ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Transkript

1 ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Godkänd , trädde i kraft Godkänd , trädde i kraft Godkänd , trädde i kraft Godkänd , trädde i kraft

2 Sidan 2 av 11 INNEHÅLL 1 Stöd för närståendevårdare syfte och innehåll Uppskattning av servicebehov Vårdberoendegrupperna och vårdarvodet Närståendevårdaren Vård- och serviceplan Ledighet för närståendevårdaren Lagstadgad ledighet Tillfällig vård under närståendevårdarens frånvaro p.g.a. hälsovård eller annat Övrig ledighet, rekreationsledighet Avtal om stöd för närståendevård Förfaringssätt för ansökan och beslut om beviljande av stöd Utbetalning av vårdarvode Avbruten vård Uppsägning av ett avtal om stöd för närståendevård Individuell prövning Lagar och förordningar om stöd för närståendevård... 11

3 Sidan 3 av 11 INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD 1 Stöd för närståendevårdare syfte och innehåll Syftet med lagen om stöd för närståendevård (937/2005) är att främja närståendevård som gynnar den vårdbehövande genom att trygga tillräckliga social- och hälsovårdstjänster samt en kontinuerlig vård och stöd för närståendevårdarens arbete. Närståendevård betyder att vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Stöd för närståendevård är en helhet som omfattar tjänster som tillhandahålls den vårdbehövande samt vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och service till stöd för närståendevården. I 3 i lagen om stöd för närståendevård beskrivs de allmänna förutsättningarna för beviljandet av stöd för närståendevård. Kommunen kan bevilja stöd för närståendevård om någon på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom eller handikapp eller av någon annan motsvarande orsak behöver vård eller annan omsorg i hemförhållanden en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära är beredd att ansvara för vården och omsorgen med hjälp av behövlig service vårdarens hälsa och funktionsförmåga svarar mot de krav som närståendevården ställer närståendevården i kombination med andra social- och hälsovårdstjänster är tillräcklig med tanke på den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säkerhet den vårdbehövandes hem till sina sanitära och övriga förhållanden är lämpligt för den vård som skall tillhandahållas där; och beviljande av stöd bedöms vara förenligt med den vårdbehövandes bästa I 5 2 mom. i lagen om stöd för närståendevård bestäms om stödet då närståendevårdaren under en övergångsfas då behandlingen är tung kortvarigt är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning. En tung övergångsfas kan till exempel vara övergången från en behandlingsform till en annan, skolstarten för ett barn med funktionshinder eller konvalescensen efter en allvarlig olycka. Då är vården så bindande och krävande att vårdarvodet följer vårdberoendegrupp I eller II. Kommunen beviljar stöd för närståendevård efter behovsprövning och ur de anslag som reserverats för ändamålet. Behovet av vård och omsorg kartläggs individuellt i varje enskilt fall. Den person som ansöker om närståendevård skall ha Esbo som hemkommun i enlighet med lagen om hemkommun (201/1994). Vården och omsorgen kan av särskilda skäl också ordnas hemma hos närståendevårdaren. Om vården sker hemma hos vårdaren dygnet runt tillämpas dock familjevårdarlagen ifall också övriga villkor för familjevård uppfylls.

