GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR

Transkript

1 1 (8) PERMANENTA ANVISNINGAR Stöd för närståendevård VOND Bilaga 7 Dnr 649/ /2013 VOND GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR Gäller: fr..m tills vidare Ersätter tidigare anvisningar 1. Allmänt m stödet för närståendevård Med stöd för närståendevård avses en helhet sm baserar sig på lagen m stöd för närståendevård (937/2005), vilken består av service ch stöd till vårdaren för att trygga vård av eller msrg m en åldring, handikappad eller sjuk persn hemma. Stöd för närståendevård kan beviljas m en persn på grund av nedsatt funktinsförmåga, sjukdm, handikapp eller annat mtsvarande skäl behöver vård eller annan msrg sm kan rdnas hemma hs den vårdbehövande persnen genm överenskmmelse med hnm/henne eller de anhöriga ch med hjälp av annan service sm kmpletterar vården. Persnen i närståendevård ska vara bsatt i Kyrkslätt. En förutsättning för att bevilja stöd för närståendevård är att närståendevårdarens hälsa ch funktinsförmåga mtsvarar de krav sm vården av närstående ställer. Vid beslut m stödet bedöms m närståendevårdaren klarar av de uppgifter sm vården mfattar. Vid bedömningen beaktas bl.a. närståendevårdarens fysiska ch psykiska hälstillstånd, funktinsförmåga ch resurser samt tillräckliga sciala nätverk. Vid beviljandet av stöd för närståendevård ska man säkerställa att närståendevårdarens vårdarbete tillsammans med andra scial- ch hälsvårdstjänster är tillräckligt med tanke på välmåendet, hälsan ch säkerheten hs persnen i närståendevård. Beviljande av stöd för närståendevård förutsätter ckså att den vårdade persnens hem med tanke på hälsan ch andra mständigheter är lämpligt med tanke på vården sm ges ch att beviljande av stödet bedöms vara i den vårdade persnens intresse. Stödet för närståendevård är en behvsprövad förmån ch det beviljas inm ramen för det anslag sm reserverats i kmmunens budget. Avtalen m stöd för närståendevård upprättas i huvudsak sm gällande tills vidare. Av särskilda rsaker kan avtalet ckså upprättas på viss tid. Kmmunen kan säga upp ett avtal m närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen ch närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en månad efter uppsägningen. Oavsett uppsägningstiden upphör avtalet att gälla vid utgången av den månad då vården blivit behövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälstillstånd.

2 2 (8) stöd för närståendevård 2. Närståendevårdaren Stödet för närståendevård justeras en gång m året. Justering görs ändå alltid ifall vårdbehvet hs persnen i närståendevård eller situatinen i övrigt förändras. Vid justeringen av stödet för närståendevård kartläggs huruvida vården sm närståendevårdaren ger ch andra eventuella stödtjänster är tillräckliga. I samband med justeringen begärs vid behv ett nytt läkarutlåtande ch vård- ch serviceplanen uppdateras. Sm vårdare passar en persn sm den vårdade persnen gdkänner sm sin vårdare. Närståendevårdaren ska vara en nära anhörig en närstående persn till persnen sm vårdas. Närståendevårdaren ska med tanke på sin livssituatin, hälsa ch ålder passa sm närståendevårdare ch ska kunna ta ansvar för rdnande av vården ch själva vården. Man gör en bedömning av närvårdaren där följande tas i beaktande: Fysiskt ch psykiskt hälstillstånd, eventuella sjukdmar ch vården sm de kräver. Vårdarförmåga, kraftresurser ch livssituatin Funktinsförmåga ch kraftresurser, såsm förmåga att klara av dagliga grundläggande funktiner ch vardagens bestyr, ta hand m medicinering, röra sig i hemmet ch utanför det. Sciala nätverk 3. Ansökan m stöd för närståendevård Stöd för närståendevård beviljas inte ifall vårdarens demenssjukdm, mentala prblem, rusmedelsmissbruk eller vårdarens funktinsförmåga ch annat hälstillstånd på ett betydande sätt begränsar hans/hennes verksamhet sm närståendevårdare, även m man vid sidan m kan rdna en tillräcklig mängd service ch stöd för persnen sm vårdas. Vid behv kan man begära ett läkarutlåtande m vårdarens hälstillstånd, vilket innehåller läkarens ställningstagande m vårdarens funktinsförmåga. Den sm ansöker m att bli närståendevårdare betalar själv för läkarintyget. Dessutm kan man begära den utredning sm behövs av andra myndigheter. Persnen sm fungerar sm närståendevårdare ska årligen skicka ett skattekrt till kmmunen för utbetalning av stöd för närståendevård. Man ansöker m stöd för närståendevård med en skriftlig ansökan. Följande bilagr ska fgas till ansökan: Över 18-åringar: Gällande läkarintyg C Under 18-åringar:

