L. Eskelinen /90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen"

Transkript

1 L. Eskelinen /90/2011 Undervisnings- och kulturministeriet/ Enheten för allmänutbildning PB STATSRÅDET Referens: Er begäran om utlåtande /45/040/2010 utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen Allmänt Finlands Kommunförbund ger på begäran följande utlåtande: Undervisningsministeriet tillsatte en arbetsgrupp som skulle utarbeta åtgärdsförslag i syfte att utveckla gymnasieutbildningen. Målet var att stärka allmänbildningen i enlighet med utvecklingsplanen för utbildning och forskning. Arbetsgruppen hade i uppgift att granska utvecklingen av gymnasieutbildningen ur ett brett perspektiv och med speciell hänsyn till gymnasieutbildningens allmänbildande uppgift och de framtida utbildningsbehoven. Gruppen lämnade sitt förslag till ministern Förslaget omfattade strukturella och pedagogiska ändringar i gymnasieutbildningen. Finlands Kommunförbund anser att arbetsgruppens åtgärdsförslag i stort sett går i rätt riktning. Utvecklandet av gymnasieutbildningen bör tas in i de nya målprogrammen. Kommunförbundet föreslår att ett riksomfattande utvecklingsprogram inleds som syftar till att gymnasieutbildningen förnyas så att den blir attraktiv och svarar på framtidens utmaningar. Promemorian ger en god grund för utvecklingsarbetet. De föreslagna utvecklingsåtgärderna innebär kostnader, som i promemorian uppskattats grovt. De åtgärder som föreslås att ska genomföras bör tas upp i behandlingen av basserviceprogrammet. Finansieringen av gymnasieutbildningen bör reformeras så att det är möjligt att utveckla gymnasieutbildningen i kommunerna i enlighet med de åtgärdsförslag som genomförs. Finansieringen enligt pris per enhet har inte utvecklats under de senaste decennierna så att gymnasieutbildningen framöver kunde utvecklas enligt gällande samhällskrav, varken när det gäller lärandemiljön eller inlärningsbegreppet. Det behövs satsningar på riksnivå för utveckling av gymnasieutbildningen. Kommunförbundet förutsätter att också staten satsar mer på kommunerna och tilldelar dem tilläggsresurser för förnyelsen Suomen Kuntaliitto Puhelin Finlands Kommunförbund Telefon Toinen linja 14 Telefax Andra linjen 14 Telefax Helsinki etunimi.sukunimi@kuntaliitto.fi Helsingfors fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi PL 200, Helsinki ww w.kunnat.net PB 200, Helsingfors

2 2 och utvecklingen av gymnasieutbildningen. Det behövs både kontinuerliga satsningar och satsningar på utvecklingsverksamhet. 1 Utvecklingen av gymnasieutbildningen och allmänbildningen 2 Gymnasieutbildningens struktur och mål Kommunförbundet stödjer arbetsgruppens förslag att bevara gymnasiets nuvarande allmänbildande utbildningsuppgift. Kommunförbundet instämmer också i ståndpunkten att gymnasieutbildningen bör utvecklas som en egen utbildningsform och framhäver hur viktigt detta är för tryggandet av den höga kvaliteten i gymnasieutbildningen också i framtiden. Kommunförbundet stödjer arbetsgruppens uppfattning om att det primära syftet med gymnasieutbildningen är att ge studerandena de akademiska färdigheter som krävs för universitets- och yrkeshögskolestudier och för arbetslivet. Gymnasieutbildningen är av stor betydelse för Finlands höga kompetensnivå och konkurrenskraft. I Europa behövs högt utbildade personer med hög yrkeskompetens samt högskolor och universitet på toppnivå för att vi ska ha en stark konkurrenskraft på världsmarknaden. Grunden för kompetensen läggs först och främst i gymnasiet. Större attraktionskraft lockar också unga begåvningar att söka till gymnasieutbildningen. Avläggandet av gymnasiets lärokurs bör vid behov också ge möjlighet till och erbjuda förutsättningar för studier inom yrkesutbildningen som grundar sig på gymnasiets lärokurs. Enligt Kommunförbundet bör de som avlagt gymnasiets lärokurs och de som avlagt grundläggande yrkesexamen behandlas likvärdigt i den gemensamma antagningen. I detta kapitel av promemorian finns ett flertal förslag. Vissa av förslagen talar för att nuläget bibehålls, till exempel gymnasiets lärokurs, den mångsidiga allmänbildande utbildningen och läroämnesindelningen. I andra föreslås förändringar, till exempel att antalet obligatoriska och fördjupade kurser som studentskrivningarna baserar sig på minskas, att läroämnena grupperas som helheter och att studerandena får större möjligheter än tidigare att koncentrera sig på studier i färre läroämnen. På förslag är också större utrymme för individuella studier, större valfrihet och mer integrerande studier och undervisning som stödjer hantering av helheter. Vidare efterlyses verksamhetssätt som stödjer studerandenas delaktighet, gemenskap och välmående och klarläggs motsvarigheten i lärokursen för vuxna och för unga. Arbetsgruppen föreslår att man i ett senare skede gör en bedömning av den särskilda utbildningsuppgiften samt av regelverksnivån och regleringens omfattning. Kommunförbundet stödjer fortsatt kursbundenhet och årskurslöshet i gymnasieutbildningen och att gymnasiets lärokurs fortsättningsvis är treårig och läroämnesindelad. Speciellt vill Kommunförbundet stödja förslaget om minskning av antalet kurser som måste erbjudas på nationell nivå. Detta breddar möjligheterna för kommunerna och övriga utbildningsanordnare att utarbeta lokala läroplaner.

