Allmänt bostadsbidrag

Transkript

1 Allmänt bostadsbidrag

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Rätt och villkor Rätt till allmänt bostadsbidrag Villkor för beviljande Hushåll Samma hushåll Tillfällig frånvaro Separat hushåll Bostadsbidrag till minderåriga Bosättning i Finland Bostad Självständig bostad Duglig bostad Förhållande till andra förmåner Bostadstillägg för studerande Bostadsbidrag för pensionstagare Bostadsunderstöd i samband med militärunderstödet Förhöjd kostnadsersättning - arbetslöshetsförmåner Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Övriga sökande Ansökningstid Återtagande av ansökan Belopp Självriskandelar Bestämningsgrunder Boendeutgifter Hyresbostad Hyresavtalsförhållande Godtagbara boendeutgifter för hyresbostad i

3 Andra avgifter Underhyresgäst Tjänstebostad Bostadsrättsbostad och delägarbostad Godtagbara boendeutgifter Ägarbostad Godtagbara boendeutgifter för aktiebostad Godtagbara boendeutgifter för egnahemshus Räntor på bostadslån Fördelning av boendeutgifterna Maximala boendeutgifter Behovet av tilläggsutrymme för en person med funktionsnedsättning Inkomster och avdrag Inkomster som inte beaktas Löneinkomst Sociala förmåner Arbetslöshetsförmåner Inkomster av företagsverksamhet Inkomster av skogsbruk Stipendiaters inkomster Kapitalinkomster Uppgifter från penninginstitut Avgörande Handläggningsställe Ansvarig enhet för bostadsbidraget Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Beviljande för viss tid Interimistiskt beslut Beslutsmottagare Anmälningsskyldighet Justering Årsjustering Mellanjustering Mellanjusteringsgrunder Skyddsbestämmelse Justeringstidpunkt Årsjustering i förhållande till mellanjustering Indragning ii

4 Indragningstidpunkt Indragning på begäran Felaktig utbetalning Återkrav Regressförfarande Återkrav av bostadsbidrag hos hushållsmedlem Utbetalning Betalningsadress Hyresvärd Uppgifter om hyresvärden Frivillig återbetalning som görs av hyresvärden Återkrav hos hyresvärden Övriga betalningsmottagare Intressebevakare eller person som bemyndigats genom en intressebevakningsfullmakt Kommunalt organ Temporärt avbrott i utbetalningen eller minskning av beloppet Förskottsinnehållning Utmätning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Rättelse och undanröjande av beslut Sökande av ändring iii

5 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt av webbsidorna med förmånsanvisningen på FPA:s intranät. På grund av den tekniska utformningen finns vissa rubriker två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat falla avgörs ärendet med de uppgifter som finns att tillgå. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna 1

6 för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003) Syfte Syftet med bostadsbidraget är att sänka boendeutgifterna (ABoBL 938/ ) 1.3. Rätt och villkor Ett hushåll med små inkomster kan få allmänt bostadsbidrag för boendeutgifter för en stadigvarande hyres-, bostadsrätts- eller ägarbostad i Finland Rätt till allmänt bostadsbidrag Det allmänna bostadsbidraget gäller samtliga hushåll i Finland med små inkomster som inte har rätt till något annat stöd i form av pengar som skulle minska boendeutgifterna, såsom bostadsbidrag för pensionstagare eller bostadstillägg för studerande Villkor för beviljande Bostadsbidraget fastställs på basis av godtagbara boendeutgifter kommunen där bostaden finns antalet vuxna och barn i hushållet samt hushållets sammanlagda belopp av de fortlöpande månadsinkomsterna. Bostadsbidragets storlek är 80 procent av beloppet av de godtagbara boendeutgifterna, dock högst de maximala boendeutgifterna, som överstiger den bassjälvriskandel som är beroende av antalet vuxna och barn i hushållet samt av beloppet av de fortlöpande månadsinkomsterna för de personer som hör till hushållet. Bostadsbidraget är således 80 % av skillnaden mellan högst de maximala godtagbara boendeutgifterna och basjälvriskandelen. Bassjälvrisken är 42 procent av de inkomster som ska beaktas i bostadsbidraget, med avdrag för det inkomstbelopp som berättigar till fullt bidrag. Läs mer om bassjälvrisken (Määrä - Omavastuusosuudet). 2

7 Hushåll Bostadsbidrag beviljas ett hushåll. De som varaktigt bor i samma bostad anses höra till samma hushåll. Som en person som varaktigt hör till ett hushåll betraktas endast den som är bosatt i Finland. Om några av dem som bor i bostaden genom särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal förfogar över en del av bostaden, eller genom vårdavtal på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har placerats i hushållet för att där få vård, anses de likväl höra till olika hushåll. (ABoBL 938/ ). Som ett och samma hushåll betraktas äkta makar eller sambor som bor i samma bostad släktingar i rakt upp- eller nedstigande led (också adoptivbarn och fosterbarn) samt minderåriga syskon. Om en studerande som bor i samma bostad har rätt till studiestödets bostadstillägg eller om den studerande får studiestöd från en främmande stat, anses personen i fråga dock inte höra till samma hushåll. Läs mer om bostadstillägg för studerande och fördelningen av boendeutgifterna. Hushållet företräds av bostadsinnehavaren eller bostadsinnehavarens make, av den som har fullmakt av kollektivhushållet eller av den i vars namn särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal har ingåtts (ABoBL 938/ ). Med sambor avses en kvinna och en man som lever i ett samboförhållande, det vill säga fortgående i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. (ABoBL 938/ ) Med barn avses personer under 18 år som hör till hushållet. (ABoBL 938/ ) Parterna i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta makar (8 i lagen om registrerat partnerskap). Då två personer av samma kön inte har registrerat sitt parförhållande, jämställs parterna inte med äkta makar Samma hushåll Till ett hushåll hör de som varaktigt bor i samma bostad, och även de som är tillfälligt frånvarande. Nära släktingar anses alltid höra till samma hushåll oberoende av hyres- eller vårdavtal, det vill säga äkta makar och sambor föräldrar och barn far- och morföräldrar minderåriga syskon hör alltid till samma hushåll. En studerande som bor tillsammans med sin förälder hör till förälderns bostadsbidragshushåll. Det är fråga om ett kollektivhushåll när flera personer har hyrt en bostad med gemensamt hyresavtal, eller om personerna hyrt en del av en bostad med särskilda hyresavtal men de enligt en bilaga till hyresavtalet fortlöpande är ansvariga för hyran för hela bostaden ifall de övriga boende försummar sin egen betalningsskyldighet. 3

