ARBETSPLAN VERKSAMHETSÅRET 2015/16 FÖRSKOLOR. Glanshammar. Ringblomman

Transkript

1 ARBETSPLAN VERKSAMHETSÅRET 2015/16 FÖRSKOLOR Glanshammar Ringblomman 1

2 Inledning I Glanshammarsområdet finns tre förskolor, Lillkyrka, Ringblomman och Rinkaby. Förskolorna leds av 2 förskolechefer. Förskole området är ett ca 225 kvadratkilometer stort område. Det kan innebära långa avstånd även till den mest närbelägna förskolan. Det bor drygt 3000 personer i området varav några både bor och arbetar här men de flesta har sina arbetsplatser i Örebro med omnejd eller i Arbogatrakten. Merparten av familjerna bor i villor eller på gårdar. Det finns bara ett fåtal hyreslägenheter i centrala Glanshammar. Området är segregerat till största del då nästan helt saknar kulturell mångfald. Barnantalet i de yngre åldrarna har ökat under de senaste åren då det har byggts många nya villor. Detta har medfört en ökad efterfrågan på barnomsorgsplatser. Förskolorna i Glanshammar tar tillsammans emot ca 240 barn under hösten 2015 och har en avdelning tom, som fylls i januari Vår syn på uppdraget Vårt uppdrag är att vara ett komplement till hemmet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I vår tolkning av uppdraget vill i lyfta fram vår syn på det kompetenta barnet som en jämbördig medlem av samhället. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Förutsättningar Antal medarbetare inom enheten är ca 60 inklusive personal som arbetar i köken och administrativ assistent. Enheten har ca 60% administrativt stöd assistent. Förskolorna har 20 % specialpedagog tillsammans. Vår budget uppgår till ca 24 miljoner. All personal i förskolan är med i olika ansvarsgrupper, som t.ex. ICDP, friskvård och IT. Där man pratar upplägg och strategier inom de olika områdena. På varje förskola finns det ett skyddsombud. Alla de här grupperna har regelbundna avstämningar som förskolechef deltar i. Dessutom finns det personer på varje förskola som har ansvar för inköp, någon som är kontaktperson för städning och någon för grönyteskötsel. All personal sköter sin lönerapportering med självservice via datorn och faktureringen sker också numera på elektronisk väg. Fakturorna hanteras av utvecklingsledare, kocken/kokerskorna, förskole assistent och förskolechef. All personal är också indelade i lärgrupper som träffas 1-2 ggr/termin där kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner sker. Förskolorna arbetar projektinriktat med pedagogisk dokumentation som verktyg. På varje förskola finns två utvecklingsledare. Dessa utgör, tillsammans med förskolechefer och förskole assistent, förskolans ledningsgrupp. Vi har tillgång till ett barnhälsoteam. Här finns en specialpedagog som vi delar med Glanshammars skola F-6. Vi har också 10% kurator och tillgång till psykolog vid behov. Vi har under läsåret konsultationsträffar med barnhälsan ca två träffar per termin på varje förskola, där finns möjlighet att diskutera pedagogers handlande och andra frågor kring föräldrar barn och pedagoger. Inga åtgärder som rör enskilda barn görs utan att 2

