Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Transkript

1 Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad

2 Innehållsförteckning 1. Visin Förankring av Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling Värdegrundsarbete Definitiner Åtgärder för att främja lika rättigheter ch möjligheter Kartläggningsmetder för att identifiera risker för kränkningar ch åtgärder Förebyggande arbete Infrmatin till föräldrarna... 8 Bilaga 1. Utvärdering av Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling för läsåret 2014/ Bilaga 2. Målsättning för läsåret 2015/ Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2

3 1. Visin Ingen mbbning, trakasserier eller annan kränkande särbehandling skall förekmma på Sverigefinska försklan i Södertälje. Om mbbning, trakasserier eller annan kränkande särbehandling förekmmer på försklan är det försklans ansvar att se till att detta upphör. Försklechefens skall medelbart kntaktas ch hela försklepersnalen ska ha kännedm m incidenter. Vi har nlltlerans mt mbbing. Ingen ska diskrimineras pga. kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning, funktinsnedsättning, könsidentitet/könsuttryck eller ålder. Alla barn ska känna sig trygga ch bli bemötta med respekt på försklan. Inget barn ska riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla barns, ungas ch vuxnas rättigheter respekteras fullt ut. Ansvaret för detta ligger hs all persnal ch ska genmsyra hela verksamheten. Det yttersta ansvaret ligger hs försklans huvudman/vd. 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling Försklans likabehandlingsarbete förankras bl.a. genm värdegrundsarbete, tema-arbete, utvärderingar, trivselenkäter ch åtgärdsprgram. Barnen invlveras genm att få infrmatin m likabehandlingsarbetets syfte ch innehåll genm lämpliga metder anpassat till barnens ålder, såsm tema-arbete, med hjälp av bilderböcker, handdckr sv. Genm barnintervjuer får barnen uttrycka sina åsikter ch persnalen kan då få kännedm m eventuella kränkningar eller rättvisr samt m vissa platser på försklan upplevs sm trygga. Försklan ska verka för att gda samverkansfrmer med föräldrar uppnås. Familjerna ska vara välinfrmerade ch ha gd kunskap m försklans Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling. Föräldrarna får infrmatin m likabehandlingsarbetet genm försklans hemsida, månadsbrev ch deltagande på föräldramöten. Föräldrarna invlveras i kartläggningsarbetet genm enkätundersökningar. De ses sm en resurs i arbetet ch vi ser gärna att de aktivt deltar i försklans värdegrundsarbete. Persnalen går igenm likabehandlingsarbetet ch planen på bl.a. planeringsdagarna, då även försklans huvudman/vd deltar. Att alla vet hur de förväntas agera vid t.ex. ett misstänkt fall av diskriminering säkerställs. Målinriktat arbete sm utvärderas årligen Vår Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling är ett målinriktat arbete baserat på kntinuerliga utvärderingar ch analyser, för att främja barnens rättigheter samt förebygga ch mtverka diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling. En årlig utvärdering ch revisin, där alla synpunkter tas upp, görs av persnalgruppen tillsammans med försklechefen ch huvudmannen/vd:n, se bilaga 1. Revisinen ligger till grund för frmuleringen av nya mål, se bilaga 2. Planen fastställs i början på varje läsår. Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 3