4 Sidan 4 av 11 Utgångspunkten för beviljande av stöd för närståendevård är att den vårdbehövande behöver vård och annan omsorg för att klara sig hemma. Stöd för närståendevård beviljas inte om den vårdbehövande bor i en allmän eller privat verksamhetsenhet inom social- och hälsovården. Verksamhetsenheterna ska erbjuda tillräckliga tjänster som garanterar klienterna regelbunden vård och omsorg samt trygghet. Dessa tjänster kan inte ersättas med en närvårdares insats. 2 Uppskattning av servicebehov Beslutet om stöd för närståendevård fattas alltid utifrån en mångsidig bedömning av den vårdbehövandes och vårdarens funktionsförmåga och resurser. Klientens helhetsbehov av social- och hälsovårdstjänster uppskattas också. Då beslutet fattas beaktas också andra alternativa och kompletterande sätt att ordna den service klienten behöver. Närståendevården är en del av social- och hälsovårdens servicestruktur. Tack vare stödet för närståendevård minskar ofta behovet av intensiv öppenvård och anstaltsvård. Bedömningen av behovet av service utförs av ett mångprofessionellt team och vid behov används mätare som mäter funktionsförmågan (såsom Rava, MMSE och mätare utvecklade för barn och unga). Vid uppskattningen av behovet av närståendevård för vård av barn och unga beaktas den vårdbehövandes och vårdarens helhetssituation, barnets ålder, den sociala omgivningen samt den vårdbehövandes fysiska och psykiska kondition. Ett barns eller en ung persons behov av vård och hjälp jämförs med behoven av vård, omsorg, vägledning och övervakning för barn eller unga i samma ålder. Förvärvsinkomsterna, rätten till alterneringsersättning enligt 13 i lagen om alterneringsledighet eller rätt till specialvårdspenning enligt 10 kapitlet i sjukförsäkringslagen inverkar inte på beviljandet av stöd för närståendevård eller vårdarvodet. 3 Vårdberoendegrupperna och vårdarvodet Vårdarvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Behovet av vård och omsorg kartläggs individuellt i varje situation. Vårdarvodet justeras varje kalenderår med den koefficient som avses i 7 b i lagen om pension för arbetstagare (395/1961). Utöver vårdarvodet ska kommunen ordna övriga nödvändiga tjänster som vårdarbetet kräver. Om närståendevårdaren utöver vårdarvodet beviljas andra tjänster (till exempel hemvård, personlig assistent, vård under en del av dygnet), följer vårdarvodet den vårdberoendegrupp som svarar mot hur bindande och krävande vården är. Förvärvsinkomsterna, rätten till alterneringsersättning enligt 13 i lagen om alterneringsledighet eller rätt till specialvårdspenning enligt 10 kapitlet i sjukförsäkringslagen inverkar inte på beviljandet av stöd för närståendevård eller vårdarvodet.

5 Sidan 5 av 11 Regelbunden växelvård (här avses inte växelvård under den tid då närvårdaren har lagstadgad ledighet) gör vården mindre bindande och mindre krävande. Vårdarvodet minskas då enligt följande: En vecka i kortvarig anstaltsvård dygnet runt och tre veckor hemma i närståendevård per månad på regelbunden basis minskar arvodet för närståendevård med 25 procent. Två veckor i kortvarig anstaltsvård dygnet runt och två veckor hemma i närståendevård per månad på regelbunden basis minskar arvodet för närståendevård med 50 procent. Vårdberoendegrupp I Vårdarvode 1457, 42 euro/månad (år 2009) För personer som behöver mycket vård och omsorg dygnet runt. Vårdarbetet kräver av närståendevårdaren arbete dygnet runt. Vården är så bindande att närvårdaren i allmänhet inte kan gå på jobb utanför hemmet. Till denna grupp hör personer vars vårdberoende är att jämföra med personer i anstaltsvård. Vårdberoendet bedöms i en multiprofessionell arbetsgrupp. Den vårdbehövande behöver rikligt med vård dygnet runt, omsorg och uppsikt i alla dagliga göromål. Den vårdbehövande behöver hjälp av en annan person vid till exempel förflyttning, toalettbesök, tvätt, på- och avklädning och vid måltider. Till denna grupp hör också personer som lider av svår demens. För demenspatienter ska ett läkarutlåtande om demenssjukdomens art och hur långt den har framskridit förevisas. Till denna grupp hör också personer som i livets slutskede vårdas hemma på den vårdbehövandes och de anhörigas/närståendes begäran. Hospisvården baserar sig på ett beslut av en läkare. Närståendevård är ett alternativ till hospisvård på en vårdanstalt. Vårdberoendegrupp II Vårdarvode 672,80 euro/månad (år 2009) För personer som behöver mycket vård och omsorg och kontinuerlig hjälp för att klara av sina dagliga funktioner. De behöver vård och omsorg också om natten. Vårdarbetet kräver i regel av närståendevårdaren arbete dygnet runtoch arbetet är fysiskt och/eller psykiskt tungt. Vården är så bindande att närvårdaren i allmänhet kan gå på deltidsjobb utanför hemmet. Den vårdbehövande kan regelbundet tillbringa en del av dagen utanför hemmet, t.ex. i skola, dagvård, rehabiliterande arbetsverksamhet, dagverksamhet el. dyl. utan att närståendevårdarens vårdarvode påverkas.

