter på många olika sätt. Den pedagogiska miljön erbjuder barnet möjligheter att uppleva, skapa och beröras av konst. Den inspirerar barnet att uttrycka sig konstnärligt både ensam och tillsammans med de andra. Fokus läggs på själva skapande processen. Personalen tar barnets egna initiativ till vara och ger barnet möjlighet att känna glädje i skapandet. Barnet sporras att använda sig av alla sina sinnen för att uttrycka sig och att utveckla sitt kunnande. Barnets tidiga konstupplevelser lägger grunden till barnets kulturella värderingar. Enhetens egna anteckningar: 10

12 3 SPRÅKET I DAGVÅRDEN Språket är för barnen både ett föremål och ett verktyg för lärande. Språket möjliggör tänkande och kommunikation. Den språkliga dimensionen i all verksamhet i dagvården är därför av avgörande betydelse. Verksamheten byggs upp så att den stimulerar och berikar de språkliga färdigheterna inom olika delområden samt ger möjligheter för alla barn att stärka och utveckla sina språkliga färdigheter. Att stödja barnens språkliga förutsättningar beaktas i planering och genomförande av all verksamhet i dagvården: den pedagogiska miljön, arbetssätten, de olika innehållsmässiga inriktningarna, stödet för växande och lärande, fostringsgemenskapen och verksamhetskultturen. Barnets språk utvecklas i samtal och samspel med dagvårdspersonalen och de andra barnen. Inom den dagliga verksamheten i dagvården ska barnet få tid och rum att på ett mångsidigt sätt använda och vidareutveckla sina individuella språkliga färdigheter genom samtal med utgångspunkt i barnets egna upplevelser och erfarenheter. Barn ska ges möjligheter att utveckla ett rikt och nyanserat språk samt förmåga att kommunicera med andra och uttrycka sig. Personalen skapar ständigt tillfällen och tar tillvara situationer där barnen kan samtala och utveckla sin språkliga förmåga. Dagvårdspersonalens klär vardagen i ord och samtalar med barnet om det de gör tillsammans och ger på så sätt barnet möjligheter att utveckla ord- och begreppsförråd. Personalen lyssnar och uppmuntrar, ser och stöder barnet att hitta ord för det som det försöker uttrycka. Det centrala är att väcka barnens intresse och nyfikenhet för språk i olika former. Språk är inte enbart förmåga att tala, läsa och skriva, utan innefattar även förmåga att tolka, producera, värdera, omforma och presentera olika slag av texter och olika slags budskap både muntligt och med hjälp av olika kommunikationsmedel. I verksamheten ingår mångsidig användning av barnlitteratur. Barnen får bekanta sig med olika slag av böcker och lär sig handskas med böcker på ett respektfullt sätt. Barnen uppmuntras att själv läsa, t.ex. genom att böcker alltid finns synliga och tillgängliga i barngruppernas utrymmen och genom att besöka i det lokala biblioteket. Sagor, sånger, rim och ramsor kompletterar det språkliga samspelet, och är redskap för att utveckla ord- och begreppsförrådd och ger modeller för språkbruk. Genom t.ex. högläsning och diskussion om det lästa samt dramatisering övar sig barnet att lyssna koncentrerat, träna begreppsuppfattning och får möjlighet att utveckla sitt ordförråd. Barnet övar sig att uppfatta instruktioner och uppmaningar och får hjälp med att dra egna slutsatser av lyssnande och samtal. Barn oberoende av sin språkliga bakgrund ska ges förutsättningar att i en svenskspråkig miljö utveckla och förstärka sina svenska språkfärdigheter. Den språkliga miljön ska vara lyhörd för alla barns olika språkliga utgångspunkter. Språkmiljön är levande och varierande där många av barnen är två- eller flerspråkiga. Barnen kommer i kontakt med olika språk dagligen och blir medvetna om att det finns olika språk i omvärlden, vilket ökar barnens medvetenhet om språk samt utveckling av en språklig och kulturell identitet. Vuxna i dagvården visar genom sitt agerande att barnets alla språk är värdefulla. I verksamheten ges akt till olika språk, i synnerhet de språk som talas i barngruppen och i närmiljön. Vårdnadshavare uppmuntras att konsekvent tala sitt eget modersmål med barnet. I all verksamhet ska den vuxna ständigt iaktta sitt eget språkbruk och aktivt arbeta med att fungera som en god språklig modell för barnet. Som stöd för kommunikation och förståelse används mångsidigt olika metoder och verktyg, t.ex. bilder och tecken som stöd. Personalen observerar barnets språk för att kunna beakta barnets individuella språkliga behov i verksamheten. För alla barn i dagvården används det språkliga observationsschemat. Det språkliga 11

13 observationsschemat används som stöd i uppgörande av plan för barnets lärande samt som grund för planering av verksamheten. Grunden till barnets språkliga utveckling läggs i hemmet. Dagvårdspersonalen diskuterar med barnets vårdnadshavare barnets språkutveckling utgående ifrån de språkliga observationerna och hur verksamheten byggs upp kring barnets språkliga färdigheter. I samarbete med vårdnadshavare diskuteras hur barnets språk kan stimuleras och stödas både hemma och i dagvården. Enhetens egna anteckningar: 12

14 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VERKSAMHETEN 4.1 Barnens delaktighet Barnen är delaktiga i alla situationer i vardagen. Speciell uppmärksamhet ska fästas vid barnens möjligheter att påverka sina egna aktiviteter, det gemensamma arbetet och den pedagogiska miljön. Barnen ska ha möjlighet att utgående från egna förutsättningar delta i planering och utvärdering av den dagliga verksamheten men också då barnens egna mål för lärande ställs upp och lärande uppföljs. Barnens tidigare erfarenheter, intressen och idéer är utgångspunkten då verksamheten planeras. Den vuxnas ansvar är att se till att alla barn är delaktiga. Barnet får uppleva vad det innebär att vara delaktig i beslutsfattande och ha möjlighet att kunna påverka sin närmiljö. Alla barn ska ges en chans att få vara med och påverka sin vardag. Inom givna ramar ges barnet en möjlighet att göra egna val. Genom att främja delaktighet i verksamheten övar barnet sig på att lyssna och samarbeta med andra, kompromissa och ta andra i hänsyn. Att upptäcka att den egna åsikten är viktig är centralt för barnets känsla av delaktighet. Delaktighet i gruppen alla barn känner sig delaktiga i gruppen och välkomnas på samma sätt samtliga dagar då de kommer till dagvården Delaktighet i leken möjligheter att välja mellan olika lekar och vilken riktning leken tar samt att öva sig att beakta alla som är med i leken. Barnet har rätt att leka tillsammans men också rätt till att leka ensam. barnen har möjlighet att uttrycka sig och deras idéer beaktas, t.ex. barnen får välja sånger, ge önskemål, samt får olika valmöjligheter inom olika aktiviteter. Vardagsdelaktighet Barnen är delaktiga i vardagen och får enligt förutsättningar delta i dagvårdens vardagssysslor, t.ex. städa undan. Målet är även att främja barnets självständighet. Barnet ska också ha rätt att påverka frågor som gäller henne eller honom själv Barnets delaktighet i det egna lärandet - självvärdering Personalen ger regelbunden uppmuntrande respons till barnen i dagliga situationer. Responsen ska anknyta till barnens styrkor och på ett respektfullt sätt lyfta fram barnets utvecklingsområden. Personalen diskuterar med barnet i olika skeden av lärandeprocessen för att göra barnet medvetet om sitt eget lärande och hjälpa barnet att utveckla en positiv uppfattning om sig själv som en lärande individ. Dokumentationen som gjorts under processen används för att synliggöra lärandet. I självvärderingen används metoder som lämpar sig för barnet, utgående ifrån barnets kunskaper och förutsättningar. Med hjälp av självvärdering stöds barnen i att börja iaktta sitt beteende, sitt arbete och sitt lärande. Samtidigt övar de att strukturera och planera sitt arbete. Självvärderingen ger barnen möjlighet att påverka det egna lärandet. Självvärderingsförmågan som småningom utvecklas under barnens lärostig utgör en del av förmågan att lära sig lära. Barnen ska också tillsammans med personalen utvärdera hur väl de lyckats i sina gemensamma uppgifter. 13

