Yrkesinriktad rehabilitering

Transkript

1 Yrkesinriktad rehabilitering

2 INNEHÅLL 1 God förvaltning Målsättning Målsättningen för yrkesinriktad rehabilitering Uppställande av individuella mål Rätt och villkor Förutsättningar för beviljande Väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan Bedömning av helhetssituationen Ändamålsenlighet Förhållande till annan rehabilitering Hindrande rehabiliteringsförmåner Primära rehabiliteringsförmåner Hänvisning av klienten Utredning av rehabiliteringsbehovet Andra aktörer som ordnar rehabiliteringstjänster Rehabilitering utomlands Åtgärder Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning Förutsättningar Innehåll och genomförande Undersökningsutlåtande Förutsättningar Innehåll och genomförande Arbetsprövning Förutsättningar Innehåll och genomförande Utbildningsprövning Villkor Innehåll och genomförande Arbetsträning Förutsättningar Innehåll och genomförande Arbetsträning för mentalvårdsklienter Förutsättningar Innehåll och genomförande TYK-rehabilitering Villkor Innehåll och genomförande Ansökan Utbildning Villkor Innehåll och genomförande Ansökan Uppföljning Hjälpmedel Villkor Ordnande av hjälpmedel Anskaffning av hjälpmedel Ansökan Näringsstöd Villkor Innehåll... 51

3 Ansökan Ägarförhållanden - utrustning Uppföljning Yrkesinriktade rehabiliteringskurser Villkor Innehåll och genomförande Ansökan Internationella bestämmelser Förordning 883/ Gränsarbetares rätt till rehabiliteringsförmåner Pensionssökande och pensionstagare börjar arbeta som anställd Pensionssökandes och pensionstagares rätt till rehabiliteringsförmåner Begreppet familjemedlem och prioritetsregler Registreringsförfarande för att erhålla vårdförmåner Återbetalning mellan institutioner Ansvar för kostnaderna Rehabilitering utomlands (16 FRPL) Land där rehabilitering ges Ansökan om rehabilitering Ersättning för kostnaderna Resekostnader Yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna Ansökan Anhängiggörande Avsändarens ansvar Överförande av en handling Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktigen Befullmäktigad Anhörig Kommunen Ansökningstid för rehabiliteringsförmåner Val av serviceproducent Val av klienter Skyldighet att lämna uppgifter vid ansökan om förmån FPA:s rätt att få uppgifter från andra myndigheter Begäran om tilläggsutredningar Hänvisning till annan rehabilitering Samarbete mellan FPA och arbetspensionsanstalterna Tolkningstjänster Avgörande Handläggningsställe Centralisering av avgöranden om hjälpmedel Centralisering av avgöranden om näringsstöd Första urval och centraliserat val av kursdeltagare Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Intervju Begäran om en sakkunnigläkares bedömning Hörande När ska kunden höras?... 87

4 Hur går hörandet till? Utfärdande av beslut Utfärdande av rehabiliteringsbeslut Beslutsmottagare Underrättande om rehabiliteringsbeslut Hänvisning av klienten Betalning Ersättning för rehabiliteringskostnader Ersättningsgilla kostnader Fakturering av rehabiliteringskostnader Faktureringstid Betalningsmottagare Utbetalning till kommun/samkommun Utbetalning till utmätningsmyndighet Betalningsadress Förskottsinnehållning Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Beskattning av mottagare av arbetsersättning Erhållande och användning av uppgifter Verkställande av förskottsinnehållning Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalning Årsanmälan Månatlig kontroll Rättelse och undanröjande av beslut Justering Utbetalningen inställs Indragning Felaktig utbetalning Återkrav Regress Sökande av ändring Upphandling av rehabiliteringstjänster Val av serviceproducenter Listor över serviceproducenter Upphandling av rehabiliteringstjänster inom den slutna vården Standard Kvalitetskontroll

5 1 1 God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna om god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden ska användas ett sakligt, klart och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om FPA av misstag har tillställts en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla och handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen sjäv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska tillse att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som anhängiggjort ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till utredandet av det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden (hallintolain soveltaminen etuusasioissa) avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003) 2 Målsättning FPA har en lagstadgad skyldighet att ordna och ersätta yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering samt rehabiliterande psykoterapi. Yrkesinriktad rehabilitering ordnas för handikappade personer för att förebygga arbetsoförmåga eller förbättra arbets- och förvärvsförmågan. Medicinsk rehabilitering ordnas för personer med svår funktionsnedsättning för att säkerställa eller förbättra arbets- eller funktionsförmågan. Rehabiliterande psykoterapi ordnas för att stödja eller förbättra arbets- och