6 Sidan 6 av 11 Vårdberoendegrupp III Vårdarvode 370,00 euro/månad (år 2009) För personer som behöver mycket vård och omsorg. De behöver mycket hjälp kontinuerligt för att klara av sina dagliga funktioner, men ingen eller endast lite hjälp under natten. Närståendevårdaren är mycket bunden vid arbetet som är fysiskt och/eller psykiskt tungt. Skötsel av den vårdbehövandes ärenden och av hemmet utgör inte en tillräcklig grund för beviljande av stöd för närståendevård. Den vårdbehövande kan regelbundet tillbringa en del av dagen eller flera gånger i veckan utanför hemmet, t.ex. i skola, dagvård, rehabiliterande arbetsverksamhet, dagverksamhet eller liknande. Till denna grupp av vårdbehövande kan också hänföras barn och unga som behöver rikligt med hjälp om natten, men där närståendevårdaren inte har vårdansvar på dagen. Arvodet höjs inte om den vårdbehövande vårdas hemma hos närståendevårdaren dygnet runt t.ex. på grund av skol- eller dagvårdsledigheter. 4. Närståendevårdaren Närståendevårdaren skall vara en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära vars hälsa och funktionsförmåga motsvarar de krav vårduppgiften ställer. Som närståendevårdare lämpar sig en person som den vårdbehövande godkänner som sin vårdare och som i fråga om ålder, fysisk kondition och livssituation är lämplig för uppgiften. För att kunna fatta beslut om stöd för närståendevård gör staden en helhetsbedömning för att fastställa om vårdaren klarar de uppgifter som ingår i närståendevården. I bedömningen beaktas närståendevårdarens fysiska och psykiska hälsa, eventuella sjukdomar och den behandling de eventuellt kräver funktionsförmåga och resurser såsom förmågan att klara av dagliga rutiner sociala nätverk Den beslutande tjänsteinnehavaren har rätt att kontrollera den potentiella närståendevårdarens lämplighet som vårdare genom att be om ett utlåtande av läkare och/eller annan sakkunnig inom social- och hälsovården. Närståendevårdaren står inte i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen (55/2001) till Esbo stad eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare. Bestämmelser om pensionsskydd för närståendevårdare finns i lagen om kommunala pensioner (549/2003).

7 Sidan 7 av 11 Närståendevårdaren är försäkrad enligt 57 paragrafens 1 moment i lagen om olycksfallsförsäkring Stödet för närståendevård kan påverka förmåner som utbetalas av Folkpensionsanstalten eller arbetskraftsbyrån. Närvårdaren ska själv kontrollera hur stödet för närståendevård påverkar andra förmåner. 5 Vård- och serviceplan Staden gör tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren upp en vårdoch serviceplan. I planen beskrivs följande: innehållet och omfånget av den vård närståendevårdaren ger innehållet och omfånget av annan socialservice och hälsovård som den vårdbehövande skall få innehållet och omfånget av den socialservice som behövs för att stödja närståendevårdaren i hans/hennes vårduppgifter hur vården ordnas då närståendevårdaren har lagstadgad ledighet eller är frånvarande för att sköta sin egen hälsa eller annat 6 Ledighet för närståendevårdaren 6.1 Lagstadgad ledighet Målet med närståendevårdarens ledighet är att han eller hon skall hämta krafter, vilket är en förutsättning för att vårdkvaliteten skall tryggas. Närståendevårdaren har rätt till minst tre dygn ledig tid per sådan kalendermånad under vilken han eller hon oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Närvårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt oavsett om den vårdbehövande regelbundet under en ringa del av dygnet erbjuds social- och hälsovårdstjänster, rehabilitering eller undervisning utanför hemmet. Den vårdbehövande kan anses tillbringa en ringa del av dygnet utanför hemmet om den regelbundna frånvaron från hemmet räcker högst 5 7 timmar per vardag i snitt. Smärre avbrott i närståendevården tar inte heller bort rätten till lagstadgad ledighet för en närvårdare som utför bindande vårdarbete. Närståendevårdaren har inte rätt till lagstadgad ledighet om närståendevården avbryts för över fem dygn under en kalendermånad av annat skäl än lagstadgad ledighet. Närvårdaren anses i regel inte vara bunden vid vården dygnet runt om den vådbehövande regelbundet får annan vård över sju timmar per vardag i snitt och får därför inte heller i sådana fall rätt till lagstadgad ledighet. Kommunen skall sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. Den lagstadgade ledigheten inverkar inte sänkande på vårdarvodets storlek.