15 barnet är en del av den gemensamma verksamheten ett intresse för barnets liv den vuxna respekterar och lyssnar på barnet i sin egen lärandeprocess Delaktighet barnet har rätt till att uttrycka sig barnets egna idéer beaktas i verksamheten barnets delaktighet i beslutsfattningen barnet är en del av gruppen 4.2 Smågruppsverksamhet Målet med smågruppsverksamhet är att skapa förutsättningar för att bättre kunna beakta det enskilda barnets behov. Arbete i mindre grupper är ett centralt sätt att organisera verksamheten i olika situationer. Alla barn får mera taltid och större möjligheter att vara delaktiga i verksamheten. Smågruppsverksamhet skapar lugn och ro, trygghet samt bidrar till att stärka samhörigheten. I mindre grupper har barnen lättare att koncentrera sig och fler möjligheter att lära sig tillsammans och av varandra. Då gruppen är mindre har personalen även bättre förutsättningar att observera och dokumentera sina iakttagelser om barnen i gruppen samt att bemöta varje barn personligen. Smågruppsverksamheten ska vara välplanerad och ändamålsenlig. Planering och genomförande av smågruppsverksamheten utgår ifrån barnens intressen, utvecklingsnivå och barnens planer för lärande. Smågrupperna kan beroende på verksamhetens natur vara antingen bestående över en tid eller omväxlande (till sammansättningen olika). Gruppindelningen ska utgå från barnens lärande eller aktivitetens karaktär. I planering, genomförande och utvärdering av smågruppsverksamhet deltar hela teamet. Personalens kunnande utnyttjas aktivt i smågruppsverksamhet. Även barnen tas med i planeringen och utvärderingen på ett ändamålsenligt sätt. 4.3 Observation och dokumentation av barnets växande och lärande Uppföljning av barnets växande och lärande och planering av barngruppens verksamhet baserar sig på systematisk observation och dokumenation i olika situationer. Teamet planerar tillsammans hur observationsstunder och spontana iakttagelser dokumenteras samt hur dokumentationen sparas 14

16 och används. I dokumentationen används mångsidiga metoder som t.ex. personalens anteckningar och iakttagelser av barnet, barnets egna produkter, diskussioner med barnet, foton, språkliga observationsscheman samt plan för barnets lärande. Även barnens egna erfarenheter dokumenteras. Personalen väljer metoder för dokumentation som är ändamålsenliga för dem med tanke på uppföljning av barnets utveckling och planering av barngruppens verksamhet. Dokumentationen används också som grund för diskussioner om barnets växande och lärande med vårdnadshavare och kan användas för att öka deras förståelse för barnet i dagvården. 4.4 Mediefostran Barnet möter media i olika former dagligen i sin vardag. Med medieforstran i dagvården stöds utvecklingen av barnets färdigheter att använda av media. Barnen får mångsidiga upplevelser av media och bekantar sig med medias olika innehåll och redskap som t.ex. bilder, musik, reklam, nyheter, böcker, radio, TV och dator. Barnet bereds möjlighet att själv öva och pröva sig fram i en trygg miljö med vuxna som handledare, samt uppmuntras att uttrycka sig själv och göra sin egen röst hörd med hjälp av media. Innehållet och arbetssätten anpassas enligt barnets ålder, mognad och intresse samt dagvårdsenhetens möjligheter. Via mediefostran försöker de vuxna påverka barnets användning av media och stöder utveckling av barnets mediefärdigheter. Mediefärdigheter är kompetens som förutsätts i samhället. Med mediefärdigheter avses förmåga att skaffa information med hjälp av media. Det inkluderar även förmåga till kritisk tänkande, samarbete och interaktion och den beredskapen att gestalta, bedöma och hantera information. Mediafärdigheter är även förknippat med kommunikation och interaktion. Mediefostran inom dagvården integrerar de innehållsmässiga inriktningarna och barnets sätt att fungera beaktas i genomförandet. Bl.a. följande färdigheter övas: Att diskutera medias innehåll Att söka information med hjälp av media Att kommunicera och uttrycka sig själv med hjälp av media Att öva sig använda olika medieredskap Det är viktigt att mediefostran inkluderar information om hur barnet kan skydda sig för negativ mediepåverkan. Barnet ska uppmuntras till att bl.a. följa åldersgränser. Den pedagogiska miljön ska ge utrymme för diskussion och interaktion kring olika media. Barnet ska också ha möjlighet att ta del av olika mediepresentationer i lugn och ro. Tekniska redskap placeras så att en vuxen vid behov kan stöda och hjälpa. Redskapen och digitala materialet bör väljas med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Barnet ska också ha rätt att välja att inte använda sig av tekniska redskapen. Vid publicering av olika produkter bör upphovsrättsliga frågor alltid beaktas och om personal väljer att filma eller ta fotografi av barngruppen måste samtliga vårdnadshavare ge sitt tillstånd. 4.5 Hållbar utveckling i dagvården Att främja hållbar utveckling genomsyrar hela dagvårdens verksamhet. Målet med hållbar utveckling är att säkra förutsättningar för ett hälsosamt, tryggt och rättvist liv för även kommande generationer. Hållbar utveckling syftar förutom på den ekologiska aspekten även på det sociala och ekonomiska. Till ekologisk hållbar utveckling hör att trygga både naturens och människans välbefinnande och möjligheter att leva vidare, vilket kräver beaktandet av användning olika naturresurser och ta hand om miljön. Den sociala hållbarheten betonar synen på att alla är lika värda och förståelse för den egna och andras kulturer. Social integration och gemenskaphet, 15