6 studieförmågan hos personer vars arbets- och studieförmåga äventyras på grund av mental störning. Förutom den rehabilitering som FPA är förpliktigad att ordna kan FPA ordna och bekosta rehabilitering enligt prövning inom ramen för den penningsumma som riksdagen årligen beviljar. Målet också för rehabilitering enligt prövning är att bevara och förbättra klientens arbets- och funktionsförmåga. 2 Förutom att ordna rehabiliteringen kan FPA under rehabiliteringstiden betala rehabiliteringspenning, vars ändamål är att säkerställa utkomsten under rehabiliteringen. FPA-rehabiliteringen grundar sig på lagen om s rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005). I denna anvisning används benämningen lagen om FPA-rehabilitering eller förkortningen FRPL. FPA är skyldig att hänvisa klienten till andra rehabiliteringsarrangörers tjänster och att samarbeta med andra instanser som ordnar rehabilitering. Se också förmånsanvisningarna om rehabilitering för personer med svår funktionsnedsättning, förmånsanvisningarna för rehabiliterande psykoterapi och förmånsanvisningarna för rehabilitering enligt prövning samt förmånsanvisningarna om rehabiliteringspenning. 2.1 Målsättningen för yrkesinriktad rehabilitering Målsättningen för yrkesinriktad rehabilitering är att stödja eller förbättra klientens arbets- och förvärvsförmåga eller förhindra att klienten blir arbetsoförmögen. Detta innebär att man med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering försöker trygga klientens möjligheter att hållas kvar i arbetslivet, att återvända dit eller att göra det möjligt för klienten att komma ut i arbetslivet. Den yrkesinriktade rehabiliteringen bör inledas tillräckligt tidigt, så att man så bra som möjligt kan stödja personen att stanna kvar i eller återgå till arbetet eller komma in på arbetsmarknaden. Yrkesinriktad rehabilitering kan inledas redan i det skedet då man kan bedöma att personens arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter kommer att försvagas avsevärt inom de närmaste åren även om man beaktar de möjligheter som står till buds i fråga om vård och medicinsk rehabilitering. Genom rehabilitering strävar man efter att klienten ska kunna behålla eller få ett sådant yrke som tryggar försörjningen, eller som ur försörjningssynpunkt ger väsentliga extra inkomster utöver exempelvis pensionen. En väsentlig extra inkomst kan anses vara att inkomsten ökar med cirka en fjärdedel. Arbetet som man strävar efter ska vara lönearbete med anställning eller arbete som företagare. Arbetet kan också vara till exempel deltids- eller stödarbete. Arbete inom hushållet eller av hobbytyp uppfyller inte de krav som ställs på det arbete som eftersträvas. Målsättningen för arbetet och för förvärvandet av inkomst ska vara realistisk med beaktande av klientens sannolika arbetsförmåga efter rehabiliteringen. Då man gör en sådan bedömning räcker det om klienten sannolikt skulle klara av ett regelbundet arbete som ger väsentliga extra inkomster Uppställande av individuella mål Det har alltid uppställts både individuella och samhälleliga mål för rehabiliteringsverksamheten. Att ställa upp mål för rehabiliteringen är viktigt eftersom detta ger verktyg för genomförandet av en effektiv rehabilitering och innebär att man kan granska huruvida målen har uppnåtts. Med hjälp av GAS-metoden (GAS = Goal Attainment Scaling) skapas ett enhetligt instrument för uppställande av individuella mål för rehabiliteringen. På individnivå baserar sig planeringen av rehabiliteringen på en bred och objektiv utvärdering av klientens totala situation, vilket förutsätter att

7 3 tillförlitliga utvärderingsmått används. Det centrala i en effektiv rehabiliteringsprocess är att klienten blir motiverad och engagerar sig i de insatser som behövs. Målen har en väsentlig betydelse för klientens motivation och engagemang. GAS-processen i samband med rehabilitering Klientens livs- och arbetssituation samt hälsotillstånd inverkar på planeringen av rehabiliteringen. Förmånshandläggaren ska identifiera rehabiliteringsbehoven utifrån läkarutlåtandet/rehabiliteringsplanen, ansökan och intervjun. Vid intervjun med klienten ska förmånshandläggaren diskutera hurdana behov rehabiliteringen i fråga kan uppfylla och hurdana mål man kan uppnå med rehabiliteringen. Målområdet diskuteras på ett allmänt plan såsom mål i anslutning till yrke eller hälsa. Klienten kan ha flera olika symtom som gäller hälsan och frågor som hänför sig till både arbete och livssituation, och av dessa kan endast en del åtgärdas med de rehabiliteringsresurser som står till förfogande. Det viktigaste vore att få klienten att på förhand fundera på egna mål i anslutning till rehabiliteringsprocessen och målområdet för att han eller hon ska ha lättare att ställa upp realistiska mål för sig själv när rehabiliteringen börjar. På så vis blir klienten också medveten om vad man stävar efter med rehabiliteringen. Den FPA-anställda ska inte fylla i blanketten GAS-målformulering, utan det gör serviceproducenten när rehabiliteringen börjar. Serviceproducenten och klienten ställer tillsammans upp mål för rehabiliteringen, eftersom en noggrann identifiering av rehabiliteringsmålet och fastställandet av skalan kräver att den som genomför rehabiliteringen har god erfarenhet av rehabiliteringsformen och dess effekt. Varje enskild klients beredskap och möjligheter till förändring varierar i olika situationer. Även om klienterna har samma sjukdom i utgångsläget kan de mål som i samarbete ställs upp för rehabiliteringen bli olika för att de ska passa varje enskild individ. En realistisk tidtabell för hur målen ska nås görs upp, och de utvärderas under rehabiliteringens gång. En slutlig utvärdering av måluppfyllelsen görs då rehabiliteringen slutar. Det resultat som erhålls på GAS-blanketten (antalet GAS-poäng eller T-scorevärdet) kan inte användas i samband med avgörandet av ett rehabiliteringsbeslut, eftersom serviceproducenterna än så länge håller på att lära sig metoden. Det är många faktorer som inverkar på måluppfyllelsen, t.ex. är målen realistiska, kan de mätas eller hur är det möjligt för klienten att nå målen med tanke på livssituationen. De resultat som man fått genom GAS-metoden i samband med tidigare rehabiliteringsperioder ger ingen information om kommande rehabiliteringsbehov eller direkta svar på hur rehabiliteringen har lyckats. Då rehabiliteringsbeslut fattas ska utvärderingen av klientens situation basera sig på en övergripande utvärdering som inbegriper sjukdomsuppgifter, klinisk bedömning samt andra utvärderingsmetoder (t.ex. uppgifterna i B-utlåtandet, rehabiliteringsplan, rehabiliteringsrapport, ansökan, metoder för utvärdering av arbets- och funktionsförmågan). Den färdiga blanketten GAS målformulering får FPA som en bilaga till rehabiliteringsrapporten. Förmånshandläggaren jämför resultaten med rehabiliteringsrapporten för att se hur målen har förverkligats och bedömer om fortsatta åtgärder ska vidtas. 3 Rätt och villkor är skyldig att ordna ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering i enlighet med bestämmelserna i 6, 7 och 8 i lagen om FPA-rehabilitering. Klienten har rätt till rehabilitering inom ramen för anordningsskyldigheten då villkoren i lagen uppfylls. FPA betalar de nödvändiga och skäliga kostnader som rehabiliteringen medför. Utöver den rehabilitering som omfattas av anordningsplikten kan FPA ordna och ersätta annan yrkesinriktad rehabilitering enligt prövning inom ramen för det anslag som avses i 12 i lagen om FPA-rehabilitering. Närmare uppgifter om rehabilitering enligt prövning finns i de förmånsanvisningar som behandlar denna rehabilitering.