3 3 (8) stöd för närståendevård Läkarintyg C eller Läkarintyg B eller Gällande rehabiliteringsplan 4. Avtal m stödet för närståendevård Den sm ansöker m stöd för närståendevård betalar själv läkarutlåtandet ch andra eventuella bilagr sm fgas till ansökan. Utöver bilagrna kan man begära ytterligare utredningar sm behövs. Kunden ska skicka de begärda ytterligare utredningarna inm 30 dagar räknat från när begäran m ytterligare utredningar skickats. Ifall de begärda ytterligare utredningarna inte skickas ch kunden inte meddelar m detta eller man inte avtalat m annat fattas ett förkastande beslut för kunden. Ansökningsblankett finns på Kyrkslätts kmmuns webbplats ch ansökan kan skickas elektrniskt via webbplatsen. Om man vill kan man ckså skriva ut ansökningsblanketten ch skicka den sm pappersversin till adressen: Stöd för närståendevård Kyrkslätts kmmun Kyrkslätt Ansökningsblanketter fås ckså bl.a. av persner sm krdinerar stöd för närståendevård, senirinf, hemvårdens mrådeschefer ch scialarbetarna inm handikappservicen. Stöd för närståendevård betalas från början av den månad då ansökan med bilagr ch ytterligare utredningar har skickats till kmmunen. Med avtal m närståendevård avses ett uppdragsavtal m rdnande av närståendevård sm ingåtts mellan vårdaren ch den kmmun sm svarar för rdnandet av vården (2 i lagen m stöd för närståendevård). Till avtalet bifgas en vård- ch serviceplan (8 ). Avtalet innehåller uppgifter m vårdarvde ch betalningssätt, rätt till lediga dagar enligt 4 1 mm., ett tidsbegränsat avtals längd ch utbetalning av vårdarvdet när vården avbryts av skäl sm berr på vårdaren eller av andra än hälsskäl sm berr på den vårdbehövande. Av vård- ch serviceplanen sm bifgas till avtalet framgår mfattningen av ch innehållet i den vård sm närståendevårdaren ger ch mfattningen av ch innehållet i andra scial- ch hälsvårdstjänster sm den vårdbehövande behöver. Av serviceplanen framgår ckså mfattningen av ch innehållet i scialvårdstjänster till stöd för närståendevårdarens vårduppdrag samt hur vården av den vårdbehövande rdnas under vårdarens ledighet, besök sm hänför sig till häls- ch sjukvård eller annan frånvar (7 i lagen m stöd för närståendevård).