17 förmågan att känna empati samt förståelse för andra betonas. I dagvården sätts grund för ekosocial medvetenhet, vilket innebär förståelse av att det finns ett samband mellan människans välmående, ekonomi och miljö. För barn i dagvården ska den hållbara utvecklingen förverkligas på ett sätt som beaktar ålder och utvecklingsnivå. I dagvården ska hållbar utveckling handla om mycket konkreta saker, som att man ska bry sig om sina vänner, bekanta sig med sin närmiljö och öva sig på hållbara vardagsrutiner. Barnet får en insikt i att även små saker och handlingar i vardagen har en betydelse för framtiden. Hållbar utveckling är både mål för fostran samt ett förfarningssätt i dagvården. Lärande av en hållbar livsstil ger positiv påverkan långt in i livet. I dagvården följs en gemensam plan för hållbar utveckling. I vår enhet främjas hållbar utveckling på följande sätt: 4.6 Jämlikhet och jämställdhet i dagvården Jämlikhet betyder att alla människor har samma värde och behandlas lika. Målsättningen är en jämlik dagvård där alla barn har lika möjligheter att verka, växa och lära sig. Varje barn har rätt till att bli bemött jämlikt och erbjudas samma förutsättningar som andra barn oberoende av kultur, socioekonomisk bakgrund, könsidentitet, religion, handikapp eller annan personlig egenskap. Jämlikhet är en förutsättning för hälsa och livskvalitet. Det handlar inte om att alla ska bli lika. Alla barn ska bekräftas för den de är och inte för vad de gör, hur de ser ut eller vilket kön, kultur eller annan grupp de tillhör. Barnet ges möjligheter att utveckla sin egen, unika personlighet på sitt eget sätt. Genom att bekräfta barnet som den person det är, stärks barnets självkänsla och den egna identiteten. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan män och kvinnor. Inom dagvården ges flickor och pojkar lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det handlar om att låta barnet utforska, pröva och utvecklas till sin fulla potential. Barnet ska få hjälp med att utveckla en god självkänsla och begränsas inte av förväntningar om hur man ska vara som flicka eller pojke. Barnens uppfattning om olika genus byggs upp av vuxnas förebild tillsammans med de bilder media och omgivningen ger. Att arbeta med jämlikhet och jämställdhet i dagvården innebär att synliggöra och bli medveten om eventuella rådande normer. Personalen i dagvården ska stanna upp, fundera på och bli medvetna om sina egna uppfattningar och fördomar om t.ex. könsrollsbeteende. Personalen arbetar med att skaffa kunskap, att känna igen olika attityder och ta i bruk olika pedagogiska metoder som främjar jämlikhet och jämställdhet. Främjande av jämlikhet och jämställdhet beaktas också i fostringsgemenskap med vårdnadshavare. 16

18 I vår enhet arbetar vi med jämlikhet och jämställdhet på följande sätt med tanken på a) barnens lika möjligheter att verka, växa och lära sig b) personalens kunnande i jämlikhetsfrågor 4.7 Mångkulturell fostran Målsättningen med en mångkulturell fostran i dagvården är att öka förståelsen för andra kulturer och språk samt främja jämlikhet och rättvisa. Kvalitetsmässig mångkulturell och språklig fostran ger samtliga barn i gruppen färdigheter att fungera i en mångkulturell värld. Barnen blir bekanta med att se saker från olika perspektiv samt att uppskatta och respektera mångfald. Detta underlättar integrering av barn med andra språk och/eller annan kultur i gruppen och i samhället. Dagvården är en mångkulturell miljö där både barn och vuxna har olika bakgrunder. Personalen närmar sig mångkulturalitet utgående från sin egen kultur. Därför är det viktigt att vara medveten om hur den egna bakgrunden och de egna kulturella värderingarna påverkar tänkandet och agerandet. Genom att vara medveten om sina egna värderingar ökar förståelsen för även andra kulturer. Också i det här fallet fungerar dagvårdspersonalen som en förebild för barnet. Personalen känner till vilka kulturer och religioner/livsåskådningar som finns representerade i barngruppen. Barnens olika bakgrunder tas tillvara i den dagliga verksamheten. Barnets eget modersmål samt uppmärksammande av den egna kulturen stöds i samråd med barnets vårdnadshavare. Varje barn blir bemött som en individ och inte enbart som en representant av en kulturell grupp. 17

19 Enhetens egna anteckningar: 18

20 5 INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR I DAGVÅRDENS VERKSAMHET Barnens tidigare kunskaper och färdigheter, erfarenheter samt intresse ligger som grund för all planering. Likaledes beaktas målen för vård, fostran och lärande. Aktiv växelverkan mellan barn och vuxna är nödvändigt för att verksamheten ska bilda en meningsfull helhet ur barnets perspektiv som stöd för barnets växande och lärande. De innehållsmässiga inriktningarna stöder pedagogerna då de planerar verksamheten. Idén med dem är att alla barn i dagvården har möjlighet att bilda sig en uppfattning om sin omvärld så mångsidigt och helhetsmässigt som möjligt. De innehållsmässiga inriktningarna integreras med varandra för att skapa helheter. Vid planering av en helhet ska pedagogerna försäkra sig om att den har anknytning till barnets erfarenheter och intresse. En helhet ska också utvidga barnets världsbild och möjliggöra lärande av nya kunskaper och färdigheter. Pedagogerna ska ha kunnande om de olika inriktningarna för att planera målinriktad verksamhet och helheter som beaktar de olika inriktningarna. Inriktningarna ger personalen ramar för hurdana erfarenheter, situationer och miljöer de kan söka, omarbeta och erbjuda för barnen. Att stöda barnets språkliga färdigheter ingår i alla innehållsmässiga inriktningar. Den pedagogiska miljön omformas och arbetssätten väljs så att de för verksamheten ställda målen kan uppnås. Utvärdering av verksamheten samt systematisk uppföljning av barnens växande och lärande är en naturlig del av verksamhetens genomförande. Grunden för verksamheten är pedagogik av hög kvalitet. Verksamheten utgår från barnets behov och bygger på de erfarenheter och kunskaper barnet redan har. När verksamheten planeras och verkställs beaktas barnets sätt att fungera. Dagen ska till sin struktur, sitt innehåll och sina arbetsformer vara sådan att den ger möjligheter för rofyllt arbete samt att leka och göra saker tillsammans med andra barn och personalen. Verksamheten ska erbjuda möjligheter till kreativitet, lustfyllt lärande, utevistelse samt lugn och ro. I valet av arbetssätt beaktas barngruppen som helhet i förhållande till barns individuella förutsättningar att inhämta kunskap och fungera. 5.1 Matematisk inriktning Matematik är mycket mer än enbart siffror och tal på papper. Matematik handlar också om självförtroende och fantasi - att lita på sin egen förmåga att lösa olika typer av problem. Det handlar om att se matematiken som en del av hela omgivande verkligheten. I dagvården är matematik en del av alla situationer: i de dagliga rutinerna, spontana aktiviteterna och i planerad verksamhet. Barnet lär sig olika matematiska begrepp och bekantar sig med olika matematiska fenomen med hjälp av föremål och redskap som de är förtrogna med och som intresserar dem. I matematik tränar barnet begreppsanvändning (tal, mätning och form), sortering och rumsuppfattning, jämförande av ord och lägesbegrepp på ett lekfullt sätt utifrån barnens erfarenheter. För att barn ska kunna förstå och diskutera matematik är det viktigt att de vet vad orden betyder. Därför ska vuxna använda rätta begrepp genast från början. Personalen ska använda konkreta material i form av de möjligheter som närmiljön erbjuder (t.ex. geometriska figurer) som hjälpmedel för att stimulera barnens diskussion och att få dem att resonera. Konkretisering stöder barnets lärande. Barnets egna initiativ till aktiviteter där matematik ingår tas till vara då verksamheten planeras. Den pedagogiska miljön inbjuder till aktivt lärande av matematik. INNEHÅLL 19