8 Villkoret, enligt vilket de återstående boende också ansvarar för hyresandelen för dem som flyttat ut ur bostaden, innebär inte att de boende sammanförs till ett och samma hushåll. Om personerna bor i samma bostad och inte förfogar över en del av bostaden på basis av ett separat hyresavtal, anses de alltid höra till samma hushåll. Huruvida det är fråga om ett samboförhållande behöver man således ta ställning till endast om personerna har separata hyresavtal eller den ena är underhyresgäst till den andra. En studerande som hör till ett två eller flera personers hushåll, t.ex. en make eller maka, eller ett barn under 18 år som hör till samma hushåll som sina föräldrar, kan fortfarande höra till hushållet på sin hemort även om han eller hon får studiestödets bostadstillägg för en bostad på annan ort. En make eller maka som flyttat till en annan ort på grund av studier kan åtföljas av ett minderårigt barn. Om en minderårig person får studiestödets bostadstillägg för en bostad på annan ort, hör han eller hon till föräldrarnas hushåll. Om bostadstillägg har beviljats en minderårig person för en bostad på samma ort, hör han eller hon inte längre till föräldrarnas hushåll. Om ett vuxet barn börjar studera på annan ort eller utomlands för längre tid än ett år, stryks han eller hon från hushållet. Om ett vuxet barn börjar studera på annan ort eller utomlands för mindre tid än ett år betraktas frånvaron som tillfällig, varvid han eller hon fortfarande hör till hushållet. Om kommunen har placerat ett omhändertaget barn i hushållet för vård anses barnet höra till detta hushåll, om placeringen inte kan betraktas som tillfällig. Utred vem som bor i samma hushåll med hjälp av en boendeförfrågan. Det faktiska boendet är avgörande. Personer som varaktigt bor i bostaden anses höra till hushållet även om de ännu inte har gjort någon flyttningsanmälan. Å andra sidan anses personer som endast formellt har gjort flyttningsanmälan, men som bor någon annanstans, inte höra till hushållet. Se exemplet Studerande medlem i ett hushåll Tillfällig frånvaro Som personer som bor i samma bostad betraktas även hushållsmedlemmar som tillfälligt inte bor i bostaden t.ex. på grund av studier sjukhusvård militärtjänst civiltjänstgöring, utstationering eller annat förvärvsarbete fängelsevistelse eller av någon annan motsvarande orsak. Frånvaron anses i regel vara tillfällig om den varar högst cirka ett år. En förutsättning är att resten av hushållet bor kvar i bostaden. 4

9 En i Finland bosatt make eller maka till en person som hör till hushållet anses dock höra till hushållet även om han eller hon är frånvarande i över ett år, såvida inte makarna kan anses bo separat på grund av söndring. Således anses en make eller maka som bor på annan ort på grund av arbete, studier eller militärtjänst höra till hushållet. Om den ena av två makar vistas utomlands på grund av utstationering eller studier och enligt tillämpningslagen är försäkrad i Finland, anses makarna höra till samma hushåll. Då sambor flyttar isär avgörs huruvida personerna i fråga hör till samma hushåll utifrån sökandens anmälan. Om ett kommunalt organ har placerat ett barn som hör till ett bostadsbidragshushåll någon annanstans för en kortare tid än ett år, anses barnet tillfälligt vara frånvarande från hushållet. Om placeringen emellertid fortsätter längre än ett år, justeras bidraget från den tidpunkt då en fortsatt placering eller omhändertagandet har konstaterats. Gör dock en justering senast ett år efter att placeringen har börjat. När en bidragstagare som bor ensam tas in för institutionsvård eller hamnar i fängelse, kan bostadsbidrag betalas för sex månader förutsatt att bidragstagaren fortfarande har boendeutgifter under tiden på institutionen. Om bidragstagarens boendeutgifter upphör när han eller hon tas in på institutionen, ska bostadsbidraget dras in från ingången av den månad när boendeutgifterna upphör. Om institutionsvistelsen fortsätter längre än sex månader, ska bidraget dras in från ingången av den sjunde månaden efter att bidragstagaren tagits in på institution. Om hela hushållet är utomlands eller av någon annan orsak är borta från bostaden kan bostadsbidraget betalas för tre månaders tid. En förutsättning är att hushållet svarar för boendeutgifterna även under frånvaron. Bostadsbidraget dras alltså in från ingången av den fjärde månaden efter flyttningen. Ett hushåll som har två hyresbostäder i Finland kan välja för vilken bostad det ansöker om bostadsbidrag. Se exemplet Värnpliktig medlem i ett hushåll Se exemplet Make eller maka som arbetar utomlands Separat hushåll Andra som bor i samma bostad än släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, minderåriga syskon och makar eller sambor kan anses höra till ett separat hushåll, om de har ett separat hyresavtal eller annat besittningsavtal för en del av bostaden, de på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning placerats i hushållet genom vårdavtal eller om de tillfälligt bor i bostaden. En person som tillfälligt bor i bostaden anses inte höra till bostadsbidragshushållet om det rör sig om ett genuint tillfälligt arrangemang. Orsaken till att personen tillfälligt bor i bostaden ska utredas. En sådan person kan bo i bostaden högst sex månader utan att anses höra till bostadsbidragshushållet. Till olika hushåll hör till exempel: En studerande som bor i samma bostad 5

