Grunderna för beviljandet av stöd för närståendevård

Transkript

1 Grunderna för beviljandet av stöd för närståendevård KeskiKk Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite / I kraft fr.o.m

2 Innehåll 1. STÖDETS SYFTE OCH INNEHÅLL FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT BEVILJA STÖDET VÅRDARVODET VÅRDARVODESKLASSER FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH GRUNDER FÖR BEVILJANDET AV STÖDET VÅRD- OCH SERVICEPLAN AVTAL OM NÄRSTÅENDEVÅRD BETALNING AV STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD NÄRSTÅENDEVÅRDARENS LAGSTADGADE LEDIGHET AVBROTT I UTBETALNING AV VÅRDARVODET OCH SÄNKNING AV VÅRDARVODET ORDNANDE AV VÅRDEN AV DEN VÅRDBEHÖVANDE UNDER VÅRDARENS LAGSTADGADE LEDIGHET KLIENTAVGIFTER FÖR STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD ANVISNINGAR SOM GÄLLER VÅRDAREN PENSIONS- OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING FÖR NÄR-STÅENDEVÅRDARE ÖVERSYN OCH HÄVNING AV ETT AVTAL OM NÄR-STÅENDEVÅRD INDIVIDUELL PRÖVNING ARBETSGRUPPEN FÖR STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

3 2 1. STÖDETS SYFTE OCH INNEHÅLL Med närståendevård avses att vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Med stöd för närståendevården avses en helhet som omfattar behövliga social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls en äldre, en handikappad eller sjuk person, t.ex. vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och tjänster som stöd för närståendevården. Den vårdbehövande är mottagaren av stödet för närståendevården, och stödet för närståendevården betalas till vårdaren i enlighet med uppdragsavtalet om ordnandet av närståendevård som ingåtts mellan vårdaren och den kommun som svarar för ordnandet av vården. Enligt lagen om stöd för närståendevård ska det om stöd för närståendevård göras upp en vård- och serviceplan tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren. Stödet för närståendevård är socialservice som kommunen ansvarar för. Det är ett ekonomiskt stöd som hör till de tjänster som kommunen har allmän skyldighet att tillhandahålla, och kommunen tillhandahåller det i den omfattning som de anslag den reserverat möjliggör. Kommunen har rätt att genom allmänna anvisningar mer specifikt fastställa på vilka villkor och till vilket belopp stödet för närståendevård tillhandahålls i kommunen. Om anslagen inte räcker till för att bevilja stöd för alla sökande, kan kommunen prioritera vem som beviljas stödet för närståendevård. I dessa grunder för beviljandet avses med vårdbehövande personen som har en närståendevårdare, och med vårdare avses närståendevårdaren. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT BEVILJA STÖDET Syftet med stödet för närståendevård är att möjliggöra vård av och omsorg om en person i hemmet eller på annat sätt i hemförhållanden. Förutsättningar för beviljandet av stödet är att - Personen p.g.a. nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, handikapp eller någon annan motsvarande orsak behöver vård eller annan omsorg i hemförhållanden. En diagnos gällande en sjukdom eller en utvecklingsstörning berättigar i sig inte till stöd för närståendevård, utan grunden för beviljandet är ett avsevärt behov av specialvård samt att vården är bindande. - I fråga om barn och unga jämförs vårdberoendet med vårdbehovet hos barn i samma ålder med normal utvecklingsnivå. - En anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära är beredd att ansvara för vården och omsorgen med hjälp av behövlig service. Närståendevårdaren bär det huvudsakliga ansvaret för närståendevården. Det är även möjligt att ge närståendevård utan stödtjänster om den anses vara tillräcklig för den vårdbehövande.