3 3 En förutsättning för större valfrihet inom gymnasieutbildningen är nätverkssamarbete mellan kommunerna och övriga utbildningsanordnare. Studerandena behöver inte erbjudas all utbildning vid det egna gymnasiet. I stället kan undervisning förmedlas från ett gymnasium till studerande vid flera andra gymnasier med hjälp av videoinspelningar och distans- och flerformsundervisning. Studier som räknas till godo kan bland annat avläggas vid universitet, högskolor, yrkesläroanstalter och läroanstalter för fritt bildningsarbete och i synnerhet vid andra gymnasier. Kunnande som inhämtats på andra sätt, bland annat tack vare samarbete mellan gymnasier och arbetslivet, bör också identifieras och erkännas. Arbetsgruppens förslag om ökad valfrihet anknyter till förslaget om regionalt utbildningsutbud i kapitel 4 i promemorian. I samband med breddningen av timfördelningen och revideringen av grunderna för läroplanerna i gymnasiet bör den planerade minskningen av antalet kurser som måste erbjudas på nationell nivå och gruppindelningen av läroämnen i helheter beaktas, liksom också den ökade valfriheten och möjliggörandet av individuella studievägar, vilket Kommunförbundet stödjer. En tillräckligt god allmänbildning bör tryggas i gymnasieutbildningen, liksom också likvärdig behörighet för fortsatta studier. Arbetsgruppen föreslår att studier och undervisning som är integrerande och som stödjer en hantering av helheter ökas i form av studier som är gemensamma för alla samt att omfattningen, målen och de centrala innehållen i dessa studier fastställs. Kommunförbundet stödjer i princip detta förslag. Nuvarande och kommande kompetenskrav förutsätter kunnande i hantering av helheter men även specialkunnande. Vad som egentligen avses med förslaget i praktiken och vad genomförandet kräver bör klargöras. Arbetsgruppen föreslår också att i gymnasiets verksamhetskultur och studier integreras verksamhetssätt som ökar studerandenas delaktighet, gemenskap och välmående. Enligt Kommunförbundet är dessa synpunkter mycket viktiga och värda att stödja. Studerandena bör få större möjligheter att påverka och elevkårens roll bör stärkas. Detta bidrar till större gemenskap och bättre välmående. I gymnasielagen finns bestämmelser om gymnasiestuderandenas rättigheter att delta och bli hörda. Dessa bestämmelser är tillräckliga och fler nationella bestämmelser eller andra regelverk behövs inte. Beslut om verksamhetssätten bör fattas lokalt och regionalt mellan personalen inom undervisningsväsendet och studerandena. Arbetsgruppen föreslår att vuxenstudiernas särprägel tryggas genom en egen timfördelning och egna läroplansgrunder. Motsvarigheten i lärokurserna för vuxna och för unga bör klarläggas då en studerande övergår från gymnasieutbildning för unga till gymnasieutbildning för vuxenstuderande.

4 4 Enligt Kommunförbundet bör innehållen och målen i läroplanerna för gymnasieutbildningen för vuxna respektive unga i huvudsak motsvara varandra. De kunskaper och erfarenheter som vuxenstuderande har förvärvat i arbetslivet och i övrigt bör räknas till godo i gymnasiets lärokurs för vuxna. Därför bör antalet läroämnen och kurser vara färre än i gymnasieutbildningen för unga. Gymnasiestudier som inleds innan den studerande fyllt 18 år bör slutföras i enlighet med gymnasiets lärokurs för unga. Arbetsgruppen föreslår också att det inbördes förhållandet mellan de olika regleringsnivåerna klarläggs och att regleringsvolymen ses över (gymnasielagen, gymnasieförordningen, statsrådets förordning om riksomfattande mål för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, de riksomfattande läroplansgrunderna, utbildningsanordnarens beslutanderätt). 3 Läroplanen, pedagogiken och lärmiljöerna Kommunförbundet framhåller i detta skede att normerna för gymnasieutbildningen inte får utvidgas. Normstyrningen av gymnasieutbildningen bör minska så att kommunerna får större rätt än tidigare att besluta över sin gymnasieutbildning. De uppställda målen för gymnasieutbildningen och uppföljningen, utvärderingen och styrningen av dem anges i kommunernas strategiska utvecklingsplaner. I arbetsgruppens promemoria har konstaterats beträffande kostnadseffekterna för förslagen i detta kapitel att reformerna förutsätter att nya undervisningsformer och undervisningsmetoder tillämpas mer än tidigare och att de föreslagna nya pedagogiska metoderna inte kan användas i stora undervisningsgrupper. I promemorian redogörs inte för vilka nya pedagogiska metoder det är fråga om eller i hur stora undervisningsgrupper de kan användas. Förslagen förutsätter inte att undervisningsgruppernas storlek fastställs. Fortfarande bör det vara kommunerna och övriga utbildningsanordnare/gymnasierna som ska få bestämma om den saken. Vid anordnandet av gymnasieutbildning bör man också beakta att studerandena bör få beredskap för kommande studier på högskolenivå där undervisning ges också för stora grupper och att studierna förutsätter färdigheter att studera självständigt. För att läsaren ska ha förutsättningar att förstå vad förslagen innebär hade det varit befogat att i promemorian beskriva och konkretisera förslagen och genomförandet av dem. Likaså hade det varit på sin plats med en redogörelse för hur kostnadseffekterna av förslagen beräknats. Arbetsgruppen föreslår att de riksomfattande allmänna målen för gymnasieutbildningen samt målen och de centrala innehållen i läroplansgrunderna fokuserar mer på beredskap och färdigheter än tidigare. Arbetsgruppen anser det viktigt att ett nytt lärarskap växer fram bland annat genom lärarnas grundutbildning och fortbildning och genom förmedling av goda pedagogiska modeller och erfarenheter. Kommunförbundet anser förslagen vara motiverade och värda att stödja. Arbetsgruppen föreslår ökad användning av informations- och kommunikationsteknik inom undervisningen och inlärningen i gymnasieutbildningen. Dessutom föreslår arbetsgruppen att man med statsunderstöd stödjer kommunerna och övriga