10 om han eller hon har rätt till studiestödets bostadstillägg eller får studiestöd från en främmande stat eller en motsvarande förmån (ABoBL 938/ mom.) Läs mer om Bostadstillägg för studerande (Suhde muihin etuuksiin > Opiskelijoiden asumislisä). Vuxna syskon som bor i samma bostad om de har egna hyresavtal som ingåtts antingen med hyresvärden eller som de ingått sinsemellan. En studerande som bor i samma bostad som sin far- eller morförälder den studerande har rätt till studiestödets bostadstillägg En make som får varaktig institutionsvård stryk maken från hushållet från och med ingången av den månad efter den då han eller hon har konstaterats vara i behov av permanent institutionsvård. Om två personer har separata hyresavtal och inte ingår i samma hushåll på grund av släktskap eller äktenskap/samboförhållande, kan för samma bostad den ena beviljas allmänt bostadsbidrag och den andra bostadsbidrag för pensionstagare. Situationer där ett äktenskap eller samboförhållande upphör Om en gift person ansöker om bostadsbidrag och meddelar att maken eller makan har flyttat från den gemensamma bostaden på grund av varaktig söndring, ska du avgöra huruvida de hör till samma hushåll utgående från den faktiska boendesituationen. Om uppgiften om särboende kan anses vara tillförlitlig, kan bostadsbidrag beviljas även om man inte känner till den andra makens nya adress. Ett äktenskap anses ha upphört när makarna flyttar isär för att avsluta samlevnaden eller på grund av söndring i äktenskapet. Om uppgiften om särboende kan anses vara tillförlitlig, kan bostadsbidrag beviljas. Om en sambo ansöker om bostadsbidrag och meddelar att den andra parten har flyttat från den gemensamma bostaden och att samboförhållandet har upphört, ska du avgöra huruvida de hör till samma hushåll utifrån den sökandes anmälan. Ett samboförhållande anses ha upphört när parterna flyttar isär och de själva anser att samboförhållandet och det gemensamma hushållet har upphört. Vid avgörandet ska du också beakta hur ärendet avgörs i samband med eventuella andra FPA-förmåner som ska beviljas eller som redan betalas. Icke-försäkrad make eller maka Om en make eller maka inte hör till hushållet på grund av att han eller hon inte är försäkrad i Finland och det inte är fråga om söndring, ska man utreda personens inkomster eller den summa med vilken han eller hon understöder hushållet i Finland. Om den icke-försäkrade maken eller makan bor utomlands ska du utreda den summa med vilken han eller hon understöder hushållet och beakta detta angivna belopp som inkomst för hushållet. Om den icke-försäkrade maken eller makan bor i samma bostad ska du utreda hans eller hennes inkomster och beakta en skälig del av inkomsterna som inkomst för hushållet Bostadsbidrag till minderåriga Minderåriga barn som inte bor hos sina föräldrar anses i regel höra till föräldrarnas hushåll och kan inte få bostadsbidrag för ett självständigt hushåll. Om personen i fråga emellertid har så stora förvärvsinkomster eller med sådana jämförbara eller ersättande inkomster att han eller hon kan anses försörja sig själv och själv stå för sina boendeutgifter, kan bostadsbidrag beviljas. Inkomster som kan jämställas med förvärvsinkomster är t.ex. arbetsmarknadsstöd. När bassjälvrisken bestäms anses den sökande vara vuxen (ABoBL 938/ ). 6

11 Sambor kan beviljas bostadsbidrag, om den ena sambon är myndig. Om bägge parterna är minderåriga, kan bostadsbidrag beviljas förutsatt att de på ovan nämnda sätt kan anses försörja sig själva och själva svara för sina boendeutgifter. När bassjälvrisken bestäms anses båda samboparterna vara vuxna (ABoBL 938/ ) Bosättning i Finland Endast personer som bor i Finland kan anses tillhöra ett hushåll varaktigt. Frågan om boende i Finland avgörs enligt tillämpningslagen. Flyttning till Finland En person som flyttar till Finland från utlandet kan få bostadsbidrag och ett hushåll kan omfatta en utlänning som med stöd av tillämpningslagen har försäkrats i Finland. Bostadsbidraget är inte en förmån som omfattas av förordning 883/2004. Dock kan en person, jämte familjemedlemmar, som kommit till Finland för ett arbete som varar minst fyra månader och som uppfyller arbetsvillkoret för arbetslöshetsförmåner få bostadsbidrag. En sådan person kan få allmänt bostadsbidrag också efter att ha blivit arbetslös om han eller hon fortfarande är försäkrad i Finland. Du kan fatta beslut om bostadsbidraget först efter att försäkringsärendet har avgjorts. Flyttning från Finland En person som flyttar utomlands kan räknas som medlem i ett hushåll med bostadsbidrag om han eller hon förblir försäkrad i Finland. Om hela bostadsbidragshushållet åker utomlands för en längre tid än tre månader ska du dra in bostadsbidraget från ingången av fjärde månaden efter flyttningen. Om en medlem i hushållet åker utomlands för en kortare tid än ett år, hör personen fortfarande till hushållet. Beakta personens inkomst i sin helhet som hushållets inkomst. Om en medlem i hushållet åker utomlands för längre tid än ett år, ska medlemmen strykas från bostadsbidragshushållet. Om det inte är fråga om söndring ska du beakta den del av makens inkomster med vilken maken understöder hushållet i Finland. Om den ena av två makar vistas utomlands på grund av utstationering eller studier och enligt tillämpningslagen är försäkrad i Finland, anses makarna höra till samma hushåll. Bostadsbidrag är inte en sådan förmån som omfattas av EG:s förordning 833/2004 om social trygghet, varför frågan om huruvida en person är bosatt i Finland alltid avgörs enligt kriterierna i tillämpningslagen. Personen stryks således inte från hushållet om han eller hon arbetar kortare tid än ett år i ett annat medlemsland, även om personen inte omfattas av den finländska lagstiftningen om social trygghet på basis av förordningen. Om en person flyttar till ett EU-/EES-land för att arbeta för en kortare tid än ett år, hör han eller hon fortfarande till bostadsbidragshushållet. Beakta personens inkomst i sin helhet som hushållets inkomst. Om en person flyttar till ett EU-/EES-land för att arbeta för längre tid än ett år, stryks han eller hon från hushållet. Om det inte är fråga om söndring ska du beakta den del av makens inkomster med vilken maken understöder hushållet i Finland. 7