8 Se förmånsanvisningarna för rehabilitering enligt prövning Förutsättningar för beviljande FPA ordnar ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga eller förebygga arbetsoförmåga, om en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt har medfört eller under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av personens arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Vid bedömningen av om personens arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter är väsentligt försvagade beaktas personens helhetssituation. Utöver av sjukdomen, skadan eller funktionsnedsättningen påverkas bedömningen också av andra faktorer som inverkar på personens arbetseller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Sådana är personens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, livssituation, ekonomiska och sociala omständigheter, boendeförhållanden, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och ålder samt andra motsvarande faktorer. Vid bedömningen beaktas också personens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant till buds stående arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra. Vid bedömningen av om det är ändamålsenligt med rehabilitering beaktas, förutom situationen som helhet, huruvida den rehabilitering som söks sannolikt leder till att den sökande fortsätter i eller återgår till ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller inträder i arbetslivet Väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan Beviljande av yrkesinriktad rehabilitering förutsätter att personens arbets- eller studieförmåga har försämrats väsentligt. Bedömningen av om det är fråga om en väsentlig försämring av den sökandes arbets- och studieförmåga görs i relation till både nuläget och de närmaste åren. Ingen tidsgräns ställs för de närmaste åren, utan den väsentliga försämringen granskas utifrån personens individuella helhetssituation. Till exempel i fråga om progredierande sjukdomar bör prognosen och sjukdomens inverkan på arbetsförmågan beaktas i ett tillräckligt tidigt skede. Avsikten är att stödja personens återstående arbetsförmåga med yrkesinriktad rehabilitering. Försämring av studieförmågan Klientens studieförmåga och förvärvsmöjligheter är väsentligt försämrade om klienten har uppenbara svårigheter att söka sig till studier eller att klara sig i studierna. En liten fördröjning eller eftersläpning i studierna innebär inte ännu att studieförmågan skulle vara väsentligt försämrad. Personens studieförmåga kan vara nedsatt redan då han eller hon söker sig till studierna. Då kan man med yrkesinriktad rehabilitering stödja personen att hitta en lämplig utbildningsbransch. Studieförmågan kan också försämras under studierna och i värsta fall kan studierna avbrytas. Då kan man med yrkesinriktad rehabilitering stödja personen att klara av sina studier. Vid bedömningen av huruvida studieförmågan har försvagats väsentligt beaktas utom sjukdomen, skadan eller funktionsnedsättningen också hur personens situation som helhet begränsar möjligheterna att klara av studierna. Det viktiga är att bedöma om personen på grund av sin helhetssituation behöver stöd av yrkesinriktad rehabilitering för att kunna börja studera, klara av sina studier eller slutföra dem. Om personen inte ännu har deltagit arbetslivet ska det vara tillräckligt för beviljande av utbildning att personens situation som helhet väsentligt begränsar valet av yrke eller arbete.

9 5 Försämring av arbetsförmågan Klientens arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter är väsentligt försämrade när en person har uppenbara svårigheter att klara sig i sitt yrke eller arbete. Vid bedömningen av huruvida arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna är väsentligt försvagade beaktas utöver sjukdomen, skadan eller funktionsnedsättningen också hur personens situation som helhet begränsar och försvårar hans eller hennes möjligheter att klara av sitt arbete eller få ett arbete. Enbart arbetslöshet, utan konstaterad sjukdom, anses inte väsentligt försämra en persons arbetsförmåga eller orsaka behov av yrkesinriktad rehabilitering. I fråga om personer i arbetslivet betonas vid bedömningen sådana svårigheter att klara sig i arbetet som observerats på arbetsplatsen, hos företagshälsovården och hälso- och sjukvården Bedömning av helhetssituationen Vid bedömningen av om personens arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter är väsentligt försvagade beaktas den försäkrades helhetssituation. Utöver av sjukdomen, skadan eller funktionsnedsättningen påverkas bedömningen också av andra faktorer som inverkar på den sökandes arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Sådana är den sökandes fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, livssituation, ekonomiska och sociala omständigheter, boendeförhållanden, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och ålder samt andra motsvarande faktorer. Beviljande av yrkesinriktad rehabilitering förutsätter att kunden har en sjukdom eller skada som har konstaterats på behörigt sätt. Den konstaterade sjukdomen ska ha ett samband med den väsentliga försämringen av arbets- eller studieförmågan Personens helhetssituation är lika viktig som sjukdomen. Då behovet av rehabilitering bedöms beaktas sjukdomen inte i någon specifik proportion eller till något visst viktvärde. Klientens situation ska betraktas som en helhet, där sjukomen utgör en del av helheten. För en del personer orsakar enbart sjukdom, skada eller funktionsnedsättning ensam en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan. För en del personer orsakar däremot sjukdom inte ensam någon väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan, men helhetssituationen inklusive sjukdomen är sådan att arbets- eller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna är väsentligt försämrade. Helhetssituationen ska alltid bedömas, men särskilt om sjukdomskriteriet inte är tillräckligt för att yrkesinriktad rehabilitering kunde beviljas. Vid bedömningen av behovet av yrkesinriktad rehabilitering beaktas också de möjligheter som behandling och medicinsk rehabilitering ger. Fysisk funktionsförmåga Då personens fysiska funktionsförmåga bedöms ska man bland annat beakta hur personen fysiskt klarar av följande: grundläggande dagliga funktioner såsom att sova, klä på sig, tvätta sig och röra sig dagliga sysslor såsom hushållsysslor och ärenden utanför hemmet meningsfull fritidsverksamhet och kontakter med ett socialt nätverk arbetsliv och studier.