5 5 utbildningsanordnare i anskaffningarna av informations- och kommunikationsteknisk utrustning, program och nätförbindelser och i tillhandahållandet av tekniska stödtjänster. Kommunförbundet stödjer arbetsgruppens förslag om ökad användning av informations- och kommunikationsteknik och utvecklandet av lärmiljön med hjälp av statsunderstöd till kommunerna och övriga anordnare av gymnasieutbildning. Det är viktigt att samordna den ökade användningen av informations- och kommunikationsteknik och utveckla denna användning i det pedagogiska arbetet i syfte att förbättra gymnasieutbildningen och undervisningen som helhet. Det är en stor utmaning att se till att det finns förutsättningar för en jämlik användning av informations- och kommunikationsteknik i hela landet, vilket kräver en större statlig satsning på kommunerna och de övriga utbildningsanordnarna. Arbetsgruppen föreslår att kvalitetsrekommendationer utarbetas för gymnasieutbildningen under ledning av undervisnings- och kulturministeriet. I arbetsgruppens promemoria tas upp vilka kvalitetssäkringsmetoder som finns tillgängliga på nationell nivå. Kommunförbundet påpekar att den redan gällande lagstiftningen om gymnasieutbildningen och läroplansgrunderna är viktiga metoder för att trygga utbildningskvaliteten. Dessutom finns det redan en lagstadgad utvärderingsverksamhet på riks- samt kommun- och övrig utbildningsanordnarnivå. I Kommunförbundets projekt om kvalitetssäkring inom undervisningsväsendet som slutfördes utarbetades en egen modell för säkring av kvaliteten för gymnasieutbildningen (liksom också för den grundläggande utbildningen och småbarnsfostran). Förbundet anser att dessa metoder räcker till för att trygga gymnasieutbildningens kvalitet och att det därför inte finns behov av att utarbeta några nya kvalitetsrekommendationer för gymnasieutbildningen under undervisnings- och kulturministeriets ledning. Anordnarna av gymnasieutbildning svarar för att de centrala utvärderingsresultaten publiceras i syfte att öka transparensen. Arbetsgruppen föreslår också att arbetsmarknadsparterna under år 2011 utreder och framlägger verkningarna av arbetsgruppens förslag på gymnasielärarnas anställningsvillkor, på arbetstidsarrangemangen och lärarnas befattningsbeskrivning. Kommunförbundet konstaterar att frågor som till exempel gäller lärarnas arbetstider avgörs i samband med kollektivavtalsförhandlingarna. Arbetstidssystemen dryftas i den arbetsgrupp som tillsattes i enlighet med underteckningsprotokollet till det kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). Kommunförbundet förhåller sig i princip positivt till en utredning enligt förslaget också med tanke på en arbetstidsreform för lärarna. Vi anser att försök med lärarnas arbetstid ska vara möjliga i olika utvecklingsprojekt som gäller utbildningen. Reformer inverkar också ofta på arbetsbeskrivningen och arbetsrutinerna och därför bör det

6 6 redan i försöken finnas en möjlighet att experimentera med arbetstiderna, till exempel med helhetsarbetstid. Lärarnas behörighetskrav bör luckras upp och genom kompletterande utbildning sörja för att undervisning vid behov kan ges över gränserna mellan de olika utbildningsformerna. 4 Prognostisering, dimensionering och tillgång Arbetsgruppen föreslår att gymnasieutbildningen tryggas som en regional utbildningsservice i hela landet med beaktande av de regionala särdragen. Dessutom anser arbetsgruppen att utbildningsanordnarna bör bilda nätverk och genomföra nödvändiga strukturella ändringar för att ett högklassigt och regionalt utbildningsutbud inom gymnasieutbildningen ska kunna tryggas. Kommunförbundet stödjer detta förslag. Kommuninvånarna bör i hela landet ha tillgång till gymnasieutbildning genom när-, nät- eller flerformsundervisning. Gymnasieutbildningen och tillgången på den har en stor betydelse för kommunernas och regionernas attraktionskraft. Förslaget har motiverats väl och förklarats närmare på sidorna i rapporten. Kommunförbundets riktlinjer för omorganiseringen av gymnasieutbildningen till år 2020 i kommunerna och regionerna är följande: "Livskraftiga kommuner under utveckling och bättre samarbete kommunerna emellan tryggar invånarnas möjligheter att få gymnasieutbildning i den egna kommunen eller i närområdet. Gymnasienätet utvecklas genom att utbildningen ordnas på ett ändamålsenligt sätt utgående från lokala och regionala utbildningsstrategier. Det finns inte bara en enda modell för att ordna utbildning eller gymnasier av bara en storlek eftersom de regionala skillnaderna är stora. Kommunerna ordnar gymnasieutbildningen och organiserar den antingen själva eller genom nätverk över kommungränserna. Samarbetet baserar sig på avtal i vilka samarbetet fastställs. Enskilda kommuner kan åta sig att med hjälp av distansundervisning ge gymnasieutbildning inom andra kommuner. Undervisningen ges i enheter av varierande storlek och i gymnasiefilialer. Gymnasierna samarbetar aktivt med varandra, med andra läroanstalter och med närings- och arbetslivet. De egna gymnasierna i stadsregioner och stora kommuner garanterar ett stort kursutbud och kan erbjuda särskilda inriktningar. Specialgymnasier som kommunerna är huvudmän för kan också inrättas. Genom nätverk över kommungränserna kan också mindre gymnasiers och gymnasiefilialers kursutbud och studerandenas valmöjligheter utökas med hjälp av distansundervisning. Gymnasierna kan specialisera sig genom att utnyttja regionens särskilda styrkor och genom att samarbeta med arbetslivet. I glesbygdsområden är gymnasiernas och den grundläggande utbildningens starka ömsesidiga beroende och gemensamma ämneslärare,