12 Fördela boendeutgifterna mellan de personer som hör och inte hör till hushållet. Läs mera om Fördelningen av boendeutgifterna (Määräytymisperusteet > Asumismenot > Asumismenojen jakaminen). Se exemplet Hör asylsökande till hushållet Se exemplet Utländsk make eller maka Person som inte hör till hushållet Om det i bostaden bor en person som enligt tillämpningslagen inte hör till hushållet ska du beakta en skälig del av hans eller hennes inkomster som hushållets inkomst dela boendekostnaderna enligt antalet medlemmar i hushållet Bostad Bostadsbidrag betalas endast för en stadigvarande bostad i Finland. Endast en bostad kan betraktas som stadigvarande, dvs. vanligen den bostad där hushållet bor största delen av året. Bostadsbidrag kan beviljas för en hyres-, bostadsrätts-, delägar- eller ägarbostad Självständig bostad Bostadsbidrag kan beviljas för en självständig bostad. Med självständig bostad avses en bostad uteslutande i hushållets eget bruk med egen ingång utifrån, från trappuppgång eller tambur. I bostaden ska det också finnas kokmöjligheter och tillgång till vatten. Då ett egnahemshus består att två självständiga lägenheter och ägaren eller huvudhyresgästen bor i den ena lägenheten, betraktas bägge lägenheter som självständiga bostäder vid fastställandet av bostadsbidraget. Personerna som bor i lägenheterna betraktas som skilda hushåll, även om de är nära släktingar. Detta trots att den bostad som hyresgästen hyr betraktas som en underhyresbostad i lagen om hyra av bostadslägenhet Duglig bostad En förutsättning för att få bostadsbidrag är att den bostad som hushållet förfogar över duger som bostad (ABoBL 938/ ). Bostadsbidrag kan beviljas endast för en bostad i en byggnad som är avsedd för varaktigt boende eller i en byggnad som uppförts för annat ändamål men som ändrats till bostad enligt bygglovet. Bostadsbidrag kan även beviljas för en fritidsbostad, om det är hushållets enda och stadigvarande bostad. Be den sökande skicka byggmyndigheternas intyg över att bostaden fyller de tekniska och hälsomässiga kraven på en stadigvarande bostad. Bidrag kan inte beviljas för en halvfärdig bostad, även om den redan är bebodd. En bostad anses inte längre vara halvfärdig efter det att byggnadsinspektionsmyndigheten gett tillstånd till inflyttning 8

13 även om slutgranskning ännu inte utförts. Om en del av lägenheten ännu inte är färdig, ska du bevilja bidrag bara för den del som det går att bo i. Se exemplet Duglig bostad Förhållande till andra förmåner Det allmänna bostadsbidraget är en allmän bostadsbidragsform. Andra former av bostadsbidrag är: studiestödets bostadstillägg bostadsbidrag för pensionstagare bostadsunderstöd (militärunderstöd) förhöjd kostnadsersättning (arbetslöshetsförmåner) Bostadstillägg för studerande Allmänt bostadsbidrag beviljas inte (ABoBL 938/ ): en studerande som är hyresgäst och som enligt lagen om studiestöd har rätt till studiestödets bostadstillägg, utom när bostadstillägg har beviljats en studerande i ett flerpersoners hushåll för en bostad på annan ort. en studerande som får studiestöd av en främmande stat eller en motsvarande förmån eller en studerande som har rätt till avgiftsfri bostad från läroanstaltens sida. Se exemplet Rätt till bostadstillägg för en person som bor ensam Se exemplet Studerande medlem i ett hushåll. Se exemplet Studerande som avlägger påbyggnadsexamen. Bostadsbidrag och studiestödets bostadstillägg sommartid En studerande som har rätt till studiestödets bostadstillägg och som fortsätter sina studier för samma examen anses omfattas av studiestödets bostadstillägg även under ferierna, även om bostadstillägg inte betalas under ferierna. En sådan studerande kan inte beviljas bostadsbidrag under ferierna. Bostadsbidrag kan emellertid beviljas för ferietid, om den studerande har avslutat sina tidigare studier och senare samma år börjar studera för en ny examen. Bidrag beviljas för tiden mellan det att studierna avslutades och de nya studierna inleds. Den som är berättigad till bostadstillägg kan inte få bostadsbidrag. Bostadsbidrag kan således inte beviljas en studerande som fått avslag på bostadstillägg t.ex. på grund av att föräldrarnas inkomstgränser överskrids. 9

14 Bostadsbidrag kan beviljas en studerande som förvägrats bostadstillägg på grund av otillräcklig studieframgång eller utdragna studier; dessa omständigheter ska påvisas med studiestödsbeslutet eller på något annat tillförlitligt sätt. Se exemplet Studerande som inte är berättigad till bostadstillägg Rätt till allmänt bostadsbidrag för studerande som fortsätter att studera för högre högskoleexamen I regel antas en studerande för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen. Om den studerande efter att ha avlagt en lägre examen fortsätter att avlägga en högre examen har han eller hon inte rätt till allmänt bostadsbidrag, eftersom han eller hon är en studerande som fortsätter sina studier. Om den studerande ska fortsätta att studera för högre examen på hösten och inte har rätt till studiestödets bostadstillägg under hela vårterminen, har han eller hon rätt till allmänt bostadsbidrag också under sommaren. Om den studerandes stödmånader tar slut t.ex. i slutet av april, har han eller hon inte rätt till studiestödets bostadstillägg för maj, varvid allmänt bostadsbidrag kan beviljas från början av maj och i detta fall även för sommaren. Om stödmånaderna tar slut i slutet av maj och den studerande fortsätter att studera för en högre examen på hösten, beviljas dock inte allmänt bostadsbidrag enbart för sommaren. Man ska således alltid först utreda rätten till studiestödets bostadstillägg. Studerande som omfattas av det allmänna bostadsbidraget: barnfamiljer (som barn betraktas också den äkta makens eller sambons barn) personer som bor i ägarbostad (som ägarbostad betraktas också den äkta makens eller sambons ägarbostad) studerande som inte har rätt till studiestödets bostadstillägg på grund av t.ex. otillräcklig studieframgång, utdragna studier eller sjukdom studerande som får rehabiliteringspenning studerande som bor hos sina föräldrar, eftersom de hör till föräldrarnas bostadsbidragshushåll studerande som får vuxenutbildningsstöd, eftersom de inte har rätt till studiestödets bostadstillägg. En studerande som får partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringsunderstöd eller partiellt rehabiliteringsunderstöd omfattas av studiestödets bostadstillägg. En studerande som är medlem av ett hushåll som består av flera personer kan samtidigt få bostadstillägg på studieorten och allmänt bostadsbidrag för bostaden på hemorten. Se exemplet Studerande medlem i ett hushåll. Avbrutna studier När en studerande avbryter sina studier slutgiltigt, börjar han eller hon omfattas av bostadsbidrag. Verifiera avbrottet med läroanstaltens intyg eller meddelande. 10