4 Skllagen samt försklans styrdkument; Lärplanen för försklan (Lpfö 98, Reviderad 2010) ch Lärplan för grundsklan, förskleklassen ch fritidshemmet (Lgr 11) ligger sm grund för försklans Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling. 3. Värdegrundsarbete Försklans övergripande uppdrag är att verka för demkratiska värderingar ch mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människrs lika värde, individens frihet ch integritet, jämställdhet mellan könen ch slidaritet mellan människr. Vår förskla ska vara en plats där alla barn känner sig trygga, får vara sm de vill vara, ch utvecklas. Värdegrundsarbetet sker överallt ch hela tiden. Barnen ska kunna påverka genm delaktighet ch inflytande. Detta innebär t.ex. att barnen får träna ch utveckla sin förmåga att argumentera, lyssna, sätta sig in i någn annans perspektiv, visa förståelse ch empati, diskutera ch debattera. Demkratisk kmpetens utvecklas i samspel mellan människr. Det är viktigt att det finns utrymme på försklan att träna kmmunikativa förmågr ch scial kmpetens i lika aktiviteter ch i undervisningen. De vuxna på försklan är förebilder. Deras förhållningssätt påverkar barn ch elevers förståelse ch respekt för demkrati ch mänskliga rättigheter. Ett öppet klimat är en nyckel till ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Följande värdegrundsrd har tagits fram av barn ch persnal ch ska vara de kärnvärden sm ska prägla rganisatinen läsåret 2015/2016: demkrati, empati, gemenskap, glädje, hjälpsamhet, inspiratin, lika värde, lust att lära, mtanke, respekt, respektfullt språk, samarbete, scial kmpetens, stlthet, trivsel, trygghet, vänskap, ärlighet. 4. Definitiner Diskriminering Ett barn missgynnas genm att behandlas sämre än någn annan skulle ha behandlats i en jämförbar situatin ch har samband med kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande sm kränker ett barns värdighet ch har samband med kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Mbbning Mbbning är när en persn systematisk under en viss tid, vid upprepade tillfällen, blir utsatt för negativa handlingar av en eller flera persner. Mbbning är inte en engångsföreteelse eller en knflikt utan en systematisk kränkning av en persn. Med negativa handlingar menas både psykiska ch fysiska handlingar mt en persn, sm uppfattas nedvärderande av den det berör. Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling används sm ett samlingsbegrepp för lika frmer av kränkningar inklusive trakasserier ch har samband med kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Gemensamt för all kränkande behandling är att någn Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 4

5 eller några kränker principen m alla människrs lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt ch förtryck. De kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. En kränkning kan äga rum vid ett enstaka tillfälle. Kränkningar kan vara fysiska (exempelvis slag eller knuffar), verbala (att bli htad eller kallad för lika saker), psyksciala (bli utfryst, ryktesspridning mm.), text- ch bildburna (kltter, brev, lappar, e-pst, sms ch mms). Annan kränkande behandling Ett uppträdande sm, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet (inbegriper bl.a. mbbning). Det är nödvändigt att skilja mellan trakasserier ch annan kränkande behandling. I lagen finns därför ett förbud mt annan kränkande behandling, för att täcka in alla frmer av kränkningar. 5. Åtgärder för att främja lika rättigheter ch möjligheter Försklans främjande arbete för lika rättigheter ch möjligheter inkluderar samtliga diskrimineringsgrunder. Nedan följer åtgärder sm ska genmföras på försklan för att främja barns lika rättigheter. För alla diskrimineringsgrunderna gäller att persnalen ska tillämpa ett nrmkritiskt förhållningssätt i sitt arbete. Kön, könsidentitet eller könsuttryck Vi satsar på att ge flickr ch pjkar lika strt inflytande över verksamheten ch lika strt utrymme. På samlingar kan man t.ex. genmföra talrundr; detta gynnar såväl tystlåtna flickr sm tystlåtna pjkar. Vi skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågr ch intressen utan att begränsas av steretypa könsrller. Är förberedd på att välkmna ch bemöta barn med transförälder. Etnisk tillhörighet Persnalen hjälper barnen att känna stlthet över sig själva ch sin etniska tillhörighet. Uppmärksammar flerspråkighet på ett psitivt sätt. Arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i ch respektera andras kulturer ch värderingar. Synliggör likheter ch likheter i det man gör. Betnar att vi är mer lika än lika. Religin eller annan trsuppfattning Persnalen är medveten m att inte alla föräldrar ch barn med en viss trsuppfattning har samma önskemål ch behv ch tar reda på vad sm gäller för just den enskilda familjen. Ger barnen kunskap m religinsfrihet ch vad detta innebär, inklusive rättigheten att inte tr på någn gud. Sexuell läggning Reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar nrmer ch värderingar kring hm-, heter- ch bisexualitet ch granskar sitt eget arbete utifrån ett nrmkritiskt perspektiv. Är förberedd på att välkmna ch bemöta regnbågsfamiljer. Vid samtal med föräldrarna kan man ställa frågr såsm: vilka ingår i er familj?, hur öppet pratar ni m er familj?, vilka namn använder ni på era familjemedlemmar?, hur har ni delat på föräldraskapet i er familj? eller har ni önskningar på hur vi, med barnen på försklan, skulle kunna behandla ämnen sm rör regnbågsfamiljer? Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 5

