Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Alla barn skall känna sig trygga ch bemötas med respekt för sin egenart. Försklan skall vara en miljö sm är fri från förekmsten av diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling. Den 1 april 2006 trädde lagen m förbud mt kränkande behandling i kraft (enligt regerings prpsitin 2005/06:38). Lagen syftar till att värna ch främja allas värde ch allas lika rätt att bli behandlade sm individer på lika villkr. Kränkande behandling innefattar begreppen: (se bilaga begrepp) Mbbing Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Hmfbi Lagen innehåller fem diskrimineringspunkter: Kön Etnisk tillhörighet Religin ch annan trsuppfattning Sexuell läggning Funktinshinder

2 Sida 3(9) Enligt lpfö-98 skall alla sm arbetar i försklan: Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, slidaritet ch ansvar för människr även utanför den närmaste gruppen. Verka i demkratiska arbetsfrmer där barn, persnal ch vårdnadshavare har inflytande ch är delaktiga. Förankra grundläggande demkratiska värden i syfte att utveckla demkratiska samhällsmedbrgare. Aktivt mtverka alla frmer av trakasserier ch annan kränkande behandling av individer eller grupper. Visa respekt för den enskilda individen. I det vardagliga arbetet utgå från ett demkratiskt förhållningssätt. Vidare skall försklan sträva efter att barnen utvecklar: Öppenhet, respekt, slidaritet ch ansvar. Empati, förmåga att ta hänsyn till ch leva sig in i andra människrs situatiner samt vilja hjälpa andra. Förmåga att upptäcka, reflektera över ch att ta ställning till lika etiska dilemman ch livsfrågr i vardagen. Förståelse för människrs lika värde berende av kön, scial eller etnisk bakgrund. Respektera allt levande ch msrg m sin närmiljö. På utgår vi ifrån alla människrs lika värde avsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religin/trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder.

3 Sida 4(9) Begrepp Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra m missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genm att huvudmannen för verksamheten, rektr eller någn med mtsvarande ledningsfunktin eller annan persnal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt sm framstår sm neutralt men sm i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller visst funktinshinder. Trakasserier Ett uppträdande sm kränker ett barns värdighet ch sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning, funktinshinder ch kön.eller sm är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering ch kan utföras av vuxna gentemt barn eller mellan barn. Annan kränkande behandling Ett uppträdande sm, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Exempel på kränkande behandlingar: Fysisk eller krppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån någn ch/eller förstöra någns ägdelar. Verbal kränkning: retas, kalla någn vid öknamn, förlämpningar, rasistiska eller sexistiska kmmentarer. Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning ch utstötning.

4 Sida 5(9) Handlingsplan Kränkande behandling förebygger vi genm att: - de vuxna är bra förebilder - persnalen är närvarande - de vuxna samtalar med barnen m vad man får göra. - skapa vikänsla i gruppen - allt arbetet genmsyras av trygghet, glädje, respekt ch hänsyn - skapa bra självkänsla ch kamratskap - våga vara vuxna ch förespråka barns rättigheter. Så här går vi till väga m en kränkande behandling uppstår: - Viktigt att alltid ingripa - Samtal med berörda barn - Samtal i arbetslaget - Daglig kntakt med föräldrar - Kntakta rektr - Rektr kntaktar föräldrar ch bestämmer möte där även persnalen är med. - Dkumentatin sker ch uppföljningssamtal bkas, ev. åtgärdsprgram där elevhälsan inkpplas. - All dkumentatin skall förvaras inlåst. Tydlig ansvarsfördelning: - Rektr ser till att all persnal får kntinuerlig uppdatering m likabehandlingsplanens mål ch innehåll. - Persnalen ansvarar för att föräldrar ch barn har kännedm m likabehandlingsplanens innehåll ch verkar för att den efterlevs. - Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till m dess innehåll. - Vid föräldramöten ch barnmsrgsråd infrmeras föräldrarna m likabehandlingsplanen. - Barnen hjälper till att upprätta regler m vad man får/inte får göra. - Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