15 Om studierna avbryts temporärt på grund av graviditet eller sjukdom har den studerande rätt till bostadsbidrag. En gravid studerande kan beviljas bostadsbidrag före nedkomsten, om hon har avbrutit studierna på grund av graviditeten. Maken börjar omfattas av bostadsbidrag först när barnet har fötts. Man kan börja omfattas av bostadsbidrag även på grund av att man får sjukdagpenning och att studiestödet därför dras in. Om en studerande tillfälligt avbryter sina studier, t.ex. för att ta ett mellanår, har den studerande rätt till bostadsbidrag. Några krav på hur länge avbrottet ska pågå ställs inte. Kontrollera att studiestödet har dragits in på grund av att studierna avbrutits. Om avbrottet inte framgår av studiestödsbeslutet eller studiestödsuppgifterna kan den studerande förete läroanstaltens intyg om avbrottet. Bevilja allmänt bostadsbidrag från och med ingången av månaden efter den då rätten till studiestödets bostadstillägg upphörde. Se exemplet En studerande som bor ensam träder i tjänst på sommaren. Se exemplet En studerande som bor ensam träder i tjänst i januari Se exemplet: En studerande som bor i en kompisbostad träder i tjänst på sommaren Gratis bostad En studerande som har rätt till gratis bostad från läroanstalten kan inte få bostadstillägg eller allmänt bostadsbidrag även om han eller hon inte bor i bostaden. Om man inte kan bo i en sådan bostad under veckoslut eller ferier som ingår i studietiden eller om en ersättning uppbärs för boende under veckoslut eller ferier och den studerande därför har hyrt en bostad någon annanstans, kan den studerande undantagsvis beviljas bostadstillägg. Se exemplet Bostadstillägg och gratis bostad Bostadsbidrag för pensionstagare Allmänt bostadsbidrag beviljas inte (ABoBL 938/ ) en ensamboende person som är berättigad till bostadsbidrag för pensionstagare en person som bor på tumanhand med sin make om åtminstone den ena av dem har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare ett hushåll där alla medlemmar är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare. Personer som är pensionerade kan få allmänt bostadsbidrag om det är fråga om en barnfamilj om alla medlemmar i hushållet är berättigade till bostadsbidrag för pensionstagare omfattas de dock av bostadsbidrag för pensionstagare det i hushållet finns en medlem som inte är berättigad till bostadsbidrag för pensionstagare t.ex. en pensionstagare och en arbetslös (ej om det gäller en make) som har ett gemensamt hyresavtal t.ex. en pensionstagare och ett barnbarn Också personer som är pensionerade kan få allmänt bostadsbidrag om de har endast en sådan pension som inte berättigar till bostadsbidrag för pensionstagare. Sådana pensioner eller ersättningar är: delinvalidpension deltidspension 11

16 pension på basis av en frivillig försäkring avträdelsestöd och avträdelsepension oregistrerad tilläggspension pension eller ersättning som betalats i form av engångsersättning partiell rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd enligt arbetspensionslagarna Läs mer om bostadsbidrag för pensionstagare. Om ett enpersonshushåll eller ett tvåpersonershushåll som består av äkta makar eller sambor och som har allmänt bostadsbidrag får rätt till bostadsbidrag för pensionstagare, upphör det allmänna bostadsbidraget från ingången av den månad då rätten till bostadsbidrag för pensionstagare börjar. Det allmänna bostadsbidraget dras också in om bostadsbidrag för pensionstagare inte betalas på grund av bestämningsgrunderna. En part i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta make. Enligt regressbestämmelsen (26 ) i lagen om allmänt bostadsbidrag får allmänt bostadsbidrag som betalas för samma tid användas för kvittning av bostadsbidrag för pensionstagare som betalats ut med för stort belopp. I lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (29 ) finns en motsvarande bestämmelse, med stöd av vilken överbetalt allmänt bostadsbidrag som betalats för samma tid får kvittas mot bostadsbidrag för pensionstagare. Om två personer har separata hyresavtal och inte ingår i samma hushåll på grund av släktskap eller äktenskap/samboförhållande, kan för samma bostad den ena beviljas allmänt bostadsbidrag och den andra bostadsbidrag för pensionstagare. Se exemplet Makes eller makas rätt till bostadsbidrag för pensionstagare Se exemplet Syskon, av vilka den ena är arbetslös och den andra är pensionerad Bostadsunderstöd i samband med militärunderstödet Bostadsbidrag betraktas som primärt i förhållande till bostadsunderstöd. Ett löpande bostadsbidrag dras därför inte in till följd av en värnpliktigs tjänstgöring, inte ens vid mellan- eller årsjusteringen. Bostadsunderstöd beviljas för skillnaden mellan boendeutgifterna och bostadsbidraget. En värnpliktig anses vara endast tillfälligt frånvarande från bostaden. Om en värnpliktig ansöker om bidrag för sin stadigvarande bostad först på grund av värnplikten, beviljas inte bostadsbidrag, utan hela bidraget beviljas i form av bostadsunderstöd. Om någon medlem av hushållet (t.ex. sambon) däremot inte har rätt till bostadsunderstöd, eller om bostadsunderstöd förvägras på grund av t.ex. inkomsterna, kan hushållet beviljas bostadsbidrag. När sambon ansöker om bostadsbidrag och den värnpliktige får bostadsunderstöd, ska bostadsbidrag först beviljas för hela hushållets boendeutgifter. Bostadsunderstödet justeras och som boendeutgifter beaktas skillnaden mellan den värnpliktiges boendeutgifter och bostadsbidraget. Om den värnpliktige bor ensam kan det allmänna bostadsbidraget justeras på basis av ansökan om militärunderstöd, om den har de uppgifter som behövs för justeringen. 12