8 Sidan 8 av 11 För vården av den vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet debiterar staden 9,90 euro per dygn (6 b i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården), om tjänsten inte är gratis med stöd av andra lagar. Vårdaren har möjlighet att spara sina lagstadgade lediga dagar och vara ledig under längre tider åt gången. De intjänade lagstadgade lediga dagarna skall dock hållas senast inom februari månad följande år. Då närståendevårdaren tar ut sin intjänade lagstadgade dygnet runt-ledighet ordnas vården av den vårdbehövande på något av tre olika sätt: vård dygnet runt: 3 x 24 timmar familjevård: 3 x 24 timmar en vikarierande närståendevårdare: 3 x 24 timmar Om det undantagsvis av särskilda hälso- eller vårdskäl är nödvändigt, kan den lagstadgade ledigheten för närståendevårdaren möjliggöras genom dygnet runt-vård av den vårdbehövande i hemmet. Behovet av hemmavård bedöms av en multiprofessionell arbetsgrupp. I regel hör de vårdbehövande i vårdberoendegrupp I till dem som kan få dygnet runt-vård i hemmet. Ifall lagstadgad ledighet inte hålls med hjälp av ovan stående arrangemang, kan närvårdaren välja hemmavård som köps för 1 3 st. servicesedlar à 100 euro per månad (en servicesedel motsvarar ett dygn lagstadgad ledighet per månad) Det är också möjligt att ordna vården under närståendevårdarens ledighet (3 dygn per månad) som en kombination av ovan nämnda vårdformer, till exempel ett dygn ledighet och två servicesedlar á 100 euro. Närståendevårdaren beviljas lagstadgad ledighet av den tjänsteinnehavare som beslutar om stödet för närståendevård utifrån en skriftlig ansökan. Kommunen ska se till att det i realiteten är möjligt för närståendevårdaren att ta ut sin lagstadgade ledighet. Om klienten köper hemvård med servicesedel skall han eller hon själv välja tjänsteleverantör (av dem som staden godkänt) och beställa servicen. Servicesedeln täcker enbart kostnader för service som ersätter närståendevårdarens vårdinsatser. Det går inte att köpa till exempel städning med servicesedeln. Vårdarvodet för familjevård bestäms enligt de taxor som social- och hälsovårdsnämnden har godkänt för vårdarvoden och ersättning av kostnader för familjevården inom handikappservicen. Den vikarierande närståendevårdarens arvode bestäms enligt den taxa som social- och hälsovårdsnämnden har godkänt för vårdarvoden och ersättning av kostnader för familjevården inom handikappservicen.

9 Sidan 9 av Tillfällig vård under närståendevårdarens frånvaro p.g.a. hälsovård eller annat Det kan gälla planerad eller plötslig, oförutsedd frånvaro. Om klienten inte kan ordna ersättande vård via sina egna nätverk är andra alternativ bl.a. dag- och tillfällig vård, hemservice med servicesedel och i mån av möjlighet kommunens egen hemvård. För servicen debiteras en avgift i enlighet med de klientavgiftstaxor som social- och hälsovårdsnämnden godkänt. 6.3 Övrig ledighet, rekreationsledighet Utöver de lagstadgade lediga dagarna kan kommunen ordna fler lediga dagar för närståendevårdaren i form av s.k. rekreationsledighet. Under rekreationsledigheten kan klienten t.ex. få tillfällig vård dygnet runt eller tillfällig vård, delta i dagverksamhet eller få hemservice med servicesedel. Närståendevårdaren beviljas rekreationsledighet av den tjänsteinnehavare som beslutar om stödet för närståendevård på basis av en ansökan. För servicen debiteras en avgift i enlighet med de klientavgiftstaxor som social- och hälsovårdsnämnden godkänt. 7 Avtal om stöd för närståendevård Ett avtal om stöd för närståendevård skall ingås mellan närståendevårdaren och kommunen. En vård- och serviceplan skall bifogas avtalet. Ett avtal om stöd för närståendevård gäller tills vidare. Av särskilda skäl kan avtalet ingås för viss tid. Särskild skäl för ett visstidsavtal kan till exempel vara ändringar i den vårdbehövandes eller närståendevårdarens livssituation eller ändringar i barns eller ungas utvecklingsskeden. Avtalet om stöd för närståendevård ska innehålla uppgifter om: närståendevårdarens vårdarvode och betalningssätt rätten till lediga dagar ordnandet av lagstadgad ledighet och annan ledighet längden på ett avtal på viss tid utbetalningen av vårdarvodet när vården avbryts av omständigheter som beror på vårdaren eller på den vårdbehövande (om andra än hälsoskäl) uppsägandet av avtalet 8 Förfaringssätt för ansökan och beslut om beviljande av stöd Ansökan om stöd för närståendevård ska göras skriftligt på en särskild blankett. För vård av vårdbehövande under 65 år ska ansökan riktas till handikappservice och för vård av vårdbehövande över 65 år ska ansökan riktas till hemvårdens centraliserade tjänster. Den vårdbehövandes behov av vård, hjälp och andra nödvändiga tjänster ska alltid uppskattas under ett hembesök. Vid uppskattningen av barns och ungas behov av vård används en särskild blankett som hjälpmedel.

