Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Transkript

1 Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter ch inlärda reaktinssätt inte är tillräckliga för att man ska förstå ch psykiskt bemästra den aktuella situatinen. Man kan skilja på två lika typer av kriser: 1. Tillstånd sm utlöses av yttre händelser ex dödsfall, invaliditet, svåra lyckr, våldshandlingar. 2. Tillstånd sm utlöses av vanliga livskriser ex. barns födelse, pubertetskriser.

2 Innehåll: s. 3 Organisatin; intern krisgrupp s. 4 Krisgruppens uppgift s. 5 Större lycka Barn sm avlider på grund av sjukdm Dödsfall utanför sklan Dödsfall bland persnal Elevers föräldrar eller syskn dör Självmrd Bmbht s. 6 Råd till persnalen s. 7 Psykiska reaktiner Chck Debriefing s. 8 Litteraturlista s. 9 Infrmatin till föräldrar; Dödsfall s. 10 Infrmatin till föräldrar; Ej närvar vid begravning. s. 11 Infrmatin till föräldrar; Närvar vid begravning 2

3 Organisatin Intern krisgrupp Befattning Namn mbil Rektr Carina Cederhlm Sklsköt. Ingela Mukka Persnal Barbr Nyström Kyrkherde A-M Larssn vx Verksamh.ch. Lars Karlstrand Infrmatör Anders Östman Samrdnare H-O Sandström Viktiga telefnnummer SOS 112 Alnö vårdcentral Akutmttagningen (sköterska) Plisen Räddningstjänsten (utryckn.pers.) Giftinfrmatin Åtgärder Barbr Nyström samlar/ infrmerar övrig persnal Carina Cederhlm kntaktar Anders Östman för kntakt med media. Krisgruppen beslutar m stöd ch ev. externa resurser för persnalen. Krisgruppen planerar akuta ch långsiktiga insatser. Krisgruppen dkumenterar frtlöpande. 3

4 Krisgruppens uppgift Checklista i en krissituatin Checklista Medarbetare sm finns i närheten av en händelse/ lycka har ett ansvar för att drabbade får hjälp. Drabbade persner ska ges ett gtt mhändertagande såväl fysiskt sm psykiskt. Larma erfderlig hjälp t.ex brandkår, ambulans, plis genm att ringa 112 Tillkalla medicinsk persnal snarast m det behövs. Samla ch aktivera sklans ledningsgrupp. Vid händelse ska kntakt mellan den lkala ch centrala ledningsgruppen upprättas. Persnallistr, klasslistr, barnlistr skall finnas tillgängliga på respektive enhet. Dkumentatin: utse sekreterare ch infrmatinsansvarig ch dkumentera frtlöpande. Ledningsgrupperna skall skriftligen klargöra vem sm har ansvar för respektive arbetsuppgift. Underrätta Arbetsmiljöinspektinen inm 24 timmar. Infrmera media (infrmatinsansvarig). Orientering/ kartläggning av händelsen: Vilken typ av lycka/ kris? När hände lyckan/ uppkm krisen? Olyckans/ krisens mfattning? Vilka är drabbade barn/ ungdmar, vår verksamhet, anställda, föräldrar? Olycksplats? Aktuell samlingsplats/ skla/ förskla? Vilka resurser behöver vi/ de? Är rdinarie rganisatin tillräcklig? Hur klarar vi krisen i ett krt ch långt perspektiv persnalresurser mm? Ordna med sällskap till vårdcentral, sjukhus ch se till att någn stannar hs den drabbade. Ta ställning till följande: Besök platsen för händelsen. Km ihåg att anmäla er till räddningsledaren. Ska armbindel/ väst eller annan identifikatin bäras vid besök av platsen för händelsen? Besök den/ de drabbade. Vem/ vilka besöker den/ de drabbade? Behöver någn följa med vid hemfärd ch hemkmst? Frtsatt stöd till berörda elever, anhöriga ch medarbetare. Krisstöd; behvet skall bedömas av ledningsgruppen. 4

