Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Transkript

1 Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret förskla

2 Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Natallia Baazes Jadranka Nilssn biträdande rektr specialpedagg förskllärare scialpedagg Plicy Vejbystrands skla ch förskla strävar alltid efter att ge barn ch vuxna en trygg arbetsmiljö. Vi skapar respekt för alla människrs lika värde ch förståelse för varandras likheter så att ingen utsätts för kränkande handlingar, främlingsfientlighet eller annan diskriminerande särbehandling pga. kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder. Vi har engagemang ch kunskap sm är viktiga faktrer för ett framgångsrikt arbete mt detta. Alla vuxna - både persnal ch föräldrar - måste vara klara ch tydliga i våra budskap till barnen när det gäller frågr sm handlar m vänskap, slidaritet ch tlerans. Vi ska vara medvetna m att det är den vuxnes värderingar ch beteende sm påverkar våra barn mest både i hem ch skla. Försklans visin Vi respekterar varandra trts att vi ibland tänker ch tycker lika, har lika vanr ch ser lika ut. Vi tränar ss på att lyssna, när andra talar till ss ch berättar någt. Vi talar m för andra vad vi vill ch vad vi tycker är bra på ett respektfullt ch tydligt sätt. Försklan skyldighet Försklans skyldighet att mtverka kränkande behandling finns angivna i Skllagens (2010) 6:e kapitel samt 1, Diskrimineringslagen (2008:567). Försklechefen har yttersta ansvaret för att lagen följs. Trygghetsgruppens uppdrag Gruppen består av representanter från förskla, skla, fritidshem samt ledning. Gruppen träffas 1 gång/mån samt utreder ch agerar vid behv. Under träffarna sker infrmatin från elevhälsteamet, infrmatin från verksamheternas trygghetsarbete, aktuella ärenden eller situatiner diskuteras, lika aktiviteter sm främjar likabehandling planeras. Gruppen har en översyn av de behv sm finns på sklan, fritidshemmet, försklan. Arbetsgång Likabehandlingsplan Planen ska vara ett levande dkument, bland barn, persnal ch vårdnadshavare. Varje år ska planen upprättas. Försklechefen ansvarar för att en ny plan upprättas varje år. Likabehandlingsplanen presenteras ch förklaras: för elever vid läsårsstart (pedagg ansvarar) för föräldrar på föräldramöte vid läsårstart (pedagg ansvarar) på hemsidan (rektr ansvarar) vid intrduktin av nya elever ch vårdnadshavare (pedagg ansvarar) vid intrduktin av ny persnal (rektr ansvarar) i persnalgruppen vid uppstart av nytt läsår (TG-representant)

3 Tidsplan för revidering av Likabehandlingsplan Jan/feb (senast v7) Vecka 2-7 Februari Mars-maj September Försklechefen delar ut planen till all persnal samt vårdnadshavare (pappersfrm) för revidering. Skriftliga synpunkter från föräldrar lämnas annymt i brevlåda eller kan delges på vårens föräldramöte. Kartläggning genmförs av persnalen. På föräldramötet presenteras krt resultatet från persnalen kartläggning, där synpunkter från föräldrarna tas emt. Utvärderas planen ch ses över inför revidering. Upprättande av läsårets likabehandlingsplan. Planen presenteras på terminens föräldramöte. Försklans definitin av diskriminering Diskriminering är ett begrepp man använder när man talar m negativ ch kränkande behandling av individer utifrån lika grunder. Vi talar m att man kränker någns värdighet. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering är när försklan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt sm verkar vara neutralt, men sm i praktiken missgynnar ett barn med t.ex. ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religin eller funktinshinder. Diskrimineringsgrunderna är: Kön: t ex ingen kränkning p.g.a. att du är flicka eller pjke. Könsöverskridande identitet eller uttryck: t ex ingen kränkning för att du tycker m att klä dig i kläder sm av traditin brukar användas av det andra könet. Etnisk tillhörighet: t ex ingen kränkning för att du kmmer från ett annat land. Religin ch annan trsuppfattning: t ex ingen kränkning för att du har huvudduk. Sexuell läggning: t ex ingen kränkning för att du giller en persn av samma kön. Ålder: t ex ingen kränkning på grund av att någn i gruppen inte är lika gammal sm de andra. Funktinsnedsättning: ingen kränkning på grund av att någn sitter i rullstl eller har andra svårigheter sm inte syns.