7 7 lokaler och utrustningar viktiga faktorer när det gäller att garantera en fortsatt undervisning av hög kvalitet." Kommunförbundets linje förutsätter att förfarandet med tillstånd att ordna gymnasieutbildning blir smidigare så att kommunerna själva eller tillsammans kan besluta om anordnandet av och om formerna för utbildningen runtom i landet. Tillståndsförfarandet bör helt och hållet slopas för kommunernas gymnasieutbildning. Kommunförbundet betonar att kommunerna också i fortsättningen i regel ska vara anordnare av gymnasieutbildningen. Tillägget för små gymnasier bör bibehållas i glesbygden som en sporre för gymnasieutbildningen också när gymnasieutbildning hos en anordnare av småskalig gymnasieutbildning som omfattas av förhöjt nyckeltal överförs till den kommun som uppstår vid kommunsammanslagning eller när den överförs till och blir en del av en annan kommuns gymnasieutbildning. Arbetsgruppen föreslår att man i utvecklingsplanen för utbildning och forskning (KESU) periodvis fastslår målnivån för gymnasieutbildningens nationella nybörjarbehov i förhållande till utbildningsbehovet på andra stadiet totalt. Utbildningsanordnarna fastställer i samarbete det regionala utbildningsbehovet och vilket antal nybörjarplatser som är tillräckligt inom gymnasieutbildningen. Behovet i dag är att minst hälften av den åldersklass som avslutar den grundläggande utbildningen ska få gymnasieutbildning. Kommunförbundet betonar att kommunerna tillsammans med övriga utbildningsanordnare bör ha beslutanderätten att avgöra det lokala och regionala gymnasieutbildningsbehovet och vilket antal nybörjarplatser som är tillräckligt och behövligt inom gymnasieutbildningen. Kommunerna bör få helhetsansvaret för utbildningen av de unga. De bör se till att varje ung person som fått avgångsbetyg från grundskolan styrs till fortsatt utbildning, antingen gymnasie- eller yrkesutbildning eller någon annan för honom lämplig ledd verksamhet. Ingen får lämnas vind för våg. Målet för Kommunförbundet är att efter den grundläggande utbildningen fortsätter hälften av åldersklassen sina studier i gymnasiet. Antalet unga som fortsätter i gymnasiet kan variera procentuellt efter kommun. Nationell distansundervisningsportal är under utveckling. Material som stödjer elektronisk lärandeverksamhet m.m. ska också anslutas till portalen. Lärandemiljöerna för nät- och flerformsundervisning förbättras i syfte att skapa ett mångsidigare regionalt utbildningsutbud. Kommunförbundet stödjer detta förslag. Förbundet efterlyser ett mångsidigt och fungerande riksomfattande service- och distansundervisningscenter för informations- och kommunikationsteknik som staten finansierar. Centret bör stödja implementeringen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och dess pedagogiska utveckling och det bör betjäna såväl personalen inom undervisningsväsendet som studerandena. Då centret bildas är ett brett samarbete mellan olika aktörer viktigt och konceptet bör utvecklas utifrån nuvarande service och genom samordning av god praxis.

8 8 Kommunförbundet anser att fungerande lärandemiljöer för distans-, nät- och flerformsundervisning är mycket viktiga för studerandena och gymnasierna samt för anordnandet av och tillgången till gymnasieutbildningen. Arbetsgruppen föreslår en övergripande studiehandledning, möjligheter att utnyttja olika studieformer och tryggande av behövlig studerandevård. Kommunförbundet påpekar att det inte framgår av texten vad som avses med övergripande studiehandledning. Kommunförbundet framhåller att större valfrihet och smidighet i studierna kräver att studerandena får tillräckligt med studiehandledning. Handledningen bör ges särskild uppmärksamhet och skötas systematiskt och metodiskt. Kommunförbundet betonar att alla lärare ska ge studiehandledning. Hela undervisningspersonalen i gymnasiet bör stödja den studerande så att han eller hon studerar målmedvetet, tar ansvar för sitt arbete och lär sig inlärningsteknik. Samarbetet mellan olika läroanstaltsformer är också viktigt i samband med studiehandledningen. Av särskilt stor betydelse är ett tätt samarbete mellan studiehandledarna på andra stadiet och inom den grundläggande utbildningen. Förslagen som gäller studerandevården är inte särskilt tydliga i detta sammanhang. Förslagen om reformer inom studerandevården förutsätter att man först utreder behovet av förändringar med beaktande av de nuvarande bestämmelserna och särskilt den förordning som bland annat reglerar studerandehälsovården och som trädde i kraft vid ingången av I förordningen finns detaljerad reglering av studerandehälsovården inklusive regelbundna hälsoundersökningar. Man bör försöka undvika överlappningar med tanke på ekonomin och effektiviteten i verksamheten. Studerandevårdstjänsterna och det särskilda stödet för studier bör kunna planeras utifrån de regionala förhållandena, behoven och förutsättningarna inom kommunen eller koordineras som mellankommunalt samarbete. Kommunerna bör kunna besluta om dimensioneringen av handlednings-, vård- och stödpersonal. 5 Undervisning för olika språk- och kulturgrupper Arbetsgruppen föreslår att för invandrare inleds en förberedande utbildning för gymnasieutbildning. Kommunförbundet stödjer förslaget om förberedande utbildning. Förbundet framhåller att den föreslagna finansieringsmodellen via staten är en förutsättning för utbildningen. Utbildningen bör helt och hållet finansieras genom statlig tilläggsfinansiering. Kommunförbundet stödjer också de övriga förslagen i detta kapitel. Kostnadseffekterna bör dock utredas närmare.

9 9 6 Antalet lärare, lärarbehörighet, rektorer samt grundutbildning och fortbildning för undervisningspersonalen Arbetsgruppen föreslår att man i lärarnas grundutbildning, och särskilt i deras fortbildning prioriterar kännedom om och tillämpning av pedagogiska metoder, stödjande och utvärdering av olika inlärningsprocesser, utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik, identifiering och stödjande av särskilda behov hos studerandena och utveckling av lärarnas förmåga att arbeta i team. Kommunförbundet stödjer i princip arbetsgruppens förslag att grundutbildningen och fortbildningen, närmare bestämt statsfinansierad fortbildning, blir prioriterade områden. Förbundet påpekar dock att detta ändå helt naturligt ingår i lärarnas grundutbildning. Arbetsgruppen har inte motiverat varför dessa frågor skulle ingå speciellt i fortbildningen. Kommunerna och övriga utbildningsanordnare bedömer och beslutar om utbildningsbehoven för sin personal tillsammans med personalen i enlighet med sina strategiska mål. Kommunerna bör garanteras tillräckliga resurser för anordnande och utveckling av högklassig fortbildning för undervisningspersonalen som är förankrad i kommunen eller regionen. Statliga anslag för utbildning av undervisningsväsendets personal bör i regel tillfalla kommunerna och regionerna för att garantera kopplingen till behov och efterfrågan i utbildningen. Arbetsgruppen föreslår ett utbildningsprogram med moduler som är avsedda för läroanstaltsledningen. Kommunförbundet stödjer förslaget. Modulerna bör planeras på bred bas och samordnat och i samarbete med organisationer som arrangerar ledarskapsutbildning. Utbildningsprogrammet bör innehålla en modul om läroanstalten som en del av kommunorganisationen och rektorns ställning som representant för arbetsgivaren. Kommunförbundet planerar och genomför denna modul. Arbetsgruppen föreslår att det i lärarnas grundutbildning och fortbildning och i utbildningen för skolans ledning skapas en grund för utveckling av en mer interaktiv verksamhetskultur i skolan än tidigare och en plattform som stärker studerandenas delaktighet och gemenskap med bättre välmående i gymnasiet som följd. Kommunförbundet stödjer förslaget. Kostnadseffekterna av förslagen har i promemorian uppskattats till ca 3 miljoner euro per år. I beräkningarna har antagligen beaktats endast statens andel av den statligt finansierade fortbildningen för personalutbildningen inom undervisningsväsendet. Kommunerna har kostnader också i samband med dessa utbildningar, till exempel för vikarier, resor och logi. 7 Studerandenas individuella behov och det särskilda stödet Arbetsgruppen föreslår att gymnasielagen ändras så att där ingår studerandenas rätt till både individuell studiehandledning och studiehandledning i grupp.