17 Civiltjänstgörares bostäder Om en civiltjänstgörare ansöker om bostadsbidrag för en bostad för vars kostnader civiltjänstgöringsstället är skyldigt att ansvara, beviljas inte bostadsbidrag och inte heller bostadsunderstöd. Om civiltjänstgöringsstället är skyldigt att ansvara för boendeutgifterna och bostadsbidrag betalas för bostaden är förfarandet i de olika situationerna följande: Om det är fråga om en ensamboende civiltjänstgörare som får bostadsbidrag och tjänstgöringsstället betalar boendeutgifterna ska bostadsbidraget dras in eftersom boendeutgifterna upphör. Om civiltjänstgöraren hör till ett hushåll som består av två eller flera personer och som får bostadsbidrag, ska hushållets bostadsbidrag justeras enligt de förändrade boendeutgifterna, såvida civiltjänstgörarens andel av hushållets boendeutgifter är minst 50 /månad. Vid justeringen ändras inte antalet medlemmar i hushållet eller bostadsytan, men hushållets boendeutgifter minskas med civiltjänstgörarens andel av boendeutgifterna. Se exemplet Bostadsbidragstagaren i beväringstjänst Se exemplet Familjefadern i beväringstjänst Förhöjd kostnadsersättning - arbetslöshetsförmåner En arbetssökande får förhöjd kostnadsersättning om han eller hon utanför sin pendlingsregion deltar i arbetskraftsutbildning frivilliga studier för arbetssökande frivilliga studier för invandrare jobbsökarträning karriärträning eller arbetsprövning eller utbildningsprövning. En arbetssökande har rätt till förhöjd kostnadsersättning också när den sysselsättningsfrämjande servicen ordnas utanför hemkommunen inom hans eller hennes pendlingsregion och deltagandet i servicen förorsakar inkvarteringskostnader. Förhöjd kostnadsersättning som betalas för sysselsättningsfrämjande service på annan ort eller ersättning för utbildning som ordnas utomlands hindrar inte att allmänt bostadsbidrag betalas för den arbetssökandes stadigvarande bostad. En eventuell bostad som är belägen på orten för åtgärden, och för vilken förhöjd kostnadsersättning betalas, betraktas inte som stadigvarande bostad och för den beviljas alltså inte allmänt bostadsbidrag. Inte heller när det gäller ett hushåll bestående av en enda person anses personen flytta ut ur den stadigvarande bostaden om förhöjd kostnadsersättning betalas för bostaden på åtgärdsorten, även om åtgärden skulle vara långvarigare. (Utbetalningen av förhöjd kostnadsersättning förutsätter dock inte att personen skaffar en bostad på åtgärdsorten.) Kostnadsersättningar är prioriterad inkomst och de inverkar inte på bostadsbidragsbeloppet. 13

18 1.5. Ansökan En representant för hushållet ansöker om bostadsbidrag och justering av bidraget på blanketten Ansökan om allmänt bostadsbidrag AT1. Ansökan om bostadsbidrag och justering av bidraget kan också göras elektroniskt i FPA:s e-tjänst. Allmänt bostadsbidrag kan också sökas muntligt. Handläggaren kan i vissa situationer göra en mellanjustering på basis av en muntlig ansökan. För dessa situationer redogörs i punkten Justering Mellanjustering. FPA skickar automatiskt ett brev till bostadsbidragstagarna cirka två månader före årsjusteringstidpunkten. Från och med januari 2015 skickas inte längre någon förifylld årsjusteringsblankett ut med brevet. Om bostadsbidrag har beviljats för en viss tid ska fortsatt bostadsbidrag ansökas på blanketten Ansökan om fortsatt betalning av allmänt bostadsbidrag AT 13r. Den sökande ska uppge sitt eget kontonummer i ansökan även om bidraget betalas till hyresvärden. Bilagor till ansökan Kontrollera innan du avgör en ansökan att alla nödvändiga bilagor och utredningar har bifogats. Bilagor till ansökan om bostadsbidrag är: utredningar om hushållets bruttoinkomster (för utredningen kan bl.a. användas lönespecifikation) kopia av hyresavtal, bostadsrättsavtal och delägaravtal en kopia av hyresavtalet behövs dock inte om hyresvärden deltar i FPA:s förfrågan om hyresavtal, eftersom FPA av dessa hyresvärdar elektroniskt får uppgifter om hyresavtal och hyresförhöjningar långivarens utredning om personliga bostadslån fullmakt att företräda kollektivhushåll (blankett AT5r) Om hyres- eller vederlagsbeloppet inte framgår av de andra bilagorna (t.ex. hyresavtalet) ska du be den sökande om en kopia av meddelandet om hyresförhöjning. Kvitto på hyran kan enligt prövning begäras när det finns särskilda skäl att ifrågasätta hushållets hyresförhållande Hur ett ärende inleds Ett förmånsärende inleds (blir anhängigt) den dag då den skriftliga ansökan eller en annan handling som inleder ärendet (t.ex. ett läkarintyg eller ett meddelande om lön som arbetsgivare betalat, se förmånsanvisningen) inkommer till FPA eller till någon annan behörig mottagare, t.ex. ett samserviceställe eller en arbetspensionsanstalt. När ansökan eller en annan handling tas emot, skannas den in i OIWA. En verifierbar uppgift om när ansökan inkommit måste sparas hos FPA eftersom den kan inverka på förmånsrätten. I fall med oklar ankomsttidpunkt ska fallet tolkas till kundens fördel (handlingar som på morgonen finns i postlådan kan t.ex. anses ha kommit in föregående dag). 14