21 Klassificering och ordnande Barnen får öva sig att bedöma vad som är lika och olika samt att klassificera och ordna enligt olika begrepp, t.ex. tåg och bilar, röda bilar och blåa bilar, stora bilar och små bilar, gamla och nya. De får även öva på att sortera efter antal och ordna föremål i olika serier, t.ex. från den minsta bilen till den största. Det handlar också om att förstå ord som t.ex. vanligast, oftast, knappt, drygt, lika, skillnader, mer eller mindre, mest och flest. Form och rumsuppfattning samt mätning Barnens förmåga att uppfatta nivå och läge stöds mångsidigt i vardagen. Barnen övar sig att uppskatta avstånd och läge, skapa uppfattning om tiden samt förstå olika symboler. Jämförande ord och lägesbegrepp hjälper barnet att beskriva och skapa sin rumsuppfattning, t.ex.stor, liten, tung, lätt, nära, långt bort, kort, lång, spetsig, rund och kantig. Tillsammans undersöker barnen och personalen former i omgivningen och skapar olika två- och tredinemsionella modeller. Barnen gör enkla mätningar i olika situationer. Taluppfattning Taluppfattning innebär att barnet har viljan och förmågan att förstå och använda tal i olika situationer. Den utvecklas via många skeden. Som stöd för utvecklandet av taluppfattning får barnen öva ord och begrepp som fler än, färre än, hälften, dubbelt, dela, lika och öka. Barnet får höra räkneord som först uppfattas som en ramsa tills barnet lär sig förstå vad räkneorden står för. Barnet får också erfarenhet av tal och motsvarande antal i olika situationer. I taluppfattning ingår också användande av räkneord som ordningstal samt siffrorna som symboler och vad de står för. Siffrornas betydelse som symboler diskuteras med barn. 5.2 Naturvetenskaplig inriktning Den naturvetenskapliga inriktningen ger förutsättningar för barnen att tillägna sig ett positivt förhållningssätt till miljön och att förstå sin egen betydelse i naturens kretslopp. Positiva upplevelser både av naturen och den av människan skapade miljön väcker barnets intresse, nyfikenhet och lust att experimentera både inomhus och utomhus. Barnet får erfarenheter och upplevelser av miljön, av teknologin och fenomen som har anknytning till det. Samtidigt stöds barnets förmåga att handla ansvarsfullt i miljön. Pedagogers och vårdnadshavarnas medvetenhet, attityder och värderingar är avgörande för barnets förhållningssätt till sin omgivning. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla verksamheten i dagvården. För att barn ska kunna förstå och diskutera miljön och till den hörande fenomen är det viktigt att de förstår de naturvetenskapliga begreppens betydelse. Därför ska vuxna använda rätta begrepp genast från början. Kunskap och förståelse om sådana begrepp som t.ex. växter och djur, rymden och jorden, tid, energi och näring fördjupas kontinuerligt. INNEHÅLL Naturupplevelser De möjligheter som närmiljön erbjuder utnyttjas aktivt. I verksamheten används också andra tillgängliga möjligheter att uppleva naturvetenskapliga fenomen, t.ex. besök, böcker, bilder och webben. Mångsidiga experiment Barnet får aktivt observera, utforska och experimentera för att bekanta sig med olika fenomen och teknologi. Samtal och reflekterande frågor kring olika företeelser i miljön stimulerar barnet till egna upptäckter och slutsatser. Barnen får handledning i att ställa frågor och leta efter svar på dem. 20

22 5.3 Estetisk inriktning Den estiska inriktningen innefattar sinnesintryck och upplevelser. Verksamheten bygger på barnets erfarenheter och tolkningar av omvärlden. Barnet får möjlighet och redskap att uttrycka sig i olika konstformer. Verksamheten främjar och utvecklar barnets fantasi och kreativitet. Samtidigt ger det barnet rum att konkretisera och bearbeta sina tankar och upplevelser. Barnets idéer och skaparglädje ska tas tillvara och kreativitet uppmuntras. Aktiviteterna bjuder på intryck för alla sinnen och ger barnet möjlighet att förverkliga sina egna intentioner. Barnet får uppmuntran och uppskattning för sitt arbete och lär sig visa respekt för andras skapande. De sociala färdigheterna, t.ex. empati och förståelse övas i olika konstformer. Barnet får uppleva glädje i att uttrycka sig via olika konstformer och får möjlighet att pröva på olika tekniker och uttrycksformer. Själva processen i den skapande verksamheten är det viktigaste, inte slutresultatet. Den skapande processen dokumenteras på olika sätt och eventuella alster ställs ut gärna i barnets egen ögonhöjd. Personalen hjälper barnet att planera vad och hur han eller hon tänker skapa, att komma igång med arbetet, att förverkliga planen och utvärdera resultatet efteråt. Det estetiska i omgivningen presenteras på ett lekfullt sätt. Barnet får också bekanta sig med andra kulturers uttryckssätt. Tillsammans med personalen ges barnet tillfälle att fundera över uppfattningar om vackert och fult. Barnet får tid och utrymme att fritt undersöka och använda material av olika slag både inomhus och utomhus, på dagvårdsplatsen och i närmiljön. Barnet får känna, höra, se, smaka och dofta på material i sin omgivning. INNEHÅLL Musik och rörelse Barnet uppmuntras till att lyssna, känna igen och upprepa enkla sånger t.ex. fingersånger och andra kroppssånger som framförs antingen med eller utan rörelser. Sånger och musik spelas och sjungs, och barnet får röra sig i takt till musiken. Barnet får bekanta sig med olika musikformer och -stilar, benämningar och terminologi samt prova på att spela olika musikinstrument själv. Barnet får också tillverka egna, enkla instrument. Upplevelser och sinnesintryck fås genom inbjudna artister, konserter och föreställningar. Drama, teater och dans Barnets improvisationsförmåga ligger som grund för aktiviteten. De vuxna uppmuntrar barnet att uttrycka känslor, inlevelse och empati samt att använda fantasi. Barnet får agera fritt och/eller enligt instruktioner. Barnet kan t.ex. medverka i skådespel och drama, använda handdockor, masker och teaterkostymer eller bordsteater. De vuxna kan t.ex. läsa sagor och dikter och barnet lyssnar aktivt för att sedan hitta på egna sagor. Barnet får öva sin balans och kroppsbehärskning genom olika dansformer och enkel koreografi samt bekanta sig med olika dansformer så som t.ex. traditionella ringdanser. Bildkonst och handarbete Alla sinnen och många olika material används då barnet skapar och uttrycker sig kreativt - målar, tecknar, ritar, kalkerar, arbetar med lera, bygger och konstruerar. Barnet får möjlighet att bekanta sig med och använda olika redskap på rätt sätt och de vuxna betonar lämplig materialanvändning och - återanvändning. Barnet får också öva handens finmotorik genom att syssla med enklare hantverk så som att sy och snickra. Den pedagogiska miljön kan bjuda på allt från återanvändningsmaterial och konstmaterial till naturen och konstutställningar. 21