10 10 Kommunförbundet konstaterar att målen för studiehandledningen fastställs i grunderna för läroplanen, vilket också har behandlats i promemorian. Av förslaget om en mer ingående reglering av studiehandledningen framgår inte vilket mervärde detta skulle ge. Ur arbetsgivarsynvinkel kan den föreslagna förändringen beträffande studiehandledningen mycket väl vara en fråga med återverkningar på studiehandledarens arbetstid. Vid bedömningen av reformbehovet måste man utöver kostnadseffekterna definitivt göra en bedömning av studiehandledarnas arbetstid och ett eventuellt behov av att ändra den. Dessutom föreslår arbetsgruppen att studerandena bör göra upp en egen plan för sina fortsatta studier i anslutning till sin individuella studieplan. Enligt förslaget skulle studerandena ha rätt att få handledning och stöd för att göra upp sin individuella plan. Individuell planering finns redan nu i gymnasiet, för utan den skulle det inte vara möjligt att välja kurser eller planera studierna varken i det egna gymnasiet eller utifrån utbudet i andra läroanstalter eller hos andra aktörer, till exempel i arbetslivet. Planmässigheten i studierna realiseras bland annat så att gymnasiets grupphandledare och ämneslärare handleder studeranden när det gäller valen och studieplanen och därefter går studeranden och studiehandledaren ytterligare igenom planen. Kommunerna eller övriga utbildningsanordnare bör fortfarande vara de som beslutar om på vilket sätt planmässigheten i studierna ska realiseras. Det finns skäl att i gymnasiet diskutera studerandens plan för fortsatta studier som en del av den individuella studieplanen och ta det som en övning i målmedvetenhet i studierna, men några mer bindande planer låter sig inte göras, särskilt i början av gymnasieutbildningen. Arbetsgrupperna föreslår dessutom att man stärker gymnasiestuderandenas rätt till särskilt stöd för studier och vid inlärningssvårigheter samt de studerandevårdstjänster som behövs för välmåendet. Dessutom föreslår arbetsgruppen bestämmelser om rättigheten till undervisning och särskilt stöd inom studerandevården för studerande vars studier begränsas av handikapp eller sjukdom. Av förslagen framgår inte vad detta skulle betyda i praktiken och till vilka delar lagstiftningen skulle ändras. Redan enligt nuvarande lagstiftning har en studerande rätt att få tjänster för sina studier och sitt välmående på flera håll. Bestämmelser om den service som ansluter till studierna finns i gymnasielagen och dessutom finns det bestämmelser som hänvisar till service som hör till annan lagstiftning. För hälsovårdens del finns det till exempel detaljerade bestämmelser i respektive hälsovårdsförordning där det närmare regleras om studerandenas rätt till hälsovårdstjänster och om hälsovårdssamarbetet med studerandevården vid studerandens läroanstalt. Förutom de allmänna tjänster som alla ska få och som också handikappade och sjuka studerande har tillgång till finns det dessutom förmåner som är speciellt avsedda för dem. Om dessa förmåner bestäms bland annat i handikappservicelagen, lagstiftningen om rehabilitering och annan lagstiftning som omfattas av socialförsäkringen. Avsikten med förmånerna är att kompensera svårigheter på grund av brister, handikapp eller sjukdom så att studerandena klarar sig för-

11 11 utom i vardagsrutinerna också i studierna. En gymnasiestuderande har till exempel möjlighet att för sina studier få dyra och avancerade hjälpmedel som yrkesrehabilitering av FPA. En handikappad eller sjuk person som fyllt 16 år har möjlighet att få FPA:s handikappbidrag som avser att underlätta vardagslivet, arbetet och studierna. En hörsel- eller synskadad har möjlighet att få tolkning via FPA också för studier efter den grundläggande utbildningen. Innan man börjar planera ändringar i dagens bestämmelser bör man utreda alla tjänster som används för närvarande. Överlappande lagstadgade rättigheter och skyldigheter är besvärliga att tillämpa och gör dessutom verksamheten mindre effektiv. I kostnadseffekter har förslagen om studiehandledningen, studerandevården och handikappade studerandes studierättigheter uppskattats medföra tilläggskostnader på ca 60 miljoner på årsnivå. Av promemorian framgår inte vilka faktorer bedömningen grundar sig på. Därför är det svårt att ta ställning till förslaget. Arbetsgruppen föreslår dessutom att studerandena får bättre möjligheter att avlägga gymnasiediplom i gymnasieutbildningen för unga och att gymnasiediplomprestationer utnyttjas mer än för närvarande i antagningen av studerande till universitet och yrkeshögskolor. Gruppen föreslår också ökat samarbete mellan gymnasieutbildningen, högskolorna, arbetslivet och arbetskraftsmyndigheterna, vilket skulle ge bättre beredskap för fortsatta studier bland studerandena, bättre arbetslivskännedom och en klarare uppfattning om antagningen till fortsatta studier. 8 Studerandenas ställning 9. Studentexamen Kommunförbundet stödjer varmt dessa förslag. Kommunförbundet anser att arbetsgruppens åtgärdsförslag i detta kapitel bör stödjas. Kommunförbundet stödjer arbetsgruppens förslag till åtgärder i detta kapitel som är nödvändiga för vidareutvecklingen av studentskrivningarna. Arbetsgruppen föreslår bland annat att data- och kommunikationsteknik införs stegvis i studentexamen från Tillräckliga färdigheter i data- och kommunikationsteknik säkerställs hos lärarna och studerandena. Kommunförbundet stödjer åtgärdsförslaget. Förbundet betonar att reformen bör genomföras etappvis och kontrollerat. Reformen ska vara täckande och den förutsätter en mångsidig och modern utrustning i gymnasierna. Det är dessutom ett absolut krav att studentskrivningarna kan anordnas utan funktionsstörningar och på samma jämställda tekniska nivå i hela landet. Statlig tilläggsfinansiering för kostnaderna i kommunerna är en förutsättning för att reformen ska kunna genomföras. Arbetsgruppen föreslår också att man utreder studieframgången för dem som avlagt två examina och vilket mervärde dessa två examina ger för fortsatta studier.