10 Sidan 10 av 11 Beslutet om stöd för närståendevård fattas av en socialarbetare, hemvårdshandledare eller en annan tjänsteinnehavare i enlighet med stadens principer för delegering. Den beslutsfattande tjänsteinnehavaren svarar också för att ett avtal om närståendevård ingås och att en vård- och serviceplan görs upp. Stöd för närståendevård utbetalas från och med början av den påföljande månaden efter att ansökan har lämnats in och stödets betalningstid är i regel tillsvidare. En klient som är missnöjd med tjänsteinnehavarens beslut kan senast inom 14 dagar begära att social- och hälsovårdsnämndens sektion för social trygghet tar upp beslutet till behandling. Senast inom 30 dagar efter att ha tagit del av nämndens beslut kan klienten yrka på ändring vid Helsingfors förvaltningsdomstol. 9 Utbetalning av vårdarvode Vårdarvodet för närståendevård betalas retroaktivt till närståendevårdaren en gång i månaden sista dagen i månaden. Om den vårdbehövande är ett barn betalas stöd för närståendevård tidigast från och med den påföljande månaden efter att utbetalandet av föräldrapenning upphört. Vårdarvodet är skattepliktig inkomst från vilken staden innehåller förskottsskatt och betalar pensionsförsäkringsavgift. Närståendevårdarens vårdarvode är inte underkastat arbetsgivares socialskyddsavgift. För närståendevårdare som fyllt 65 år betalas inte pensionsförsäkringsavgift. 10 Avbruten vård Om vården avbryts tillfälligt p.g.a. förändringar i klientens hälsa upphör betalningen av vårdarvode till närståendevårdaren en månad senare. Om vården avbryts för en längre tid än fem (5) dygn per månad på grund av omständigheter som gäller närståendevårdaren, men inte tillskrivs hälsan, utbetalas inte vårdarvode för de dagar vården avbryts. Närståendevårdaren är skyldig att informera tjänsteinnehavaren om avbrott i vården. 11 Uppsägning av ett avtal om stöd för närståendevård Kommunen kan säga upp ett avtal om stöd för närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen och närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en månad efter uppsägningen. Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan. Oavsett uppsägningstiden upphör avtalet att gälla vid utgången av den månad då vården blivit obehövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd.

11 Sidan 11 av Justering av vård- och serviceplanen och avtalet om närståendevård Vård- och serviceplanen justeras i regel en gång per år och alltid då det sker betydande förändringar i omständigheterna eller vårdbehovet. Avtalet om stöd för närståendevård justeras vid behov. Närståendevårdaren är den som i första hand är skyldig att meddela om ändringar i vården eller omständigheterna. 13 Individuell prövning Stöd för närståendevård beviljas i enlighet med lagen om stöd för närståendevård och denna instruktion. Besluten grundar sig på individuell prövning med beaktande av behovet av vård och omsorg. 14 Lagar och förordningar om stöd för närståendevård Lag om stöd för närståendevård (937/2005) Lag om ändring av 4 och 6 i lagen om stöd för närståendevård (950/2006) Lag om ändring av socialvårdslagen (938/2005) Lag om ändring av 6 b i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (939/2005) Familjevårdarlagen (312/1992) Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Källa Social- och hälsovårdsministeriet (2006) Stöd för närståendevård. Handbok för kommunala beslutsfattare. Social- och hälsovårdsministeriets handböcker 2005:31