4 Försklans definitin av kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mt principen m alla människrs lika värde. Kränkningar är fta ett uttryck för makt ch förtryck. En viktig utgångspunkt är att barnets upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar ch uppmärksammas. Psykiskt Genm att t.ex. utestänga eller frysa ute någn, verbalt trakassera någn genm ht, hån eller elaka tillmälen sabtera eller förstöra det någn har gjrt. Viska, sprida rykten, snacka skit, reta, trakassera, håna, härma, hta, anmärka på utseende, kmmentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra, hånskratta, skämta, skicka kränkande SMS ch . Himla med ögnen, klla på någn, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någn sm luft. Fysiskt Genm att t.ex. knuffa, sparka, slå, nypa, hålla fast eller stänga in någn mt dennes vilja. Tecken sm kan tyda på att ett barn är trakasserad: Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: Ingen lust, Vill inte, Orkar inte Uppgiven: Ingen idé Leker passivt eller bara ser på. Håller sig i närheten av en vuxen Överdrivet clwnbeteende Klagar fta på nt i magen Ofta sjuk, dålig aptit Ängsligt krppsspråk Utåtagerande beteende Försklans förebyggande åtgärder Att ha en trygghetsgrupp (TG) sm arbetar efter likabehandlingsplanen. Att skapa ett öppet klimat sm får barn ch vuxna att enkelt berätta m dem själva eller m någn annan mår dåligt. Att lösa knflikter med medelbar verkan ska pririteras i verksamheten. Att dagligen arbeta med scial träning där Tillsammans är ett verktyg i det arbetet. Att arbeta med MI metdiken sm ger en bra värdegrund ch visar att vi alla är bra på någt. Att skapa en föränderlig miljö efter barngruppen. Att arbeta med att få in rutiner i den dagliga verksamheten sm ger en trygg miljö för små barn. Att skapa trygga rutiner. Att skapa en gd utemiljö sm stimulerar barn till lika aktiviteter.

5 Att alltid ha pedagger nära barnen vid fri lek. Vid fri lek där många barn befinner sig inm ett litet mråde, uppstår ftare knflikter. Vid dessa tillfällen ska alltid en pedagg ha översyn. Att genmföra regelbundna barndiskussiner på veckknferens genm fast punkt på dagrdningen kallad barnpunkt. Att bygga upp en tillitsfull relatin till barnen ch dess föräldrar genm det gda mötet. Att uppmärksamma lika religiner, etnisk tillhörigheter ur barnperspektiv sm t ex vid vår årliga FN-vecka. Att ha en självklar kultur inm försklans persnalgrupp sm innebär att alla barn är allas ansvar. Detta ger en gemensam trygghet ch förhållningssätt gentemt barnen. Att årligen dela ut en föräldraenkät m Vejbystrands försklas verksamhet. Att likabehandlingsplanen följs upp, utvärderas ch revideras varje läsår, TG är ansvarig. Att årligen ha knkreta trygghetsmål sm utvecklar trygghetsarbetet på försklan När ett barn kränker ett annat barn Alla vuxna måste ingripa direkt när kränkande behandling uppstår inm barngruppen. 1. Alla pedagger infrmeras genast av den sm upptäckt kränkningen. 2. Barnets ansvarspedagg samtalar med berörda barn i syfte med att förhindra frtsatta kränkningar. Samtliga inblandade möts för samtal för att besvara på frågrna: Vad hände? Hur kände du? Hur tänkte du? Hur trr du att den andra kände sig? Hur skall du göra för att kmpisen ska bli glad? Om inte ärendet kan avslutas gå till steg Utredning startas av ansvarig pedagg med hjälp av ärendeprtkll 4. Utredning presenteras på arbetslagsträff snarast möjligt ch arbetslaget tar fram en handlingsplan för agerande med hela barngruppen. Kvantitet efter behv. 5. Uppföljning sker varje dag av ansvarspedagg sm även ansvarar för uppföljning för hela arbetslaget vid varje veckknferens under så lång tid sm den upprättade handlingsplanen anser att det krävs. 0m inte ärendet kan avslutat gå till steg Vid allvarliga kränkningar infrmeras försklechef ch TG. 7. Barnets föräldrar kallas till infrmatinsmöte med ansvarig persnal. Försklechef, inblandad persnal gör en lägesbeskrivning ch presenterar handlingsplanen. Föräldrars bidrag till åtgärder välkmnas. 8. Vid behv upprättas ett åtgärdsprgram. Försklechef eller den försklechefen utser, ansvarar. 9. Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs m nytt åtgärdsprgram skall upprättas eller m nytt mötestillfälle skall bkas in. I annat fall avslutas ärendet, försklechef dkumenterar.

6 När barn blir kränkt av persnal Persnal sm upplever att ett barn blir kränkt av annan persnal har skyldighet att ta upp detta med berörd persnal samt försklechef. Försklechef ch ev. fackligt mbud träffar den sm kränker barnet för att lyssna av vederbörandes upplevelse. Försklechef ch alla inblandade diskuterar igenm det inträffade. Vid behv upprättas ett åtgärdsprgram. Försklechef dkumenterar. Tidpunkt för uppföljningssamtal fastställs. Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs m nytt åtgärdsprgram skall upprättas eller m nytt mötestillfälle skall bkas in. I annat fall avslutas ärendet, försklechef dkumenterar. Om arbetet inte leder till att kränkningarna upphör ansvarar försklechefen för att arbetsrättsliga åtgärder vidtas i enighet med lagar ch avtal. Målplanering för läsåret 2015/2016 Gemensamma mål förskla skla fritidshem Förtydliga arbetsgången ch dkumentatinen kring uppkmna ch avslutade ärende i trygghetsgruppen. Arbeta fram en plan för de lika diskrimineringsbegreppen i vår likabehandlingsplan. Bevaka trygghetsmålen för respektive avdelning. Var går gränsen för upprepande kränkande behandling i försklan? När ska en kränkningsanmälan göras? TG vill upprätta en handlingsplan för kränkande behandling förskla, fritidshem ch skla. Planera för aktiviteter sm främjar trivsel, trygghet ch hjälper ss i vårt förebyggande arbete att skapa respekt för alla människrs lika värde Trygghetsgruppen (TG)