Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Transkript

1 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun för årskurs 9 samt den nationella läroplanen som tas i bruk 2016 för tilläggs/påbyggnadsundervisning (Grunderna för påbyggnadsundervisningens läroplan, ). Val av studerande till gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen har fastställts av svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden ( 15). Den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen ordnas under ett läsår för studerande som har fullgjort lärokursen i den grundläggande utbildningen. Påbyggnadsundervisning kan ges unga som fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samma eller föregående år. Den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen riktar sig speciellt till unga som vill förbereda sig för gymnasiestudier. Mål Den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen har som särskilt mål att ge de studerande som fullgjort den grundläggande utbildningen, men inte blivit antagen till ett gymnasium vid gemensam ansökning, möjligheten att öka sina förutsättningar för fortsatta studier. Målet är att: stärka deras kunskaper stärka deras färdigheter stärka deras studiemotivation stärka deras förutsättningar att ta hand om sig själva stärka sina kunskaper och färdigheter i de kompetensområden som nämns i den läroplanen för den grundläggande utbildningen ge dem mera tid att planera sin framtid stödja deras livskompetens stödja dem att möta förändringar och att göra val. Eftersom målet med den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen vid Kyrkslätts gymnasium är att ge de studerande möjlighet att bli antagna vid ett gymnasium vid följande års gemensamma ansökning är ytterligare mål för oss

2 2 att ge de studerande möjlighet att höja vitsorden i alla den grundläggande utbildningens gemensamma ämnen att ge en möjlighet att höja vitsord i den grundläggande utbildningens valfria ämnen att ge en möjlighet att avlägga gymnasiekurser i enlighet med de nationella läroplansgrunderna. Detta förutsätter att undervisningen ordnas och genomförs med hänsyn till de studerandes olika utgångslägen. Antagning av studerande Enligt Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämndens beslut samt kan till utbildningen antas: en elev med en stark studiemotivation som vid den gemensamma elevantagningen (GEA) till andra stadiets utbildning blev utan studieplats en elev med en stark vilja och motivation för att studera vid ett gymnasium samt att hen har realistiska förutsättningar för att nå medeltalsgränsen på 7,00 under sitt år i den förberedande utbildningen elever som har fått sitt avgångsbetyg från grundskolan samma eller föregående år (Förordning om grundläggande utbildning F 852/1998: 3 mom. 2) elever som är bosatta i kommunen (Lag om grundläggande utbildning L 628/1998: 28 mom. 2) har förtur till utbildningen. Till den gymnasieförberedande utbildningen antas max 16 elever. Gymnasieförberedande utbildning ordnas om minst fem (5) elever från Kyrkslätts kommun antas. Antalet nybörjare i gymnasiet och antalet elever i den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen får sammanlagt inte överskrida 72. Kyrkslätts kommun svarar inte för resekostnader för elever från andra kommuner. Eleverna som antas till utbildningen väljs i samråd mellan rektorerna för Winellska skolan och Kyrkslätts gymnasium, efter en intervju som ordnas under juni eller augusti månad, och som vid behov kompletteras med en skriftlig redogörelse för varför eleven borde få en studieplats i den förberedande utbildningen. I samband med antagningsintervjun, presenteras även den studerandes studiehistorik under årskurserna 7 9 för att möjliggöra en kartläggning av utgångsläget och möjliggöra uppgörande av den individuella studieplanen. Ordnande av undervisningen För varje studerande utarbetas en individuell studieplan. Planen utarbetas i samråd med den studerande och dennes vårdnadshavare, dock så att den studerandes eget ansvarstagande stöds. Planen utgår ifrån den studerandes styrkor, behov och mål. Planen omfattar minst timmar

3 3 studier, handledning, studiebesök samt praktisk arbetslivsorientering. Eftersom ett av målen med den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen är att ge de studerande möjlighet att höja sina vitsord i de gemensamma läroämnen i grundskolan förutsätter detta att undervisningen i dessa ämnen följer de lärokurser som fastställts för läroämnena i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och de lärokurser som preciserats för dessa i den lokala läroplanen. Studieplanen fastställs genast vid inledande av läsåret och följs upp och uppdateras under hela den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen. Vid behov utarbetas och följs studieplanen upp genom yrkesövergripande samarbete. Studiehandledaren vid gymnasiet ansvarar för handledningen av de studerande i den förberedande utbildningen. Undervisningen ordnas i samarbete mellan Kyrkslätts gymnasium och Winellska skolan. I gymnasiet bildas en särskild studiegrupp för dem som går den förberedande utbildningen. För gruppen ordnas i gymnasiet grundläggande studier i modersmål och matematik. Beroende på antalet studerande som antas samt deras individuella behov ordnas endera studierna i de övriga gemensamma ämnena inom gymnasiet eller så integreras de studerande med grundskolans årskurs 9 i de ämnen där det är ändamålsenligt. Eftersom det är fråga om gymnasieförberedande undervisning ges de studerande möjlighet att delta i och avlägga gymnasiekurser. Dessa kurser kan räknas till godo ifall de studerande följande år blir antagna till gymnasiet. Speciellt kurser i färdighetsämnen studerades tillsammans med gymnasiestuderande. Då målet med påbyggnadsstudier även är att hjälpa de studerande fastställa sina framtidsplaner inkluderar den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen perioder då de studerande bekantar sig med arbetslivet. Gemensamma läroämnen i grundskolan (totalt 13 kurser): Modersmål 3 kurser (3x38= 114h) Matematik 3 kurser (3x 38 = 114h) Grundskolans övriga 7 kurser (7x38 = 266 h) anordnas i samarbete med Winellska skolan, vid behov ordnas utbildningen av gymnasiet Läroämnen i gymnasiet (totalt kurser) Färdighetsämnen i gymnasiet (3x 38 = 114 h) Gymnasiets kurser: Modersmål 2 kurser (2x38 = 76h) IT-start, Mo1 Matematik 2 kurser (2x38= 76h) MaG, MaB2 Finska 2 kurser (2x38= 76h)