3 vårdnadshavarna har gett sitt medgivande. Specialpedagogen har förutom kontakt runt enskilda barn också handledning i arbetslagen vid behov. Lillkyrka förskola består av fyra avdelningar med plats för ca 63 barn. Avdelningarna är indelade i Sjöhästen 1-2 åringar, Sköldpaddan 2-3 åringar, 3-4 åringar Bläckfisken och Valen 4-5-åringarna. Det finns ett tillagningskök och ett större matrum i anslutning där de två stora avdelningarna äter. De yngsta barnen äter på sina avdelningar. Gården består till viss del av en skogsbacke. Skogen och en idrottsplats finns i nära anslutning till förskolan. Lokalerna är inte stora och de ser inte ut som traditionella förskoleavdelningar. Tanken är att man ska använda utemiljön i mycket stor utsträckning för att få en bra verksamhet för barnen. Ringblommans förskola består sedan hösten 2012 av två permanenta paviljonger där 1-2 åringar är Pärlan och Smaragden. Vidare finns Safiren Röd och Blå med 2-3 åringar. Rubinen 4 åringar. Diamanten har barn i 3 års ålder och Stjärnans avdelning består av 5 åringar. Ringblomman har ett kök där all mat tillagas från grunden och det jobbar en kock. Gården är anpassad för både stora och små barn. Rinkaby förskola är i fem olika hus varav ett är matsal. Med personal uppdelat i så många byggnader förlorar man en del samordningsvinster. Den ursprungliga förskolan, som i grunden är en vanlig enplansvilla har en avdelning Solrosen med 3 åringar. Rinkaby f.d. skola kallas för Stora lekhuset, där finns två avdelningar Tussilagon och Maskrosen med barn som är 1-3 år. Avdelningen Gullvivan är inrymd i en gammal kommunal bastu som är en liten paviljong på gården, dör är barnen 4 år. Smörblommans barngrupp vistas i församlingshemmet och är 5 åringar. Övervåningen i Stora lekhuset inrymmer en gymnastiksal samt arbetsrum för personalen. På gården i Rinkaby ligger ett hus som har både kök och matsal. Då köket inte är godkänt som tillagningskök så tillagas maten i Glanshammars skolkök och levereras till Rinkaby. Alla barnen äter i matsalen utom de yngsta som äter på sin egen avdelning. Utomhusmiljön är spännande med många möjligheter till lek och aktiviteter. Glanshammars förskolor har åldershomogena barngrupper i möjligaste mån. Det innebär att barnen får byta avdelning minst ett par gånger under sin vistelse på förskolan. Det är vanligast att en grupp barn byter avdelning samtidigt och att även någon av pedagogerna kan följa med. Flytten sker ofta vid höstterminens start. Det betyder att det för det mesta blir nya arbetslag varje höst. Förutom att det är en trygghet för barnen kan man märka ett förbättrat samarbete och stor förståelse mellan avdelningar på de olika förskolorna. Barngruppsstorlekarna på förskolan växlar beroende på lokalernas storlek mellan 10 barn upp till 34 barn. Området är segregerat då vi tyvärr saknar kulturell mångfald. Vi kommer därför tacksamt ta emot instegsjobbare som varvar arbete på förskola med skolan SFI. De är placerade på förskolan för att de har ett intresse för förskolan och för att träna svenska språket. Vi har goda erfarenheter av detta och har dessutom fått manliga representanter. 3

4 Arbetsplanen är ett levande dokument som regelbundet diskuteras på förskolans avdelningsplaneringar. På vår schemalagda planeringstid/reflektionstid tänker vi se till att arbetsplan och andra styrdokument hålls levande och får genomslag i vår verksamhet. För att nå målen i läroplanen använder vi oss av ett projektinriktat och utforskande arbetssätt. I slutet av läsåret gör personalen också en utvärdering av hur arbetet har gått och hur väl man har uppnått målen. Detta utgör underlaget för kvalitetsrapporten. Läs mer om förskolorna på t.ex. Samverkan sker mellan de olika personalgruppernas fackliga ombud och arbetsgivaren på både lokal och central nivå. I den lokala samverkansgruppen ses Glanshammars skola och förskolor som en enhet. 4

5 Normer och värden Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Så här gör vi På varje förskola upprättas en Trygghetsplan varje höst utifrån en kartläggnings som görs. Trygghetsplanen är ett levande dokument i verksamheten och finns med som punkt på alla avdelningsplaneringar. All personal arbetar utifrån ett förhållningssätt som grundar sig på ICDP Vägledande samspel. All personal får regelbunden kompetensutveckling i detta och varje förskola har minst en representant som ingår i områdets ICDP-grupp tillsammans med specialpedagog och förskolechefer. Personalen i arbetslaget har ett gemensamt syn-och arbetssätt och ett respektfullt förhållningssätt mot barn, föräldrar och varandra. Pedagogerna lägger stor vikt vid det dagliga samtalet det innebär bland annat att ta reda på vad barnen vill och att de känner att vi lyssnar till dem. Pedagoger arbetar med att i samspel med barnen handleda dem framåt i deras sociala, emotionella och språkliga utveckling. Leken är en viktig ingrediens där lär sig barnen samspel, turtagning och att behandla sin omgivning väl. Barnen lär sig att aktivt delta i att lösa konflikter handledda av pedagogerna. Det är viktigt att vara där barnen är och fördela sig i olika rum och på olika delar av gården. Pedagogerna försöker delar av dagen att vara smågrupper för att bekräfta och se barnens enskilda behov. Nya barn skolas in och några avdelningar har helt nya barngrupper så stor vikt läggs vid att få barn och föräldrar trygga. Detta anser vi är grunden för att kunna nå målen. Förskolan ska arbeta för en miljö som utmanar, väcker nyfikenhet, erbjuder tillgängligt/synligt material detta innebär att ständiga förändringar kan behöva ske i miljön. Vi har ett gemensamt synsätt och ansvar för vår inne och ute miljö, saker och kläder och uppmuntrar barnen att delta och ta eget ansvar. Utvärdering kommer att ske under en planering/ reflektion i oktober november. 5