6 Synliggör ch bejakar lika familjeknstellatiner i verksamheten, inte bara den hetersexuella familjen. Istället för att prata m mamma ch pappa kan man använda rdet föräldrar. Familjerna i böcker, bilder, sånger ch lekar är mycket rllbundna ch grundar sig på heterkärnfamiljsmdellen. Man kan påverka de traditinella rllmdellerna genm attityduppfstran. En pappa kan lika väl baka bullar eller en mamma laga bilen. Genm att satsa på genuspedaggik ch genm att medvetet undvika att förmedla könsrllmdeller för försklebarnen, kan man främja att barn i regnbågsfamiljer inte blir diskriminerade på försklan. Funktinsnedsättning Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågr ch intressen utan att begränsas av steretypa föreställningar sm baseras på funktinsförmåga. Fungerar sm gda förebilder genm ett förhållningssätt sm uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågr ch förutsättningar. Ålder Skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågr ch intressen utan att begränsas av steretypa föreställningar sm baseras på ålder. Reflekterar över m det finns risk för att persnalens förväntningar kring barnets mgnad ch funktinsförmåga i en viss ålder styr planeringen på bekstnad av barns individuella förutsättningar. Reflekterar över m det finns synliga maktstrukturer i barngruppen sm bygger på ålder. Får de äldre barnen förmåner enbart på grund av sin ålder? Ser kränkningar mellan barnen sm bygger på ålder: t.ex. att de äldre barnen tar över för mycket på bekstnad av de yngre t.ex. på samlingar. 6. Kartläggningsmetder för att identifiera risker för kränkningar ch åtgärder Vi använder ss av lika metder för att upptäcka kränkningar. Vi tar alla anmälningar på allvar: från barn, föräldrar ch persnal, ch alla anmälningar utreds. Vi på den här försklan, persnal ch barn, har alla ett ansvar att se ch berätta/ anmäla. När ett barn känner sig utsatt för trakasserier ch annan kränkande behandling ska detta utredas ch frtsatt kränkning förhindras. Om ett barn känner sig mbbad, trakasserad eller på annat sätt kränkta av persnal kntaktas försklechefen medelbart. Vid misstanke m att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp ch skydd, är försklan skyldig att anmäla det till scialtjänsten. Kartläggningsmetder Föräldraenkäter avseende föräldrarnas synpunkter på verksamhetens kvalitet ch barns trivsel i försklan. Persnalenkäter där persnalen bedömer situatinen på försklan. Incidentrapprter då man ringt föräldrarna. Diskrimineringsanmälningar sm fyllts i vid allvarligare händelser. I de dagliga samtalen med barnen är vi lyhörda för stämningar. Vuxna närvarar alltid ute ch inne vid aktiviteter ch fri lek; barnbservatiner. Planerade samtal med barnen i grupp ch individuellt enligt manual. Dagliga samtal med föräldrar samt kntinuerliga utvecklingssamtal. Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 6