23 Barnet övar sig i att tolka visuella uttryck genom att bekanta sig med olika slags bilder inom konsten, i omgivningen och i olika medier. För att väcka intresse hos barnet anknyts bilderna till barnets eget liv och dess kulturella identitet. Tillsammans med barnet betraktar personalen också barnets egna bilder, konstverk, skulpturer och uppmuntrar barnet att tolka bilderna och berätta om sina tankar kring dem. 5.4 Historisk- samhällelig inriktning Kännedom om sin närmiljö och sina rötter stärker barnets självkänsla och bidrar till skapandet av identitet. I samarbete med barnens familj och sakkunniga i omgivningen bekantar sig barnen med sin närmiljö och olika sätt att leva. Barnens delaktighet i planering, förverkligandet och utvärdering av verksamheten genomsyrar verksamheten och stöder för sin del barnen att växa till medborgare. INNEHÅLL Nu och då Den historiska förståelsen med små barn konkretiseras i egen historia: vem är jag och vilka medmänniskor jag har i mitt liv? Vad gjorde jag igår eller senaste sommar? Frågor gällande boendet, olika generationer och yrken är också väsentliga då barn reflekterar över sin egen historia och vårt samhälle. Äldre människornas kunnande i omgivning som t.ex. far- och morföräldrar kan användas för att få en inblick i äldre tiders händelser och dess betydelse för barnets vardag här och nu. Dagens aktuella händelser behandlas tillsammans utgående från barnens intresse. Esbo Barnet bekantar sig med Esbo i nutid och då tid baserat på olika händelser, berättelser, föremål och besök till olika platser i närmiljön. Lokala traditioner och växelverkan med närmiljön t.ex. bibliotek och museer är delar av dagvårdens verksamhet. Kultur Barnet får medverka i festligheter och högtider som ordnas i anslutning till finlandssvensk kultur och tradition samt övriga kulturer i barngruppen. 5.5 Religion, livsåskådning och etik Samarbete, fredsvilja, ansvarskänsla, respekt och internationalism är bärande principer för fostran i religion, livsåskådning och etik i dagvården. Barnen får reflektera över egna tankar och upplevelser i anslutning till världsåskådning och identitet Den etiska fostran ger redskap för barnet att möta olika händelser och hantera situationer i social samverkan. Barnet får stöd för att utveckla omsorg, hänsyn och ansvar för sig själv och sin närmaste omgivning. I gruppen diskuterar personalen och barnen om vad som är rätt och fel, vad vänskap är, hur man behandlar sina medmänskor. Det poängteras att alla är lika värda. Barnet får en uppfattning om hur jaget och omgivningen påverkar varandra. Personalens förebild i olika situationer om etisk behandling är betydelsefullt med tanken på barnets etiska tillväxt. Religionsfostran i dagvården är verksamhet som baserar sig på kyrkoåret och dess högtider. Verksamheten innehåller inte konfessionella element eller utövande av religion. Religionsfostran ger barnet stöd för att skapa sig en identitet och färdigheter att konfronteras med religiösa teman. Religionen fungerar på många sätt även som en förmedlare av kultur och allmänbildning. 22

24 Principerna för religionsfostran för det enskilda barnet diskuteras tillsammans med barnets vårdnadshavare i samband med uppgörandet av plan för barnets lärande. Fester och traditioner från olika religioner/livsåskådningar, som finns representerade i barngruppen, beaktas i verksamheten. Vårdnadshavare ombeds årligen ett skriftligt samtycke till att barnet får delta i olika kyrkliga tillställningar. För de barn som inte deltar i dessa tillställningar ska ordnas annan planerad verksamhet. INNEHÅLL Dialog & diskussion Barnen uppmuntras till att fråga och reflektera kring olika etiska frågeställningar. I planeringen reserveras tid för diskussion om de centrala värde-, norm- och moralfrågor som t.ex. rättvisa, empati, etiska normer i det finländska samhället och respekt. Likaledes utnyttjas alla spontana situationer i vardagen som erbjuder möjliget till dialog. Barnens egna funderingar beaktas och bemöts av personalen. Olika seder och bruk De olika religioner och livsåskådningar som finns representerade i barngruppen och till dem hörande fester och högtider skapar grunden för planeringen. Vårdnadshavarnas och andra sakkunnigas kunnande kan tas till vara i planeringen och förverkligandet av verksamheten. Mål och innehåll för eventuellt samarbete med församlingen definieras enhetsvis i läsårsplanen utgående ifrån gemensamma principer inom dagvården i Esbo. 23

25 Enhetens egna anteckningar: 24

26 6 FOSTRINGSGEMENSKAP I DAGVÅRDEN Fostringsgemenskap betyder att vårdnadshavare och personal tillsammans arbetar mot målen för vård, fostran och lärande. Vårdnadshavares och personalens kunnande och erfarenheter förenas för att skapa de bästa förutsättningarna för barnets välmående, trivsel och lärande i dagvården. Fostringsgemenskap förverkligas både med syfte att främja det enskilda barnets utveckling och barngruppens välmående som helhet. Hörnstenarna i en fungerande kommunikation mellan parterna i fostringsgemenskapen är aktivt lyssnande, tillit, respekt och dialog. 6.1 Fostringsgemenskap med barnets hem Vårdnadshavarna har i första hand ansvar för barnets fostran. De känner sitt barn bäst. Personalens roll är att stöda vårdnadshavarna i fostringsuppgiften med sin professionalitet och sina insikter i barnets fostran. Personalen ansvarar för att skapa och upprätthålla en fostrande gemenskap och ett öppet samarbete. Öppenhet, ömsesidigt förtroende och respekt är grunden för ett konstruktivt samarbete. Vårdnadshavares delaktighet i dagvården möjliggörs genom att personalen är lyhörd för vårdnadshavares tankar och åsikter. En god fostringsgemenskap gynnar även barnets delaktighet. Personalen diskuterar med vårdnadshavare om hur fostringsgemenskapen ska organiseras på ett sätt som båda parterna är överens om. Fungerande kommunikation i form av daglig kontakt, telefonsamtal, samtal kring dagvårdsavtal och plan för barnets lärande, föräldrakvällar och olika evenemang är en naturlig del av vardagen. Kommunikationen med vårdnadshavarna sker både muntligt och skriftligt. Vid eventuella meningsskiljaktigheter mellan personal och vårdnadshavare diskuteras ärendet mellan de parter som är berörda. Under början av höstterminen arrangeras en föräldrakväll där läroplanen för vård, fostran och lärande samt enhetens verksamhet presenteras. Personalen diskuterar regelbundet med vårdnadshavare om verksamheten samt barnets växande och lärande. Vårdnadshavarna erbjuds tillfällen att diskutera sitt barns utveckling och framsteg då Plan för barnets lärande uppgörs och uppföljs. Med fyraåringarnas vårdnadshavare kan denna diskussion kopplas ihop med HYVE 4- diskussionen. Vid behov och med vårdnadshavarens samtycke samarbetar dagvårdspersonalen med övriga sakkunniga t.ex. inom specialdagvård eller social- och hälsovården. Vårdnadshavare har möjlighet att besöka dagvårdsplatsen innan barnet börjar i dagvården och delta i verksamheten i mån av möjlighet sedan barnet börjat i dagvården. Med tanke på barnet och verksamheten är det bra att vårdnadshavare kommer överens med personalen om en lämplig tidpunkt. Vårdnadshavare ska ha möjlighet att inverka på innehållet i enhetens verksamhet och delta i utvärderingen av den. Samarbetet med vårdnadshavarna ska också ge möjlighet till diskussion vårdnadshavarna emellan. I vår enhet förverkligas fostringsgemenskap med barnets hem på följande sätt: 25