12 12 Kommunförbundet stödjer förslaget och anser att en sådan utredning är viktig. Avläggande av två examina kräver mycket av de offentliga resurserna och av studerandena, både i tid och i arbete. Det är dessutom bra om man i utredningen undersöker mervärdet av två examina för antagningen till studier på högskolenivå och för placeringen i arbetslivet efter studierna. Dessutom bör man bland annat utreda i vilken mån studerande som siktar på två examina avbryter sina studier. Kommunförbundet föreslår att studentexamensnämndens nuvarande verksamhetsmodell ses över. 10 Globalisering Kommunförbundet stödjer arbetsgruppens åtgärdsförslag i detta kapitel. 11 Finansiering Kommunförbundet stödjer varmt arbetsgruppens ståndpunkt enligt vilken systemet för finansiering av gymnasieutbildningen bör möjliggöra studerandenas rätt att fritt söka till önskad utbildning. Studerandena bör ha lika och jämställda rättigheter i hela landet att söka till önskad gymnasieutbildning. Arbetsgruppen föreslår att faktorer som särdrag i befolkningsstrukturen i glesbygdsområdena och antalet invandrare beaktas som höjande grunder i finansieringen. Systemen för gymnasiefinansieringen bör revideras så att de centrala målen för utbildningen nås. En förutsättning är att i finansieringsgrunderna beaktas gymnasiernas olika verksamhetsmiljöer och invandrarstuderandena. Särskilt tillgången till gymnasieutbildning i glesbygdsområden bör garanteras genom en höjning av finansieringen enligt pris per enhet för små gymnasier. För att trygga tillgången till gymnasieutbildning av hög kvalitet bör genom statsrådsförordning också efter år 2012 bestämmas att: "Om gymnasieutbildning av anordnare av utbildning i små gymnasier som omfattas av förhöjt nyckeltal överförs till en kommun som uppstår genom en kommunsammanslagning eller blir en del av gymnasieutbildningen i en annan kommun, beräknas nyckeltalet särskilt för var och en av de tidigare anordnarna av gymnasieutbildning." Arbetsgruppen föreslår att finansieringen av gymnasieutbildningen bestäms enligt ett kalkylerat finansieringssystem som bygger på pris per enhet och att finansieringen bygger på verkliga riksomfattande kostnader. Dessutom föreslår arbetsgruppen att undervisnings- och kulturministeriet i samband med statsandelsreformen utreder möjligheterna att överföra kostnaderna för nybygge av ett gymnasium till kostnadsgrunderna för gymnasieutbildningen och därmed till de genomsnittliga priserna per enhet samt möjligheterna att övergå till ett prestationsbaserat finansieringssystem i gymnasieutbildningen för unga. I prestationsbase-

13 13 rad beräkning av priset per enhet bör som kriterium vid gymnasieutbildningen för unga användas genomförd lärokurs för gymnasiet. Kommunförbundet delar arbetsgruppens syn att finansieringen av gymnasieutbildningen bör grunda sig på kalkylerad finansiering enligt pris per enhet. Kommunförbundet anser att en utredning av en revidering av bestämmelserna om finansieringen av gymnasieutbildningen bör ingå i den övergripande utredningen av statsandelssystemet. Kommunförbundets mål för följande riksdagsperiod är att huvudmannamodellen för finansieringen av utbildningen ändras i syfte att göra finansieringen av utbildningen mer kostnadseffektiv och styrbar: "Det nuvarande finansieringssystemet som bygger på huvudmannamodellen främjar inte ett effektivt och ekonomiskt utnyttjande av offentliga medel och ger inte heller kommunerna möjlighet att sköta ekonomin på ett övergripande sätt, eftersom det är olika aktörer som svarar för verksamheten och för ekonomin. I huvudmannamodellen leder en ökning av antalet studerande till en kraftigt ökad finansiering enligt pris per enhet. Med en statsandel som är klart mindre än hälften ökar den finansieringsandel som tas ut av kommunerna betydligt snabbare än statens finansieringsandel. Kommunen kan stabilisera sin ekonomi genom att minska på utbildningen bara inom den egna organisationen, samtidigt som kommunen enligt lag fullt ut deltar i finansieringen av de växande kostnaderna för samkommuner och privata anordnare av gymnasieutbildning. Huvudmannamodellen är problematisk med tanke på jämlikheten inom utbildningssystemet och produktiviteten inom den offentliga ekonomin, i synnerhet den kommunala ekonomin. För att nå målet bör den nuvarande huvudmannamodellen för gymnasieutbildning och yrkesinriktad utbildning frångås och ersättas med ett system som ger kommunerna mer makt att styra och uppmuntrar dem till en framgångsrik verksamhet och kostnadseffektivitet. Som en del av systemet med statsandelar utreds möjligheterna att vid utjämningen av kommunernas utgifter övergå till ett system där kommunens finansieringsandel i fråga om utbildning på andra stadiet inte fastställs utgående från en viss summa per invånare, utan på basis av antalet ungdomar i kommunen och en summa som uträknats enligt den invånarhelhet som utgörs av ungdomarna i en viss ålderskategori." Enligt förslagen i promemorian bör finansieringssystemet vara tillräckligt tydligt, transparent och huvudmannaneutralt. Systemet bör möjliggöra en ekonomiskt hållbar planering för alla utbildningsanordnare. Dessutom anser arbetsgruppen att systemet bör beakta vissa särdrag i gymnasieutbildningen, som till exempel att kostnaderna är olika för unga och vuxna studerande och att systemet bör göra det möjligt för studerandena att fritt söka till önskad utbildning. Kommunförbundet omfattar arbetsgruppens synpunkter, särskilt också i fråga om att alla anordnare av gymnasieutbildning bör bemötas objektivt och jämlikt. Kommunerna bör som utbildningsanordnare finansiellt ha en jämlik ställning med andra anordnare, till exempel med privata anordnare och samkommuner.

