Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2017/2018

Transkript

1 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2017/2018 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: Dkumentansvarig: Rektr Senast reviderad: Senast granskad: Sklan är skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan ch en plan mt kränkande behandling. Planerna kan sammanföras då bådas syfte är att arbeta för alla elevers lika värde. Visin På vår skla accepterar vi ingen frm av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vår strävan är att alla barn ska ha ett gtt självförtrende ch en psitiv självbild. En förutsättning för att KUNNA är att VILJA ch VÅGA. Inflytande ch delaktighet Vid likabehandlingsplanens tillkmst har diskussiner förts i persnal- ch elevgrupper. Förslag till utvecklingsmråde har framförts genm den årliga kvalitetsredvisningen. Utifrån de förslag sm uppkmmit har rektr med utvecklingsgrupp arbetat fram ett förslag till likabehandlingsplan, vilken remitterats till arbetslag ch elevgrupper. Eventuella synpunkter har beaktats ch därefter har beslut tagits m planens innehåll. Infrmatin När det nya läsåret startar går rektr ch persnal tillsammans igenm den nya likabehandlingsplanen. Rektr ansvarar. När eleverna börjar har läraren i respektive klass genmgång av planen ch sklans rdningsregler, vilket även sker vid höstens föräldramöte. Infrmatin sm ges 1. Vad är diskriminering? Diskriminering innebär att sklans regler, rutiner ch bestämmelser medför att en eller flera elever blir sämre behandlade än andra ch missgynnandet har samband med kön, Vetlanda här växer människr ch företag

2 2 etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. 2. Vad är trakasserier eller annan kränkande behandling? Trakasserier ch kränkande behandling handlar m ett uppträdande sm kränker en elevs värdighet. De kan vara Fysiska (slag ch knuffar) Verbala (ht, svrdmar, öknamn ) Psyksciala (utfrysning, ryktesspridning, blickar) Text-ch bildburna (teckningar, ftgrafier, brev, lappar, sms, mms, meddelande på lika internetsidr. ) 3. Vad säger lagen? Skllagen 1 kap. 5 säger att: Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med grundläggande demkratiska värderingar ch de mänskliga rättigheterna sm människlivets kränkbarhet, individens frihet ch integritet, alla människrs lika värde, jämställdhet samt slidaritet mellan människr. Var ch en sm verkar inm utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna ch aktivt mtverka alla frmer av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund ch beprövad erfarenhet. Lgr 11, s 7 säger att: Sklan skall främja förståelse för andra människr ch förmåga till inlevelse. Ingen skall i sklan utsättas för diskriminering på grund av kön, etisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktinsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt mtverkas. Främlingsfientlighet ch intlerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussin ch aktiva insatser Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen ch 6 kap. i skllagen. De har ersatt den tidigare barn- ch elevskyddslagen m förbud mt diskriminering ch annan kränkande behandling av barn ch elever. 4. Vilka ser till att lagen följs? Diskrimineringsmbudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen. Barnmbudsmannen (BO) ch sklinspektinen har tillsyn över 6 kap. skllagen m åtgärder mt kränkande behandling.