5 Större lycka 1. Kntrll att larm har gjrts (ambulans, brandkår). 2. Sklsköterskan kallas medelbart till platsen. 3. Rapprtera till rektr. Rektrs ansvar 4. Ordna lkal för mhändertagande av skadade men chckade. Transprt, filtar, dryck mm rdnas. 5. Upprätta infrmatinscentral riktad mt föräldrar ch anhöriga. 6. Om någn avlidit anrdnas samling för krt minneshögtid. 7. Uppföljande samtal de närmaste dagarna efter lyckan. 8. Stödsamtal med persnal ch krisgrupp. Barn avlider på grund av sjukdm 1. Första hjälp av persnal. 2. Ambulans ch plis tillkallas. Rektr underrättas. Persnal hs barnet. 3. Krisgruppen samlas. 4. Krisgruppen underrättar familjen, klassen/ gruppen ch övrig persnal. Rektr hanterar ev. frågr från massmedia. 5. Plan görs för resten av dagen. Stöd i klassrummet. Skriftlig infrmatin till föräldrar m.fl. 6. Möte med persnalen. Diskutera vad sm ska hända nästa dag. Minnesstund ska präglas av att det är sklan sm tar avsked av barnet ch bör äga rum före begravningsdagen. Dödsfall utanför sklan 1. Rektr kntrllerar uppgifterna m dödsfallet innan infrmatin ges till persnal ch elever. När, var ch hur inträffade dödsfallet? 2. Rektr/ krisgruppen ansvarar för infrmatin till persnal ch elever. 3. Stöd i elevgruppen. Ge tid för samtal ch funderingar. Dödsfall bland persnal 1. Samla persnalen för infrmatin ch samtal. 2. Samtal med berörda elever. 3. Återför eleverna så snart sm möjligt till nrmala rutiner. 4. Infrmera efterträdare m elevernas reaktiner. 5. Förbered eleverna på att ny persnal kmmer. Elevers föräldrar eller syskn dör 1. Rektr kntrllerar uppgiften ch övrig persnal underrättas snarast. 2. Om dödsfallet inträffar medan eleven är i sklan eller på fritids bör någn familjemedlem kmma ch själv berätta m händelsen för barnet. 3. Med familjens tillåtelse infrmeras övriga på sklan snarast. Eleven av gör m han/ hn vill vara närvarande vid infrmatinen. 4. Låt eleven få möjlighet att samtala med persnal m han eller hn har behv av det. 5. Kppla ev. in psyklg sm extra möjlighet till samtal. Självmrd Om dödsfall rsakas av självmrd kmmer det att ge starka reaktiner hs alla. 1. Rektr kntrllerar uppgifterna m dödsfallet. 2. Infrmera persnal ch elever. 3. Planera för dagen. 4. Om massmedia tar kntakt, skydda elevens närmaste anhöriga, klasskamrater ch övriga anhöriga. 5. Kntakta familjen för att uttrycka sklans medkänsla ch erbjud stöd. 6. Minnesstund begravning. 7. Gör förlusten verklig. Ha kvar sklbänken. Tänd ett ljus. 8. Besök gravplatsen. Bmbht 1. Utrymningsplanen gäller sm vid brand. 2. Samtal i elevgrupperna när lkalerna är undersökta ch säkrade. 3. Vid svårt skadade eller dödsfall hanteras händelsen sm större lycka. 5

6 Råd till persnalen 1. Försök inte att trösta Ord sm Det är inte så farligt blir till hån i den här situatinen. Det här är det farligaste ch hemskaste sm kunde hända. Hjälp barnen att sörja i stället för att trösta dem. 2. Var nära ch närvarande Visa att ni ställer upp, att ni finns, att ni deltar. Våga visa er egen srg ch bestörtning. 3. Lyssna aktivt Det finns inga välmenande råd sm hjälper. Lyssna, ta in ch bekräfta känslan. Var delaktig. 4. Sök gärna krppskntakt När man inget kan säga räcker der långt med att hålla en hand eller kramas. Krppskntakten bör ges med fingertppskänsla ch respekt. 5. Var inte rädd för gråten Det är krppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller man tillbaka den stppar man ckså känslan. Då dyker den upp senare, ibland efter många år. 6. Ge hjälp med rden Fråga försiktigt hur det var, vad sm hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig någt av srgen är att klä den i rd. Samtidigt är det första steget av den bearbetning sm senare kan hjälpa persnen att kmma vidare. 7. Svik inte Se till att ni finns kvar. Lämna telefnnummer ch visa att du när sm helst är beredda att frtsätta samtalet. 8. Var dig själv Försök inte att vara psyklg, präst eller läkare m du inte är det. Vi gömmer ss fta bakm våra yrkesrller. 6

