Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Nyköping Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 2019 FÖRSKOLAN SAFFRANET

2 Enligt Diskrimineringslagen SFS (2008:567) är förskllärare eller annan persnal inm försklan, skyldiga att anmäla till rektr när de får kännedm att ett barn blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektr är även skyldig att anmäla till huvudman. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda mständigheterna kring de uppgivna kränkningarna ch i förekmmande fall vidta de åtgärder sm krävs för att förhindra framtida kränkning. Kap 1 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att mtverka diskriminering ch på andra sätt främja lika rättigheter ch möjligheter avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:958). Visin All förskleverksamhet inm enheten ska vara fri från diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Alla barn ch vuxna känner sig trygga ch lika mycket värda. Alla vuxna ch barn har md ch kunskap att medelbart agera när någt barn eller de själva blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen eller ett annat barn. Ansvarig för planen för diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Arbetet med planen mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling är ett mycket viktigt arbete. För att trivas ch utvecklas behöver alla en trygg miljö där alla har tillit till samtliga vuxna runt mkring sig. Vi arbetar förebyggande ch har tydliga rutiner m kränkningar inträffar. Respekten för människrs likheter skall inte heller glömmas. All verksamhet skall vara trygg för våra barn/elever ch fri från diskriminering ch annan kränkande behandling. Ansvarig för Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling är rektr Charltta Ånelöf, tfn charltta.anelf@nykping.se 1

3 Lagar sm reglerar planen för diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Denna plan utgår från: Diskrimineringslag (2008:567) Skllag (2010:800) Ur Försklans lärplan (Lpfö 18) Grundläggande värden (s.5) Försklan ingår i sklväsendet ch vilar på demkratins grund. Av skllagen (2010:800) framgår att utbildningen i försklan syftar till att barn ska inhämta ch utveckla kunskaper ch värden. Den ska främja alla barns utveckling ch lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska ckså förmedla ch förankra respekt för de mänskliga rättigheterna ch de grundläggande demkratiska värderingar sm det svenska samhället vilar på. Var ch en sm verkar inm försklan ska främja aktning för människlivets kränkbarhet, individens frihet ch integritet, alla människrs lika värde, jämställdhet mellan kvinnr ch män, flickr ch pjkar, samt slidaritet mellan människr. Inget barn ska i försklan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hs barnet eller någn sm barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt mtverkas. Utbildningen ska genmföras i demkratiska frmer ch lägga grunden till ett växande intresse ch ansvar hs barnen för att aktivt delta i samhället ch för en hållbar utveckling såväl eknmisk ch scial sm miljömässig. Både ett långsiktigt ch glbalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen. Försklan ska spegla de värden ch rättigheter sm uttrycks i FN:s knventin m barnets rättigheter (barnknventinen). Utbildningen ska därför utgå från vad sm bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet ch inflytande ch att barnen ska få kännedm m sina rättigheter. Definitin av begrepp 2

4 Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ ch kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna. Diskriminering är när verksamheterna på sakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med kön, tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Direkt diskriminering är när någn missgynnas i förhållande till andra ch detta har ett samband med diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering när verksamheten har rutiner eller bestämmelser sm verkar neutrala men sm i praktiken missgynnar ett barn med viss kön, religin.s.v. Trakasserier är en behandling sm kränker individens värdighet ch sm ha samband med någn av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdande sm kränker ett barns värdighet ch sm har samband med diskrimineringsgrunderna. Både verksamheternas persnal ch barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn/elev kränks på grund av en förälders eller syskns sexuella läggning, funktinshinder mm. Kränkande behandling kan finnas i frm av diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling sm inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande behandling kan vara mer eller mindre uppenbar ch förekmma i många lika sammanhang. Kränkningarna kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag ch knuffar) Verbala (t.ex. att bli htad) Psyksciala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- ch bildburna (t.ex. brev ch lappar, e-pst, sms, mms) Både persnal ch barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Mbbning: En upprepad negativ handling när någn eller några medvetet med avsikt försöker tillfga en annan skada eller behag ch detta sker under längre tid. Etnisk tillhörighet är när någn tillhör en grupp av persner sm har samma natinella eller etniska ursprung eller hudfärg. Könsöverskridande identitet: en persn sm genm sin klädsel eller via uttryck identifierar sm antingen man, kvinna, transpersn eller icke-binär. Sexuell läggning: hmsexuell, hetersexuell eller bisexuell läggning. 3

