Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Transkript

1 Likabehandlingsplan Persnalkperativet Kulingen 2013/2014 Persnalkperativet Kulingens arbete med att mtverka diskriminering ch kränkande behandling

2 Likabehandlingsplan Innehållsförteckning 2 Bakgrund ch regelverk 3 Definitiner 4 Kulingens visin 4 Förebyggande arbete 5 Barnens delaktighet 6 Vårdnadshavares delaktighet 6 Kartläggning ch nulägesanalys 7 Att upptäcka 7 Utredning 8 Åtgärder 9 Kvalitetssäkring 10 Till dig sm vårdnadshavare 10 Blankett 2

3 Bakgrund ch regelverk Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har till ändamål att mtverka diskriminering ch på andra sätt främja lika rättigheter ch möjligheter avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Skllagen (2010:800) 6 kap 1-12 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att mtverka kränkande behandling av barn ch elever. Lpfö 98 reviderad 2010 Försklan skall ta till vara ch utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla ch scial handlingsberedskap, så att slidaritet ch tlerans tidigt grundläggs. Försklan skall uppmuntra ch stärka barnens medkänsla ch inlevelse i andra människrs situatin. Verksamheten skall präglas av msrg m individens välbefinnande ch utveckling. Inget barn skall i försklan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning hs någn anhörig eller funktinshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati ch mtanke m andra utvecklas, liksm öppenhet ch respekt för skillnader i människrs uppfattningar ch levnadssätt. Barns behv av att på lika sätt få reflektera över ch dela sina tankar m livsfrågr med andra skall stödjas. Lpfö98 reviderad

4 Definitiner Diskriminering : ett uppträdande sm kränker ett barns eller en elevs värdighet ch sm har samband med etnisk tillhörighet Religin eller annan trsuppfattning Sexuell läggning Funktinshinder Kön Eller är av sexuell natur Ålder Trakasserier: ett uppträdande sm kränker ett barns värdighet ch sm har samband med någn av de fem diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Trakasserier är alltså diskriminering ch kan utföras av vuxna gentemt barn eller mellan barn. Kränkande behandling: ett uppträdande sm, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Kränkande behandling kan ta sig lika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar ch förekmma i många lika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mt principen m alla människrs lika värde. Mbbning: en upprepad negativ handling när någn eller några medvetet ch med avsikt tillfgar eller försöker tillfga en annan skada eller behag. Kulingens visin Knflikter är en naturlig del av ett mänskligt samspel sm, m de löses, får ss att växa sm individer. Det är de vuxnas ansvar att stötta ch ge barnen redskap för att kunna lösa knflikter. Mål Att ingen är rädd för någn under förskletiden. Ingen frm av kränkande behandling ska förekmma på Kulingen. Syfte Alla barn ska känna trygghet tillsammans med kamrater ch persnal i försklan. Alla ska känna att de blir respekterade ch att de har lika värde. Sm vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende m inte, kan det tlkas sm att vi accepterar beteendet. 4

5 Förebyggande arbete Att arbeta förebyggande mt alla frmer av kränkande behandling eller diskriminering är en självklar uppgift. På Kulingen innebär det att vi: - ska arbeta regelbundet med Likabehandlingsplanen. All persnal ska varje höst gemensamt gå igenm ch aktualisera likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen ska presenteras på föräldramöten ch samråd ch där ge föräldrarna möjlighet att lämna synpunkter på planen. - regelbundet ska diskutera nrmer ch värden. Dagliga samtalsstunder är viktiga. Det ges tillfällen vid våra måltider ch andra samtalsstunder. Vi ska diskutera händelser ur vardagen ch göra samtalen knkreta ch lätta att förstå. Samtal i förebyggande syften m känslr ch empati, hur ska en bra kmpis vara, vad är rätt ch vad är fel, vad gör man m någn säger nej etc. - ska upptäcka i tid vuxennärvar. Vi ska vara rörliga ute på vår gård ch även gå till undanskymda platser. Vi ska ha ögn ch örn öppna, lyssna ch se, bservera! Det ska finnas tillräckligt med persnal ute på gården. Vi ska gärna arbeta i mindre grupper. - ska föregå med gtt exempel. Vi ska vara aktiva i förebyggandet av verbal kränkande behandling, sm ht, elaka rd ch tnlägen hs barn ch vuxna. Vi ska föregå med gtt exempel ch använda ett trevligt språk. - ska behandla pjkar ch flickr lika. Vårt vardagliga arbete ska genmsyras av jämställdhet, jämlikhet ch respekt för varandra. Barnen ska ses sm individer ch inte delas upp utifrån kön, ålder mm. Exempel på detta är att barnen kallas vid namn istället för att dela upp dem i pjkar ch flickr, stra ch små. Vi ska vara medvetna m hur man planerar lekar ch läsning. Steretypiska könsrller är viktiga att undvika när man väljer böcker, lekar ch leksaker. Alla barn ska kunna känna sig identifierade ch tillgdsedda. Alla barn ska kunna iklä sig lika rller ch klä sig på valfritt sätt ch med valfria färger utan att behöva bli dömda ch retade. Detta gäller vid egen klädsel ch vid lek. 5