10 6 Psykisk funktionsförmåga Då personens psykiska funktionsförmåga bedöms ska man beakta bland annat personens förmåga att känna och uppleva, att bilda sig en uppfattning om sig själv och omvärlden, att planera sitt liv och fatta beslut och göra val som gäller det egna livet. Social funktionsförmåga Då personens sociala funktionsförmåga bedöms ska man bland annat beakta: personens sociala nätverk och sociala isolering personens sociala samhörighet och ensamhet personens sociala aktivitet och delaktighet personens sociala kompetens: social flexibilitet och kommunikationssvårigheter Den sociala funktionsförmågan framgår bland annat av individens sociala kompetens såsom temperament, motiv, målsättningar och värderingar samt av individens växelverkan med sitt sociala nätverk, med omgivningen, gemenskapen och samhället. Annat som påverkar helhetssituationen Utöver av sjukdom eller skada och fysisk, psykisk och social funktionsförmåga kan personens helhetssituation och arbets- eller studieförmåga påverkas också av andra faktorer såsom att falla utanför utbildning, snabbt ökande skuldsättning, skilsmässa, långvarig bostadslöshet, långvarig arbetslöshet, tidigare drogmissbruk, risk för marginalisering, problem i anslutning till arbetsförmågan som uppmärksammats på arbetsplatsen eller andra motsvarande faktorer Ändamålsenlighet Beviljad yrkesinriktad rehabilitering ska vara ändamålsenlig med tanke på den uppställda målsättningen. Man bedömer då om yrkesinriktad rehabilitering kan stödja eller förbättra klientens arbetsförmåga så att klienten kan fortsätta arbeta, återgå i arbete eller komma ut i arbetslivet. För att den yrkesinriktade rehabiliteringen ska vara så resultatrik som möjligt bör den inledas i ett så tidigt skede som möjligt. Yrkesinriktad rehabilitering kan vid behov ordnas också vid sidan av andra tjänster som stöder personens situation. När ändamålsenligheten bedöms beaktas klientens individuella helhetssituation där man tar fasta på exempelvis: om den rehabilitering som söks leder till ett yrke eller ett arbete som är lämpligt med hänsyn till personens hälsa personens motivation och engagemang i fråga om de mål som ställts upp för den yrkesinriktade rehabiliteringen rehabiliteringens rättidighet (med beaktande av sjukdomsfas, behandlingsfas och livssituation) sjukvård och de möjligheter som medicinsk rehabilitering erbjuder huruvida den rehabilitering som söks är lämplig i förhållande till framskridande i yrket eller stöd för arbetsförmågan och för att orka i arbetet personens ålder, tidigare utbildning och arbete personen kan beviljas yrkesinriktad rehabilitering även om han eller hon har rätt till sjukpension, om målet med rehabiliteringen är att göra det möjligt att återgå i arbete eller att skaffa väsentliga tilläggsinkomster.

11 4 Förhållande till annan rehabilitering I lagen om FPA-rehabilitering anges sådana hindrande rehabiliteringsförmåner som begränsar FPA:s skyldighet att ordna och ersätta rehabilitering. FPA har lagstadgad skyldighet att hänvisa klienten till rätt tjänst i fall där rehabiliteringsansvaret vilar på en annan instans Hindrande rehabiliteringsförmåner FPA ordnar inte rehabilitering enligt prövning om kunden kan få rehabilitering eller ersättning för rehabiliteringskostnaderna med stöd av någon av följande lagar: lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen lagen om skada, ådragen i militärtjänst lagen om olycksfall i militärtjänst. I sådana fall vilar ersättningsskyldigheten helt och hållet på försäkringsbolaget i fråga eller Statskontoret. Försäkringsbolaget ska i sin helhet ersätta den rehabilitering som personen behöver på basis av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen och lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring, även om ersättningen för personskada enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring har jämkats på grund av personens egen medverkan. Om ersättning för personskada enligt trafikförsäkringslagen har förvägrats helt och hållet på grund av grovt vållande, ersätter inte försäkringsbolaget heller rehabilitering. Då förutsätts inte att klienten ansöker om rehabilitering hos försäkringsbolaget. När det är fråga om olycksfall, trafikskada eller militärskada ska handläggaren alltid ta reda på om klienten har rätt till rehabilitering som ersätts enligt ovan nämnda lagar. Försäkringsbolaget eller Statskontoret har inte utfärdat ett beslut om rehabilitering Om handläggningen av rehabiliteringsärendet ännu pågår eller rehabilitering inte ännu har sökts hos försäkringsbolaget, kan FPA inleda ordnandet av rehabiliteringen utifrån ett dröjsmålsintyg. För att få ett dröjsmålsintyg måste kunden ansöka om rehabilitering hos försäkringsbolaget. Dröjsmålsintyget begärs av kunden per telefon eller skriftligt (kundbrev KUL 21r). För att FPA ska kunna inleda ordnandet av rehabilitering krävs att villkoren för beviljande uppfylls. Om FPA har ordnat eller ersatt rehabilitering som ska ersättas av ett försäkringsbolag eller Statskontoret, har FPA rätt till ersättning från bolaget i fråga. Detta gäller också rehabilitering baserad på frivillig försäkring enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och 21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Försäkringsbolaget eller Statskontoret har utfärdat ett beslut om rehabilitering Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har avslagit kundens rätt till rehabilitering i sin helhet och avlagsbeslutet har skickats till FPA, kan den rehabilitering som kunden ansökt om beviljas förutsatt att villkoren uppfylls. Kunden kan vid behov uppmanas att överklaga försäkringsbolagets eller Statskontorets beslut. Förmånshandläggaren ska skicka kundbrev KUV 31r till försäkringsbolaget eller till Statskontoret oberoende av om kunden har överklagat beslutet eller inte. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKBDDr. Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har ersatt en del och avslagit en del av rehabiliteringen på grund av att den inte har ansetts nödvändig utifrån olycksfallet, trafikskadan eller militärskadan,