5 Funktinshinder: fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persns funktinsförmåga. Sexuellt trakasseri är en frm av trakasseri sm är av sexuell natur. Kartläggning För att få fram varje försklas behv finns följande rutin: Samtal ch diskussiner i arbetslag. Observatiner i barngrupperna Reflektin av den pedaggiska dkumentatinen Föräldraenkät Barnintervjuer Hur använder/väljer barnen aktiviteter utifrån miljöns utfrmning Förebyggande ch främjande insatser Rektrns ansvar är att upprätta, genmföra, följa upp ch utvärdera försklans rutin för diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Detta innebär: Förebyggande åtgärder ch främjande insatser ch strategier för att utbildningen ska främja en gd lärmiljö. Akuta insatser när alla frmer av kränkningar uppstår. Rutiner för hur persnal ska agera vid lika kränkningar inte bara mellan barn utan även mellan vuxna ch barn. Rutiner för ansvar ch kmmunikatin mellan rektr, persnal, barn ch vårdnadshavare vid lika frmer av kränkningar. Ärendet anmäls vidare till huvudman Persnalens ansvar är att arbeta förebyggande ch främjande på individ- grupp- ch verksamhetsnivå genm att: Aktivt vara närvarande ch stödja barnet. Barn ch persnal samtalar m värdegrundsfrågr ch förhållningssätt. Persnalen lyfter fram barnens likheter ch ser det sm en tillgång. Barnen får möjlighet att vara resurser för varandra. Persnalen förstärker barnens psitiva beteende. Barnen vistas i smågrupper under delar av dagen Vi har ett medvetet tänk kring den pedaggiska miljön. Vi har ett medvetet tänk kring persnalens placering i ute- inne- miljön. Ständigt reflektera ch planera utifrån våra pedaggiska dkumentatiner. 4

6 Upptäckt av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling ch mbbning. All persnal har skyldighet att rapprtera ch medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke m att diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mbbning förekmmer. När ett barn kränker ett annat barn Persnalen sm gjrt iakttagelsen har skyldighet att följa upp den misstänkta kränkningen med inblandade barn. Händelsen följs upp ch åtgärder planeras på arbetslagsträff eller så sammankallar man till ett extra möte utifrån händelser sm upptäcks av någn, detta ska ske snarast möjligt. Vid allvarligare kränkning infrmeras rektr. Barnets vårdnadshavare kallas till infrmatinsmöte med ansvarig persnal. Rektr, persnal ch vårdnadshavare reder ut det inträffade. När ett barn blir kränkt av persnal Om ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: Händelsen anmäls till rektr Vårdnadshavare kntaktas Rektr utreder, åtgärdar ch följer upp ärendet. Dkumentatin görs. Rektr följer upp ärendet med barn ch vårdnadshavare. Rektr har regelbundna uppföljningssamtal med berörd persnal. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kntakt med utbildningschef, Ewa Björnfth, tfn ewa.bjrnfth@nykping.se Rutiner kring dkumentatin av utredning av diskriminering, trakasserier ch kränkningar : Vid kränkningar barn/barn bserverar persnal ch dkumenterar. Vid allvarligare kränkningar då vårdnadshavare kallas in, utreder ch dkumenterar rektr. Om persnal misstänks för diskriminering, trakasserier eller kränkning ska rektr (eller av rektr utsedd persn) ansvara för utredningen. Eventuellt tillsammans med facklig representant. Samtal ch upprättande av åtgärdsplan genmförs. Barnhälsgrupp (BHG) går igenm incidentrapprter en gång i månaden. Rektr, resursteam ch BHG-representanter ansvarar. När åtgärdsplan upprättas ska det framgå: 5

7 Vad sm har hänt Vad sm ska göras Vem sm är ansvarig När det ska vara genmfört Hur ch när ska det följas upp Vi invlverar vårdnadshavare i arbetet med planen mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling genm: Varje läsår infrmeras vårdnadshavare m planen, vid till exempel föräldramöte, förskleråd samt vid utvecklingssamtal. Planen finns på försklans hemsida, samt på respektive avdelning. Under Synpunkten på kmmunens hemsida, kan föräldrar ch vårdnadshavare framföra sina synpunkter. Mål för Saffranets verksamhetsår Vi vill arbeta för att alla barn börjar utveckla respekt ch förståelse för alla människr lika värde, - arbeta för att alla barn på försklan ska känna trygghet vad gäller rätten till sin krppsliga ch persnliga integritet, samt - Stimulera barns samspel ch hjälpa ch stödja dem i knflikter för att minska kränkningar ch trakasserier (lpfö -18) Metder för arbetet utifrån diskrimineringsgrunderna - hur gör vi för att nå målen? 1. Etnisk tillhörighet : Vi pratar m likheter ch likheter bland lika människr. Exempel; vi ser alla lika ut, hår, ögn ch hud. Vi pratar m vad sm kan vara lika ch vad sm kan vara lika. Vi bekantar ss med ramsr, sånger ch att räkna på de hemspråk sm finns bland barn ch vuxna på försklan. 2. Könsöverskridande identitet ch könsöverskridande uttryck, samt sexuell läggning: Vi anpassar litteraturen utifrån lika familjeknstellatiner, exempelvis via bkpaket från bibliteket. Vi bemöter barnens frågr på ett rakt ch ärligt sätt utifrån den kunskap vi har. 6

