Uppdaterad FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande

Transkript

1 Uppdaterad FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande

2 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE Yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK) Grunderna för ASLAK-rehabiliteringen samt genomförandet av den Hur man ansöker om ASLAK-kurser Kursplanering Urvalskriterier gällande kursdeltagarna, rehabiliteringsbeslut Rehabiliteringspenning för kurstiden Resekostnader Rapportering Litteratur om ASLAK-rehabiliteringen... 6

3 2 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE 1. Yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK) Yrkesorienterad medicinsk rehabilitering (ASLAK) är en form av tidig rehabilitering som har utvecklats vid FPA med tanke på den yrkesaktiva befolkningen och som syftar till att främja arbetsoch funktionsförmågan och förbättra livshanteringen. För ASLAK-rehabiliteringen har fastställts en standard med vars hjälp FPA definierar den kvalitativa nivån på rehabiliteringen och övervakar att den upprätthålls. Syftet med ASLAK-kurserna är att långsiktigt förbättra och upprätthålla arbetsförmågan när risken för en försämring och symtom på nedsatt funktionsförmåga redan tydligt kan konstateras. Målet är att förbättra klienternas fysiska kondition, arbetskompetens och psykiska hälsa och deras förutsättningar att orka med arbetet, att tillägna sig sunda levnadsvanor och metoder för egenvård samt att inleda en process för utveckling av klienternas arbete och arbetsförhållanden. Det är alltså inte fråga om primärprevention, som hör till arbetsplatserna och i synnerhet till företagshälsovårdens uppgifter. ASLAK-rehabiliteringen innehåller dock ett klart förebyggande element i och med att den är planerad för arbetstagargrupper och branscher där den arbetsrelaterade fysiska, psykiska och sociala belastningen är exceptionellt stor och lätt leder till att hälsoproblem hopar sig. Interventionen görs i ett skede då sjukdoms- och stressymtomen fortfarande är lindriga och går att avhjälpa. Med stöd av ASLAK-rehabiliteringen, som är ett samarbete mellan arbetsplatsen, företagshälsovården, den serviceproducent som tillhandahåller rehabiliteringen och FPA, ges klienten tillräckliga möjligheter, och också tid, att genomföra mången gång betydande förändringar i sina attityder, levnadsvanor, arbetsrutiner, fritidssysselsättningar och livsstil. ASLAK-rehabiliteringen grundar sig på en inlärningsprocess och en utvärdering av situationen som helhet, där klienten själv är med om att ställa upp målen för rehabiliteringen. De individuella målen inriktas på att förbättra hälsan och resurserna och att utveckla yrkeskunskapen och kompetensen. De mål som gäller arbetet betonar arbetsinnehållet och den fysiska arbetsmiljön samt arbetsgemenskapen. Ett mål är också att hjälpa klienten att strukturera förändringarna i arbetet och därmed förbättra arbetshälsan. Syftet med rehabiliteringen är att bevara och förbättra arbetsoch funktionsförmågan när risken för en försämring redan kan konstateras. Målet är att förbättra klientens fysiska kondition, arbetskompetens, psykiska hälsa och förutsättningar att orka med arbetet, tillägna sig sunda levnadsvanor och metoder för egenvård samt att inleda en process för utveckling av klientens arbete och arbetsförhållanden. Målen för rehabiliteringen avseende klientens arbetsoch funktionsförmåga och hälsa är att främja hälsan och att utnyttja hälsorelaterad rådgivning och handledning höja och stödja den fysiska konditionen identifiera och förstärka de psykiska resurserna stödja och förbättra livshanteringen öka och förbättra kunskaperna och färdigheterna för arbetslivet stödja och förstärka förutsättningarna att orka med arbetet utnyttja rådgivning och handledning i ergonomiska frågor. Målen för rehabiliteringen avseende klientens arbete och arbetsmiljö är att utvärdera och utveckla de egna arbetsmetoderna förbättra yrkesfärdigheterna och förstärka resurserna förbättra arbetskompetensen stödja klienten vid förändringar som sker i arbetet förstärka delaktigheten och betona samhörigheten