14 14 Genomförandet av gruppens förslag till ändringar förutsätter en klar höjning av finansieringen av gymnasieutbildningen. De totala kostnadseffekterna av förslagen i rapporten uppskattas till över 190 miljoner euro på årsnivå. För alla åtgärdsförslag som finns i promemorian bör de extra kostnader som de innebär för kommunerna tas till behandling i basserviceprogrammet och basservicebudgeten före eventuella genomförandebeslut. Kommunförbundet understryker att kommunerna inte får åläggas några som helst nya skyldigheter. Kommunerna bör få större beslutanderätt när det gäller utvecklande av den egna gymnasieutbildningen samt reformer, lärandemiljöer och åtgärder som ska genomföras. På så sätt maximeras kvaliteten, resultaten och kostnadseffektiviteten i den lokala och regionala gymnasieutbildningen. FINLANDS KOMMUNFÖRBUND Kari Nenonen vice verkställande direktör Anneli Kangasvieri direktör, undervisning och kultur

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Riktlinjer för bildningen 2020

Riktlinjer för bildningen 2020 Riktlinjer för bildningen 2020 FINLANDS KOMMUNFÖRBUNDS BILDNINGSPOLITISKA PROGRAM Finlands Kommunförbund Utbildning och kultur BILDER: Kari Nuutinen ISBN 978-952-213-709-8 (häftad) ISBN 978-952-213-710-4

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Hörandetillfälle för folkhögskolor Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, av 25 i lagen om finansiering av undervisningsoch

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och

Läs mer

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft Sibbo Lovisa Kotka Borgå Innehållsförteckning 1. Uppgörandet av läroplanen................................ 1 2. Läroplanens innehåll....................................

Läs mer

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Promemoria Tarja Hartikainen, Ulla Hurmeranta, Tuulia Innala, Miira Riipinen 10.12.2015 Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Livskraftiga och handlingskraftiga

Läs mer

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING 30.1.2001 6/400/2001 Till anordnare av yrkesutbildning NYA BEGRÄNSNINGAR I TILLSTÅNDEN ATT ORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Enligt 9 2 mom. lagen om yrkesutbildning (630/1998) anges i tillståndet att

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005

Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier

Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier Ansökningstid 17.3.2016 kl. 12.00 21.4.2016 kl. 16.15 Ansökan kan bearbetas ända till ansökningstidens slut. Ansökningarna behandlas efter ansökningstiden.

Läs mer

Väsentliga saker som man för närvarande känner till i fråga om genomförandet av det elektroniska provet är i huvuddrag följande:

Väsentliga saker som man för närvarande känner till i fråga om genomförandet av det elektroniska provet är i huvuddrag följande: SFUN 10.9.2015, Bilaga INVESTERINGSFÖRSLAG, ELEKTRONISKA STUDENTSKRIVNINGAR Budget 2015 Ekonomiplan 2015-2017 BAKGRUND Elektroniska studentskrivningar Studentskrivningarna digitaliseras enligt statsrådets

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017 Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA STUDERANDEVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Studerandevården vid Pargas svenska gymnasium 3 a. Gemensam studerandevård 3 1. Styrgruppen (gemensam

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER

PROMEMORIA 1 (8) 28.3.2006 PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER PROMEMORIA 1 (8) PERSONALENS STÄLLNING VID KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR OCH VID FÖRÄNDRINGAR I SAMKOMMUNER Beredningen av kommun- och servicestrukturreformen är i full gång, men vad reformen kommer att få för

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

Kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen. Förslag ur arbetsgruppsbetänkande

Kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen. Förslag ur arbetsgruppsbetänkande Kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen Förslag ur arbetsgruppsbetänkande På gång (resultatavtal 2011) 40 nya examensgrunder Nya grunder för examensmästarutbildningen Införande av ECVET, i bruk 2012 Utvärderingssystem

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna

Läs mer

Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning

Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning 23.9.2013 Sari Ellonen, Heidi Bergström, Satu Hornborg och Laura von der Hagen Dagens program 9.30 Kaffeservering,

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 5.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning

Läs mer

Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016)

Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016) KT Cirkulär 11/2015 bilaga 3 1 (5) Freund Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016) Ändringar som inte ändrar tolkningen

Läs mer

Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten

Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten Promemoria Valpasvuo Vesa, Leena Eränkö, Markku Axelsson 29.3.2011 Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten i glesbygden 1 Inledning Genom ändring av miljöskyddslagen

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Det nya gymnasiet stöder och inspirerar Utbildningen utvecklas som en helhet Målet är att höja kompetens- och utbildningsnivån och utveckla utbildningssystemet som en helhet. Syftet med gymnasiereformen

Läs mer

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar 1 Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003) 8 1 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 1

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 28 augusti 1998 Nr 628 648 INNEHÅLL Nr Sidan 628 Lag om grundläggande utbildning... 1719 629 Gymnasielag... 1731 630 Lag om yrkesutbildning...