6 Utveckling och lärande Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, f orm, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 6

7 Så här gör vi På varje förskola finns varje vecka tid avsatt för reflektion och pedagogisk dokumentation. Denna tid sker oftast i arbetslagen. Arbetsplanen är ett dokument som regelbundet diskuteras och utvecklas på förskolans avdelningsplaneringar. På vår schemalagda planeringstid/reflektionstid tänker vi se till att arbetsplan och andra styrdokument hålls levande och får genomslag i vår verksamhet. För att nå målen i läroplanen använder vi oss av ett projektinriktat och utforskande arbetssätt. Projektinriktat/ utforskande arbetssätt Glanshammars förskolor Att arbeta projektinriktat innebär för oss att vi fördjupar oss i ett ämnesområde, stort eller litet, under en kortare eller längre tid. Vi börjar med att ta reda på vad barnen är intresserade av genom att observera. Utifrån det reflekterar vi tillsammans över vad vi vill utmana barnen och oss pedagoger vidare i. Valet av projekt utgår alltid ifrån barnens tankar, funderingar, erfarenheter och intressen. I projekten får varje barn delta på sitt sätt och utifrån sina förutsättningar. När vi startar ett projekt så vet vi aldrig vart vi kommer att hamna eller hur det kommer att bli. Under processens gång, där barnen visar oss vägen, reflekterar vi över hur vi kan utmana dem vidare i projekten. Det är inte målet som är det viktiga utan processen. I projekten letar vi inte efter sanningar och det finns inga rätt eller fel. Barnen ges möjligheter att utforska sin omvärld i samspel med andra och får prova sina egna teorier. Barnen får möjlighet att undersöka och uttrycka sig på olika sätt genom sång, dans, musik, drama, bild, bygg och konstruktion, teknik, skrift, matematik, naturkunskap osv Miljön Den pedagogiska miljön på förskolan är för oss viktig för att ge barnen möjligheter till lek, utforskande. Genom att observera barnens lek och val av miljöer kan vi sedan i reflektionen fundera över hur och vad vi kan utveckla i miljön som utmanar/stimulerar barnen vidare. Pedagogisk dokumentation För att säkerställa vår verksamhet och att vi lyssnar på barnen så använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen är en process där vi pedagoger tittar både bakåt och framåt. Vi observerar, reflekterar och dokumenterar tillsammans med barnen. Den ger barnen en möjlighet att följa och förstå sin egen lärprocess. Som en hjälp när vi reflekterar och dokumenterar så använder vi oss av web-verktyget Unikum. På avdelningsplaneringarna används mallen Avdelningsplanering. Utvärderas januari-mars 7

8 Barns inflytande Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed så möjlighet att påverka in situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delat i olika former av samarbete och beslutsfattande. Så här gör vi Vi arbetar utifrån att barnen ges utrymme att uttrycka sig och förmedla vad de vill och vad de känner. Samtalet är ett viktigt del i hur jag är som pedagog mot barnen, detta innebär för oss: o Är närvarande o Inte ger tillsägelser utan förklaringar o Sätter oss i barnens höjd o Lyssnar på barnen och ta oss tid och är koncentrerade på samtalet o Beaktar och tar till oss det barnet uttrycker o Har ögonkontakt i den mån barnen vill under samtal o Visar intresse o Är nyfikna o Vill förstå det barnen uttrycker o Hjälper barnen sätta ord på känslor och vad de vill o Uppmärksammar och lyfter fram de barn som har svårare att ta plats Med detta vill vi att barnen ska känna att de är viktiga, att det de uttrycker tas tillvara på. De ska få känna att de är delaktiga i de beslut som fattas, vi skapar arenor där barnen får vara med och fatta demokratiska beslut i den mån det går då vi i arbetslagen är styrda av barngruppens storlek, antal personal och tid. Förskolan arbetar aktivt tillsammans med barnen att plocka ordning efter sig, lägga tillbaka material och leksaker där den ska vara, vara rädd om våra saker både ute och inne. Utvärderas under April/Maj 8