4 engagera arbetsgivaren och företagshälsovården i rehabiliteringsprocessen etablera stöd och uppföljning från företagshälsovårdens sida utnyttja ett stödnätverk under rehabiliteringens gång, t.ex. med hjälp av uppgifter som utförs mellan perioderna. Genom att starta ASLAK-rehabilitering på arbetsplatsen försöker man också stödja arbetsplatsens egen hälsofrämjande verksamhet, för vilken praxisen för ersättande av kostnader för företagshälsovård skapar ännu bättre förutsättningar än tidigare. Den hälsofrämjande verksamheten kan och ska också omfatta faktiska förebyggande aktiviteter för friska arbetstagare (primärprevention) Grunderna för ASLAK-rehabiliteringen samt genomförandet av den Lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (lagen om FPA-rehabilitering) gör det möjligt för FPA att ordna ASLAK-rehabilitering endast i form av prövningsbaserad rehabilitering, för vilken riksdagen årligen godkänner ett anslag som inte får överskridas. Därför planeras och godkänns nya kurser endast för ett år åt gången. En ASLAK-kurs genomförs i form av rehabilitering i sluten- eller öppenvård eller som en kombination av dessa. Kurser ordnas antingen som långa eller som korta kurser. Hur en kombinerad sluten- och öppenvårdskurs ska genomföras kommer man överens om vid ett planeringsmöte mellan den aktör som ansökt om rehabiliteringen, serviceproducenten och FPA. Kursen består av en inledande period, en eller flera kursperioder, en samarbetsdag och en avslutande period samt ett eventuellt arbetsplatsbesök. Samarbetsdagen ordnas under en kursperiod. Kursprogrammet för regionala arbetsplatsinriktade kurser ska alltid inkludera ett samarbetsmöte under den inledande perioden. Kort kurs Rehabiliteringen omfattar dygn med en inledande period, en eller flera kursperioder, en samarbetsdag och en avslutande period. Dessutom är det möjligt att ordna ett arbetsplatsbesök. En kurs ska genomföras inom åtta månader räknat från när den inleddes. Lång kurs Rehabiliteringen omfattar dygn med en inledande period, kursperioder, en samarbetsdag och en avslutande period. Dessutom är det möjligt att ordna ett arbetsplatsbesök. En kurs ska genomföras inom ett år räknat från när den inleddes. Gruppen består av 8 10 klienter. 3. Hur man ansöker om ASLAK-kurser Initiativet till ASLAK-kurserna tas vanligen av arbetsplatserna och företagshälsovården som tillsammans med arbetsgivaren kommer överens om att ansöka om en kurs. Även fackförbund och fackföreningar kan ansöka om kurser. Ansökningsblanketten för ASLAK-kurser (KU119r) finns på FPA:s webbplats under Blanketter. Ansökningar skickas till FPA enligt följande: En arbetsgivare, företagshälsovården, fackförbunden eller fackföreningarna skickar sina ansökningar om ASLAK-kurser till e-postadressen En ansökan om en riksomfattande ASLAK-kurs skickas till e-postadressen Riksomfattande: teosku_aslakvaltakunnallinen@kela.fi

5 4 De riksomfattande kurserna kan vara branschinriktade kurser eller arbetsplatsinriktade kurser för företag, till vilka det kommer kursdeltagare från hela landet. Ansökningar om regionala arbetsplatsinriktade och branschinriktade ASLAK-kurser skickas till e- postadressen Västra Finland: Norra Finland: Södra Finland: Östra Finland: Ansökningar om ASLAK-kurser på svenska skickas till e-postadressen 4. Kursplanering Planeringsmöte Före kursen hålls ett planeringsmöte. Serviceproducenten har huvudansvaret för att mötet arrangeras. Serviceproducenten ska sända möteskallelsen till mötesdeltagarna (arbetsplatsen, företagshälsovården, fackförbunden, arbetarskyddet och FPA:s företrädare) i god tid. På så sätt säkerställer man informationsgången, samarbetet och uppgiftsfördelningen. För planeringen av ASLAK-rehabilitering för en helt ny bransch och/eller arbetsplats ska man reservera tillräckligt med tid. Rehabiliteringsprinciperna måste integreras i ledningens, linjeorganisationens, företagshälsovårdens, arbetarskyddsorganisationens och de anställdas vardagliga verksamhet och tankevärld på arbetsplatsen. När det gäller privata och småföretag har företagshälsovården en framträdande roll i kursplaneringen. Vid behov kan planeringsmötet även ordnas som en telefon- eller videokonferens. Om den aktör som ansöker om kursen är ny måste planeringsmötet ordnas så att man träffas. Vid planeringsmötet fastställs kursprogrammets innehåll, längd och periodisering samt förfarandet vid val av målgrupp. Samtidigt avtalar man om tidpunkten för samarbetsdagen och diskuterar serviceproducentens eventuella arbetsplatsbesök. Den som företräder företagshälsovården skriver ett PM över det man avtalat och skickar det för kännedom till alla parter. Om det inte finns någon företrädare för företagshälsovården på mötet är det serviceproducentens företrädare som skriver och skickar ut PM:et (regionala och riksomfattande branschinriktade kurser). Den sakkunskap som fack-, arbetstagar- och företagarförbunden samt arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna besitter kan utnyttjas i kursplaneringen. Organisationerna har de facto varit initiativtagare när det gäller kurser för bl.a. transport- och trafikbranschen, den merkantila branschen, hälso- och sjukvården och det sociala området Kursplaneringen omfattar bl.a. följande delområden: 1. motivering till behovet av en ASLAK-kurs (jfr ansökan som företagshälsovården kommer överens om med arbetsgivaren)