4 3 - Vårdarens hälsa och funktionsförmåga svarar mot de krav som närståendevården ställer. Som vårdare kan fungera en myndig person som både vad gäller konditionen och hälsan kan tillmötesgå den vårdbehövandes behov i enlighet med det som parterna har kommit överens om i vård- och serviceplanen. I samband med att kommunen fattar beslut om stödet för närståendevård bör de bedöma om närståendevårdaren klarar av uppgifterna som vården innebär. I bedömningen beaktas a) närståendevårdarens fysiska och psykiska hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och den behandling de kräver b) närståendevårdarens funktionsförmåga och resurser, såsom förmåga att klara av de dagliga funktionerna och sysslorna i hemmet och utanför hemmet. - närståendevården tillsammans med andra behövliga social- och hälsovårdstjänster är tillräcklig med tanke på den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säkerhet - den vårdbehövandes hem är till sina sanitära och övriga förhållanden lämpligt för den vård som ska tillhandahållas där och beviljandet av stöd bedöms vara för den vårdbehövandes bästa. 3. VÅRDARVODET Kommunen fastslår på vilka grunder och till vilket belopp ett vårdarvode för stödet för närståendevård utbetalas vid en given tidpunkt och beaktar då de anslag som har reserverats för ändamålet och de villkor som ställs i lagen. Enligt lagen bestäms vårdarvodet enligt hur bindande och krävande vården är och vårdtyngden, och i lagen finns också en bestämmelse om minimibeloppet av vårdarvodet (5 i lagen om stöd för närståendevård 937/2005). I lagen om stöd för närståendevård har det även fastställts arvodet för närståendevård om närståendevårdaren under en tung behandlingsfas kortvarigt är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning, förutsatt att vårdaren under denna tid har högst ringa arbetsinkomster, har inte rätt till specialvårdspenning enligt 10 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller rätt till alterneringsersättning enligt 13 i lagen om alterneringsledighet (1305/2002). Vårdarvodet kan enligt avtal fastställas till ett lägre belopp än vad som föreskrivs, om vården binder vårdaren i mindre utsträckning än vad som förutsätts i 4 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård. Vårdaren är då inte oavbrutet eller med få avbrott bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag, och behovet av vård och omsorg är ringa eller vårdaren anför särskilda skäl till det. Vårdarvodet betalas till närståendevårdaren och är skattepliktig inkomst. Vårdarvodet justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Vårdarvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Om klienten beviljas andra tjänster utöver vårdarvodet eller om han eller hon under en del av dygnet är någon

5 annanstans än i hemmet och om vården blir påtagligt mindre bindande och krävande tack vare övriga beviljade stöd, tjänster och ordnade ledigheter, så minskar vårdarvodet på så sätt att vårdarvodet betalas i enlighet med den vårdarvodesklass som svarar mot hur bindande och krävande vården är. Om det under den tid som avtalet är i kraft sker förändringar i omständigheter som gäller den vårdbehövande och vårdaren, ska rätten till stöd och vårdarvode för närståendevård bedömas på nytt. 4

6 5 4. VÅRDARVODESKLASSER FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH GRUN- DER FÖR BEVILJANDET AV STÖDET DEN VÅRDBEHÖVANDES HUR BINDANDE VÅRDEN ÄR FUNKTIONSFÖRMÅGA Vårdarvodesklass A Personer som i riklig utsträckning behöver daglig vård, omsorg och tillsyn Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder mätinstrumentet RAI screener/ RAVA kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service Den vårdbehövande behöver mycket vård, omsorg, handledning och tillsyn i fråga om flera personliga dagliga funktioner. Personliga funktioner är bl.a. ätandet, läkemedelsbehandling, att röra sig, påklädning, toalettbesök, tvättning och övrig skötsel av hygienen. Behovet av vård och omsorg är kontinuerligt. Den vårdbehövande kan bo ensam och vara ensam en kortare tid dagligen och behöver inte hjälp regelbundet på natten. Den vårdbehövande behöver emellertid vårdarens hjälp ett flertal gånger om dagen. Närståendevårdaren bär huvudansvaret för vården. Alternativet till närståendevården vore serviceboende. Om den vårdbehövande inte får närståendevård, behöver han/hon som ensamboende i riklig utsträckning dagliga hem- och stödtjänster. Vården är därmed så bindande att den kan jämföras med serviceboende eller effektiverad hemvård. Vårdarvodesklass B Personer som i mycket stor utsträckning behöver daglig vård, omsorg och tillsyn Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder: mätinstrumentet RAI screener /RAVA Den vårdbehövande behöver rikligt med vård, omsorg, handledning och tillsyn i de flesta personliga dagliga funktionerna. Den vårdbehövande klarar inte av att bo självständigt. Den vårdbehövande behöver vårdarens hjälp olika tider på dygnet, regelbundet även nattetid.

7 6 kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service Närståendevårdaren utför självständigt regelbundna, krävande sjukvårdsåtgärder som den vårdbehövande kräver. Närståendevårdaren bär huvudansvaret för vården. Alternativet till stödet för närståendevården vore effektiverat serviceboende.