12 8 kan FPA inte ordna den avslagna rehabiliteringen. FPA kan inte heller ordna rehabilitering om försäkringsbolaget eller Statskontoret har avslagit fortsatt rehabilitering på den grund att den inte är nödvändig. Vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet följer FPA försäkringsbolagets linje. Försäkringsbolaget eller Statskontoret ersätter kunden för den nödvändiga rehabiliteringen. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKB45r. Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har ersatt en del och avslagit en del av rehabiliteringen på grund av att rehabiliteringsbehovet inte anses bero på olycksfall, trafikskada eller militärskada, kan den rehabilitering som sökts beviljas ifall villkoren uppfylls. Så gör man också ifall fortsatt rehabilitering har avslagits på grund av att behovet inte beror på olycksfall. Kunden kan vid behov uppmanas att överklaga försäkringsbolagets eller Statskontorets beslut. Förmånshandläggaren ska skicka kundbrev KUV31r till försäkringsbolaget eller till Statskontoret oberoende av om kunden har överklagat beslutet eller inte. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKBDDr. Tillämplig lagstiftning FRPL 566/ Se närmare i denna anvisning under Rehabilitering som ordnas med stöd av olycksfalls- och trafikförsäkringslagarna. 4.2 Primära rehabiliteringsförmåner FPA är inte skyldig att ordna yrkesinriktad rehabilitering om yrkesinriktad rehabilitering ordnas enligt någon av följande lagar eller bestämmelser: arbetspensionslagarna bestämmelserna om specialundervisning Tillämplig lagstiftning (FRPL 566/ mom.) är skyldig att ordna yrkesinriktad rehabilitering om sådan inte ordnas enligt arbetspensionslagarna eller enligt bestämmelserna om specialundervisning. Arbets- och näringsbyrån ordnar inte längre yrkesinriktad rehabilitering. Däremot erbjuder arbets- och näringsbyrån offentlig arbetskrafts- och företagsservice som kan utnyttjas vid sidan av eller efter yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA. För att exempelvis hitta och stödja ungdomar som löper risk för att bli utslagna har det ordnats olika ESF-finansierade projekt eller projekt finansierade av andra aktörer. I samband med projekten hänvisas klienterna till exempelvis arbetskraftsbyråns eller FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. I regel är projektet inte ett hinder för FPA att ordna yrkesinriktad rehabilitering om kriterierna är uppfyllda och om yrkesinriktad rehabilitering inte redan har ordnats av en annan aktör. Läs mer om FPA:s ansvar för ordnandet av rehabilitering under Arbetspensionsanstalternas rehabilitering och Samarbete mellan FPA och arbetspensionsanstalterna 4.3 Hänvisning av klienten FPA är skyldig att instruera och vägleda kunden så att möjligheterna till rehabilitering blir utredda och behövlig rehabilitering ordnad. Om klienten behöver sådan rehabilitering som FPA inte ordnar, ska den tjänsteman som handleder klienten vid behov ge information om andra rehabiliteringsmöjligheter eller tjänster och de enheter som ordnar dem. Förmånshandläggaren ska enligt behov samarbeta med andra instanser som ordnar tjänster, så att klienten smidigt får de tjänster som behövs.

13 Arbetsförmågerådgivningen i försäkringsdistrikten är ett stöd för vägledningen av kunderna i rehabiliteringsfrågor. Bland dem som ansöker om sjukdagpenning väljer handläggarna ut för arbetsförmågerådgivning klienter vars arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter är väsentligt försvagade. Utöver att ge råd och vägledning utreder arbetsförmågerådgivaren klientens möjligheter till rehabilitering och stöd för klienten att återgå i arbete i samarbete med förmånshandläggaren i rehabiliteringsärendet och sakkunnigläkaren. (Se Arbetsförmågerådgivning) Tillämpad lagstiftning (FPRL 566/ ) Läs mer under Utredning av rehabiliteringsbehovet Utredning av rehabiliteringsbehovet För att upptäcka behovet av rehabilitering i ett tidigt skede och för att säkerställa att rehabiliteringen verkställs, har i lagstiftningen fastställts vissa kontrollpunkter där FPA vid behov ska utreda klientens rehabiliteringsbehov eller kontrollera att rehabiliteringsmöjligheterna har klarlagts Utredningsskyldighet Enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/ kap. 6 ) bör FPA utreda klientens rehabiliteringsbehov senast då sjukdagpenning har utbetalats för mer än 60 dagar. Vid behov kan rehabiliteringsbehovet utredas tidigare eller senare än detta. Vid utredningen är det av största vikt att i ett tillräckligt tidigt skede upptäcka en väsentlig nedsättning av arbets- eller studieförmågan förorsakad av klientens sjukdom och helhetssituation samt behovet av rehabilitering i anslutning till dessa. Utredningen av rehabiliteringsbehovet förutsätter samarbete på byrån mellan dem som handlägger sjukdagpenningärenden och rehabiliteringsförmånsärenden och sakkunnigläkaren. Rehabiliteringsbehovet behöver inte utredas om klientens arbets- eller studieförmåga på grund av sjukdomens eller funktionsnedsättningens natur samt klientens helhetssituation inte kan åtgärdas med rehabilitering eller om behovet av yrkesinriktad rehabilitering utreds på annat håll. Också om undersökningar pågår inom hälso- och sjukvården kan rehabiliteringsbehovet utredas i FPA:s regi om detta är nödvändigt för att utreda om klientens arbets- eller studieförmåga har försämrats väsentligt eller om det finns risk för att den försämras inom de närmaste åren. Läs mer under Genomförande av utredningen. Efter att rehabiliteringsbehovet har utretts hänvisas klienten vid behov till FPA:s eller till andra enheters rehabiliteringstjänster Säkerställande av rehabiliteringen Enligt folkpensionslagen ska FPA innan beslut om sjukpension reda ut om den sökande har rätt till rehabilitering som anordnas av FPA och vid behov hänvisa den sökande till rehabilitering enligt annan lagstiftning. Om sjukpensionshandläggaren tror att den sökande kan ha rätt till rehabilitering som ordnas av FPA ska handläggaren hänvisa den sökande till att ansöka om rehabilitering. Sjukpensionshandläggaren ska skapa ett Hakemuspyyntö-arbete för rehabiliteringsförmånen och skriva en kommentar om varför arbetet skapats. Efter att ansökan anlänt tar rehabiliteringshandläggaren upp arbetet för behandling enligt överenskommet tillvägagångssätt. Sjukpensionshandläggaren tar ärendet under arbete om det finns orsak reda ut klientens rätt till yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA genom en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning.