3 3 Nuläge Kartläggning har gjrts utifrån lika frmer av enkäter, inkmna anmälningar, samtal, lika frmer av dkumentatin ch bservatiner. Kartläggning utifrån diskrimineringsgrunderna Kön - Vi har diskuterat hur lika förhållningssätt, bemötande ch arbetsmetder gynnar/missgynnar pjkar respektive flickr. Könsidentitet eller uttryck - Vi är öppna för människr sm på lika sätt inte följer samhällets nrmer kring könsidentitet eller könsuttryck. Vi arbetar mt föreställningar m hur flickr ch pjkar förväntas vara. Etnisk tillhörighet - Studiehandledning finns att tillgå i arabiska, bsniska ch albanska. - Infrmatin från sklan översätts till arabiska Religin eller annan trsuppfattning - Vi har valt att förlägga vårens sklavslutning i kyrkan. - Sklmåltiden sm erbjuds är likvärdig för de elever sm inte äter fläskkött. - Rutiner kring Ramadan, Bajram ch bön är framtagna. Sexuell läggning - Vi respekterar lika sexuella läggningar ch tillåter inga nedvärderande rd. Det är svårt att avgöra våra elevers sexuella läggning men vi respekterar deras sexualitet. Funktinshinder - Våra lkaler är anpassade för att tillgdse våra nuvarande elevers behv. - Utemiljön med lekredskap behöver utvecklas. Ålder - Vi utgår från varje individ, deras behv ch intressen ch inte ålder. Kartläggning utifrån trakasserier ch kränkande behandling Kön - Kränkningar i frm av rd förekmmer. Etnisk tillhörighet Kränkningar i frm av rd förekmmer. Religin eller annan trsuppfattning Kränkningar i frm av rd förekmmer. Funktinshinder - Kränkningar i frm av rd förkmmer. Sexuell läggning - Kränkningar i frm av rd förekmmer.

4 4 Mål ch åtgärder Mål för läsåret 2017/ Sklgården erbjuder en mångfald av möjligheter till fysisk aktivitet. Utifrån trakasserier ch kränkande behandling - Antalet kränkningar på sklan minskar. (Läsåret 16/17 12 ärenden) Insatser - Fler lekredskap köps in ch mnteras på sklgården. Utifrån trakasserier ch kränkande behandling - Rutinerna kring hanteringen av trygghetsärende uppdateras så att antalet ärenden lättare kan följas upp Ansvarig för målets realiserande - Rektr ansvarar för inköp av lekredskap i samråd med tekniska kntret Utifrån trakasserier ch kränkande behandling - Rektr förtydligar vikten av dkumentatin för årlig sammanställning Detta kännetecknar att målet är uppnått - Fler lekredskap finns på sklgården Utifrån trakasserier ch kränkande behandling - Antalet kränkningsärdenden är färre än förgående läsår. Åtgärder för att främja likabehandling Det främjande arbetet syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, mfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mt alla ch bedrivs utan förekmmen anledning, det är en naturlig del av sklans vardagsarbete. Så här arbetar sklan för att främja likabehandling: - Elevenkäter genmförs ch följs upp i samtliga grupper varje läsår. - Vi har elevvårdsteam, där rektr, sklsköterska, speciallärare/pedagg, psyklg ch kuratr ingår. - Vi har klassråd/elevråd. - Vi har gemensamhetsdagar i åldersblandade grupper exempelvis temaarbeten, vandring, aktivitetsdagar, allsång, sällskapsspel ch vernissage. - Vi har avslappning ch massage. - Livskunskap sker genm bl.a. etiska samtal ch jagstärkande övningar. - Eleverna infrmeras vid terminsstart samt i det dagliga arbetet m rdningsreglerna.

5 5 - På höstens föräldramöte ger vi en tydlig infrmatin kring Likabehandlingsplanen ch delger föräldrarna de sidr sm beskriver Förebyggande arbete sm sker på sklan samt Rutiner för att upptäcka, utreda ch åtgärda trakasserier ch annan kränkande behandling. (s.6-8) - Vi använder Målen för Persnlig utveckling från sklverket, tillsammans med rdningsreglerna, för utveckling både individuellt, i grupperna ch på hela sklan. Uppföljning sker på mentrsdagar. - Vi inleder varje termin med basgruppsarbete, för att stärka elevernas känsla av tillhörighet Vem ansvarar för arbetet? - Rektr, pedaggisk persnal Åtgärder för att förebygga likabehandling Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ch mfattar främst mråden sm identifierats sm riskmråden för den enskilda sklans del. Så här arbetar sklan för att förebygga likabehandling: - Vi har gemensamma rdningsregler med knsekvenser. - Elevenkäter genmförs ch följs upp i samtliga grupper varje läsår. - Vi har elevvårdsteam, där rektr, sklsköterska, speciallärare/pedagg, psyklg ch kuratr ingår. - Vi har ett heltäckande rastvaktssystem. - Vi har klassråd/elevråd. - Vi har etiska samtal i lika frmer i grupperna. - Vi har föräldramöten med diskussiner utifrån diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Vem ansvarar för arbetet? - Rektr, pedaggisk persnal