5 Sida 6(9) Tmtahills plan mt diskriminering ch kränkande behandling Verksamhetsfrm: Förskla Vår visin: Vi vill att alla barn utvecklar trygghet, självkänsla ch tilltr på sin egen kmpetens sm en unik individ. Planen gäller; från 31/ till 1/ Ansvariga för planen: Camilla Berlind ch Sfia Hugert Lundberg är ansvariga för planen. Barnens delaktighet: Barnen deltar inte direkt i planens utfrmning men vi utgår ifrån barnens önskemål ch behv. Barnen får på ett knkret sätt påverka värdegrundsfrågr. Genm samtal ch upplevelser tränas respekt för varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet: Föräldrarna har möjlighet att ge synpunkter på planens innehåll då utskick görs. De har ckså möjlighet att ge synpunkter på föräldramöten. Persnalens delaktighet: All persnal görs delaktiga på APT träffar ch i utvecklingsgrupper Förankring av planen: Planen förankras i ch med arbetet med barnen genm lika metder ch material. Vi bekräftar ch uppmuntrar barnens psitiva beteende. Vi har åldersanpassade metder för att nå vår visin, t.ex. Slglimtar på Slsidan. På både Slsidan ch Regnbågen har vi ckså varsin Quintus björn. Med hjälp av hnm tar vi på ett enkelt sätt upp lika värdegrundsfrågr med barnen. Vi sjunger många värdegrundssånger ch leker samarbetslekar. Vi har ett spel sm heter Aja Baja sm vi spelar i perider, det tar på ett enkelt sätt upp frågr sm handlar m kränkande behandling, mbbning ch diskriminering. Vi samtalar med barnen m hur man bör vara mt varandra. Vi strävar efter att alltid vara närvarande pedagger ch bra förebilder. Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sina tankar ch önskningar genm att ställa reflekterande frågr. Vi bekräftar barnens alla känslr. De ansvariga pedaggerna förankrar planen hs övrig persnal på ett APT. Planen finns uppsatt i hallen. Värdegrundsarbetet lyfts vid föräldramöte ch utvecklingssamtal.

6 Sida 7(9) Utvärdering Beskrivning av hur fjlårets plan har utvärderats, delaktighet ch resultat: Fjlårets arbete utvärderas av hela arbetslaget med enkätsvar från föräldrar ch 5- åringar. Årets plan ska utvärderas senast: Juni 2017 Beskriv hur årets plan skall utvärderas Planen utvärderas i diskussin med samtliga pedagger. En gemensam enkät går ut till föräldrar i nvember 2016 ch resultatet kmmer vi att gå igenm på avdelningarna ch med föräldrarna på utvecklingssamtalen. Ansvariga för att årets plan utvärderas är: En persnal från varje avdelning dvs. värdegrundsgruppen Sfia Hugert-Lundberg ch Camilla Berlind är ansvariga. Främja Främjande insats: Vi lägger str vikt vid arbetet med anknytning, trygghet ch förtrende. Vi arbetar med lika värdegrundsmaterial. Vi har varsin Quintus björn på varje avdelning sm är ett material från Lins Quest sm belyser lika värdegrundsfrågr. Vi bekräftar psitiva beteenden med slglimtar. Vi har ett spel sm heter Aja Baja det spelar vi i perider, sm på ett enkelt sätt tar upp frågr sm handlar m Kränkande behandling, mbbning ch diskriminering. Vi arbetar ckså med att stärka identiteten hs barn med flerspråkighet. Områden sm berörs av insatsen: Det handlar m alla mråden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religin/trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder.