8 7 Vårdarvodesklass C Personer som behöver mycket och kontinuerlig vård, omsorg och tillsyn dygnet runt p.g.a. ett särskilt gravt handikapp eller en svår sjukdom Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder: mätinstrumentet RAI screener/ RAVA kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service Den vårdbehövande behöver vård, omsorg, handledning och tillsyn i alla personliga dagliga funktioner. Särskilt gravt handikappade eller svårt sjuka vårdbehövande som behöver vård dygnet runt. Närståendevårdaren bor med den vårdbehövande och den vårdbehövande kan inte lämnas utan tillsyn. Vårdarbetet är ett heltidsarbete för vårdaren och förutsätter vårdansvar dygnet runt. Alternativet till närståendevården vore permanent anstaltsvård, vård på sjukhus eller på en boendeenhet som erbjuder krävande eller effektiverat serviceboende på specialnivå för gravt handikappade personer. Alternativt är närståendevårdaren eventuellt under en tung behandlingsfas kortvarigt förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning. Specialavgiftsklass D Specialarvodesgrupp för barn under 16 år. En vårdnadshavare vårdar ett gravt handikappat/svårt sjukt barn i hemmet (bl.a. palliativ vård) och kan inte förvärvsarbeta, och familjen vårdar barnet med ringa stödtjänster. Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder: kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service serviceplan Den vårdbehövande behöver vård, omsorg och tillsyn i alla personliga dagliga funktioner. Den vårdbehövande bor hos vårdaren och kan inte lämnas utan tillsyn. Vårdarbetet är ett heltidsarbete för vårdaren och förutsätter vårdansvar dygnet runt. Alternativet till stödet för närståendevård är anstaltsvård. Vårdarvodesbeloppet prövas altlid från fall till fall. Arvodet kan vara högst så stort som månadslönen för

9 8 personliga assistenter är enligt AKTA. Beslutet fattas alltid för viss tid, högst för sex månader åt gången. 5. VÅRD- OCH SERVICEPLAN Om stödet för närståendevården ska det tillsammans med vårdaren och närståendevårdaren göras upp ett skriftligt vård-, service- och rehabiliteringsplan. Vårdaren är skyldig att informera kontaktpersonen för stödet för närståendevård om förändringar i den vårdbehövandes funktionsförmåga och vård. Om vårdaren försummar informationsskyldigheten återkrävs det stöd för närståendevård som eventuellt har utbetalts till ett för högt belopp. 6. AVTAL OM NÄRSTÅENDEVÅRD Ett avtal om stöd för närståendevård ska ingås mellan närståendevårdaren och kommunen. Ur avtalet bör framgå vårdarvodets storlek och betalningssättet, rätten till lediga dagar och ordnande av ledighet för närståendevårdaren. Eftersom det är fråga om ett uppdragsavtal står närståendevårdaren inte i ett anställningsförhållande som avses i arbetsavtalslagen till den kommun som har ingått avtalet eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare. Enligt 8 i lagen om stöd för närståendevård gäller ett avtal om närståendevård tills vidare. Av särskilda skäl kan avtalet ingås för viss tid. Avtalet ses över vid förändringar som gäller vårdens varaktighet eller innehåll eller annars vid behov. En vård-, service- och rehabiliteringsplan för den vårdbehövande ska bifogas avtalet om stöd för närståendevård. Kommunen kan säga upp ett avtal om närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två (2) hela månader efter uppsägningen och närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en (1) hel månad efter uppsägningen. Oavsett uppsägningstiden upphör avtalet att gälla vid utgången av den månad då vården blivit obehövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd. Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa

10 9 eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan. Soite ordnar vid behov undersökningar av närståendevårdares välmående och hälsa (3a 2 mom. i lagen om stöd för närståendevård). Från och med ordnar Soite även vid behov utbildning och förberedelse för närståendevårdarna. Utbildningen och förberedelsen kan även ordnas av någon annan aktör, t.ex. någon organisation. (3a 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård) 7. BETALNING AV STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Arvodet för närståendevård kan inte betalas förrän närståendevårdaren har undertecknat och returnerat uppdragsavtalet. Vårdarvodet betalas ut den 15 dagen i den månad som följer på vårdmånaden. Stödet är skattepliktig inkomst och därför ska närståendevårdaren lämna ett nytt skattekort årligen. Om stödet för närståendevård beviljas, betalas det ut fr.o.m. början av den månad som följer på den månad som ansökan inkommit. 8. NÄRSTÅENDEVÅRDARENS LAGSTADGADE LEDIGHET En närståendevårdare har rätt till minst tre dygn ledig tid per sådan kalendermånad under vilken han eller hon oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Vårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt oberoende av om den vårdbehövande regelbundet en liten del av dygnet anlitar social- och hälsovårdstjänster som ordnas utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning (950/2006, 27 b och 11 punkt 10 i socialvårdslagen) Kommunen bestämmer själv vad den anser med ett fåtal avbrott. I dessa grunder för beviljande avses med få avbrott att rätten till lagstadgad ledighet inte gäller om vården avbryts för en tid som varar längre än sju dygn per månad. I lagen finns inte bestämmelser om när de lagstadgade ledigheterna som närståendevårdaren har samlat bör hållas under ett kalenderår, utan kommunen kan fastställa detta. Huvudregeln i dessa grunder för beviljandet är att närståendevårdaren har rätt att antingen vara ledig varje månad eller samla de lediga dagarna under fyra (4) månader till en längre ledighet, dvs. närståendevårdarens ledighet kan hållas retroaktivt för tre (3) föregående månader + den pågående månaden. Utgångspunkten är att avsikten med närståendevårdarens ledighet är att stödja närståendevårdarens möjligheter att orka. Därför är det ytterst viktigt att de lediga dagarna tas ut regelbundet och på överenskommet sätt. Om den som får stöd för närståendevård på ett planenligt sätt får familjevård, anstaltsvård eller motsvarande vård 3 dygn/månad, ersätter vården i fråga den vård som ordnas under de dagar som närståendevårdaren tar ut sina lagstadgade lediga dagar. Närståendevårdaren är skyldig att meddela om avbrott till kontaktpersonen för stödet för närståendevård.

11 10 9. AVBROTT I UTBETALNING AV VÅRDARVODET OCH SÄNKNING AV VÅRDARVODET Enligt lagen om stöd för närståendevård leder närståendevårdarens sporadiska ledigheter som varar i under ett dygn eller de lagstadgade ledigheterna inte till att vårdarvodets storlek minskar. Om närståendevården avbryts tillfälligt av skäl som beror på den vårdbehövandes sjukhusvård/hälsotillstånd, avbryts utbetalningen av vårdarvodet efter en skyddstid på en månad. Kommunen bestämmer på vilket sätt den betalar ut vårdarvode för övriga avbrottstider. I dessa grunder för beviljandet är skyddstiden 4 dygn om vården avbryts p.g.a. den vårdbehövandes tillfälliga vårdperiod. Först används dock alltid närståendevårdens ledigheter som inte räknas till avbrottet. Utbetalningen av arvodet för stöden för närståendevården avbryts tillfälligt när närståendevårdens ledigheter och skyddstiden på 4 dygn har använts. Det finns inga andra skyddstider i vården. Utbetalningen av vårdarvodet avbryts tillfälligt genast när behovet av närståendevård avbryts tillfälligt. 10. ORDNANDE AV VÅRDEN AV DEN VÅRDBEHÖVANDE UNDER VÅRDARENS LAGSTADGADE LEDIGHET Kommunen ska sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens lagstadgade ledighet. Varken den vårdbehövande eller närståendevårdaren har absolut rätt att välja vårdform under ledigheten. Kommunen beslutar om formen för och sättet att ordna servicen (4 2 mom. i lagen om stöd för närståendevård) Vården av den vårdbehövande under vårdarens ledighet kan ordnas på följande sätt: Kommunen hänvisar den vårdbehövande till en vårdenhet under närståendevårdarens lagstadgade ledighet. I kommunen hänvisas den vårdbehövande i första hand till en av kommunens egna enheter för tillfällig vård. Soite kan också hänvisa den vårdbehövande till en vårdenhet som drivs av ett företag som kommunen har ingått ett avtal med om köpta tjänster. De företag som staden har ingått avtal med om köpta tjänster anlitas i enlighet med beslutet som staden har fattat avseende företaget i fråga. Kommunen kan också för att ordna vården använda familjevård om en familj som kan ge familjevård står till buds (familjevårdslagen 265/2015). Av särskilda skäl kan vården av den vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet ordnas med hjälp av stödtjänster som ordnas i den vårdbehövandes hem. Kommunen kan ordna en avlösare för den vårdbehövande genom att ingå ett uppdragsavtal med en person som uppfyller kriterierna i 3 punkt 3 i lagen om stöd för närståendevård). Genom avtalet förbinder sig avlösaren att sköta avlösarservicen (4a i lagen om stöd för närståendevård, 27b 3 mom. i socialvårdslagen).

