Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Transkript

1 Datum Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet startar ett projekt för utveckling av studiehandledningen i gymnasieutbildning. Till pilotprojektet väljs ca 10 gymnasieutbildningsanordnare. Försöksverksamheten ska inledas under höstterminen I anslutning till projektet allokerar undervisnings- och kulturministeriet finansiering till de deltagande utbildningsanordnarna. Finansieringsbeloppet varierar enligt samarbetsnätverkets omfattning och antalet skolor och elever som deltar. Bakgrund Rådgivnings- och handledningstjänster inverkar på hur väl gymnasiestuderande klarar av att göra realistiska karriärval och övergå till fortsatt utbildning. I gymnasiet ska studiehandledningen mer konkret än nu integreras som en del av den studerandes individuella studieplan. Den studerande bör under utbildningstiden fundera på olika alternativ på fortsatta studier och själv göra upp en skriftlig plan om sina fortsatta studier. Planen bör basera sig på den studerandes egna styrkor och intresse om eventuella alternativ på fortsatta studier. Planen bör omfatta tillräcklig information om ansökan till fortsatta studier, kriterier för antagning, studiekrav och placering i arbetslivet. Utarbetandet av handledningsplanen och planen för fortsatta studier ska vara en process som pågår i takt med studiernas framskridning. Den studerandes plan för fortsatta studier ska vara ett centralt verktyg inom studiehandledning som möjliggör att studiehandledningen bättre än förr individualiseras. Därigenom har den studerande efter avslutade studier bättre färdigheter i hur man söker till studier och mer djupgående information om olika utbildningsalternativ och arbetslivet. Ett mål för reformen av realprovet i studentexamen var att öka högskolornas möjlighet att vid antagning av studerande utnyttja separata prov i realämnena. Studentexamen utnyttjas dock mindre än väntat vid högskolornas antagning av studerande, utnyttjandet varierar enligt undervisningsämne och högskola. Antalet kompetenta studiehandledare varierar enligt skola och utbildningsanordnare. I en del av skolorna finns det tillräckligt med personal som är utbildad i studiehandledning i förhållande till antalet elever men en del saknar helt och hållet en kompetent handledare. Likaså varierar delaktigheten av annan undervisningspersonal i handledningsprocesserna enligt skola. Genom att effektivera studiehandledningen i gymnasiet kan man stödja ansökan till fortsatta studier och lyckade val samt

2 2 (5) förebygga problem gällande studiernas framskridande och att studierna drar ut på tiden i gymnasiet. Arbets- och näringsbyråns (AN-byrån) tjänster är avsedda för alla arbetssökande - arbetande, arbetslösa och personer som träder in på arbetsmarknaden. Det finns tjänster för olika behov, allt från webbtjänster som man kan använda på egen hand till skräddarsydda personliga tjänster som man får på arbets- och näringsbyråer och jobbcentren eller på servicecentren för arbetskraft. Arbets- och näringsbyrån ger personlig betjäning i frågor som rör sökande av arbete och arbetsförmedling samt förmedlar information om arbetsmarknaden, utbildning, yrken och företagsamhet. Servicecentren för arbetskraft är gemensamma servicepunkter för arbetsförvaltningen, kommunerna och FPA. De betjänar personer som av olika orsaker har svårt att bli sysselsatta. Gymnasisterna har inte tillräckligt med information, uppfattning och erfarenhet om olika yrken och utbildning som leder till dem eller om utnyttjandet av tjänster som arbetskraftsmyndigheterna erbjuder, som t.ex. yrkesvalsprogrammet AVO ( Informationen och erfarenheterna om arbetslivet bidrar till att de egna styrkorna och motivationerna uppfattas och byggs upp. Detta stödjer utarbetandet av den framtida karriärplanen. Etablerandet av kontakt mellan skolan och arbetslivet öppnar och utvidgar också verksamhetskulturen inom den allmänbildande gymnasieutbildningen och följaktligen har det en berikande inverkan på inlärningsmiljöerna. 2 Målen för pilotprojektet Undervisnings- och kulturministeriet startar ett utvecklingsprojekt vars mål är att skapa samarbetsstrukturer inom gymnasiet, mellan gymnasiet och högskolorna samt regionens arbetskraftsmyndigheter och arbetslivet. I samarbetet bör ingå ömsesidigt kunskapsutbyte, informering av gymnasiestuderanden om ansökningsförfarandena för fortsatta studier, kraven för fortsatta studier och studier, sysselsättning och arbetsbeskrivningar för olika yrken, eventuell arbetspraktik som en del av studierna, möjligheterna till studier vid andra läroanstalter och skolformer. Det är önskvärt att också ett eventuellt utvecklande av högskolornas ansökningsförfaranden kopplas in i verksamheten. Pilotprojektet har följande mål: I Utarbetandet av den studerandes personliga plan som orienterar för fortsatta studier Målet är att varje gymnasiestuderande utarbetar en personlig plan som orienterar för fortsatta studier som inkluderas i den personliga planen för hur studierna framskrider (studieplanen). Planen preciseras då studierna framskrider. Gymnasiets studiehandledare handleder beredningen av den personliga planen som orienterar för fortsatta studier. En studerande har rätt till personlig handledning och stöd gällande studiernas framskridning och i begrundandet av möjligheterna för fortsatta studier. II Hela skolans delaktighet i studiehandledningen