7 Kritisk granskning av försklans rutiner ch bestämmelser på individ-, grupp- ch verksamhetsnivå. Granskning ch kartläggning av försklans inm- ch utmhusmiljö utifrån ett trygghets- ch säkerhetsperspektiv. Att identifiera eventuella platser ch situatiner där trakasserier ch kränkande behandling kan förekmma utan att persnalen får kännedm m det. Åtgärder vid kränkningar Omedelbar tillrättavisning av närvarande vuxen. Samtal med försklans persnal ch försklechef, i allvarligare fall är försklechefen skyldig att kntakta försklans huvudman/vd. Berörda föräldrar infrmeras. Eventuell diskrimineringsanmälan görs. Persnalen på Sverigefinska försklan beslutar vilka persner i teamet sm ska utreda den misstänkta mbbningen. Insamling av infrmatin genm samtal med alla inblandade för att utreda vad sm inträffat ch rsakerna till händelsen. Observatiner av de aktuella barnen. Stödinsatser. Uppföljningssamtal. Likabehandlingsteamet på försklan svarar för uppföljningen av behandlade fall. Vi har sm princip att ett ärende är avslutat när kränkningen upphört. Arbetet i barngrupperna med Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling följs ständigt upp ch planen uppdateras årligen. 7. Förebyggande arbete Att försklans verksamhet utfrmas på ett sätt sm främjar gda relatiner ch miljöer är det viktigaste förebyggande arbetet mt mbbning, trakasserier, kränkande särbehandling, rasism, främlingsfientlighet ch diskriminering. Detta tänkesätt finns med på rganisatinsnivå ch i det dagliga arbetet på försklan. Tillgänglighet till vuxna i försklan är en viktig del i förebyggande ch upptäckande. Inm ramen för undervisningen på försklan är vår målsättning att alltid arbeta på ett sätt så att vi främjar en psitiv psykscial miljö. Oönskat beteende ska markeras ch arbetssättet ska stimulera till reflektin i dessa frågr. Återkmmande diskussiner m etik, mral, människrs värde, jämställdhet mellan könen, relatiner ch demkratins grunder genmförs på persnalmöten. Förebyggande insatser All persnal i försklan känner till ch arbetar efter Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling. Nyanställda, föräldrar ch barn infrmeras m planen ch dess innehåll. Öppet ch ansvarstagande förhållningssätt på försklan med mtanke m varandra. Pedaggerna gör bservatiner ch finns alltid med vid både styrd aktivitet ch fri lek. Barnen lämnas inte ensamma. Barnen får medverka i framtagandet av rdningsregler ch nrmer på försklan. Alla ska få göra sin röst hörd. Pedaggerna intervjuar barn i grupp ch individuellt. Persnalen ser kntinuerligt över de strukturer ch rdningsregler sm finns på försklan så att inga barn ska känna sig utsatta eller exkluderade på någt sätt. Ordningsreglerna skickas till hemmen i början av varje läsår. Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 7

8 Alla vuxna ingriper vid trevligt språk ch knflikter. Även m barnen säger att bråket är på skj, säger vi åt dem att sluta. Kränkande kmmentarer, suckar, miner ch liknande när någn säger eller gör någt tillåts inte. Verksamheten diskuteras på ett sätt sm barnen förstår, metder är bl.a. samtal, lek, sagr, musik ch rllspel. Barnen skaffar sig egna färdigheter för att kunna hantera missförstånd ch knflikter. Pedaggerna har daglig kntakt med föräldrar, kntinuerliga utvecklingssamtal ch föräldramöten, så att föräldrarna kan känna sig trygga med verksamheten. Alla vuxna på sklan ska vara gda förebilder. Persnalen på försklan arbetar medvetet efter de nrmer ch värden sm står beskrivna i Lpfö 98 (Reviderad 2010) ch Lgr 11. Utbildning av persnal. Försklechefen ansvarar för att frågr kring Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling finns med i den individuella kmpetensutvecklingsplanen. Genm att öka vår kunskap ch medvetenhet, kan vi utveckla klara regler mt kränkande behandling ch ge ett bra skydd till de elever sm blir utsatta ch till dem sm dras in i negativt agerande. 8. Infrmatin till föräldrarna Är ditt barn utsatt? Följande tecken kan tyda på att ditt barn har en svår situatin. Ovilja att gå till försklan, nt i magen, huvudvärk, vill inte berätta hur det är i försklan, har inga kmpisar, kmmer hem med trasiga eller förstörda kläder, har blåmärken, verkar nedstämd ch ledsen, har svårt att kncentrera sig. Dessa tecken kan även ber på andra saker, men du bör kntakta försklan för att få hjälp. Vad du kan göra för att hjälpa ditt barn Lär ditt barn att säga ifrån klart ch tydligt ch berätta att det inte är fel på ditt barn utan på de andra sm uppför sig illa. Försök få ditt barn att hitta en vän. Det har en erhört str betydelse för barnet. Mbbar ditt barn andra? Det är svårt att acceptera att ens barn är den sm kränker andra, men du måste göra någt. Ta kntakt med försklan för att få hjälp med prblemet. Förklara för barnet att du inte accepterar mbbning ch att du ser allvarligt på det. Hjälp ditt barn att förstå ch fundera över hur man istället kan göra. Alla kan hjälpas åt Vi kan alla hjälpas åt att skapa en förskla där alla trivs ch har det bra. Barn ch försklans persnal kan göra mycket, men det är nödvändigt att även hemmen hjälps åt. Hjälp ditt barn att förstå att det inte är skvaller att berätta m kränkande behandling ch att försklan aldrig berättar varifrån de fått sin infrmatin utan löser prblemet så att ingen utpekas eller drabbas. Att du tydligt visar för ditt barn att du inte accepterar kränkande behandling ch tar avstånd från det får en psitiv inverkan på ditt barn. Prata med ditt barn m kränkande behandling ch kntakta försklan m du får reda på att ditt barn eller någn annan är utsatt. Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 8