27 6.2 Fostringsgemenskap i övergångssituationer Samarbete i dagvårdens början Målet för samarbete i dagvårdens början kan ses ur tre olika perspektiv: 1. Barnets perspektiv: målet är att barnet bekantar sig med personalen och de andra barnen samt byggnaden, gården, rutiner och verksamheten för att öka barnets känsla av trygghet. 2. Vårdnadshavarnas perspektiv: målet är att vårdnadshavarna blir bekanta med personalen, har möjlighet att berätta om sitt barn och diskutera om olika arrangemang samt lär känna vad som händer under dagen. Vårdanadshavarna får svar på sina frågor och kan känna sig trygga med att lämna sitt barn till dagvården. 3. Personalens perspektiv: målet är att personalen lär känna barnet och vårdnadshavarna samt att det skapas en dialog mellan vårdnadshavare och personal. Personalen har tid att svara på vårdnadshavarnas frågor samt möjlighet att se hur vårdnadshavaren fungerar med sitt barn i olika situationer. Personalen får information av vårdnadshavarna för att kunna planera dagvården så att den beaktar barnets behov och familjens önskemål. Gemensamma riktlinjer för inledning av dagvård Dagvårdspersonalen ansvarar för att varje barn med sina vårdnadshavare får en god introduktion i dagvårdens verksamhet, s.k. mjuklandning i verksamheten. Då vårdnadshavarna första gången besöker dagvårdsplatsen görs en överenskommelse om hur bekantningsperioden genomförs. Om ett besök inte är möjligt kommer personalen överens med vårdnadshavaren om bekantning av verksamheten på ett annat sätt. För bekantning i dagvårdens vardag rekommenderas en period på ca 1-2 veckor. Speciellt barn under 3 år kan behöva en längre bekantningsperiod. Perioden byggs upp enligt barnets och vårdnadshavares behov samt utgår ifrån helhetssituationen på dagvårdsplatsen. Under den första tiden då barnet vistas i dagvården förs grundläggande samtal med vårdnadshavarna om barnets vanor, trivsel, växande och lärande för att personalen ska få kunskap om och förutsättningar för att uppmärksamma barnets individuella behov. Dagvårdsplatsen utser för varje barn skilt en person som ansvarar för mjuklandningsperiodens förverkligande och är den huvudsakliga kontakten med vårdnadshavarna under mjuklandningen. Då vårdnadshavaren känner tillit till personalen och är trygg med att lämna barnet i dagvården har det en positiv inverkan på barnet. Barnet deltar i gruppens verksamhet under bekantningsperioden, men det är huvudsakligen vårdnadshavarna som tar hand om sitt barn i dagvården under bekantningsperioden. Det är först när vårdnadshavarna inte är närvarande som personalen tar över ansvaret. Som stöd för samarbete i dagvårdens början finns gemensamma dokument som vårdnadshavaren ska fylla i. Personalen på barnets blivande dagvårdsplats ansvarar för att vårdnadshavarna får dessa dokument och går igenom de ifyllda dokumenten tillsammans med vårdnadshavare i dagvårdens början Samarbete vid övergång till annan grupp eller till förskola När barnet flyttar från en grupp till en annan eller från dagvård till förskola, hålls ett överlåtelsemöte mellan personalen i de bägge grupperna med vårdnadshavares samtycke. Nödvändig information för att anordna dagvård/förskoleundervisning för barnet överförs med syfte att stöda den mottagande personalens beredskap att ta emot barnet och att skapa kontinuitet i verksamheten. Vid 26

28 överlåtelsemöten som gäller ett barn i behov av stöd deltar vårdnadshavare och vid behov personal inom specialdagvården och andra sakkunniga. Då barnet byter dagvårdsgrupp eller dagvårdsenhet får barnet och vårdnadshavare information om den nya gruppens verksamhet och förfaringssätt. Barnet och vårdnadshavare erbjuds möjlighet att besöka den nya gruppen i förväg. Med vårdnadshavarnas tillstånd kan planen för barnets lärande samt en eventuell tilläggsbilaga (habiliteringsplan) överföras till följande grupp. Då barnet flyttar till dagvård eller förskoleundervisning i annan kommun ges en kopia på plan för barnets lärande till vårdnadshavare som ansvarar för överföringen av information till den nya dagvårdsplatsen/förskolan. Originalen sparas på enheten i enlighet med arkivbildningsplanen. I vår enhet följs följande principer för att inleda dagvård: a) Efter att familjen har bekräftat att de tar emot dagvårdsplatsen kontaktas familjen b) Vid första besök c) Då bekantningsperioden börjar d) Under bekantningsperioden e) Vid byte av dagvårdsgrupp eller enhet 6.3 Den mångprofessionella fostringsgemenskapen på dagvårdsplatsen Personalen inom dagvården samt de övriga sakkunniga som arbetar med barnen och deras vårdnadshavare bildar en mångprofessionell fostringsgemenskap. Det betyder att vars och ens kunnande och erfarenheter förenas för att skapa de bästa förutsättningarna för att främja välmående, trivsel och lärande. Inom dagvården arbetar personer med olika yrkesroller, bl.a. barnträdgårdslärare, barnskötare, specialbarnträdgårdslärare, assistenter, familjedagvårdare och gruppfamiljedagvårdare. Uppgifter och ansvar i arbetet varierar mellan de olika yrkesgrupperna, men alla som arbetar i dagvårdsenheten har ansvar för alla barn i gemenskapen och ska värna för barnens växande, lärande och hälsa. Detta förverkligas genom att fostringsgemenskapen sörjer för, följer upp och utvärderar välbefinnandet och lärandet på hela dagvårdsplatsen, i enskilda grupper samt hos det enskilda barnet. Till hela personalen hör att delta i enhetens läroplansarbete och andra pedagogiska diskussioner för att skapa en gemensam förståelse om dagvårdens mål och implementering av läroplanens innehåll i vardagen. Under ledning av daghemsföreståndaren utvärderas och utvecklas enhetens verksamhet och verksamhetskultur samt grunduppgifter och strukturer för samarbete klargörs. Ingen av dessa är statiska utan lever i tiden utgående från rådande omständigheter. Var och en har ansvar att bidra till det gemensamma arbete samt att följa de gemensamma riktlinjerna. Inom familjedagvården behandlas dessa ärenden tillsammans på de gemensamma träffarna för familjedagvårdarna i ledning av familjedagvårdsledaren. 27

