Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga arbetet. Barnens ch elevernas behv av kunskaper, färdigheter, mtanke ch trivsel ska uppfyllas ch deras förväntningar m möjligt överträffas. (Barn- ch utbildningsnämnden ) Vår visin På Klippans förskla ska alla barn känna trygghet ch glädje. Alla är lika värdefulla ch respekterade avsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsbegränsning, sexuell läggning eller ålder. Här ska inte förekmma någn diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Infrmatin All persnal i verksamheten ska ha kännedm m diskrimineringslagen (2008:567), skllagen (2010:800) kap 6; Åtgärder mt kränkande behandling, samt förrdning m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminerande ch kränkande behandling. ( 2006: 1083). Lagarna innebär bl.a. förbud mt Diskriminering, indirekt ch direkt Trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religin/trsuppfattning, sexuell läggning, funktinshinder, kön eller ålder. Annan kränkande behandling Förbud mt repressalier p.g.a. att man gjrt en anmälan Definitiner Direkt diskriminering: När barn/elever missgynnas genm särbehandling p.g.a. någn av de vanstående grunderna. 1

2 Indirekt diskriminering: När barn/elever missgynnas när till synes neutrala rdningsregler mm används så att de får en diskriminerande effekt. Kränkande behandling: Ett uppträdande sm utan att ha samband med någn diskrimineringsgrund kränker ett barn eller elevs värdighet, t.ex. mbbning eller enstaka negativa händelser. En viktig utgångspunkt är att den sm uppger att han eller hn har blivit kränkt ledsen, arg, skadad eller sårad alltid ska tas på allvar. Det är individen själv sm avgör m beteende /handlingen är kränkande. Kränkningar kan utövas av en eller flera persner mt en eller flera persner ch kan ske i alla miljöer när sm helst. Det kan ske vid enstaka tillfällen eller systematiskt ch återkmmande. Kränkningar kan vara -fysiska ( t.ex. att utsätta någn för slag, knuffar eller ha sönder någns ägdelar ) -verbala (t.ex. att hta eller kalla någn för t.ex. tjckis eller dumhuvud eller att ge negativa kmmentarer då man svarar i klassrummet) -psyksciala (att utsätta någn för utfrysning, ryktesspridning, skratt, suckar, miner, blickar) -text- ch bildburna (t.ex. kltter, brev, lappar, sms, e-pst, mms) Trakasserier: Ett uppträdande sm kränker barnets/elevens värdighet ch sm har samband med kön, etnisk tillhörighet, religin eller trsuppfattning, sexuell läggning, funktinshinder. Trakasserier kan ckså vara av sexuell natur. Mbbning: När någn eller några utsätter en persn, sm känner sig ensam, rädd eller i underläge, för upprepade kränkningar över tid. Mbbning kan, liksm annan kränkande behandling, vara t.ex. fysisk, verbal, psykscial eller text/bildburen. Ansvarsfördelning Klippans förskla Försklechef har det yttersta ansvaret för: att bedriva ett målinriktat arbete för att främja de ändamål sm anges i diskrimineringslagen (2008:567) ch skllagen (2010:800) kap 6; Åtgärder mt kränkande behandling, samt förrdning m barns ch elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. ( 2006: 1083). att årligen upprätta en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet i samverkan med barn ch persnal. att vidta åtgärder sm främjar lika rättigheter, skyldigheter ch möjligheter samt förebygger ch förhindrar att barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. 2