9 Bilaga 1. Utvärdering av Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling för läsåret 2014/2015 Persnalen sm deltagit i utvärderingen av målen: Hela försklans persnal. De uppsatta målen: Vårt mål är att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande särbehandling inte ska förekmma på Sverigefinska försklan i Södertälje, men m diskriminering, trakasserier eller annan kränkande särbehandling förekmmer, åtgärdas det medelbart. Vi har nlltlernas mt mbbing. Försklans persnal känner till innehållet i Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling ch binder sig till att handla enligt andan i planen. Även föräldrar känner till grundprinciperna i Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling. Vi vill utveckla barnens samspel ch knkretisera för barnen hur man hanterar sina känslr i knfliktsituatiner på ett knstruktivt sätt. Om någt barn blir retad eller diskriminerad, skall barnen genast berätta det för persnalen på avdelningen. Att mtverka ch genast ingripa vid diskriminering är ett mål ch en skyldighet för hela förskleverksamheten. Vid diskrimineringsfall eller misstanke m diskriminering har alla sm arbetar på försklan en skyldighet att meddela handläggaren av diskrimineringsfall. I förverkligandet av persnalplitiken följer vi lagar ch förrdningar. Vi följer kllektivavtal. Vid uppsägningsfall påbörjas förhandlingar med facket ch vi följer Lagen m anställningsskydd (LAS). Åtgärder för att nå målen Persnalen: Persnalen känner till Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling ch har tagit allvarligt på varje diskrimineringsfall eller misstanke m diskriminering. Vi har nlltlerans mt mbbing/diskriminering. Hela persnalen har ansvarat för, att principerna i Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling förverkligas på försklan. Persnalen har varit bservant ch tagit tag i knfliktsituatiner medelbart. Persnalen tar tagit tag i diskrimineringsfall medelbart. Diskrimineringsfall har behandlats bl.a. på persnalmöten. Persnalen har tagit sitt ansvar för att främja barns lika rättigheter ch möjligheter ch mtverka diskriminering. Alla persnalmedlemmar har deltagit i förebyggande åtgärder för likabehandling på försklan. Ansvaret för att välja skyddsmbud ch arbetsplatsmbud ligger hs persnalen; ingen har valts. Familjer: Alla familjer har haft tillgång till försklans Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling. Försklans styrdkument finns på försklans hemsida ch på försklan. Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 9

10 Barnen Barnen har övat på att visa hänsyn gentemt andra varje dag. Barnen har lärt sig att berätta m diskriminering ch mbbing för de vuxna så frt sådant förekmmit i barngruppen. Likabehandling har behandlats i Barnens parlaments möten. När diskriminering förekmmit, har detta medelbart tagits upp i försklans grupper. Bedömning (hur man uppnått målen) 2014/2015: Persnalen har ingripit i diskrimineringsfall medelbart ch bekämpat diskriminering. Ämnet har behandlats i de dagliga samtalen med föräldrarna, på föräldramöten, i föräldrasamrådet ch på persnalmöten. Vi har utvärderat uppfyllelsen av likabehandlingens målmråden med hjälp av lika enkäter (familjer, barn ch persnal) samt i Barnens parlament. Vid grövre verbala samt fysiska kränkningar mellan barnen har vi kntaktat föräldrarna medelbart alternativt att föräldrarna kntaktat ss. Vi har då fyllt i en diskrimineringsanmälan ch kmmit överens m datum för uppföljning. Vi har satsat på att diskutera med ch knkretisera för barnen hur man hanterar sina känslr i knfliktsituatiner på ett knstruktivt sätt. Genm arbetet med Grön Flagg (mråde: livsstil ch hälsa) har detta mråde varit i fkus under hela läsåret. Vi har arbetat med empatiövningar sm förbättrat barnens samspel. Vi kmmer att arbeta vidare med detta. Vi har fått feedback från föräldrarna på att vi har fungerande rutiner mt mbbing; vi har verktyg ch material för hur vi bland persnalen arbetar vidare med detta på bästa sätt. Vidareutveckling (vad skall göras bättre eller på ett annat sätt?): Målmrådena i Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling ingår även i delmrådena i kmmunens kvalitetsarbetsmdell. Vi arbetar med målen i Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling även sm del av kvalitetsarbetet, dess förverkligande, utvärdering ch vidareutveckling. Vi kmmer att skicka hem rdningsreglerna, sm tagits fram tillsammans med barnen, i början av varje termin. Vi vill även utveckla försklans värdegrundsarbete ch betna vikten av ett nrmkritiskt förhållningssätt i arbetet. Revisinen är gjrd i Södertälje: Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 10