29 6.3.1 Teamet De personer på dagvårdsenheten som jobbar med en specifik barngrupp bildar ett team. Teamet ska skapa en gemensam förståelse om hur den dagliga verksamheten ska byggas upp med tanken på den ifrågavarande barngruppen samt hur personalen ska arbeta tillsammans för att få vardagen att fungera. Barnträdgårdsläraren har det pedagogiska helhetsansvaret i teamet för planering, genomförande och utveckling av verksamheten i barngruppen, men hela teamet är delaktiga i processen. Teamansvarig i ett gruppfamiljedaghem är barnskötaren. Var och ens kunskap används då verksamheten planeras och förverkligas. Vid behov kompletteras teamets kunnande med hjälp av någon kollega i enheten eller av någon annan sakkunnig. Teamet planerar tillsammans hur observationer och spontana iakttagelser om barnets växande och lärarnde dokumenteras samt hur dokumentationen sparas och används. Teamet respekterar barnets, dess vårdnadshavares och varandras erfarenheter och åsikter i sitt arbete, samt arbetar enligt rådande principer för samarbete. Teamet utvecklar sin inbördes växelverkan, kommunikation och välmående på arbetsplatsen. I teamet måste finnas ömsesidigt förtroende för att var och en kan utföra de uppgifter han eller hon enligt gemensamma överenskommelser ska ta hand om. Professionalitet genomsyrar allas sätt att arbeta. Teamet dokumenterar, utvärderar och utvecklar systematiskt sin verksamhet. Gemensamma diskussioner i teamet är också en ypperlig möjlighet att få och ge feedback, dela med sig sitt kunnande och lära sig nytt. Utöver det upprätthåller och utvecklar personalen sin kunskap inom den egna yrkesroll genom att bl.a. delta i tillgänglig fortbildning. Det egna arbetet utvärderas och utvecklas kontinuerligt Pedagogens roll Pedagogens roll är att stödja barnets växande och lärande i enlighet med värdegrunden och principerna för vård, fostran och lärande i samarbete med barnets vårdnadshavare. En pedagog i dagvården är en person till vars arbetsuppgifter hör ansvar för vård, fostran och lärande. Pedagogen är medvetet och aktivit närvarande i barnets vardag och fungerar som förebild och modell för barnet. Pedagogen handleder och vägleder barnet i verksamheten och är känslig och lyhörd för barnets känslor och behov. Pedagogen ska väcka intresse och engagemanget hos barnet och kan motivera, uppmuntra och stöda barnet så att han eller hon lär sig nytt på ett lekfullt sätt. Det enskilda barnet och dess individuella behov för växande och lärande är i centrum för pedagogen, som samtidigt ser till att värna om gruppens välmående. Tillsammans med den övriga personalen i dagvården formar pedagogen den pedagogiska miljön, både inomhus och utomhus. 28

30 Den mångprofessionella fostringsgemenskapen förverkligas i vår enhet på följande sätt: a) Inom hela personalen b) Inom teamet c) Med den konsultativa specialbarnträdgårdsläraren d) Med övriga sakkunniga Samarbete med andra aktörer Verksamheten präglas av ett mångsidigt samarbete med olika aktörer, både inom staden och med övriga samarbetspartners. I vår enhet samarbetar vi med följande aktörer och de gemensamma målen för samarbetet är: Enhetens egna anteckningar: 29

31 7 Principer för uppgörande av plan för barnets lärande I dagvården ska barnet ges möjlighet att utgående från sina individuella förutsättningar växa och lära sig. Plan för barnets lärande är personalens arbetsredskap som stöder planering och förverkligandet av verksamheten så att den stöder varje barns vård, fostran och lärande i gruppen. Planen för barnets lärande stöder personalen också i utvärdering av verksamheten och uppföljning av det enskilda barnets utveckling. I den svenskspråkiga dagvården i Esbo används en gemensam Plan för barnets lärande 0-5 år. Planen är individuell för varje barn. För att kunna göra och följa upp en Plan för barnets lärande behöver personalen kunskaper om barns olika utvecklingsskeden samt dokumentation av systematiska observationer och kontinuerlig uppföljning av barnets utveckling. Det språkliga observationsschemat används bland annat som stöd för uppgörande av Plan för barnets lärande. Vid uppgörande av plan för barnets lärande utgår man från barnets styrkor och innehållet tar fasta på att iaktta barnets färdigheter. Planen görs upp av dagvårdspersonalen med ansvar för vård, fostran och lärande tillsammans med vårdnadshavarna på hösten. Vid behov deltar även andra sakkunniga i uppgörandet av planen. På våren uppföljs barnets utveckling och förverkligandet av de gemensamma överenskommelserna tillsammans med barnets vårdnadshavare. Uppföljningen och utvärderingen antecknas i planen. Barnet kan delta både i uppgörandet av planen och i uppföljning av den. Om barnet börjar i dagvård i mitten av verksamhetsåret görs planen upp några månader efter dagvårdsstarten. Tidpunkten för uppföljningen definieras samtidigt då planen görs. Barnets vårdnadshavare fyller i sina iakttagelser om barnet i planen samt hjälper barnet att fylla i barnets egen sida. Planen returneras till dagvårdspersonalen innan den gemensamma diskussionen så att personalen har möjlighet att förbereda sig för samtalet. En av pedagogerna går tillsammans med vårdnadshavare igenom iakttagelserna om barnet och kommer överens om tyngdpunkter kring barnets vård, fostran och lärande. Efter diskussionen med vårdnadshavare behandlas planen i teamet. En noggrannare beskrivning av processen för uppgörande av Plan för barnets lärande finns beskrivet i stödmaterialet. Plan för barnets lärande som uppgjorts för barnet överlåts med vårdnadshavares godkännande till en följande dagvårdsplats/förskolan. Enhetens egna anteckningar: 30

32 8 Stöd för växande och lärande Varje barn ska bli accepterat, respekterat och bekräftat som det är. Barn i behov av stöd behöver särskild uppmärksamhet inom ramen för rätten till jämlik dagvård. Individuellt anpassade pedagogiska lösningar och metoder samt stödåtgärder är avgörande för en fungerande vardag. En för barnet lugn och välanpassad miljö som präglas av kontinuitet och regelbundenhet, och där stödåtgärder och upprepade övningar genomsyrar verksamheten, möter bäst det enskilda barnets behov. En välplanerad och genomtänkt verksamhet med systematisk uppföljning ger förutsättningar för att utveckla och upprätthålla en god dagvård för barn i behov av stöd. Pedagogisk medvetenhet och ett helhetstänkande hos personalen i dagvården är utgångspunkten för lyckat genomförande av olika stödåtgärder. Barnträdgårdsläraren har det pedagogiska ansvaret i gruppen, men hela arbetsteamet samarbetar och stöder barnens utveckling och välmående. Om någon eller några av barnen har beviljats assistent som stöd är det den teamansvariga som handleder assistenten i arbetet. Assistenten stöder barnet/barnen i att delta i verksamheten och att få erfarenhet av att höra till och fungera i grupp. Assitenten medverkar i barngruppen som en av de personer som handhar vård och fostran av barnet, men är inte i ansvarsposition. Barn i behov av stöd bemöts med lösningar både på gruppnivå och på individnivå samt i den pedagogiska miljön genast då ett behov uppstår. Personalen är barnets viktigaste stöd i dagvården. Den pedagogiska sakkunskapen liksom personalens samarbete i att upptäcka behov av stöd och att planera samt att genomföra stödet är centralt. Då oro för ett barns växande och lärande uppstår ska personalen direkt ta upp sin oro med barnets vårdnadshavare. Personalen samarbetar med barnets vårdnadshavare då behovet av stöd bedöms samt då stödet planeras och genomförs. Vårdnadshavare ska få information om stödåtgärderna samt möjlighet att ge sin syn på att stödet genomförs. Barnets delaktighet i processen ska även beaktas. Inom dagvården uppmärksammar personalen varje enskilt barn och iakttar utveckling och eventuellt behov av stödåtgärder. Barnets stödåtgärder byggs upp av personalen i dagvården tillsammans med konsultativ specialbarnträdgårdslärare. En konsultativ specialbarnträdgårdslärare besöker dagvårdsplatsen regelbundet och övriga sakkunniga kan konsulteras vid behov. Dagvårdsspersonalen ber om lov av barnets vårdnadshavare ifall konsultativas besök gäller ett specifikt barn. Vid behov planeras och genomförs stödet i form av ett yrkesövergripande samarbete. För att stöda varje barns växande och lärande görs en Plan för barnets lärande upp individuellt för varje barn. För barn i behov av stöd uppgörs en habiliteringsplan som är en tilläggsbilaga till Plan för barnets lärande. Behovet av stöd kan vara kortvarigt eller av mer bestående karaktär. Genom individuella stödåtgärder strävar man till att göra det möjligt för ett barn i behov av stöd att delta i verksamheten och fungera i gruppen tillsammans med de andra barnen. Närmare beskrivning av uppgörande av Plan för barnets lärande och habiliteringsplan som tilläggsbilaga finns i Handboken för ordnandet av stöd och elevvård. 8.1 Pedagogiska stödåtgärder Den pedagogiska miljön och verksamheten planeras utgående från gruppens och det enskilda barnets behov för att kunna genomföra verksamheten ändamålsenligt. Genom observation och dokumentation av barnets utveckling synliggörs barnets förutsättningar och behov. Verksamheten byggs upp i enlighet med barnens individuella behov och barngruppens behov och mål. De pedagogiska stödåtgärderna används flexibelt i den dagliga verksamheten. 31