4 4 (8) stöd för närståendevård 5. Bedömning av vårdberende 6. Belppet av stöden för närståendevård Beviljande av stöd för närståendevård baserar sig på en bedömning av närståendevårdarens ch persnen i närståendevårds funktinsförmåga ch kraftresurser. Bedömningen består av bservatiner sm görs under hembesöket, intervjuer med persnen i närståendevård ch närståendevårdaren samt bedömning av funktinsförmågan. Sm stöd för bedömningen av funktinsförmågan används RaVa-indexet (mätare av funktinsförmågan) för över 65-åringar ch TH-mätaren (mätare av funktinsförmågan ch vårdbehvet) för under 65-åringar. Utöver dessa kan MMSE-klassificeringen (Mini-Mental State Examinatin / minitest avsett för bedömning av den mentala funktinsförmågan), läkarutlåtande eller rehabiliteringsintyg användas sm stöd för bedömningen. Också eventuella psykiska sjukdmar tas i beaktande. Stöd för närståendevård beviljas i enlighet med lagen m stöd för närståendevård ch dessa anvisningar. Vid beslutsfattandet används alltid individuellt övervägande med iakttagande av kundens vård- ch msrgsmässiga behv. Vårdarvdet är differentierat i fem klasser på basis av behvet av vård ch msrg. Vårdarvdets strlek bestäms utgående från hur bindande ch krävande vården är. Vid beviljandet av stöd för närståendevård åt barn under 18 år ställs bedömningen ifråga m barn i relatin till jämnåriga barns verksamhet ch ifråga m unga till funktinsförmågan hs jämnåriga unga. I 5 i lagen m stöd för närståendevård (937/2005) stadgas m belppen av vårdarvdena sm betalas till närståendevårdarna ch m det lägsta vårdarvdet. Enligt 6 i lagen justeras vårdarvdena kalenderårsvis med den lönekefficient sm avses i 96 i lagen m pensin för arbetstagare (395/2006). Oberende av hur bindande ch krävande vården är kan vårdarvdet på basis av särskilt skäl sm vårdaren anger avtalas m sm mindre än det stadgade minimibelppet. Arvdet för stödet för närståendevård betalas sm ersättning för utfört vårdarbete. Man är inte berättigad till stöd ifall vårdbehvet endast gäller matlagning, städning ch utförande av ärenden utanför hemmet.

5 5 (8) stöd för närståendevård År 2017 är vårdarvdet i de lika klasserna följande: Vårdbehvsklass IV 392,00 / mån Den vårdbehövande behöver daglig hjälp, övervakning ch handledning i persnliga funktiner (t.ex. vid att klä på sig, tvätta sig, gå på taletten, att äta), i att röra sig (t.ex. ledsagarhjälp, hjälp med uträttande av ärenden m.m.) ch i livskntrllen. Närståendevårdarens vårdarbete är dagligt ch bindande. Närståendevårdaren kan förvärvsarbeta på heltid. Vårdbehvsklass III 593,05 / mån Den vårdbehövande behöver daglig hjälp, övervakning ch handledning i persnliga funktiner eller hjälp på grund av nedsatt psykisk funktinsförmåga ch minnesfunktiner. Närståendevårdarens vårdarbete är dagligt ch bindande. Närståendevården kan i det här fallet vara ett alternativ för servicebende med stöd- ch hemservice. Närståendevårdaren kan inte förvärvsarbeta på heltid. Vårdbehvsklass II 832,57 / mån Den vårdbehövande behöver kntinuerligt ch dagligen hjälp, övervakning ch handledning i persnliga funktiner (att klä på sig, tvätta sig, gå på taletten ch att äta), att röra sig samt i livskntrllen ch växelverkan. Vårdarbetet binder närståendevårdaren vid arbetet hela dagen ch dygnet runt. Den vårdbehövande förmår inte b ensam, men kan klara sig några timmar utan en annan persns frtlöpande närvar ch övervakning. Närståendevården är ett alternativ för långvarig vård på anstalt. Närståendevårdaren kan inte förvärvsarbeta på heltid. Vårdbehvsklass I 1091,91 / mån Frtlöpande behv av vård dygnet runt Vårdarbetet betalas till vårdaren, då närståendevården är ett heltidsarbete ch närståendevårdaren inte kan ha någt annat förvärvsarbete. Den vårdbehövande behöver kntinuerligt ch dygnet runt hjälp, övervakning ch handledning vid många av följande mråden: persnliga funktiner (att klä på sig, tvätta sig, gå på taletten ch att äta), att röra sig samt i livskntrllen ch växelverkan. Närståendevårdaren kan inte förvärvsarbeta.