3 att utreda ch vidta nödvändiga åtgärder då kännedm finns m att ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. att kntinuerligt infrmera barn, persnal ch vårdnadshavare m gällande regelverk ch verksamhetens likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling. att uppmärksamma behvet av kmpetensutveckling. att årligen följa upp, utvärdera ch se över likabehandlingsplanen samt redvisa detta inm ramen för den årliga kvalitetsredvisningen. I detta arbete måste alla hjälpas åt, barn, persnal ch vårdnadshavare. Det är allas ansvar att vara med ch förebygga ch upptäcka diskriminering ch annan kränkande behandling ch det är försklans skyldighet att utreda ch åtgärda de fall då detta förekmmer. Kartläggning/nulägesanalys Klippans förskla är en enavdelnings-förskla med barn i åldrarna 1-6 år. Vårt arbetslag består av en kkerska (städ) ch 4 persnal sm arbetar i barngruppen. Vid behv har vi tillgång till specialpedagg. All persnal är invlverad i vårt arbete med att förebygga ch upptäcka kränkande behandling av både barn ch vuxna. Vi finns nära barnen för att kunna se ch höra ch därmed även kunna ingripa direkt ch bryta eventuella kränkningar. Vi pririterar ckså en bra kntakt ch kmmunikatin med föräldrar. Mål för likabehandlingsarbetet läsåret Diskriminering ch annan kränkande behandling ska inte förekmma. Alla barn ch elever ska ha samma rättigheter, skyldigheter ch möjligheter avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Alla barn ch elever avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller alder ska behandlas ch bemötas med respekt ch värdighet av barn, elever ch persnal. Lkalerna ska vara utfrmade, inredda ch utrustade så att de ger en gd tillgänglighet ch användbarhet för persner med funktinshinder. Alla i verksamheten ska ha kännedm m diskrimineringslagen (2008:567) ch skllagen ( 2010:800) kap 6; Åtgärder mt kränkande behandling, samt förrdning m barns ch elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan (2006:10083) 3

4 Pririterade utvecklingsmråden Att barnens likheter ännu mer ska lyftas fram ch ses sm en tillgång. Att i verksamheten belysa våra värderd: Tillit, framtidstr ch trygghet. Delaktighet ch bekräftelse. Glädje, genm ett lekfullt ch rligt utfrskande ch upptäckande. Omsrg ch respekt för varandra Planerade åtgärder under året Likabehandlingsplanen ska revideras ch hängas upp i hallen, samt göras tillgänglig via en länk på kmmunens hemsida under Klippans Förskla. Likabehandlingsplanen ska ckså mejlas ut till föräldrarna med en önskan m kmmentar kring planen vid föräldramötet. I det pedaggiska arbetet lyfta fram samtalet m hur vi ska vara mt varandra. Arbeta målmedvetet med att skapa ett psitivt ch mtänksamt klimat på försklan. Vid födelsedagar får de barn sm fyllt fyra år eller mer välja lunch på sin födelsedag. Förebyggande verksamhet Organisatinsnivå Ett gemensamt förhållningssätt ch ett tydligt budskap från alla i verksamheten att diskriminering ch annan kränkande behandling inte accepteras. ch barn All persnal är gda förebilder i sitt uppträdande. Ett demkratiskt ch icke-kränkande förhållningssätt gäller. Alla ska bemötas med respekt Ordningsregler upprättas gemensamt av persnal ch barn. All persnal ska känna till innebörden av likabehandlingsplanen/planen mt kränkande behandling. Pedaggisk persnal ska vid behv erbjudas kmpetensutveckling i knflikthantering. Ansvar: Försklans styrelse Vårdnadshavare infrmeras skriftligt eller muntligt m likabehandlingsplanen/planen mt kränkande behandling i början av varje läsår. Likabehandlingsplanen/planen mt kränkande behandling utvärderas ch revideras en gång/läsår (maj-juni) 4