33 De pedagogiska stödåtgärderna bör vara fast förankrade både i dagvården och i hemmet så att barnets viktigaste omgivningar stöder varandra i utvecklingen. Personalen i dagvården samarbetar med barnets vårdnadshavare då oro för ett barn väcks, då behovet av stöd bedöms samt då stödet planeras, genomförs och följs upp. Differentiering Att differentiera är det främsta sättet att beakta skillnader mellan barnen. Differentiering betyder att personalen ändrar vägen för att nå målet, d.v.s. själva målsättningen ändras inte. Genom att differentiera verksamheten ges barnen lämpliga utmaningar och erfarenheter av att lyckas samt möjligheter att växa och lära sig i enlighet med egna styrkor och utmaningar för utveckling. De tre viktigaste dimensionerna i differentieringen har att göra med omfattning, djup och tempo. Differentieringen kan gälla innehåll, de material och de metoder som används, arbetssätten, antalet aktiviteter och den tid som anslås för dem samt den pedagogiska miljön. Också metoder för självvärdering och respons kan differentieras. Övningar som stöder den sociala kompetensen Social kompetens innefattar de kunskaper, färdigheter, värderingar och den motivation som behövs för att kunna samspela med andra. Målet med övningar i social kompetens är att stärka barngruppens positiva egenskaper och hjälpa barnen finna sätt att fungera tillsammans. Övningar i social kompetens stärker det enskilda barnets möjligheter att utveckla en sund självkänsla och beakta andra. Social kompetens kan stödas genom medvetet arbete med färdigt utarbetade program. De vuxnas roll som modell för socialt samspel i vardagen är av avgörande betydelse. Kommunikation och olika kommunikationsmedel Personalen ska målmedvetet kommunicera med barnen i den dagliga verksamheten och vara tydlig i sin kommunikation samt beakta barnets språkliga utvecklingsnivå. För att hjälpa barnen att förstå och fungera i barngruppen ska personalen t.ex. fundera på sina ordval och sitt röstläge. Barngruppens eller enskilda barns specifika behov för växande och lärande kan stödas genom att använda olika kommunikationsmedel. Bilder och tecken som stöd ger trygghet och visualiserar verksamheten. Flexibla arrangemang För att bygga upp en fungerande vardag behövs flexibla lösningar gällande delning av gruppen samt dagens struktur. Speciell uppmärksamhet fästs vid de dagliga rutinerna och arrangemangen kring dem, t.ex. så att övergångssituationer blir smidigare och långa väntetider minimeras Smågruppsverksamhet Verksamhet i mindre grupper ger möjlighet att bättre uppmärksamma och stöda det enskilda barnets behov. Arbete i mindre grupper genomsyrar hela verksamheten. De övriga stödåtgärderna inom dagvården är: - Assistent som stöd - Resursbarnträdgårdslärare som stöd - Placering i integrerad/förminskad dagvårdsgrupp - Stödtjänster inom social- och hälsovårdssektorn - Placering på flera barns plats En närmare beskrivning av dessa stödåtgärder och processerna finns i Handbok för ordnandet av stöd och elevvård. 32

34 Enhetens egna anteckningar: 9 Utvärdering och utveckling av dagvården Syftet med utvärdering av dagvården är att stödja utvecklingen av verksamheten och förbättra förutsättningarna för vård, fostran och lärande. Läroplanens mål, innehåll och riktlinjer för dagvården utgör grunden för utvärdering. Utvärdering planeras och genomförs systematiskt med hjälp av mångsidiga metoder. Resultaten och tolkningar av dem diskuteras och används för att fortlöpande förbättra kvaliteten i dagvården. Utvärdering sker på olika nivåer; nationellt, inom kommunen, inom resultatenheten, inom dagvårdsenheten mm. Personalens självvärdering ingår i utvärderingens helhet. Med hjälp av regelbunden självvärdering får personalen möjlighet att med jämna mellanrum stanna upp och utvärdera sitt arbete. Centralt i självvärderingen är den verksamhet som barnen berörs av. Därtill granskas verksamhetsstrukturerna (t.ex. dagsrytm och teamarbete). Som en del av självvärderingen erbjuds också barnen och vårdnadshavare möjligheter att delta i utvärdering både under verksamhetsåret och i slutet av det. Självvärderingen baserar sig på kontinuerlig observation och dokumentation av verksamheten i olika situationer. Personalen väljer metoder för dokumentationen som är ändamålsenliga för dem med tanke på självvärdering. Dagvårdens självvärdering ingår i modellen för fortlöpande förbättring. Modellen för fortlöpande förbättring innebär systematisk granskning, utvärdering och utveckling av den egna insatsen som en del av arbetet i vardagen. Där ingår reflektion kring grundvalen för de egna handlingssätten bl.a. vad vår grunduppgift är, varför vi gör som vi gör, skulle något annat sätt kanske skulle vara mer ändamålsenligt och ge bättre resultat. Fortlöpande förbättring börjar med att personalen genom självvärdering söker och väljer ut utvecklingsobjekt. Fortlöpande förbättring är också utveckling i mindre skala av den anställdas eget arbete i vardagen. Den gör det möjligt att upprätthålla välbefinnandet i arbetet och de anställdas yrkesmässiga utveckling. Att utveckla verksamheten är ett gemensamt ansvar för alla anställda. Fokus ligger på det som personalen själv kan påverka. Med hjälp av fortlöpande förbättring är det möjligt att ingripa i missförhållanden som upptäcks, men också ytterligare förstärka befintliga styrkor. De gemensamma målen för utveckling definieras i verksamhetsplan och resultatet av självvärdering rapporteras per verksamhetsår i en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen innehåller en bedömning av hur målen uppnåtts utgående från de mål enheten satt upp för sin verksamhet. I kvalitetsredovisningen dokumenteras styrkor och utvecklingsområden. 33

35 Daghemsföreståndaren/familjedagvårdsledaren har ansvar för att kvalitetsredovisningen görs och tillställs resultatenheten. I vår enhet använder vi följande metoder för självvärdering: Enhetens egna anteckningar: 34