11 Bilaga 2. Målsättning för läsåret 2015/2016 Persnalen sm deltar i uppsättningen av målen: Hela försklepersnalen. Handläggare av diskrimineringsfall på försklan: Maria Aalt, försklechef Ytterst ansvarig: Försklans huvudman/vd Datum: De uppsatta målen: Vårt mål är att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande särbehandling inte ska förekmma på Sverigefinska försklan i Södertälje, men m diskriminering, trakasserier eller annan kränkande särbehandling förekmmer, åtgärdas det medelbart. Vi har nlltlerans mt mbbing. Försklans persnal känner till innehållet i Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling ch binder sig till att handla enligt andan i planen. Även föräldrar känner till grundprinciperna i Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling. Vi vill utveckla barnens samspel ch knkretisera för barnen hur man hanterar sina känslr i knfliktsituatiner på ett knstruktivt sätt. Om någt barn blir retad eller diskriminerad, skall barnen genast berätta det för persnalen på avdelningen. Vi vill stärka barnens självförtrende ch arbeta med att förmedla de kärnvärden sm ska prägla rganisatinen detta läsår. Att mtverka ch genast ingripa vid diskriminering är ett mål ch en skyldighet för hela förskleverksamheten. Vid diskrimineringsfall eller misstanke m diskriminering har alla sm arbetar på försklan en skyldighet att meddela handläggaren av diskrimineringsfall. Åtgärder för att nå målen Persnalen: Utveckla värdegrundsarbetet Ha ett nrmkritiskt förhållningssätt Är bservant ch tar tag i knfliktsituatiner medelbart Känner till Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling ch bär sitt ansvar för att mtarbeta diskriminering Tar allvarligt på diskrimineringsfall eller misstanke m diskriminering Varje persnalmedlem är ansvarig för, att principerna i Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling förverkligas på försklan Alla persnalmedlemmar deltar i förebyggande åtgärder för att främja likabehandling på försklan Likabehandling behandlas i de dagliga samtalen med föräldrar, på föräldramöten, i föräldrasamrådet ch på persnalmöten Vid akut kris hålls möte medelbart Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 11

12 Vi utbildar ss i arbetet mt diskriminering De ansvariga för arbetet mt diskriminering tvekar inte att ta tag i prblemen Familjer: Vi behandlar alla familjer lika ch på försklan tlereras t.ex. inte rasistiskt språkbruk eller jämlik behandling av persner sm tillhör minriteter. Vi delar ut infrmatin till föräldrarna m vårt arbete för likabehandling ch mt diskriminering ch annan kränkande behandling. Försklans styrdkument såsm Planen mt diskriminering ch annan kränkande behandling finns på försklans hemsida ch på försklan. Barnen: Arbetet mt diskriminering är med i vardagen varje dag; i etiska val, beslut, sättet vi talar ch behandlar våra medmänniskr, andra barn ch vuxna Övar på att visa hänsyn gentemt andra varje dag Lär sig att berätta m diskriminering ch mbbing för de vuxna så frt sådant förekmmer i barngruppen Vi kmmer även att utarbeta en ny enkät för barnintervjuer (manual) ch analysera elevenkäterna i högre utsträckning. Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 12