6 6 Rutiner för att upptäcka, utreda ch åtgärda trakasserier ch annan kränkande behandling Redgörelse för rutiner för upptäckt av trakasserier ch annan kränkande behandling. - Persnal sm blir vittne till kränkande behandling, ingriper genm att genast avbryta handlingen ch prata med de inblandade. Därefter meddelas berörd klasslärare m vad sm hänt ch vilka åtgärder sm vidtagits. - Klassläraren pratar med den elev sm gjrt sig skyldig till kränkningen ch gör klart att detta inte får förekmma samt följderna sm blir m beteendet frtsätter. Klassläraren kntaktar föräldrarna. Klassläraren pratar även med den elev sm blivit kränkt ch dennes klasslärare. Kntakt tas med föräldrarna. Principer för anmälan av trakasserier ch annan kränkande behandling - Om elev känner sig kränkt av annan elev, vänder han/hn eller förälder sig till lärare eller annan persnal. - Om elev känner sig kränkt av någn vuxen, vänder han/hn eller förälder sig till rektr, sklsköterska, kuratr eller annan persnal. - Om vuxen ser en elev bli utsatt för kränkning av någn av sklans persnal, tar denne kntakt med vederbörande eller rektr. Den sm ser att någn blir kränkt har ett ansvar för att reagera på det inträffade. Rutiner för utredning av misstänkta fall av trakasserier eller annan kränkande behandling Steg 1 Berörd persnal i samråd med ansvarig klasslärare (Vem gör vad?) 1. Samtal med den/de sm är inblandade insamling av fakta. Ärendet dkumenteras skriftligt med stöd av blanketterna Dkumentatin av elevärende ch eventuellt Tillbudsrapprt. Vid behv kntaktas specialpedagg. 2. Samtal med berörda föräldrar. 3. Uppföljning av ärendet sker vid minst ett tillfälle ch senast 1 vecka efter händelsen. 4. När ärendet avslutats, lämnas dkumentatinen till rektr. 5. Rektr anmäler ärendet till BUN. Steg 2 aktualiseras när insatserna i Steg 1 är tillräckliga 1. Elevvårdsteamet (rektr, sklsköterska, specialpedagg/lärare, kuratr) kpplas in. Faktainsamling ch arbetsfördelning sker. 2. Insatserna utvärderas, handlingen bedöms ch eventuell anmälan görs. 3. De inblandade (barnen, föräldrarna, sklpersnal) gör upp en handlingsplan/åtgärdsprgram med åtgärder ch tidpunkt för uppföljningssamtal. Täta uppföljningssamtal i början ch sedan glesare. 4. Tänkbara åtgärder: Kartläggning/Åtgärdsprgram Samtal med kuratr Kntakt med scialförvaltningen

7 7 Psyklgkntakt/utredning Omplacering av elever på bästa sätt Plisanmälan Rektr är delaktig i utredningen ch har en samrdnande ch övergripande funktin. Uppföljning ch utvärdering När sker uppföljning ch utvärdering? Uppföljning sker vid angivna utvärderingstillfällen i aktivitetsschemat. Den slutliga utvärderingen sker efter läsårets slut i juni. Hur sker uppföljning ch utvärdering? Genm bservatiner i vardagen, enkäter med uppföljning av resultatet, genm diskussiner i elev-, föräldrar- ch persnalgrupper ch regelbundna utvecklingssamtal. Vem ansvarar för de lika mmenten? Persnalen ansvarar för elevenkätens genmförande, analys ch sammanställning. Samtlig persnal ansvarar för uppföljning/utvärdering under läsåret. Rektr ansvarar för sammanställning.