14 10 Om den sökande rekommenderas medicinsk rehabilitering ska sjukpensionshandläggaren i OIWA skapa ett Toimeksianto-työ för rehabiliteringsförmånen och som Tarkenne välja Selvitettävä asia. Det dokument där rehabiliteringsbehovet framgår kan fogas till arbetet och/eller så kan man i kommentarfältet skriva en kort förklaring till varför arbetet har skapats. Rehabiliteringshandläggaren tar sedan upp arbetet för behandling enligt överenskommet tillvägagångssätt. Tillämplig lagstiftning (FPL 568/ kap. 13 ) Genomförande av utredningen Rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna utreds i första hand med ledning av utlåtanden och motsvarande uppgifter och dokument som finns på FPA samt utifrån en intervju med klienten. Samarbete mellan sakkunnigläkaren, rehabiliterings- och sjukdagpenningshandläggaren är av central betydelse då rehabiliteringsbehovet utreds och möjligheterna kartläggs. Om rehabiliteringsbehovet inte kan utredas på byrån ska man skaffa ytterligare utredningar. Sådana är till exempel medicinska utredningar arbetsgivarens utredning om arbetet och arbetsförhållandena utredningar från socialväsendet andra eventuella expertutlåtanden För att utreda behovet av rehabilitering kan man också göra en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning vid en rehabiliteringsinrättning. Man skickar då tillräckliga medicinska uppgifter och andra redan tillgängliga uppgifter om klienten till den serviceproducent eller den undersökningsinstans som genomför den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen. Klientens rehabiliteringsärende och tillhörande frågor (t.ex. specificerade frågor och mål som gjorts upp med klienten) antecknas så noggrant som möjligt i undersökningsremissen. Läs mer om yrkesinriktad rehabiliteringsutredning under 5.1 Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning och i förmånsanvisningen om rehabilitering enligt prövning under Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning Andra aktörer som ordnar rehabiliteringstjänster Förutom FPA ordnar arbetspensionsanstalterna yrkesinriktad rehabilitering. Försäkringsbolagen svarar i första hand för yrkesinriktad rehabilitering på basis av yrkessjukdom, olycksfall i arbetet eller trafikskada Arbetspensionsanstalternas rehabilitering Arbetspensionsanstalterna har huvudansvaret för den yrkesinriktade rehabiliteringen för dem som alltjämt är kvar i arbetslivet eller som har varit i arbetslivet och vars kontakter till arbetslivet inte slutgiltigt har avbrutits. Den rehabilitering som ges inom arbetspensionssystemet regleras av arbets- och tjänstepensionslagstiftningen (ArPL, KomPL, LFöPL, FöPL, SjPL, StaPL, KyPL). Enligt arbetspensionslagstiftningen har en person rätt till yrkesinriktad rehabilitering inom arbetspensionssystemet om personen i fråga har konstaterats löpa risk för att bli sjukpensionerad och om risken kan minskas med ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering. Ett syfte med rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet kan också vara att hjälpa en klient som har rehabiliteringsstöd att återgå till arbetslivet.

15 Då arbetspensionsanstalten överväger en persons rätt till arbetspensionsrehabilitering utreds om det finns risk att personen blir sjukpensionerad inom cirka fem år utan yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder om den förväntade arbetsoförmågan kan skjutas fram eller förebyggas med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering om rehabiliteringen minskar på pensionsutgifterna. 11 Beviljandet av arbetspensionsrehabilitering förutsätter att personen har kontakt med arbetslivet, vilket innebär att personen i praktiken ska ha en gedigen arbetslivserfarenhet och minst ,82 euro (2015 års index) i förvärvsinkomst under de närmast föregående fem kalenderåren före rehabiliteringen. Klienten kan i regel inte välja rehabiliteringsenhet, utan den lagstiftningsenliga arbetsfördelningen mellan olika enheter genomförs med hänvisningsförfarande. Undantag utgör de fall där klientens rehabiliteringspenning under arbetspensionsrehabiliteringen skulle bli mindre än minimibeloppet av FPA:s rehabiliteringspenning (linkki). Då kan klienten välja det förmånligare alternativet. Rehabilitering som ordnas av arbetspensionsanstalterna omfattar rådgivning och vägledning arbetsprövning på den egna arbetsplatsen eller i annat arbete arbetsträning komplettering av yrkesskickligheten eller utbildning som leder till ett yrke stöd för företagarverksamhet. Trots arbetsfördelningen kan FPA för klienter som är berättigade till arbetspensionsrehabilitering ordna och ersätta TYK-rehabilitering yrkesinriktad rehabilitering i grupp som rehabiliterings- eller anpassningskurser hjälpmedel för studier och arbete samt nödvändiga undersökningar för att kartlägga behovet av hjälpmedel yrkesinriktad rehabiliteringsutredning för synskadade arbetsträning för mentalvårdsklienter Se också Samarbete mellan FPA och arbetspensionsanstalterna Arbetsförvaltningens tjänster Arbets- och näringsbyråernas (TE-byråernas) tjänster riktas i första hand till arbetslösa och arbetssökande med risk för arbetslöshet. Inom arbets- och näringstjänsterna fokuserar man på att stödja en snabb sysselsättning för de arbetssökande, att förbättra tillgången till kunnig arbetskraft och att trygga företagens verksamhetsförutsättningar. Arbets- och näringsbyrån ordnar inte längre yrkesinriktad rehabilitering. Däremot erbjuder arbetsoch näringsbyrån offentlig arbetskrafts- och företagsservice som kan utnyttjas vid sidan av eller efter yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA. Servicemodellen inom arbets- och näringstjänsterna bygger på tre servicelinjer: arbetsförmedlings- och företagstjänster tjänster för kompetensutveckling tjänster för stödd sysselsättning Den arbetssökandes servicebehov avgör till vilken servicelinje han eller hon styrs. En servicelinje fastställs för alla arbetssökande kunder vid arbets- och näringsbyrån.

16 Arbets- och näringsbyrån erbjuder följande tjänster: arbetsförmedling information och rådgivning utvärderingar som görs av sakkunniga yrkesvals- och yrkesvägledningstjänster träning (jobbsökarträning, karriärträning och arbetsträning) prövning (utbildningsprövning och arbetsprövning) arbetskraftsutbildning. frivilliga studier med stöd av arbetslöshetsförmån lönesubvention start- och utvecklingstjänster för företagsverksamhet (startpeng) 12 Arbets- och näringsbyrån kan bevilja arbetsgivaren stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen om en person som anställs eller är anställd har en funktionsnedsättning eller sjukdom som förutsätter anskaffning av arbetsredskap eller förändringar på arbetsplatsen och de kostnader som anskaffningen eller förändringen orsakar arbetsgivaren måste betraktas som betydande med tanke på arbetsgivarens ekonomiska situation. För mer information om arbets- och näringsbyråns tjänster se Arbets- och näringsministeriets anvisning om tillämpningen av lagen och förordningen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP) Lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen träder i kraft Med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avses en modell för samverkan där arbets- och näringsbyrån, kommunen och tillsammans bedömer arbetslösas behov av service och planerar service som i sin helhet är relevant med avseende på sysselsättningen av arbetslösa. De ovan nämnda aktörernas uppgift är också att i enlighet med lagen svara för att sysselsättningsprocessen för de arbetslösa framskrider och följs upp under kundprocessen inom den sektorsövergripande samservicen. Målet för denna samservice är att erbjuda de arbetslösa offentlig arbetskraftsservice och socialservice, hälso- och sjukvårdstjänster samt rehabiliteringstjänster i enlighet med deras servicebehov. År 2015 är ett övergångsskede för verkställandet av lagen, dvs. en tid av förberedande arbete i anslutning till ordnandet av servicen. Under övergångsskedet skapar man samverkansnätverk och bildar en eller flera ledningsgrupper för varje arbets- och näringsbyrås verksamhetsområde, planerar de personalresurser som behövs för att ge service till samservicekunderna och preciserar den sysselsättningsfrämjande verksamhetsmodellen inom den ram som lagen ger. FPA:s hälsoavdelning och fältavdelning ansvarar för FPA:s del för beredningen av verkställandet av den sektorsövergripande samservicen. FPA:s uppgift inom den sektorsövergripande samservicen är att med sin egen sakkunskap komplettera det gemensamma kundarbetet och att erbjuda de arbetslösa rehabiliteringstjänster som förbättrar deras arbets- och funktionsförmåga. FPA:s försäkringsdistrikt har redan innan lagen trädde i kraft utsett en arbetstagare som på del- eller heltid utför arbete inom den sektorsövergripande samservicen och som kan rehabiliteringsförmåner och andra förmåner i anslutning till arbetsförmåga. FPA:s arbetstagare inom den sektorsövergripande samservicen erbjuder lagstadgad service i proportion till nätverkets kundmängd och kundernas behov. Under övergångsskedet ger FPA:s hälsoavdelning och fältavdelning anvisningar till försäkringsdistrikten. Anvisningarna ges antingen separat eller tillsammans med de andra aktörerna inom den sektorsövergripande samservicen.