6 6 (8) stöd för närståendevård Förhöjt stöd för närståendevård 1364,92 / kk Stödet för närståendevård kan i vissa specialfall höjas till klassen för förhöjt stöd för närståendevård. Beslutet fattas alltid för viss tid. En förutsättning för beslutet m höjning är att vårdaren tar avlönad ledighet från sitt förvärvsarbete ch blir närståendevårdare för att vårda hemma den vårdbehövande sm varit i anstaltsvård med långtidsbeslut eller sm är tungskött ch bindande ch sm behöver lindringsvård eller rehabilitering på grund av svår sjukdm eller handikapp. Förhöjt stöd för närståendevård betalas inte, m närståendevårdaren får pensin, dagpenning, studiestöd eller någn annan regelbunden inkmst. 7. Kmmunens övriga tjänsters inverkan på vårdarvdenas belpp I vårdarvden beaktas de scial- ch hälsvårdstjänster sm kmmunen rdnar vid sidan av närståendevården ch de kan minska på vårdarvdet. Stöd för närståendevård kan i regel inte beviljas, m barnet / den vårdbehövande är klient inm barnskyddet. Familjens / barnets / den vårdbehövandes servicebehv har i dessa fall tryggats med hjälp av barnskyddets tjänster. Närståendevårdarens arvde kan sänkas till lägre arvdesklasser, m den vårdbehövande av kmmunen får sådana tjänster sm minskar eller underlättar närståendevårdarens arbetsbörda. I den lägsta vårdarvdesklassen minskas inte arvdet, men då tas det till bedömning m den vårdbehövande överlag har rätt till stöd för närståendevård eller m vårdbehvet redan tryggats genm någn annan service. Åtminstne följande tjänster kan inverka sänkande på stödet för närståendevård (mängderna är riktgivande): Intervallvård eller mtsvarande ca en vecka / månad Persnlig assistent ca 20 h / vecka Hemvård ca 3 gånger / dygn Arbets- ch dagverksamhet ca 3 gånger / vecka Dagvård ca 3 gånger / vecka 8. Omfattningen av ch arrangemangen under vårdarens lagstadgade lediga dagar Enligt 4 i lagen m närståendevård har en närståendevårdare rätt till tre (3) dygn ledig tid per sådan kalendermånad under vilken han eller hn avbrutet eller med få avbrtt varit bunden vid vården dygnet runt eller frtgående varje dag. Vårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt berende av m den vårdbehövande regelbundet en liten del av dygnet anlitar scial- ch hälsvårdstjänster sm rdnas utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning.