9 Förskola och hem Mål Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan kompletterar hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig ifråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Så här gör vi Förskolan strävar efter att skapa en bra dialog med alla vårdnadshavare. Vi bjuder in till föräldramöten minst 1 gång varje år. Där får vårdnadshavarna information och insyn i verksamheten. Det är också ett viktigt forum för att diskutera olika pedagogiska frågor och där förskolan presenterar sitt arbete utifrån Arbetsplanen och Trygghetsplanen. Utvecklingssamtal erbjuds alla vårdnadshavare två gånger per år. På varje förskola finns ett förskole råd med representanter från föräldra- och personalgruppen. Förskole rådet träffas ca 2-3 ggr /termin och där får föräldrar tillfälle att ställa frågor, få information om aktuella frågor och ha inflytande över verksamheten. Representanter från varje förskole råd träffar sedan förskolecheferna ca 2 ggr/termin och tar med sig synpunkter från de olika förskole råden och få information om aktuella frågor för hela förskole området. Genom att förskolans dokumentation får vårdnadshavarna insyn i verksamheten och förskolans mål blir tydliga. Att få ett bra mottagande på förskolan, ser vi som oerhört viktigt då det påverkar hela dagen. Att komma in, bli sedd och hörd, skapar trygghet hos barn och föräldrar. Trygga föräldrar = Trygga barn. Vårt arbete med barnen ska föregå med ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrar, allas åsikter skall respekteras. Förskolan strävar efter en öppen dialog med föräldrar, vi uppmuntrar föräldrar att ta eventuella frågor direkt. Inskolningen är individuell och görs i samråd med föräldrarna. En inskolning varar vanligtvis i två veckor. Vi pedagoger är alla delaktiga vid inskolningen för att barnet inte skall fästa sig vid en person. Vi arbetar för att vi pedagoger är likvärdiga inför barnen och familjen. Om familjerna har önskemål om en viss kontaktperson tillmötesgår vi deras önskan. Utvecklingssamtal erbjuder förskolan obligatoriskt under våren samt ett samtal till på hösten. Samtalet ska vara i positiv anda och där vi berättar hur barnet har det på förskolan. Målet är att berätta vad barnet gör, hur vi upplever barnet på förskolan samt hur vi arbetar för att främja barnets fortsatta utveckling. 9

10 Några avdelningar har/ kommer att starta en låst blogg för information samt dokumentation för föräldrarna. Vi erbjuder utvecklingssamtal 2 gånger per år. Samtalen skall vara i positiv anda, utgå från hur vi upplever barnet här på förskolan, vad det gör samt hur vi arbetar för att främja barnets fortsatta utveckling. Utgångspunkt är att samtalet ska vara främjande och utvecklande för barnet. Utvärderas under juni Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Mål Förskolan har ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet utgår från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter uppmärksammas särskilt de barn som behöver särskilt stöd. Så här gör vi Övergången till förskoleklassen och fritidshemmet sker enligt den plan som skola och förskola gemensamt har tagit fram. Under året hålls regelbundna träffar mellan förskola och skola där övergången och andra pedagogiska frågor diskuteras. Under året planeras olika aktiviteter där barn och personal träffas för att underlätta inskolningen till skolan och fritidshemmet. Förutsättningarna för 5-årsgrupperna ser lite olika ut beroende på det geografiska läget och närheten till skolan. Varje höst utvärderas hur inskolningen har fungerat och förbättringsområden tas fram. Planen för övergången ses också över varje höst och eventuella justeringar görs om behov finns. Utvärderas under September och Juni 10

11 Förskolans/arbetslagets egna prioriterade mål Verksamhetsåret 2014/15 Förskolans /arbetslagets egna mål Vi använder oss av Web-verktyget Unikum. Arbetet med det projektinriktade arbetssättet och den pedagogiska dokumentationen har utvecklats. Miljön på förskolan har utvecklats och anpassats efter barnens behov. Örebro kommuns verksamhetsidé Det goda mötet är förankrat hos personal och föräldrar. Så här gör vi Varje förskola har två representanter som ingår i en IT-grupp tillsammans med förskolechefer och administrativ assistent. I gruppen arbetar vi med både tekniska och pedagogiska frågor. Arbete som pågår är att förankra Unikum användandet hos pedagoger och föräldrar. Även att ta fram en it- policy för Glanshammars förskolor. Alla förskolor har schemalagd reflektionstid för att möjliggöra tid till reflektion och arbete med den pedagogiska dokumentationen. På lärgrupperna hösten 2015 kommer vi att fortsätta med pedagogiskdokumentation. Vi arbetar utifrån Örebro kommuns policy Det goda mötet. Vi kommer att läsa kapitel ur Boken Glädjens pedagogik. Vi lär oss mer om projektinriktat arbetssätt samt om pedagogisk dokumentation för att hitta bra sätt som passar vår förskola. Vi låter Miljön vara en ständigt pågående process som utgår från barnet/barnens behov. Utvärdering kommer att ske under juni Uppföljning på planeringssamtal 11