3 3 (5) Målet är att det i skolorna finns en tillräcklig och kompetent personal som ansvarar för studiehandledningen. Målet är att handledningen ordnas så att studiehandledaren bär ansvaret för substansen i studiehandledningen. Detta gäller även handledning för fortsatta studier. Förutom detta behövs dock att hela skolpersonalen bär ansvar för framskridandet och uppföljandet av studerandenas studier och de stödåtgärder som hänför sig till dessa, som inte kan läggas på enskilda studiehandledare utan i vilka all skolpersonal ska ta del av. Verksamhetssätten och ansvaren varierar enligt skola mellan gruppledare, lärare och tutorer. III. Utvecklande av gymnasieutbildningsanordnarnas och gymnasiernas samarbete med universiteten och högskolorna Målet är att skapa och stärka olika samarbetsstrukturer mellan gymnasiet och högskolorna. Målet är också att öka gymnasiestuderandens möjligheter att avlägga högskolestudier. Eftersträvansvärt är också att högskolorna utvecklar egna ansökningsförfaranden. Här kan högskolorna utnyttja bl.a. förslagen av undervisningsministeriets arbetsgrupp (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2010:11) från våren 2010: g=fi Eftersträvansvärt är att högskolorna meddelar hur högt studentbetyget och hur höga poängen för enskilda ämnen måste vara för att den sökande ska bli antagen direkt, utan inträdesprov. IV. Utvecklande av samarbetet med arbetskraftsmyndigheterna Målet är att göra arbetskraftsmyndigheternas tjänster kända för studeranden och skolor samt etablera kontakter mellan studiehandledare och arbetskraftförvaltningens vägledningspunkter. V. Utvecklande av samarbetet med regionens näringsliv Målet är att skapa ett samarbetsnätverk och praxis samt konstruera ett regelbundet samarbete med gymnasierna och arbets- och näringslivet, såsom presentationer, introduktioner och kopplandet av arbetspraktiken till studierna. 3 Behörighet att ansöka, urvals- och tilldelningskriterierna Till pilotprojektet väljs ca 10 gymnasieutbildningsanordnare från olika delar av landet. Utbildningsanordnare av olika storlekar och undervisningsspråk tas i beaktande. Gymnasieutbildningsanordnare är behöriga att ansöka till projektet. Undervisningsoch kulturministeriet fattar beslut om pilotskolorna och den finansiering som hänför sig till dem i september 2010.

4 Finansieringen kommer att variera mellan euro/pilot beroende på antalet skolor och elever som deltar. Finansieringen i fråga allokeras som engångsfinansiering till gymnasieutbildningsanordnarna och kan användas under åren 2010 och Projektet är avsett att pågå under läsåren Finansiering som beviljas för projektet kan anslås bl.a. för kostnader som verksamheten föranleder, dock inte för inrättande av nya tjänster för studiehandledare. Projektet förutsätter en finansieringsandel på 20 procent som utbildningsanordnarna själva svarar för. Finansiering som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet kan användas för 4 (5) utvecklande och etablerande av kvaliteten på och de nödvändiga samarbetsstrukturerna inom studiehandledningen i gymnasiet samt kostnader som detta föranleder, kostnader som föranleds av anställningen av behövlig projektpersonal, såsom en studiehandledare/koordinator som styr och organiserar verksamheten, samt vikariats- och resekostnader som föranleds av utvecklingsuppgifter och deltagande i utbildning samt att arrangera ovannämnda tillställningar. I det övergripande projektet ingår extern utvecklande utvärdering. Undervisningsoch kulturministeriet svarar för utvärderingens kostnader. Valet och finansieringen avgörs på grundval av de uppgifter som framläggs i ansökan. Finansieringsbeloppet varierar enligt samarbetsnätverkets omfattning och antalet skolor och elever som deltar. Ytterligare beaktas projektens riksomfattande täckning och undervisningsspråk vid valet av undervisnings- och kulturministeriets projekt. För att statsunderstöd beviljas förutsätts att: verksamheten startas och genomförs som multidisciplinärt samarbete mellan olika aktörer, planen för fortsatta studier för studerande bereds som en del av gymnasiets studieplanering, utbildningsanordnaren utser en styrgrupp för styrning av verksamheten som ska bestå av representanter för olika sektorer (förvaltningsområden), man genom försorg av utbildningsanordnaren utvecklar en struktur och en verksamhetsmodell till regionen där behovet och utbudet av studiehandledning och handledningstjänster inom regionen i fråga beaktas, utbildningsanordnarna utser en ansvarsperson för koordinering av verksamheten som deltar i planering av verksamhetsmodeller, utveckling, styrning av verksamheten och konsultering samt utbildningsanordnarna deltar i utvärdering av verksamhetens resultat och rapportering av resultaten i enlighet med anvisningar som ges senare. Begärd information Av ansökan ska framgå de uppgifter som krävs i ansökningsblanketten. Statsunderstödsansökan görs på en ansökningsblankett. Ansökan görs i utbildningsanordnarens namn och den som undertecknar ansökan ska ha rätt att underteckna på utbildningsanordnarens vägnar.

5 5 (5) Ansökan ska tillställas undervisnings- och kulturministeriet (PB 29, STATSRÅDET) senast den 31 augusti Ansökan förutsätter en verksamhetsplan som tillställs genom den blankett som bifogas det här dokumentet och som den sökande kan komplettera med egna bilagor. Dokumentet som används vid ansökan är tillgänglig även elektroniskt: Ytterligare information om projektet och ansökning gällande den ges av undervisningsrådet Heikki Blom tfn (09) ) och överinspektör Anna Mikander tfn (09) Undervisningsminister Henna Virkkunen Direktör Eeva-Riitta Pirhonen BILAGOR Ansökningsblankett FÖR KÄNNEDOM Arbets- och näringsministeriet Utbildningsstyrelsen Universitet Yrkeshögskolor Gymnasier Finlands universitet -förening (UNIFI) rådet för yrkehögskolornas rektorer ARENE rf Finlands Kommunförbund rf Undervisningssektorns Fackorganisation rf. Suomen opinto-ohjaajat - SOPO ry