7 Många gånger har en psykisk första hjälp lika str betydelse vid tillfrisknandet sm de rent fysiska åtgärderna. Det är själva mhändertagandet av en persn ch de första timmarna efter en lycka, sm kan bli avgörande för hur man kmmer igenm de behagliga upplevelserna. Reaktiner närmast efter den akuta insatsen Chck i medicinsk mening innebär att bldmängden i förhållande till vlymen i bldkärlen är för liten. Bldtrycket sjunker, vilket innebär att krppens celler får för lite syre ch livsviktiga funktiner störs. Ett chcktillstånd är att betrakta sm allvarligt. Ett livshtande tillstånd. Symptm på chck kan vara: Är blek ch kallsvettas Har snabb ch svag puls samt snabb andning Är törstig ch rlig Obs! Man ska inte ge någn sm skadats någt att dricka. Inga chckade ska ges någt att dricka. Risken för att svälja ner i luftstrupen är str. Hantera en chckad persn varsamt ch stanna för att ge lugn. Skydda mt avkylning. Ge värme. Chckfasen - man känner ingenting När chcken gått över kan känslan av besvikelse, srg eller vrede kmma fram Behv av att få berätta m upplevelsen m ch m igen, eller förnekande av egna känslr, vilja att prata m händelsen. Vid svåra katastrfsituatiner är det viktigt att snabbt sätta in stödåtgärder s.k. debriefing till både frivilliga ch prfessinella, i syfte att hindra psykiska stressreaktiner. Ett debriefingmöte ska ledas av en erfaren, helst psyklgiskt sklad persn. Övriga faser Reaktinsfas man förstår det sm inträffat. Bearbetningsfas- man kan åter se framåt. Nyrienteringsfas man ser händelsen sm en del i sitt liv. 7

8 Litteraturlista Lindgren Lindström Nilssn, Tidhlm Nrdqvist Mi, min Mi Mysteriet döden Adjö, herr Muffin När Findus var liten ch försvann DVD Lindgren Bröderna Lejnhjärta 8

9 Barnen vid Ankarsviks skla har idag mttagit det tragiska beskedet att har avlidit. Det är naturligtvis någt sm vi alla, men i synnerhet barnen, berörs starkt av. Under de närmaste dagarna kmmer vi därför att ägna mycket tid till att samtala m det sm hänt. Sklsköterskan kmmer att finnas tillgänglig på sklan. Under mrgndagen kmmer en minnesstund att anrdnas. Det är betydelsefullt för barnen att man ckså i hemmet talar öppet m det inträffade. Tveka inte att ta kntakt med sklan för ytterligare upplysningar eller hjälp. Alnö den / 20 Persnal Rektr 9

10 Det är nu bestämt att kmmer att begravas dagen den / kl Enligt önskemål från familj kmmer klassen ej att närvara vid begravningen. Alnö den / 20 Persnal Rektr 10

11 Det är nu bestämt att kmmer att begravas dagen den /. Enligt överenskmmelse med familj är klassen välkmmen att närvara vid begravningen. Deltagandet är naturligtvis frivilligt, men det är bra m barnen kan vara med. Detta kan vara av betydelse för bearbetning av srgen under den tid sm följer. Rektr ch persnal kmmer att närvara, men det är viktigt att barnen har någn annan vuxen med sig. Alnö den / 20 Persnal Rektr 11