12 KLIENTAVGIFTER FÖR STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Enligt 6 b i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården har kommunen rätt att för tjänster som kommunen tillhandahåller en vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet ta ut avgifter. I kommunen tas det ut en klientavgift i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Om kommunen ordnar andra social- och hälsovårdstjänster i anslutning till närståendevården tar den ut avgifter för hemvård enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Dessa avgifter bestäms enligt personens betalningsförmåga. Det här gäller exempelvis de lediga dagar som ordnas utöver närståendevårdarens lagstadgade ledigheter och de avgifter som tas ut för dem. Den avgift som bestämts kan efterskänkas eller nedsättas med stöd av 11 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. 12. ANVISNINGAR SOM GÄLLER VÅRDAREN En person betraktas som lämplig som närståendevårdare om den vårdbehövande skriftligt har godkänt honom eller henne som sin vårdare. Närståendevårdaren ska också gällande ålder, funktionsförmåga och livssituation vara lämpad för uppgiften. Närståendevårdaren kan vara en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Närståendevårdaren står inte i ett anställningsförhållande till kommunen som ingått avtalet eller till den vårdbehövande. Närståendevårdaren ska vara minst 18 år gammal och måste gällande sin hälsa och funktionsförmåga kunna klara av de uppgifter som hör till närståendevården (se sidan 3). Vid behov ska ett läkarintyg begäras över att vårdaren är lämpad att vara närståendevårdare. 13. PENSIONS- OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING FÖR NÄR- STÅENDEVÅRDARE Närståendevårdaren står inte i ett sådant anställningsförhållande som avses i arbetsavtalslagen (55/2001) till den kommun som har ingått avtalet eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare. Bestämmelser om pensionsskydd för närståendevårdare finns i lagen om kommunala pensioner (549/2003). En kommun som har ingått ett avtal om stöd för närståendevård med en vårdare ska för vårdaren teckna en sådan försäkring som avses i 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948).

13 ÖVERSYN OCH HÄVNING AV ETT AVTAL OM NÄR- STÅENDEVÅRD Avtalet ska ses över vid förändringar som gäller vårdens varaktighet eller innehåll eller i övrigt vid behov. Årligen görs ett hembesök hos klienterna som omfattas av stöd för närståendevård. Då ses vård- och serviceplanen över och man försäkrar sig om att det finns tillräckliga stödtjänster som stöd för närståendevården. Avtalet upphör att gälla utan uppsägning i slutet av den månad under vilken behovet av vård slutar p.g.a. ändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd eller p.g.a. att den vårdbehövande flyttas till långvarig vård. Båda parterna kan säga upp avtalet om närståendevård. Närståendevårdarens uppsägningstid är en hel månad och kommunens uppsägningstid är två hela månader efter uppsägningsmånaden. Innan kommunen säger upp avtalet ska den höra klienten och vårdaren. Om brister har uppdagats i vården kan det ställas en tidsfrist inom vilken bristerna ska rättas till. Ett avtal kan också ingås för viss tid och det upphör då att gälla utan ett särskilt beslut efter det att tiden har gått ut. Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan. Innan ett avtal hävs ska vårdaren och den vårdbehövande höras. Om man vet att bristen inte kan rättas till kan avtalet hävas omedelbart efter ett hörande. 15. INDIVIDUELL PRÖVNING Stödet för närståendevård beviljas enligt lagen om stöd för närståendevård och denna instruktion. Beslutsfattandet omfattar individuell prövning och beaktande av klientens behov av vård och omsorg. 16. ARBETSGRUPPEN FÖR STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD I den regionala arbetsgruppen för stödet för närståendevården (Jyta, Perho, Karleby) har under år hört: Irene Jylhä, Miia Luokkanen, Mikaela Klemets, Cecilia Hägg, Karita Eteläperä, Sinikka Katila, Mona Häggblom, Pia Sorvisto, Kaija Keski-Rahkonen och Anne Länttä.