6 5 2. definiering av målgruppen: bransch, arbetsplats, regionala begränsningar (riksomfattande, en viss region eller lokalt), urvalsförfarande (samarbete med FPAbyrån, urvalskriterier) 3. information om rehabiliteringen på arbetsplatsen och vid behov även mera omfattande för yrkesgruppen i samband med riksomfattande verksamhet (branschtidskrifter, medlemsinformation e.d.) 4. principer för genomförandet: instanser och personer som deltar i planeringen, delmål och övergripande mål för rehabiliteringen sedda ur arbetstagarens och arbetsplatsens synvinkel, arbetsfördelningen mellan serviceproducenten och arbetsplatsen under själva rehabiliteringen och uppföljningen, konkreta uppgifter och tillsättandet av ansvariga personer 5. genomförandet i serviceproducentens lokaler: rehabilitering i öppen- eller slutenvård (med beaktande av villkoren för rehabiliteringspenning) serviceproducentens egen personals andel, behovet av utomstående sakkunskap (t.ex. arbetsinstruktör, handledare, sakkunnig i fråga om arbetsplatsen), besök av företrädare för arbetsplatsen under kursens gång, behovet av träningslokaler och andra specialrum samt förutsättningarna för verksamhet som uppmuntrar till fritidsaktiviteter och hobbyer 6. detaljerat kursinnehåll, av vilket framgår dagsprogrammets allmänna struktur och den tid som reserverats för hälsorådgivning, motionsfostran, handledning i ergonomi, undervisning i arbetet, undervisningsdiskussioner, tid som reserverats för grupparbeten och individuellt rehabiliteringsprogram samt fritidsverksamhet och deltagarnas egna aktiviteter 7. periodiseringen och schemaläggningen av kursen med beaktande av säsongarbete, semestrar, vikariat och arbetsrytm 8. överenskommelse om kursrapporteringen i enlighet med arbetsplatsens och FPA:s behov. Redan i planeringsskedet är det skäl att göra en preliminär bedömning av hur länge den arbetsplatsinriktade ASLAK-rehabiliteringen ska pågå. Tills vidare kan man utnyttja vad som framgått av finländska undersökningar: att det är viktigt att rikta sig till rätt målgrupp eftersom nästan en fjärdedel av de anställda i Finland, d.v.s. 27% av kvinnorna och 21 % av männen, anser sig vara i behov av rehabilitering. De som är mest i behov av rehabilitering är arbetstagare över 55 år. Om behovet av ASLAK-rehabilitering ser ut att kvarstå år efter år trots att redan var tionde arbetstagare har deltagit i rehabilitering måste man ta reda på vilka faktorer i arbetsmiljön som fortlöpande tenderar att ha en negativ inverkan på arbetsförmågan. 5. Urvalskriterier gällande kursdeltagarna, rehabiliteringsbeslut Till ASLAK-kurserna väljs i allmänhet 8 10 deltagare. Klienterna väljs efter yrkesgrupp eller arbetsplats. De vanligaste urvalskriterierna är bl.a. att de som får rehabilitering är förvärvsarbetande att personerna haft samma arbete i flera år att de problem som orsakar symtom och/eller frånvaro är arbetsrelaterade att sjukledigheterna har legat på en måttlig nivå ungefär de två senaste åren och utsikterna till pensionering är små