19 Ansökan per post eller personligen inlämnad Förmånerna ska i regel sökas på respektive ansökningsblankett som också ska undertecknas. Ifall en ansökan inte gjorts på en ansökningsblankett ska man registrera ärendet som inlett och be den sökande fylla i en ansökningsblankett. Om en ansökan kommer in utan underskrift t.ex. per post, behöver man inte be kunden underteckna den, ifall det inte finns anledning att betvivla ansökans autenticitet eller integritet. Det måste också vara helt klart att ansökan motsvarar kundens önskemål. Ett ärende kan inledas också utifrån en bristfällig ansökan. En bristfällig ansökan skickas inte tillbaka till kunden, utan man ber kunden komplettera den. Kunden har rätt att på begäran få ett intyg över att en handling tagits emot. Via e-tjänsten Kunden kan inleda ett ärende också med en elektronisk ansökan via FPA:s e-tjänst i fråga om en del av förmånerna. Kunden ska då identifiera sig antingen med sina nätbankskoder eller med ett elektroniskt identitetskort. Den som lämnat in en ansökan via e-tjänsten får en automatisk bekräftelse på att ansökan har tagits emot. Läs mer om FPA:s e-tjänster (Asiakaspalvelu > Palvelutilanteen tuki > Verkkoasiointi Kelassa). Per e-post eller fax Muntligen Ett ärende kan inledas också via e-post eller fax. Av uppgifterna om att ärendet inletts ska framgå vad ärendet gäller samt avsändarens namn och kontaktinformation. Ett e-postmeddelande där alla uppgifter som är väsentliga för ansökan framgår kan tolkas som en handling som inleder ärendet. Ett förmånsärende inleds på basis av ett e-postmeddelande den dag då meddelandet inkom, men man ska be kunden lämna in en ansökningsblankett i original senare. Avsändaren ska omedelbart informeras om att meddelandet har nått FPA. Detta kan göras per e-post. Det här innebär inget ställningstagande till förutsättningarna för en behandling, utan endast att meddelandet har kommit fram. En ansökan som lämnats in per fax inleder ärendet den dag faxet kommer fram. Underskriften på en ansökan som sänts per fax är tillräcklig om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och det inte finns anledning att betvivla att handlingen är autentisk och innehållet oförändrat. I så fall behöver den ursprungliga ansökningsblanketten inte lämnas in senare. I vissa fall kan ett ärende inledas också utifrån en muntlig ansökan (se ifrågavarande förmånsanvisning) eller ett muntligt meddelande från kunden (t.ex. indragning av förmån eller rättelse av beslut till kundens fördel). Uppgifter som lämnats muntligt ska alltid dokumenteras under Yhteydenotto i OIWA. Skapa vid behov ett Toimeksiantotyö (uppdrag) och länka kontakten till detta. Läs mer om hur ett ärende inleds (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kaikki Menettelyohjeet > Hallintolain soveltamisohje > Vireilletulo) och om ansökan via e-tjänsten (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Sähköinen asiointi) 15

20 Avsändarens ansvar Avsändaren svarar för att handlingen kommer till rätt adress inom rätt tid. Det är i första hand kundens skyldighet att ta reda på vilken myndighet som har till uppgift att behandla handlingen. Kunden svarar också för att handlingen kommer fram till den behöriga myndigheten inom utsatt tid. Att t.ex. posten blivit försenad fråntar inte avsändaren ansvaret. Om FPA:s e-postserver eller e-tjänst varit ur funktion på grund av ett tekniskt fel och det därför inte kan fastslås när ett elektroniskt meddelande kommit in, anses meddelandet eller ansökan ha kommit vid tidpunkten för avsändandet. Denna tidpunkt måste emellertid vara tillförlitligt utredd Överföring av handlingar Om en handling som hör till en annan myndighet eller inrättning har inkommit till FPA ska du göra en ankomstanteckning på ansökan eller handlingen skicka vidare handlingen till rätt, behörig myndighet eller annan instans, t.ex. en kommunal myndighet, en annan pensionsanstalt eller skattebyrån. Du behöver inte fatta ett särskilt beslut om att låta bli att utreda ärendet. göra en anteckning om överförandet i handlingen i enlighet med god förvaltningssed meddela kunden att ärendet har överförts så att han eller hon vet var ärendet behandlas. Man måste agera utan dröjsmål, eftersom tidsfristerna räknas från det att rätt myndighet har fått handlingen. Om man inte kan få reda på vilken den behöriga myndigheten är och det inte hör till FPA:s befogenheter att utreda ärendet ska kunden kontaktas. Också vid FPA ska handlingar utan dröjsmål sändas till rätt handläggningsenhet Vem kan söka förmåner? I de här anvisningarna redogörs för de allmänna reglerna för vem som kan ansöka om förmåner i olika situationer. Dessutom finns det förmånsspecifika bestämmelser som antingen kan avvika från de här allmänna anvisningarna eller komplettera dem. När det gäller förmånerna se också avsnittet Betalning Personen själv Myndiga personer söker i regel sina förmåner själva. Personer som fyllt 18 är myndiga, om inte en förmyndarmyndighet har begränsat deras rättshandlingsförmåga eller omyndigförklarat dem. En myndig person kan också ge en annan person fullmakt att söka en förmån i sitt ställe, alltså agera som ombud. En person kan söka en förmån själv, även om han eller hon har en intressebevakare. I sådana fall är förutsättningen att förmyndarmyndigheten inte har begränsat personens rättshandlingsförmåga (eller har begränsat den på något annat sätt, men att detta inte kan anses gälla skötseln av förmånsärenden). Läs mer om begränsning av handlingsbehörighet (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mitä tarkoittaa toimintakelpoisuuden rajoittaminen?) 16