5 Gruppnivå Vi ingriper mt alla frmer av icke-önskvärda beteenden i såväl handlingar sm rd. Vuxna finns tillgängliga ch väl synliga. Detta ger möjlighet till direkta samtal kring ch stöd i knflikthantering. All persnal är uppmärksam på sitt eget ch barns språk. Ett negativt språkbruk är en grgrund för negativt beteende. All persnal är gda föredömen genm att visa respekt mt ch lyssna på alla. Uppmuntra barnen att leka tillsammans i lika lekar berende av kön. I samband med vår kristna prfil firar vi de kristna högtiderna, men uppmärksammar även andra högtider ch traditiner sm finns i barnens sammanhang. Vi uppmuntrar psitiva handlingar genm samtal kring dagen samt i de sammanhang de sker. Individnivå Utvecklingssamtal 1 gång/termin med vårdnadshavare Ansvar: Pedagg/ arbetslag Upptäcka Vad gör vi m det trts det förebyggande arbetet förekmmer diskriminering ch annan kränkande behandling? Barn sm uppmärksammar säger till persnalen sm sedan vidtar åtgärder. Vårdnadshavare sm uppmärksammar tar upp det med någn persnal sm sedan tar upp det i arbetslaget för vidare åtgärder. Persnal sm uppmärksammar diskriminering eller annan kränkande behandling ska reagera ch agera för att bryta beteendet direkt. Gäller såväl barns sm vuxnas beteende. 5

6 Åtgärder Arbetsmetd vid enstaka kränkande beteende/diskriminering Då vuxen ser eller hör skall en direkt tillsägelse ske. Detta mfattar alla vuxna. Kmmer det till en vuxens kännedm att ett barn/elev utför eller blir utsatt för kränkande beteende/diskriminering skall ansvarig vuxen föra samtal med denne/dem. Den sm fört samtal dkumenterar händelserna ch samtalen. Dkumentatinen lämnas till försklechefen. Arbetsmetd vid upprepat kränkande beteende/diskriminering Samtal med de berörda. Berör det barn samtalas det med föräldrar/vårdnadshavare till barnet i fråga. Dkumentatinen lämnas till försklechefen. Arbetsgång vid mbbning mellan barn Föräldrar/vårdnadshavare infrmeras. Försklechef ansvarar för vidare kntakter ch diskussiner med berörda familjer ch persnal. Uppföljningssamtal för att få reda på m mbbningen upphört annars frtsatta insatser. Alla samtal ch beslut dkumenteras på avsedd blankett. (se bil) Arbetsgång vid mbbning vuxna mt barn När någn får reda på att det förekmmer mbbing, vuxen mt barn anmäls detta till försklechef sm sedan beslutar hur man ska arbeta med situatinen. Försklechefen har samtal med den mbbade. Vad har hänt? Hur fta? Vilka är inblandade Försklechefen samtalar med mbbaren/mbbarna en i taget, ej förvarnade. Infrmatin till vårdnadshavare ch ev. berörd persnal. Ny träff med den mbbade. Undersök behven av t.ex. samtalsstöd. Km överens m vilka andra insatser sm behövs. Vid ev. reaktiner från kllegr eller andra ansvarar försklechefen för vidare diskussiner ch kntakter med berörda. Uppföljningssamtal för att få reda på m mbbingen upphört. Annars frtsatt insatser: Alla samtal ch beslut dkumenteras på avsedd blankett. Arbetsgång vid mbbning barn mt vuxen När någn får veta att det förekmmer mbbning mellan barn/elev ch vuxen anmäls detta till försklechefen alt. försklans styrelse. De beslutar m hur man ska arbeta med just den situatinen. 6

7 Samtal med den mbbade. Vad har hänt? Hur fta? Inblandade? Försklechefen samtalar med mbbaren ej förvarnad. Krt infrmatin ges m samtalet till berörda. Föräldrarna infrmeras av försklechefen i samförstånd med eleven. Vid föräldrareaktiner ansvarar försklechefen för vidare kntakter ch diskussiner med familjer ch persnal. Uppföljningssamtal för att få reda på m mbbningen upphört. Alla samtal ch beslut dkumenteras på avsedd blankett. Uppföljning ch utvärdering Vid terminsslut: Arbetslaget. Vid läsårets slut: Arbetet med likabehandlingsplanen/planen mt kränkande behandling tas med i kvalitetsredvisningen. Barn ch föräldrar ska ges möjlighet att lämna synpunkter på arbetet utifrån likabehandlingsplan/ plan mt kränkande behandling. Ansvarig: Arbetslag Datum Evelina Jsefssn Maja Erikssn... Tina Vestlund... Lisbeth Edvinssn... Lina Frsberg 7