NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010

Transkript

1 NORRBACKA FÖRSKOLOR HEMVIST LJUS SPRÅKPEDAGOGISK ARBETSPLAN 2010 Skutansförskola ~ 1 ~

2 Övergripande tema Arlanda - närmiljön Under läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta med tema Arlanda, det kommer genomsyra all vår verksamhet. Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder (Läroplan för förskolan). MÅL: Alla barn har en plats och ett värde i gruppen. Alla barn känner sig stolta över sig själva och sin familj och känner glädje i att hjälpa andra. Vi pedagoger har handledning med områdets specialpedagog för att utveckla vårt arbete med likabehandlingsplanen. På vår genusvägg sitter en tavla med barns rättigheter utifrån FN:s barnkonvention som vi använder i våra samtal om kamratskap och känslor. Vi pedagoger har handledning av Tal och specialpedagog, Autismcenter och Psykolog partner Banyan för vårt arbete med BBSS. Vi pedagoger visar att vi tycker om barnen varje dag, med kramar, snälla ord tydlig vägledning. Det finns alltid ett knä att sitta i när man behöver. Vi pedagoger arbetar utifrån vägledande samspel. Vi utgår från de tre olika dialogerna i vårt förhållningssätt med barnen. Vi pedagoger ser till att alla har/får ett talutrymme i gruppen. Att barnen lyssnar på varandra och får träning i att vänta på sin tur. Barnen får hjälpa till och känna ansvar för vardagssysslorna på avdelningen. ~ 2 ~

3 Vi pedagoger uppmärksammar och bekräftar barnens hjälpsamhet, vilja att utveckla ett positivt förhållningssätt för att nå en känsla av, jag kan, vill, vågar och duger som jag är. Pedagogerna använder husmodellen från likabehandlingsplanen för att förebygga kränkande behandling. Målet är att vi lever på lika villkor. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk..(läroplan för förskolan). MÅL: Barnen kommunicerar med glädje och använder sig av många olika uttryckssätt Alla vardagliga situationer tas tillvara för att ge barnen utmaningar och språklig stimulans. Vi använder många kommunikationssätt för att förstå varandra, t.ex. tal, bilder, konkret material, kroppsspråk, teckenkommunikation och PECS. I morgonsamlingen får barnen förståelse för dagens innehåll med bilder, ordbilder och tecken som stöd. Vi har ett samarbete med biblioteket i Märsta centrum, projektet Läslust. Det innebär att vi har barnböcker från biblioteket som vi lånar ut till föräldrar och barn för att uppmuntra föräldrar att läsa för sina barn. Det finns böcker på barnens modersmål. I lärstunden utgår vi från den meningsskapande och utvidgande dialogen. Med entusiastiska pedagoger hjälper vi barnen att få ett gemensamt fokus utifrån det tema/aktivitet som pågår. I lärstunden ingår även sånger rim och ramsor, minnes- och koncentrationslekar allt med inspiration från boken Språklust. Varje dag efter lunch gör vi munmotoriska övningar. Vi tar tillvara barnens egna idéer om nya övningar. Vi har högläsning varje dag. Vi påbörjar en läroberättelse varje höst som vi sedan slutför under våren. Den består av en gemensam del som beskriver genomförda aktiviteter och en individuell del. ~ 3 ~

4 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang (Läroplan för förskolan) MÅL: Barnens dag är fylld av samtal kring matematik som ger barnen utmaningar och utvecklar förståelse för ovanstående Barnen erbjuds olika material och tekniker för att utveckla sin förmåga att bygga, skapa, lägga pussel och konstruera. Med talraden 0-10 på olika sätt. Vi har matematikburkar. Vi använder matematiska symboler, som plus, minus och olika geometriska former tillsammans med barnen. Vi pedagoger benämner och utvidgar den matematik som finns i barnens vardag, t.ex. här har vi ett helt äpple, vad får vi när jag delar den? Och om jag delar den ytterligare en gång? Varje dag i lärstunden får barnen orientera sig i tid och rum. Vi pratar om igår, idag och imorgon. Var kan du hitta bestick? Besticken ligger i andra kökslådan uppifrån. Klockan mm. Leka lekar som t.ex. gömma nyckel, fågel fisk eller mittemellan. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur (Läroplan för förskolan) MÅL: Barnen följer årstidens växlingar och får uppleva olika former av kretslopp Vi har en naturruta med ett träd i barnens närmiljö där vi kan följa årets skiftningar, trädets kretslopp och djurlivet däromkring. Barnen samlar naturmaterial i skogen och på ängen runt vår naturruta som kan användas i skapande och för att bygga en naturalie. Tillsammans med Norrbacka förskola, Lyan och Dagbarnvårdarna arbetar vi med utbildningen Hitta Vilse där man undervisas i hur man gör när man kommit vilse, för alla barn 5-år. ~ 4 ~