6 - ska se ch bekräfta varje barn. Vi ska hälsa på barn ch föräldrar varje mrgn. Vi ska lyssna på varje barn. Vi ska uppmuntra psitivt beteende. Vi ska lära barnen att lyssna ch acceptera då andra säger nej. - försöker skapa en bra föräldrakntakt. Trygga föräldrar skapar trygga barn. Vi ska gemensamt jbba för att skapa en gd kntakt med föräldrarna, så att de får förtrende att våga ta upp med ss m någt känns knstigt eller fel. Att föräldrarna känner sig trygga med att ta upp känslig infrmatin är viktigt för att vi ska kunna förändra situatinen. Vid enskilt samtal med föräldrarna ska vi diskutera barnets välmående ch trivsel. Barnens delaktighet - Vardagliga ch regelbundna diskussiner med barnen m förhållningssätt mt varandra ch empati. Hur ska vi lösa detta prblemet? Hur trr du att hen känner m du säger så? Får man göra vad sm helst mt en kmpis? Vad är en kmpis? - Läsa böcker sm tar upp dessa mråden. - I intervjuer med barnen ta upp frågr sm rör inflytande, delaktighet ch empati. Vårdnadhavares delaktighet - Föräldrarna ska infrmeras m likabehandlingsplanen ch tankar kring denna. Detta görs förslagsvis vid insklning, utvecklingssamtal, föräldramöten ch samråd. - På utvecklingssamtal får föräldrarna ta del av barnens intervjuer ch barnens tankar kring vardagen på Kulingen. - Regelbundna samtal med föräldrar vid t.ex. hämtning/lämning, föräldramöten ch utvecklingssamtal. Där infrmeras m händelser eller upplevelser sm kan påverka barnet. - Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Kulingen för föräldrar/vårdnadshavare att läsa. Vid insklning får varje familj/vårdnadshavare ett eget exemplar med sig hem. Likabehandlingsplanen lämnas ut m föräldrar så önskar. Den kan ckså skickas ut i digital frm per e-pst. 6

7 Kartläggning ch nulägesanalys För att hitta mråden, aktiviteter, tidpunkter ch tider där det finns risk att någt kan hända, krävs en kartläggning av nuläget. Detta görs genm: - Regelbundna, spntana ch planerade samtal med barn, persnal ch föräldrar m händelser ch stämning i barngruppen. - Regelbundna diskussiner på persnalmöten m Kulingens värderingar angående kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder ch sexuell läggning. - Granska ch diskutera Kulingens rutiner ch regler kritiskt på såväl individnivå sm grupp- ch verksamhetsnivå. - Kartläggning av den daliga verksamheten. Persnalgruppen ska diskutera vid minst ett persnalmöte/planeringsdag varje termin m mråden/aktiviteter där barnen kan känna sig trygga. En beskrivning över denna kartläggning ska dkumenteras. - Försklechefen sammanställer det sm kmmit fram i diskussiner till en nylägesanalys, en gång/termin. Att upptäcka Alla sm jbbar på Kulingen har ansvar för att likabehandlingsplanen följs. Det är allas ansvar att arbeta för en gd miljö att vistas ch lära i. Alla vuxna på Kulingen har ett ansvar att vara gda förebilder för barnen ch alla vuxna måste reagera på kränkningar medelbart. Persnalen på Kulingen har ett ansvar, via den dagliga kntakten med barn ch föräldrar, att ta till sig infrmatin ch reagera m någt händer. - Barnintervjuer ch bservatiner I återkmmande barnintervjuer ska frågr m barnets trivsel, relatiner ch rädsla finnas med. Den pedaggiska persnalen ansvarar för att alla barn får uttrycka sina upplevelser på Kulingen. - Vi ska erbjuda vårdnadshavare utvecklingssamtal minst 1 gång/läsår. - Vid daglig kntakt med vårdnadshavare vid hämtning ch lämning ska vi infrmera ch ta emt infrmatin m hur dagen varit ch m det är någt sm barnen funderar över eller ras av. På föräldramöten ch föräldraråd ska vi främja diskussiner m förhållningssätt, värderingar, nrmer ch relatiner. Det är i leken sm lärandet sker. Pedaggerna ska hjälpa ch vägleda barnen att lösa knflikter ch prata m hur man ska vara mt varandra. De vuxna ska vara förebilder för barnen. Diskussiner sm tar upp vår barnsyn ska förekmma regelbundet. 7