21 Såsom omyndiga betraktas personer under 18 år och personer som förklarats omyndiga av en domstol. En omyndigförklarad person kan inte själv ansöka om förmåner, utan det sköts av den omyndigas intressebevakare. En omyndigförklarad person kan ändå själv bestämma om ärenden som gäller den egna personen (dock inte ekonomiska ärenden), om han eller hon förstår ärendets innebörd. Exempelvis FPA:s begäran om ytterligare läkarundersökningar är ett sådant ärende som rör den omyndiga personen. Läs mer om omyndigförklarande (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mitä tarkoittaa vajaavaltaiseksi julistaminen?) Intressebevakare för en minderårig är i regel hans eller hennes vårdnadshavare. I regel är det intressebevakaren som ansöker om förmåner för en minderårig persons räkning. Omyndiga som fyllt 15 år har även rätt att själva söka förmåner. När det gäller minderåriga, se också eventuella förmånsspecifika förfaranden. Om en person som i enlighet med ovanstående bestämmelser inte har rätt att ansöka om en förmån själv ändå har lämnat in en förmånsansökan ska hans eller hennes intressebevakare eller vårdnadshavare kontaktas Intressebevakare En intressebevakare har rätt att söka förmåner om han eller hon blivit förordnad av förmyndarmyndigheten att sköta någons ekonomiska ärenden (t.ex. förmånsärenden) eller förmögenhet. Den person på vars vägnar intressebevakaren agerar kallas huvudman. Om huvudmannens rättshandlingsförmåga inte begränsats kan ansökan göras och undertecknas antingen av huvudmannen själv eller av intressebevakaren. Endast intressebevakaren kan göra och underteckna ansökan om huvudmannens rättshandlingsförmåga är begränsad så att personen inte kan sköta sina ekonomiska ärenden eller är omyndigförklarad. Genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot fås: uppgift om huruvida intressebevakare förordnats för en person intressebevakarens namn och identifikationsuppgifter uppgift om begränsning av handlingsbehörigheten uppgift om huruvida en person blivit omyndigförklarad Kontrollera alltid innehållet i förordnandet om intressebevakare (t.ex. på vilket sätt handlingsbehörigheten är begränsad). Dessa utredningar behöver inte göras när det gäller en omyndigförklarad person, utan uppgift om omyndigförklarandet räcker. Uppgifter om intressebevakare och intressebevakarförordnandets innehåll kan kontrolleras med förfrågan i magistratens register över förmynderskapsärenden. Denna förfrågan kan göras via förmånssidorna under Ratkaisutyö, punkten Työvälineet (Holhousasioiden rekisteri). Förfrågan görs med förmånstagarens personbeteckning. Behörighet för att göra förfrågan ska sökas i systemet för hantering av behörigheter i Tahti (KVH) / Etuuskyselyt / Holhousrekisterin kyselijä. Notera att ett giltigt intressebevakarförordnande har kunnat lämnas till FPA även i samband med en annan ansökan. Förordnandet finns då bland kundens dokument i OIWA. Uppgift om att personen har en intressebevakare visas uppe på sammandragssidan (Kooste) i OIWA. Läs mer om intressebevakare (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvoja?) skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta) 17

22 Intressebevakningsfullmäktig Om intressebevakningsfullmakten har fastställts på tillbörligt sätt samt registrerats och ifall den innefattar skötseln av förmånsärenden kan den befullmäktigade söka en förmån för sin huvudman. Intressebevakningsfullmakten antecknas i registret över förmynderskapsärenden. Uppgift om en gällande intressebevakningsfullmakt fås genom HEKY/Henkilötiedot/Perhetiedot eller med förfrågan i Befolkningsregistercentralens register över förmynderskapsärenden. Intressebevakningsfullmaktens innehåll ska också alltid kontrolleras. Om fullmakten inte har fogats till ansökan och den inte har lämnats till FPA tidigare ska fullmaktens detaljerade innehåll kontrolleras hos intressebevakningsfullmäktigen eller hos magistraten och dokumenteras i OIWA. Läs mer om intressebevakningsfullmakt (Ratkaisutyö > Menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta > Mikä on edunvalvontavaltuutus?) skötseln av FPA-ärenden på en annan persons vägnar (Ratkaisutyö > menettelyohjeet > Kela-asioiden hoitaminen toisen puolesta) Ombud, dvs. befullmäktigad En förmån kan sökas också av ett ombud, dvs. en befullmäktigad. Ombudet måste uppvisa en fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt bevisa att han eller hon har rätt att företräda fullmaktsgivaren. Ett offentligt rättsbiträde och en advokat som hör till Finlands Advokatförbund behöver inte någon fullmakt, om det inte finns skäl att betvivla fullmaktens riktighet. Beteckningen advokat får användas endast av medlemmar i Finlands Advokatförbund. Fullmaktsgivaren måste dock sköta ärendet personligen om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas. Observera att utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter (t.ex. uppgifter om en kunds förmåner och hälsotillstånd) alltid kräver en specificerad fullmakt. Läs mer om fullmakter och olika typer av fullmakt Nära anhörig eller annan person Vissa förmåner kan sökas också av en nära anhörig eller någon annan person som i huvudsak har tagit hand om den sökande. Det här gäller bara fall där en person på grund av sjukdom eller ålderdom eller av någon annan sådan orsak är oförmögen att själv ansöka om en förmån eller att i övrigt sörja för sina förmånsintressen och förmånsrättigheter och där personen inte har någon intressebevakare (FPL 568/ mom.). En sådan person behöver inte uppvisa någon fullmakt, utan hans eller hennes agerande i ärendet bygger på godkännande från FPA:s sida. FPA bedömer om en nära anhörig eller annan person ska godkännas för att ta hand om kundens FPAärenden. I oklara fall kan man be en anhörig eller annan person uppvisa fullmakt. Motsvarande bestämmelse finns i lagen om handikappförmåner (570/ mom.) 18