17 Lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen upphävs och i fortsättningen kommer man överens om bedömningen av servicebehovet och samordningen av tjänsterna för dessa kunder på de sektorsövergripande samserviceställena. 13 För ytterligare uppgifter se lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (en länk infogas senare) Rehabilitering som ordnas med stöd av olycksfalls- och trafikförsäkringslagarna Rehabilitering ordnas i första hand med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen ifall rehabiliteringsbehovet föranleds av: yrkessjukdom arbetsolycksfall trafikskada. Lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring tillämpas också på lantbruksföretagares olycksfall, militärolycksfall, statstjänstemäns olycksfall och övriga olycksfall, skador och sjukdomar som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Angående FPA:s möjligheter att på basis av ett dröjsmålsintyg ordna rehabilitering som eventuellt ska ersättas enligt ovan nämnda lagar, se också denna anvisning under Hindrande rehabiliteringsförmåner. Som åtgärder inom ramen för medicinsk rehabilitering kan ersättas: undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna rehabiliteringsperioder i öppen- eller slutenvård kostnader för ändringsarbete i bostaden eller merkostnader föranledda av serviceboende samt tolktjänst när det gäller personer med svår funktionsnedsättning kostnader föranledda av nödvändiga hjälpmedel eller av deltagande i rehabilitering boende- och resekostnader för klienten och anhöriga föranledda av anpassningsträning. Som åtgärder inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering kan ersättas: undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna arbets- och utbildningsprövning arbetsträning nödvändig och tillräcklig utbildning bidrag eller lån t.ex. för anskaffning av arbetsmaskiner eller -redskap eller fortskaffningsmedel för personer med svår funktionsnedsättning nödvändiga hjälpmedel och anordningar övriga rehabiliteringskostnader jämförbara med de ovan nämnda. För rehabiliteringstiden betalas till klienten dagpenning, olycksfallspension eller ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen. Som rehabilitering ersätts dessutom alla nödvändiga rehabiliteringskostnader (t.ex. behandlings- och resekostnader). En fritt formulerad rehabiliteringsansökan ställs till försäkringsbolaget eller till Försäkringsbranschens Rehabilitering. Initiativ till rehabilitering kan tas av den skadade själv, arbetsgivaren, en sjukvårdsinrättning, arbetskraftsmyndigheten eller en annan instans som reder ut rehabiliteringen. I fråga om yrkesinriktad rehabilitering är försäkringsanstalten enligt lag skyldig att inleda ett rehabiliteringsärende om en skada som berättigar till ersättning medför långvariga begränsningar av arbets- och funktionsförmågan samt av förvärvsmöjligheterna. Försäkringsanstalten ska vidare se till att rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna reds ut.

18 14 Rehabilitering enligt olycksfalls- och trafikförsäkringslagen sköts centraliserat av Försäkringsbranschens Rehabilitering. Ytterligare upplysningar om rehabilitering enligt olycksfallsförsäkringsoch trafikförsäkringslagen fås på Försäkringsbranschens Rehabiliterings webbplats Missbrukarvård Kommunen ska sörja för att missbrukarvården ordnas så att den till sitt innehåll och sin omfattning motsvarar behovet i kommunen. I kommunen är social- och hälsovårdsnämnderna gemensamt ansvariga för att ordna missbrukarvården. Bestämmelser om att ordna missbrukarvård finns i lagen och förordningen om missbrukarvård samt i socialvårdslagen och -förordningen. FPA ordnar inga egentliga rehabiliteringstjänster inom missbrukarvården. För att få rehabiliteringstjänster inom missbrukarvåden ska kunden uppmanas att kontakta kommunens social- eller hälsovårdsservice. FPA betalar rehabiliteringspenning till dem som deltar i familjerehabilitering enligt lagen om missbrukarvård och, under vissa förutsättningar, även till dem som deltar i individuell rehabilitering. Information om tjänster inom missbrukarvården finns på A-klinikstiftelsens webbplats Där finns bl.a. en lista över A-klinikerna. Kommunerna eller samkommunerna är huvudman för de flesta A-klinikerna i Finland. Se Betalning av rehabiliteringspenning till deltagare i missbrukarrehabilitering. 4.4 Rehabilitering utomlands Om en person som söker eller har en finländsk rehabiliteringsförmån får en utländsk förmån som, om den skulle ges i Finland, skulle påverka skyldigheten att ordna rehabilitering eller påverka beloppet av ersättningen för rehabiliteringskostnaderna, jämställs den utländska förmånen med motsvarande finländska förmån. Om en försäkrad med stöd av utländsk lagstiftning eller andra förpliktande bestämmelser i utlandet har fått ersättning t.ex. för olycksfall, yrkessjukdom eller trafikskada och ersättningen omfattar rehabilitering, så åsidosätter den utländska förmånen FPA:s skyldighet att ordna rehabilitering på samma sätt som motsvarande finska förmån i enlighet med 13 i lagen om FPA-rehabilitering. Ersättning enligt lagen om FPA-rehabilitering betalas inte om rehabiliteringsklienten har fått en ersättning som motsvarar en sådan rehabiliteringsersättning som betalas till försäkrade i vistelselandet. Detta gäller t.ex. rehabilitering som ges i EU-länder då den försäkrade i fråga om samma rehabilitering har rätt till rehabiliteringsåtgärder och förmåner med stöd av förordningen om social trygghet (883/2004/ EEG). Tillämplig lagstiftning FRPL 566/ Åtgärder I lagen om FPA-rehabilitering fastställs innehållet i den yrkesinriktade rehabilitering som ordnas av FPA. Som yrkesinriktad rehabilitering ordnar FPA undersökningar för att utreda rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna

19 15 arbets- och utbildningsprövning träning för att bevara och förbättra arbetsförmågan arbetsträning och arbetsträning för mentalvårdsklienter grundutbildning, vidareutbildning och omskolning samt sådan allmänbildande utbildning och träning som är nödvändig för utbildningen i fråga. andra åtgärder som är jämförbara med dessa och som är nödvändiga för utbildning eller arbete. Utöver dessa betalar FPA näringsstöd ordnar och ersätter hjälpmedel som behövs för utbildning och arbete. Tillämplig lagstiftning (FRPL 566/ och 8 ) 5.1 Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning Syftet med den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen är att identifiera och bedöma de faktorer som påverkar klientens arbets- och/eller studieförmåga och utreda behovet av och möjligheterna till medicinsk och särskilt yrkesinriktad rehabilitering. Målet är att klienten ska kunna fortsätta i, återvända till eller komma ut i arbetslivet. Den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen resulterar i en individuell yrkesinriktad rehabiliteringsplan jämte rehabiliteringsalternativ. Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning är inte en medicinsk bedömning av arbetsförmågan eller någon annan utredning av hälsotillståndet. Utredningen kan användas undantagsvis i situationer när man måste reda ut klientens rätt till en rehabiliteringsförmån eller rehabilitering innan FPA kan fatta ett beslut om sjukpension Förutsättningar Vid yrkesinriktad rehabiliteringsutredning tillämpas inte något första urval. FPA kan ordna en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning för klienter vars sjukdom, funktionsnedsättning eller skada och helhetssituation i övrigt medför en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna. Den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen inleds så tidigt som möjligt och i ett lämpligt skede med tanke på rehabiliteringens mål, även om eventuell medicinsk vård som t.ex. terapi ännu inte har slutförts. Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning beviljas i första hand som yrkesinriktad rehabilitering enligt 6 i lagen om FPA-rehabilitering, men kan också genomföras med medel för rehabilitering enligt prövning inom ramen för det belopp som avses i 12 i samma lag. Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning kan beviljas också personer som är klienter hos arbetspensionsanstalten, som t.ex. synskadade. Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning kan ordnas t.ex. när en persons hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga redan har kunnat bedömas inom hälso- och sjukvården, men hans eller hennes helhetssituation är så mångfacetterad att det krävs en omfattande utredning och bedömning för att klarlägga yrkesplanerna en persons helhetssituation kan begränsa möjligheterna att finna ett lämpligt utbildningseller yrkesområde och det krävs utredningar för att göra upp en studieplan (t.ex. unga synoch hörselskadade klienter som befinner sig i ett övergångsskede mellan olika utbildningsnivåer) personen återvänder till arbetslivet efter en period av sjukpension eller rehabiliteringsstöd eller en längre tid av arbetslöshet

20 personens ansökan om sjukpension eller rehabiliteringsstöd har avslagits. 16 Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning kan komma på fråga också då antalet dagar med utbetalning av sjukdagpenning överstiger 60 och det finns behov av tidig yrkesinriktad rehabiliteringsutredning när man bedömer behovet av rehabilitering hos dem som ansöker om sjukpension av FPA och det finns behov av yrkesinriktad rehabiliteringsutredning. En ung persons arbets- och studiemöjligheter kan begränsas t.ex. av störningar i inlärningsförmågan, en psykisk sjukdom, särskilda svårigheter relaterade till den neurologiska utvecklingen eller av någon annan somatisk sjukdom att personens studier framskrider inte och/eller hotar att avbrytas på grund av de svårigheter som sjukdomen orsakar (t.ex. att studierna avbrutits flera gånger på grund av sjukdomen) att personen behöver handledning för att delta i sysselsättningsfrämjande åtgärder eller omskolning på grund av långvarig sjukdom och/eller på grund av begränsningar orsakad av sjukdom (t.ex. arbetsförmågerådgivningens kunder, långtidsarbetslösa med nedsatt funktionsförmåga, syn- och hörselskadade) Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning kan inte ordnas om personen har ett akut missbruksproblem personen har en akut psykisk eller somatisk sjukdom där behandlingen inte ännu påbörjats eller är i ett sådant skede att det är svårt att förbinda sig i rehabiliteringen personen under det senaste året har genomgått en omfattande bedömning av arbetsförmågan och/eller har fått en yrkesplan som gjorts av någon annan instans personen har svårt att binda sig vid rehabiliteringen personen får ålderspension. Förmånshandläggaren intervjuar klienten om det behövs, redogör för innehållet i den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen och sätter tillsammans med klienten upp målen för utredningen. Läs också i förmånsanvisningen för rehabilitering enligt prövning under punkt Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning Innehåll och genomförande Den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen genomförs i form av öppenvård i serviceproducentens öppenvårdsenhet. Under den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen ordnar serviceproducenten logi och helpension för de klienter för vilka det inte är ändamålsenligt att färdas hemifrån dagligen eller som anländer till serviceproducentens lokaler kvällen innan rehabiliteringen börjar t.ex. på grund av långa resor och/eller besvärliga trafikförbindelser eller en ansträngd ekonomi. Ett multidisciplinärt team ansvarar för den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen. Den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen genomförs individuellt, men grupprogram kan användas om det gagnar rehabiliteringen. Omfattningen av den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen bestäms individuellt. Utredningen består av högst 12 rehabiliteringsdagar och 1 3 uppföljningsdagar och/eller av 1 6 telefonsamtal då serviceproducenten kontaktar klienten. Rehabiliteringsbeslutet fattas alltid för 12 rehabiliteringsdagar och en uppföljningsdag. Då beslutet fattas hörs klienten i enlighet med de anvisningar som getts om valet av serviceproducent.