7 7 (8) stöd för närståendevård Närståendevårdaren kan ha sina lediga dagar regelbundet varje månad eller alternativt kan han eller hn spara sina lediga dagar ch ha en längre perid ledigt på en gång. De lediga dagarna inm stödet för närståendevård ska användas under samma kalenderår. När man kmmer överens m närståendevårdarens lediga dagar överväger man individuellt en vårdfrm sm lämpar sig för den vårdbehövandes ch närståendevårdarens situatin. Kmmunen beslutar dck i sista hand m på vilket sätt vården under närståendevårdarens lediga dagar rdnas. Om kmmunen rdnar intervallvård (sm lagen inte förutsätter) anses dessa dagar sm lediga dagar för närståendevårdaren. Utöver intervallvården rdnar kmmunen inte i första hand lediga dagar. Vårdaren ges möjlighet till fritid med hjälp av någt av följande arrangemang: Avbytarservice sm prduceras av ett företag eller en förening sm kmmunen gdkänt med hjälp av servicepenning (200 /månad) ( ) Närståendevårdaren kan skaffa en vikarierande vårdare för sina lediga dagar (VOND ). För den vikarierande vårdaren tillämpas samma förutsättningar enligt punkt 2 sm för den egentliga närståendevårdaren. Intervallvård sm rdnas i kmmunens egna enheter. Dagsverksamhet i Vls-hemmet för över 65-åringar. De lediga dagarna för närståendevårdare för utvecklingsstörda kan rdnas med hjälp av tjänsterna inm vården av utvecklingsstörda. Dessa tjänster är krttids- ch veckslutsplatser eller anställande av en vårdare hem. Kmmunen beslutar i första hand m tid ch plats. 9. Pensins- ch lycksfallsförsäkring För lediga dagar inm närståendevården uppbärs fr..m en klientavgift enligt 6b i lagen m klientavgifter inm scial- ch hälsvården, sm år 2017 till sin strlek är 11,50 / dygn. För användning av servicepenning ch vikarierande vårdare uppbärs ingen klientavgift. De lagstadgade ledigheterna minskar inte vårdarvdet. Vårdaren står inte i anställningsförhållande till kmmunen eller persnen sm vårdas eftersm stödet för närståendevård till sin natur är ett arvde ch inte lön sm betalas för arbete. Vårdarens pensinsskydd bestäms enligt lagen m kmmunala pensiner (549/2003). Enligt 27 c i scialvårdslagen ska persner sm slutit avtal m stöd för närståendevård försäkras för lycksfall i arbetet. Dessa närståendevårdare ch vikarierande vårdare mfattas av kmmunens lagstadgade lycksfallsförsäkring.

8 8 (8) stöd för närståendevård 10. Upphörande ch avbrytande av betalningen av vårdarvdet Stödet för närståendevård upphör när förutsättningarna för stödet inte uppfylls berende antingen på den vårdbehövande eller på vårdaren. Närståendevårdaren är skyldig att medelbart meddela förändringar i förhållandena sm inverkar på stödet. Då förutsättningarna för stödet upphör permanent, betalas stödet högst till slutet av den månad då förändringen inträffar. (Se 9 i lagen m stöd för närståendevård) Kmmunen kan säga upp ett avtal m närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen ch närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en månad efter uppsägningen. I lagen m stöd för närståendevård bestäms inte m särskilda uppsägningsgrunder. Ett avtal m stödet för närståendevård kan sägas upp, m vården inte längre mtsvarar den vårdbehövandes bästa ch äventyrar hans eller hennes hälsa ch säkerhet. Vårdarens dåliga hälsa kan utgöra grund för att häva avtalet. Om närståendevårdaren blir sjuk så att han eller hn inte kan verka sm närståendevårdare, avbryts betalningen av stödet efter det sjunde dygnet. Om eventuellt frtsatt stöd ska man förhandla med krdinatrn för närståendevården. Oavsett uppsägningstiden upphör avtalet m stödet för närståendevård att gälla vid utgången av den månad då vården blivit behövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälstillstånd. Om närståendevården avbryts tillfälligt på grund av förändringar i den vårdbehövandes hälstillstånd, avbryts utbetalningen av vårdarvdet efter en månad. Avbrttet kan ber antingen på den vårdbehövande eller på vårdaren: 1. Utbetalningen av vårdarvdet avbryts tillfälligt, då den vårdbehövande är över 30 dygn på sjukhus eller i annan anstaltsvård. 2. Då närståendevårdaren blir sjuk är kmmunen skyldig att rdna vård för den vårdbehövande. Då vårdaren blir sjuk avbryts utbetalningen av vårdarvdet till hnm eller henne efter 7 dygn. Den vårdbehövande betalar en nrmal klientavgift för vård sm rdnas under den tid då vårdaren är sjuk.