7 6 att personerna är motiverade att gå på rehabilitering; levnadsvanor som stödjer rehabiliteringen är viktiga. Till ASLAK-kurser antas i regel inte personer som är multisjuka så att det inte går att fastställa ett huvudsakligt hälsoproblem håller på att återhämta sig efter en akut sjukdom har genomgått en ryggradsoperation, men inte tillfrisknat är svårt sjuka så att rehabilitering inte ger resultat är multiproblematiska eller inte passar i grupprehabilitering. I samband med kursplaneringen avtalar man om urvalskriterierna och det preliminära kursprogrammet och om ansöknings- och urvalsförfarandet. De som söker till en ASLAK-kurs ska besöka en företagshälsovårdsläkare för att få ett läkarutlåtande B, av vilket rehabiliteringsbehovet framgår. De sökande ska sedan fylla i en blankett för ansökan om rehabilitering (KU 102) på en FPA-byrå. Rehabiliteringsklienter som söker till en ASLAK-kurs som ordnas för en viss arbetsplats väljs vanligen av den företagshälsovårdsenhet som har anhållit om kursen, och enheten antecknar uppgifter om förhandsurvalet på ansökningsblanketten (KU 102). Efter förurvalet skickas ansökningarna med bilagor i enlighet med det förfaringsätt som man kommit överens om på planeringsmötet. Ett utlåtande av byråns sakkunnigläkare behövs i allmänhet inte. De ASLAK-kurser som ordnas av FPA finns på FPA:s webbplats Alla ansökningsblanketter som behövs för rehabiliteringen och de anvisningar om innehåll och ansökningsförfarande som gäller ASLAK-kurserna finns likaså på FPA:s webbplats. 6. Rehabiliteringspenning för kurstiden För den tid ASLAK-kurserna pågår kan rehabiliteringsklienterna betalas rehabiliteringspenning med stöd av lagen om FPA-rehabilitering (566/2005). För att få rehabiliteringspenning ska de som valts till kursen fylla i den blankett för ansökan om rehabiliteringspenning (KU 112) som de får som bilaga till rehabiliteringsbeslutet från FPA-byrån. Om en rehabiliteringsklient får lön för rehabiliteringstiden kan rehabiliteringspenningen betalas till arbetsgivaren. 7. Resekostnader Kursdeltagarna får ersättning för resekostnaderna tur och retur till serviceproducenten enligt det förmånligaste färdsättet minus en självriskandel. 8. Rapportering För varje kursdeltagare gör serviceproducenten upp en rehabiliteringsrapport som skickas till rehabiliteringsklienten, FPA och företagshälsovården samt vid behov till andra mottagare som man kommit överens om med rehabiliteringsklienten. Serviceproducenterna ska årligen skicka FPA en rapport om ASLAK-kurserna. Utfallet av ASLAK-kurserna har utretts i rehabiliteringsinrättningarnas kursrapporter och i företagshälsovårdsenheternas och arbetsplatsernas uppföljningsrapporter. Verksamheten har också gett upphov till flera forskningsrapporter med samstämmiga och huvudsakligen positiva resultat, vilket inneburit att verksamheten har kunnat fortsättas och utvidgas rätt väsentligt. 9. Litteratur om ASLAK-rehabiliteringen Det publiceras i allt större utsträckning studier och översikter samt skrifter och utredningar om erfarenheter och praxis angående ASLAK-rehabiliteringen. Dessutom finns det litteratur som skapar en grund för vidareutveckling av rehabiliteringen eller främjar insikten om varför tidig rehabilitering behövs eller varför den anordnas i den form den nu har. Många publikationer tar upp alternativa verksamhetsformer. I en del av dem ställer man sig mycket kritiskt till verksamheten och dess berättigande. Allt detta är viktigt för dem som planerar, genomför och utvecklar rehabiliteringen.

8 7 Litteraturförteckningar ingår i ASLAK-guiderna 1997 och Man kan beställa en förteckning över referenslitteratur om ASLAK-rehabilitering (1998) från FPA:s biblioteks- och informationstjänst, fax , eller av planeraren Leena Penttinen vid FPA:s rehabiliteringsgrupp, tel