7 Sida 8(9) Mål ch uppföljning: Målet är att barnen skall utvecklas till trygga, empatiska ch ödmjuka individer sm förstår alla människrs lika värde. Insats: Vi lägger str vikt vid arbetet med anknytning, trygghet ch förtrende. Vi arbetar med lika värdegrundsmaterial. Vi använder ss av Slglimtar då barnen gör psitiva beteenden. Vi har flaggr på de lika länderna sm barnen har anknytning till, barnen har möjlighet att lyssna på sagr sm är inlagda i våra lärplattr ch är på barnets mdersmål, i samlingen räknar vi på deras språk. Det finns möjlighet för barnen att själva skriva av rd på Litauiska ch engelska ch arabiska i sina skrivböcker. Vi har även ett spel sm heter Aja baja sm på ett enkelt sätt tar upp frågr sm rör kränkande behandling, mbbning ch diskriminering. Ansvarig: Alla pedagger på försklan har ansvar för det främjande arbetet. Datum när det skall vara klart: Arbetet är ständigt pågående. Kartläggning Kartläggningsmetder: Persnalen kartlägger genm bservatiner i barngrupperna. Områden sm berörs i kartläggningen: Det handlar m alla mråden, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religin/trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Hur har barnen invlverats i kartläggningen: Barnen invlveras genm att persnalen lyssnar på barnen ch lyfter fram deras frågr ch åsikter. Hur har persnalen invlverats i kartläggningen: All persnal invlveras ch görs delaktiga i arbetet på APT träffar. Resultat ch analys: Vi ser att barnen behöver närvarande pedagger. Det märks tydlig skillnad i barnens beteende när vi inte finns närvarande eller vid förändringar sm t.ex. när vi har vikarier. Därför är det bra med sk. fasta vikarier sm barnen känner igen. En viktig grund är att vi alla pedagger är medvetna m att vår närvar gör skillnad.

8 Sida 9(9) Förebyggande åtgärder: Kränkande behandling förebygger vi genm att: - de vuxna är bra förebilder - persnalen är närvarande - de vuxna samtalar med barnen m vad man får göra. - skapa vi-känsla i gruppen - allt arbetet genmsyras av trygghet, glädje, respekt ch hänsyn - skapa bra självkänsla ch kamratskap - våga vara vuxna ch förespråka barns rättigheter. Områden sm berörs av åtgärden: Det handlar m alla mråden, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religin/trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Mål ch uppföljning: Målet är att barnen förstår allas lika värde ch att man får se ut ch vara lika. Uppföljning sker vid behv. Åtgärd: Vi har närvarande pedagger. Vi använder ss av empatimaterial ch stöd material. Mtivera åtgärd: Vi vill att barnen skall utveckla empati, förståelse ch vänskap. Ansvarig: Alla pedagger är invlverade ch ansvariga i arbetet. Datum när arbetet ska vara klart: Arbetet pågår hela tiden. Rutiner för akuta situatiner Plicy På utgår vi ifrån alla människrs lika värde avsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religin/trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier ch kränkande behandling Ständigt närvarande ch lyhörd persnal. Vi har på våra pinf lappar en punkt m kränkning. Där kan vi skriva vårt namn ch lyfta situatinen med vår försklechef vid behv.

9 Sida Persnal sm barn ch föräldrar kan vända sig till All persnal ch försklechef. Rutiner för att utreda ch åtgärda när barn kränks av andra barn: Viktigt att alltid ingripa Samtal med berörda barn Samtal i arbetslaget Daglig kntakt med föräldrar Kntakta försklechef Försklechef kntaktar föräldrar ch bestämmer möte där även persnalen är med. Dkumentatin sker ch uppföljningssamtal bkas, ev. åtgärdsprgram där elevhälsan inkpplas. All dkumentatin skall förvaras inlåst. Rutiner för att utreda ch åtgärda när barn kränks av persnal: Viktigt att alltid ingripa Kntakta försklechef Försklechef samtalar med berörd persnal Dkumentatin sker ch uppföljningssamtal bkas Berende av kränkningens art ges varning ch/eller vid uppsägning kntaktas persnalteamet Använda en samtalskd vid behv. Rutiner för uppföljning Uppföljningssamtal bkas alltid ch ev. görs ett åtgärdsprgram, där även resurscentrum/persnalteamet kan inkpplas Rutiner för dkumentatin: All dkumentatin ska vara inlåst. Ansvarsförhållande: - Försklechef ser till att all persnal får kntinuerlig uppdatering m likabehandlingsplanens mål ch innehåll. - Persnalen ansvarar för att föräldrar ch barn har kännedm m likabehandlingsplanens innehåll ch verkar för att den efter levs. - Barnen hjälper till att upprätta regler m vad man får/inte får göra. - Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.