5 MÅL: Barnen experimenterar kring vatten, luft och ljus Under hösten får alla pedagoger utbildning i NOT-lådor (Natur Och Teknik-lådor). Med kompetenta och engagerade pedagoger som vill och vågar forska tillsammans med barnen. Vi ökar barnens kompetens inom naturvetenskap genom experiment och forskande. Till vår hjälp har vi bl.a. Lillteknis och böckerna Naturvetenskap i förskolan och Barn och naturvetenskap. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. (Läroplan för förskolan) MÅL: Vuxna tillför material och idéer till lek och aktivitet så att utveckling sker hos barnen i en miljö som väcker lust till lek Barnen har möjlighet att röra sig allsidigt i leken inomhus och utomhus varje dag. Barnens inomhusmiljö utformas och omformas kontinuerligt så att barnen inte kan låta bli att leka och lära. Barnen lär sig i alla vardagliga situationer i leken med de andra barnen. Turtagning, att lyssna på varandra och socialt samspel. Barnen lär sig traditionella lekar, t.ex. Björnen sover, Kom alla mina barn. Två dagar i veckan har vi levande verkstäder (eget valt namn utan koppling till specifik pedagogik) i form av, Bygg och konstruktion, Ateljé och skapande och Utomhuspedagogik. Barn och pedagoger ifrån hemvisterna Luft och Ljus samarbetar då i grupper utifrån valt intresse. Varje pedagog har skärskilt ansvar för vald verksamhet. 5 åringarna på Skutan, Norrbacka och Lyans förskolor har gymnastik en gång i veckan. De tränar sin rörlighet, motorik, att ta instruktioner, prova på olika redskap och hålla ordning på sina kläder efter sin förmåga. 5 åringarna på Skutan, Norrbacka och Lyans förskolor har under våren skrivdans tillsammans för att utveckla öga handkoordinationen. ~ 5 ~

6 Barns inflytande Barnens behov och intressen bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Läroplan för förskolan). MÅL: Alla barn, föräldrar och pedagoger känner sig delaktiga, har inflytande och är nöjda över tiden på förskolan Vi har en aktivitetstavla där barnen själva bestämmer vad de ska leka med inne på avdelningen. Vi utformar inomhusmiljön med tanke på att skapa lugn och harmoni i barngruppen. På avdelningen deltar barnen i demokratiska processer där ett barn är en röst. Det kan gälla t.ex. val av aktiviteter. Vi lyssnar på barnen och följer med positivitet upp deras uttryck för olika val. Barnen är delaktiga vid förändring av den pedagogiska miljön, ute och inne. Vi gör dem även uppmärksamma på deras eget ansvar för miljö och material. Varje barn har en portfolio som hjälper dem att se sitt eget lärande och gör att både föräldrar och barn känner sig delaktiga. Vi synliggör barnens val och hjälper dem att känna sig trygga i sitt val. Vi uppmanar barnen att ta egna initiativ utifrån sina intressen. Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt (Läroplan för förskolan) MÅL: Föräldrarna är förtrogna med förskolans mål och innehåll och ser sitt barns utveckling och lärande Vi har fortlöpande samtal vid lämning och hämtning om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan, samt genomför föräldrasamtal med läroberättelse höst och vår. Alla barn är med på våra föräldrasamtal. Vi har ett föräldramöte på hösten och ett drop-in på våren för att nå samverkan med föräldrarna. Via mejl skickar vi ut informationsbrev till föräldrarna om vad som har hänt och kommer att hända på förskolan. ~ 6 ~

7 Vi använder dokumentation för att visa våra föräldrar vad vi arbetar med. Vi låter barnen använda dokumentationen som hjälpmedel när de berättar för föräldrarna vad de gjort och lärt sig, t.ex. digitalfotoram. Vi pedagoger använder pedagogisk dokumentation som ett verktyg för utveckling av verksamheten. Genom en enkät är föräldrarna delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Samverkan med förskoleklass MÅL: Barnen tycker det är spännande att börja förskoleklass och få nya vänner och de är väl förberedda för detta Vi formar vår verksamhet så att barnen känner sig väl förberedda på övergången till förskoleklass. När förskolan får information om övergång till förskoleklass meddelar vi föräldrarna detta. Vi vill skapa ökad trygghet genom den verksamhet som vi riktar speciellt till 5- åringarna. När man utökar sitt sociala nätverk känner man sig tryggare i nya situationer. Pedagogerna på Ljus: Ann-Louise, Anette, Britt-Marie, Camilla, Jenny och Solveig ~ 7 ~

8 Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör men först och främst förstå det han förstår Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom. Att äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Sören Kirkegaard ~ 8 ~