8 Utredning Det är allas ansvar att uppmärksamma kränkningar ch påtala det man uppmärksammat till: Arbetslaget Försklechef Förälder - Ta tag i situatinen direkt! Vi har en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. - Lyssna! Om ett barn känner sig kränkt eller diskriminerad ska persnalen lyssna aktivt ch ta det barnet säger på allvar. Det ska vara en pedagg sm barnet har förtrende för sm i första hand tar tag i situatinen. Vad har hänt? Lyssna till de inblandade, enskilt ch tillsammans, var neutral ch saklig. Uppmuntra barnen att berätta. Samla in så mycket fakta sm möjligt. Kränkningen måste upphöra, beröm den sm berättar. Lär barnen att säga ifrån: Sluta! Nej! Jag vill inte att du gör så! - Infrmatin Föräldrarna infrmeras samma dag m vad sm hänt ch ev. vilka åtgärder sm har eller ska vidtas. 8

9 Åtgärder När en diskriminerande eller kränkande händelse har inträffat ska vi agera enligt följande plan. Utifrån vad utredningen visat så agerar vi på lika sätt. Åtgärderna ska vara knkreta ch möjliga att följas upp. Det är viktigt att dkumentera för att kunna följa upp händelsen. Vid kränkning vuxen-barn - Berörd persnal berättar för den vuxne sm utfört kränkningen hur situatinen upplevts. - Prata med barnet hur det upplevt kränkningen. Vuxna sm varit med vid tillfället för kränkningen kan föra barnets talan. - Försklechefen infrmeras ch ansvarar för utredning. - Arbetslaget ska dkumentera det sm har hänt. - Arbetslaget ska starta en diskussin m värdegrund ch hur man är en gd förebild. Vid kränkning vuxen-vuxen - Berörd persnal pratar med den sm utfört kränkningen ch berättar hur situatinen upplevts. - Ta upp med den sm kränkts hur den upplevde situatinen. - Infrmera försklechefen sm ansvarar för en utredning. Vid kränkning barn-barn Varje dag på försklan uppstår situatiner där barn blir ense med varandra, någn får inte vara med i leken ch någn annan blir fråntagen en leksak. Små barn har inte alltid kunskap ch erfarenhet hur man hanterar sådana situatiner ch då kan situatiner sm kan vara kränkande för andra barn uppstå. Det gäller för de vuxna att vara närvarande, engagerade ch lyhörda ch leda barnen rätt i varje specifik situatin. - Ta upp prblemet direkt. - Prata ch uppmärksamma barnen m vad sm hänt. Ställ frågr liknande Hur kände du? Hur tänkte du? Hur trr du att det andra barnet känner sig nu? Tänk m det var du sm var barnet sm blivit utsatt, hur skulle det kännas? - Samtala m det inträffade med barnet sm blivit utsatt. - Trösta ch se till att barnet sm blivit utsatt får förståelse ch upprättelse. - Dkumentera var ch när kränkningen inträffade, vilka sm var inblandade ch vilka åtgärder sm gjrdes. 9

10 Kvalitetssäkring Alla vuxna, inm försklan, ska känna till ch aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs. Vikarier ch nyanställd persnal infrmeras m likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen ska lämnas till alla nya föräldrar ch dessutm finnas lättillgänglig för föräldrar på Kulingen. Likabehandlingsplanen är en del av Kulingens systematiska kvalitetsarbete ch ska ses över varje höst. Utvärdering Likabehandlingsplanen ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. - Försklechefen ansvarar för att planen följs. - Persnalen utvärderar planen i samband med utvärdering vid vårterminens slut; planen revideras vid behv. - Föräldrarna får tillfälle att lämna synpunkter på föräldramöten ch i samråd. Till dig sm vårdnadshavare Det är viktigt att vi vuxna är bservanta på barnens upplevelser ch reaktiner. Vi ska stötta barnen i vilket bemötande sm är OK ch vilket sm inte är OK ch vi vuxna ska stötta barnen när de sätter rd på sina upplevelser. Ett gtt samarbete mellan förskla ch vårdnadshavare gör arbetet i barngruppen mycket lättare. Detta kan du tänkta på: Ta upp med persnal du möter, eller någn i persnallaget sm du har förtrende för, m ditt barn berättat någt sm du upplever inte är OK. Vänta inte, ta upp det så frt du kan! Prata med persnalen direkt när du har en fråga eller fundering kring någn händelse. Ett förändringsarbete kan endast ske m infrmatin kmmer fram. Besvara enkäter, dessa är till str hjälp i Kulingens kvalitetsarbete. Delta på utvecklingssamtal, föräldramöten, drp-in, fester ch andra föräldraaktiviteter. Läs likabehandlingsplanen ch var med ch diskutera den på föräldramöten ch samråd. 10