8 Vi öppnar upp ch diskuterar kring att familjer kan se lika ut. Vad gäller barnens lek finns utklädningskläder av lika slag där barnen själva kan välja vem de vill vara ch kliva i rller på ett naturligt sätt. 3. Kön : Våra inne- ch utemiljöer är könsneutrala ch uppbyggda både på barns intresse ch vad vi ser att det finns behv av hs barnen just nu. De aktiviteter sm vi gör baseras på att alla barn ska kunna delta avsett vilket kön de har. Vi pedagger strävar efter att vara fördmsfria vad gäller barnen lek. I den fria leken gör både vi ch barnen det möjligt för alla att kunna delta avsett kön. 4. Funktinsnedsättning/funktinalitet : Försklan samarbetar kntinuerligt med resursteam, barnhabilitering ch barnhälsgrupp för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barns vistelse hs ss. Miljöerna skapas med hänsyn till de barn sm behöver extra avskildhet ch möjlighet till vila. Dagsrytmen anpassas på precis samma sätt. 5. Religin eller annan trsuppfattning : Tillsammans med föräldrar ch vårdnadshavare vill vi ta del av högtider ch traditiner sm är utöver de traditiner vi själva känner till. 6. Ålder : Baserat på barns mgnad ch ålder ställer vi anpassade krav vilket leder till förtrende i våra relatiner med barn ch pedagger. Barnen hjälper fta varandra, vilket vi pedagger uppmuntrar. Vi arbetar i tvärgrupper utifrån ålder ch mgnad för att skapa bästa möjliga tid på försklan. Utvärdering av verksamhetsåret 2018 Under vårterminen 2018 arbetade vi mycket med att dela äldsta barngruppen, Skrpan, för att skapa lugnare miljöer ch skapa mer kvalité hs barnen. Vi ser att det ger barnen en lugnare stund på försklan ch att det skapar nya lekknstellatiner mellan de barn sm för tillfället är i samma grupp. Där det har funnits upprepade knflikter mellan samma barn har vi aktivt delat ch sett resultatet att knflikterna har minskat ch det blir mer harmniskt i grupperna. På Smulan, yngrebarnsavdelningen, ser vi att det finns ett strt behv av att pedaggerna är närvarande för att hjälpa till att stötta vid knflikter bland barnen. Det finns en tydlig utveckling hs de äldsta barnen på Smulan där barnen uttrycker tydligt m de hamnar i situatiner sm inte känns bra för dem. Vi har uppmuntrat barnen att prata ch på så sätt uttrycka vad det är de känner när någnting händer. Där vi har upplevt att barnet har behövt 7

9 hjälp att sätta rd på sina känslr har pedaggen hjälpt till att uttrycka detta, genm att exempelvis säga när Gunnar tar din bil, då blir du arg vilket vi ser har hjälpt barnen att själva kunna sätta rd på känslr vid andra tillfällen. Någt sm är tydligt för ss sm vi inte lyckats leva upp till var att använda ramsr, sånger ch andra språk, vilket var ett av de föregående metderna under etnisk tillhörighet. Barnen har fått möta teckenspråk på Skrpan, men inget av de hemspråk sm några av barnen på försklan har. Detta ser vi sm en metd sm vi vill utveckla. Ett annat mål sm vi fick avbryta i höstas var det sm hittas under könsidentitet ch könsuttryck ch sexuell läggning rörde utklädningskläder. Under hösten fick vid ta brt dessa då vi hade upprepade utbrtt av löss ch vi valde att ta brt hattar, mössr ch kläder med luvr för att minska spridningen. Detta är någt sm vi ska ta fram igen ch frtsätta ha framme då vi ser att det finns ett intresse hs barnen. Ytterligare ett mål sm inte blivit uppfyllt berör litteratur kring lika familjeknstellatiner. Under de nsdagar när vi går till bkbussen har barnen fått välja fritt kring litteraturen. Den pedagg sm följer med till bkbussen har gjrt några val kring ämnen sm för tillfället har behövts på försklan, exempelvis kring knfliktlösning. Vi knstaterar att detta är ett utvecklingsmråde för ss ch ska försöka ta tillvara på den kmpetens sm biblitekarierna har ch beställa bkpaket. Utvecklingsmråden 2019 Ta tillvara på de hemspråk sm finns på försklan ch ta del av för ss nya traditiner. Beställa bkpaket från Bkbussen för att få varierad litteratur. Bli bättre på att använda incidentrapprtering för att få en tydligare kartläggning vad gäller trakasserier, diskriminering ch kränkande behandling. Utveckla de gruppstärkande lekarna för att minska knflikter ch kränkningar. Göra trygghetsvandringar ch barnintervjuer på ett mer frtlöpande sätt. 8