Läs mer

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera

Läs mer

Elva frågor om nationell valfrihet inom den offentliga hälso- och sjukvården

Elva frågor om nationell valfrihet inom den offentliga hälso- och sjukvården Memorandum Häkkinen Hannele, Jean-Tibor IsoMauno, Päivi Kaukoranta-Vaara, Tero Tyni 2.4.2014 Elva frågor om nationell valfrihet inom den offentliga hälso- och sjukvården 1) Vad kräver ett byte av hälsocentral

Läs mer

TOPELIUSGYMNASIETS LÄROPLAN 2016

TOPELIUSGYMNASIETS LÄROPLAN 2016 TOPELIUSGYMNASIETS LÄROPLAN 2016 1 Innehållsförteckning 1 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPDRAG OCH VÄRDEGRUND... 3 1.1 Gymnasieutbildningens uppdrag... 3 1.2 Värdegrunden... 3 2 UNDERVISNINGEN... 5 2.1 Synen

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2011 Nr 75 Nr 75 LANDSKAPSFÖRORDNING om gymnasieutbildning Utfärdad i Mariehamn den 23 juni 2011 Med stöd av 8, 9, 10 och 34 landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning stadgas

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112 Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2011

Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2011 1(24) Anvisningar för blanketten Elever och studerande på läroanstaltsnivå 2011 Statistikcentralen har förnyat höstens datainsamling gällande anordnar- och läroanstaltsnivå. Blanketten Uppgifter på anordnarnivå

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

RP 70/2006 rd. I propositionen föreslås att det stiftas en lag

RP 70/2006 rd. I propositionen föreslås att det stiftas en lag RP 70/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att det stiftas en lag

Läs mer

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande

Uppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande Uppdaterad 31.3.2011 FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från 1.1.2012 Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH

Läs mer

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017 Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

Utgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden

Utgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden KOSTNADER, INKOMSTER OCH PRESTATIONER ÅR 2010 GYMNASIEUTBILDNING UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering PB 380 Fax 00531 HELSINGFORS 040 348 7766 Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

GYMNASIEUTBILDNING. Allmän avgränsning av statsandelsgrunden. IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015

GYMNASIEUTBILDNING. Allmän avgränsning av statsandelsgrunden. IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015 IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015 GYMNASIEUTBILDNING Med denna enkät samlas information om kostnader, inkomster och prestationer i de statliga skolorna

Läs mer

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning 9 500 Småbarnsfostran Småbarnsfostran är växelverkan Åbo har ca 50 dagvårdsenheter, som kan bestå av flera olika daghem eller till exempel

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

REMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

REMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-11-16 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Sammanfattning Synpunkter

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 12 november 1998 Nr 804 807 INNEHÅLL Nr Sidan 804 Förordning om skatteredovisning... 2195 805 Förordning om fritt bildningsarbete... 2197 806

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen

Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen Obligatorisk utlandstermin inom kandidatutbildningen - Hankens erfarenheter Maj-Britt Hedvall Svenska handelshögskolan Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.fi Hanken

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

C3L Centrum för LivsLångt Lärande

C3L Centrum för LivsLångt Lärande Utvecklingsförvaltningen C3L Centrum för LivsLångt Lärande Enhetsplan 2010 Syfte Syftet på nämndnivå: Med hjälp av utbildningar och sysselsättningsåtgärder ge kunskaper, färdigheter och skapa goda förutsättningar

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

1 LÄROPLANEN... 1 1.1 Uppgörandet av läroplanen... 1 1.2 Läroplanens innehåll... 2

1 LÄROPLANEN... 1 1.1 Uppgörandet av läroplanen... 1 1.2 Läroplanens innehåll... 2 Innehåll 1 LÄROPLANEN... 1 1.1 Uppgörandet av läroplanen... 1 1.2 Läroplanens innehåll... 2 2 GYMNASIEUTBILDNINGENS UPPDRAG OCH VÄRDEGRUND... 4 2.1 Gymnasieutbildningens uppdrag... 4 2.2 Värdegrunden...

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Handläggningsordning och kriterier för att inrätta, bjuda ut, ställa in, revidera och avveckla utbildningar vid Umeå universitet

Handläggningsordning och kriterier för att inrätta, bjuda ut, ställa in, revidera och avveckla utbildningar vid Umeå universitet Handläggningsordning och kriterier för att inrätta, bjuda ut, ställa in, revidera och avveckla utbildningar vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2008-03-04 (Reviderad 2009-10-27) Dnr 102-864-08 2

Läs mer

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde. Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Jättebra Vasa en sporrande arbetsgivare

Jättebra Vasa en sporrande arbetsgivare Jättebra Vasa en sporrande arbetsgivare Vasa stads löne- och belöningsstrategi Löne- och belöningsstrategin Vasa stad genomför en rättvis och målinriktad belöningspolicy i enlighet med strategin. Vid belönandet

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen

Centrala beredningar i anslutning till finansierings- och strukturreformen Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Övergripande En kontaktperson för styrgruppen ska anges: Namn Adress Postadress Fakturaadress, E-postadress Telefon

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) i

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (AGVF) i Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Datum 2016-02-29 Vår referens Ann-Sofie Nordh 040-31 21 41 Diarienummer GYVF-2016-801 E-post ann-sofie.nordh@malmo.se Yttrande till

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.

Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9. Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.2015 Härmä Regeringsprogrammet: KOMPETENS OCH UTBILDNING Mål och hur de mäts

Läs mer

ARBETSPLAN 1 2013-2014

ARBETSPLAN 1 2013-2014 ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR

Läs mer

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller Bilaga 1 Arbetsbok för riskbedömning på arbetspaltser FYSIKALISKA RISKFAKTORER (F) Företag: Datum: SHM Arbetarskyddsavdelningen IDENTIFIERING AV FAROR Mål för bedömning Utfört av Moment som granskas: Faror

Läs mer

Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas

Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas arbetstid . Arbetstidsbestämmelser för barnträdgårdslärarna. Tillämpningen av arbetstidsbestämmelserna. Vad ska jag göra om problem uppstår? . Arbetstidsbestämmelser

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning för vuxna

Anordnarna av gymnasieutbildning för vuxna FÖRESKRIFT 17.12.2015 70/011/2015 Anordnarna av gymnasieutbildning för vuxna Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2016 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: Gymnasielagen (629/1998), 10 2 mom. (ändr.

Läs mer