4 4 Engelska 2 kurser (2x38= 76h) Psykologi 1 kurs (1x38 = 38h) Övriga ämnen 1-4 kurser (1x38 = 38h) Studiehandledning, arbetspraktik (totalt 3-7 kurser) Studiehandledning 1 kurs (1x38 = 38 h) Arbetslivserfarenhet 2-4 kurser (2x38 = 76h) Beroende på erfarenheterna under förverkligande av den individuella studieplanen kan det även övervägas att prova på en praktikperiod vid en yrkesskola i mån av möjlighet. Påbyggnadutbildningens värdegrund, verksamhetskultur, de studerandes delaktighet, samt lärmiljö är beskrivna i gymnasiets läroplan. Bedömning och betyg Enligt läroplanen för grunderna för påbyggnadsundervisningen som fastställts av utbildningsstyrelsen bör bedömningskulturen bygga på kommunikation som stöder och uppmuntrar de studerande. Detta motsvarar det som gäller i gymnasiet. I de gemensamma läroämnena som hör till den grundläggande utbildningens lärokurser grundar sig bedömningen på de nationella målen som fastställts, samt på de kriterier som angetts av Utbildningsstyrelsen. Bedömningen av gymnasiekurserna grundar sig på de mål och kriterier som fastställts i gymnasiets läroplan. Detta möjliggör kursernas tillgodoräknande då den studerande blir antagen till ett gymnasium. Betyg Under påbyggnadsstudierna ges följande betyg: Periodbetyg: Ges efter varje avslutad period (5 perioder); ingår bedömning av avklarade grundläggande studier samt de avlagda gymnasiekurserna. Betyg över påbyggnadsundervisningens lärokurs: ges studerande som slutfört alla studier med godkänt vitsord (minst 5 eller verbala omdömet ). Betyg över studier som fullgjorts under påbyggnadsundervisningen: ges studerande som slutfört endast en del av studierna med godkänt resultat eller som avbrutit sina studier. I övrigt följer betygens innehåll de föreskrifter som angetts i Grunderna för påbyggnadsundervisningens läroplan.

5 5 Betyg över avlagda gymnasiekurser Samarbete mellan hem och skola Då de studerande som antas till påbyggnadsutbildningen bildar en egen studiegrupp i gymnasiet, sker kommunikationen främst enligt de kriterier som fastställts i gymnasiets läroplan. Studieframgång bygger på det gemensamma intresset för de ungas väl. Detta främjas av en öppen kommunikation mellan skolan och vårdnadshavarna och på ett gemensamt stödjande samarbete. Den enskilda studerandes studieplan utarbetas i samråd med vårdnadshavarna. Studiehandledning Gymnasiets studiehandledare ansvarar för koordineringen av de studerandes handledning. Som grupp deltar de i den handledning som ordnas genom hela studieåret. Därtill får de personlig handledning då även den personliga studieplanen uppföljs. Ett viktigt mål är att den studerande får en förståelse för gymnasiets självdisciplinära karaktär och behovet av målinriktade studiefärdigheter samt ändrar sina studiestrategier mot dessa mål. I studiehandledningen ingår handledning i studieteknik. Fostringssamtal och disciplinära åtgärder Disciplinära åtgärder är beskrivna i gymnasiets och grundskolans läroplaner. Stöd för lärande och skolgång Gällande stöd för de studerande vid påbyggnadsutbildningen samarbetar gymnasiet med Winellska skolan. Gymnasiet och grundskolan har ett gemensamt speciallärarlektorat. För att utreda behovet av stöd deltar studerande i påbyggnadslinjen i samma screening för läs- och skrivsvårighet som gymnasiets studerande i början av läsåret. De deltar även i skolans IT-start, som riktar sig till första årets gymnasiestuderande. Förutom grunderna i IT-kunskap behandlas även områden som stöder den egna studiestrategin. Gällande intensifierat och särskilt stöd följs de processer som beskrivits i grundskolans läroplan. Studerandevården Studerandevården ordnas enligt gymnasiets lokala studerandevårdsplan som bygger på kommunens gemensamma plan för alla utbildningsinstanser. Studerandevården avviker inte nämnvärt från den i grundskolan. Vid behov utnyttjas grundskolans studerandevårdstjänster. Studerandevårdsplanens mål är ett förebyggande arbete. Ett led i detta är ett gott samarbete mellan studiehandledning och studerandevård samt med hemmen. Ingår periodvisa coaching-samtal med kuratorn.