Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Transkript

1 Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmssens försklr Bx Jhanneshv Telefn stckhlm.se

2 Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin Vi bedriver förskleverksamhet ch ytterst ansvarig för planen är försklechef Taina Karlssn. På vår förskla ska alla barn bli respekterade ch känna sig trygga. Försklan ska främja lika rättigheter ch möjligheter, avsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Vi ska sålunda arbeta aktivt med jämställdhet, likabehandling ch nrmkritik i det dagliga arbetet med barn, kllegr ch vårdnadshavare. (Vi hämtar i vissa delar av planen inspiratin ch en del exempel från Förebygga diskriminering ch kränkande behandling främja likabehandling ; en handledning för försklan skriven av DO, BEO ch Sklinspektinen.) Organisatin Ansvarsfördelning Försklechefen ansvarar för att: Västra Bagarmssens försklr Bx Jhanneshv Telefn stckhlm.se Årligen se till att en likabehandlingsplan ch plan för kränkande behandling, i samverkan med persnal, barn ch vårdnadshavare, ses över, revideras, upprättas ch kmmuniceras inm verksamheten Se till att de mål ch åtgärder, sm försklan i sin likabehandlingsplan sätter upp, genmförs ch utvärderas inm tidsramen. Se till att all persnal, alla barn ch alla vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten ch deltar i arbetet med revidering ch utfrmning av likabehandlingsplanen ch/eller tar del av den. Se till att all persnal inm försklans verksamhet har adekvat kunskap m lagstiftning, rättigheter ch skyldigheter ch får lämplig frtbildning/utbildning m så behövs. I detta utbildningsansvar ingår att se till att samtlig persnal får utbildning i jämställdhet, likabehandling ch nrmkritik. Utreda, upprätta åtgärdsplaner, dkumentera ch följa upp kränkande behandling ch trakasserier på försklan. (Se under Rutiner ch handlingsplan vid trakasserier ch kränkande behandling.)

3 Sida 3 (9) Persnalen ansvarar för att: Varje år delta i utfrmandet, implementeringen ch uppföljningen av likabehandlingsplanen. Utveckla pedaggisk verksamhet/prjekt utifrån ett nrmkritiskt perspektiv. Omedelbart rapprtera till ledningen m de får kännedm m trakasserier eller kränkande behandling på försklan (Se under Rutiner ch handlingsplan vid trakasserier ch kränkande behandling.) Agera direkt m trakasserier eller kränkande behandling på försklan sker i ens närhet. Sätta stpp ch tydligt markera att detta inte är acceptabelt. Delaktighet Barnens delaktighet Barnen blir delaktiga genm att, i det utfrskande arbetssättet med pedaggisk dkumentatin, ges möjlighet att synliggöra sina erfarenheter ch sitt lärande för kamrater ch pedagger på försklan. Dessa erfarenheter ch lärandet ligger sedan till grund för reflektin (via vårt reflektinsprtkll) ch för hur verksamheten ch prjekten planeras ch genmförs. Barnen blir delaktiga genm att ges möjlighet att uttrycka sig på en mängd lika sätt (100 språk). Vi arbetar med nrmkritisk litteratur sm behandlar frågr kring likabehandling, exempelvis alla barns rätt, ch för diskussiner med barnen m detta. Vi förhåller ss utfrskande till barns relatinsarbete ch deras utfrskande av makt. Vårdnadshavarnas delaktighet Västra Bagarmssens försklr Bx Jhanneshv Telefn stckhlm.se Vårdnadshavare blir delaktiga genm att diskutera ch kmma med synpunkter m likabehandlingsplanen på enhetens förskleråd. Likabehandlingsplanen tas upp på alla försklrs föräldramöten under året. Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig ch synlig, exempelvis på Jämför Service. Bakgrund Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk sm har ett gemensamt syfte: Att skydda barn ch elever mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling:

4 Sida 4 (9) Diskrimineringslagen 14 a kap. i Skllagen De har ersatt den tidigare barn- ch elevskyddslagen m förbud mt diskriminering ch annan kränkande behandling av barn ch elever. Försklan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen) ch en plan mt kränkande behandling (enligt 14 a kap. 8 skllagen). Arbetet bör "[...] bedrivas så att det resulterar i en gemensam plan eller i två planer sm hänger ihp på ett systematiskt sätt." (d.se). Vi har valt att slå ihp dessa planer till en, sm vi kallar för likabehandlingsplan, eftersm arbetet mt diskriminering ch trakasserier ch arbetet mt kränkande behandling har många beröringspunkter. Det handlar i båda fallen m att arbeta för alla barns lika värde. Bestämmelser i diskrimineringslagen ch skllagen förbjuder diskriminering ch kränkande behandling ch ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns ch elevers lika rättigheter ch möjligheter ch för att förebygga trakasserier ch kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda ch åtgärda det inträffade. Definitiner ch begrepp Diskriminering När försklan på sakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Ett barn kan ckså bli diskriminerat m barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskns sexuella läggning, funktinshinder med mera. Direkt diskriminering Direkt diskriminering innebär att någn missgynnas genm att behandlas sämre än någn annan. För att det ska röra sig m diskriminering ska missgynnandet ha samband med någn av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara m en flicka nekas tillträde till försklan med mtiveringen att det redan går så många flickr på just där. Västra Bagarmssens försklr Bx Jhanneshv Telefn stckhlm.se Indirekt diskriminering Man kan ckså i vissa fall diskriminera genm att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någn missgynnas genm tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt sm framstår sm

5 Sida 5 (9) neutralt, men sm i praktiken missgynnar ett barn av skäl sm har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan försklan indirekt diskriminera de barn sm på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier ch kränkande behandling Gemensamt för trakasserier ch kränkande behandling är att det handlar m ett uppträdande sm kränker barns värdighet. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (ht, svrdmar, öknamn) Psyksciala (utfrysning, grimaser med mera) Texter ch bilder Trakasserier Trakasserier är uppträdanden sm kränker barns värdighet ch sm har samband med någn/några av de sju diskrimineringsgrunderna: 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religin eller annan trsuppfattning 5. Funktinshinder 6. Sexuell läggning 7. Ålder Exempel: Kön; trakasserier sm har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden ch skämt kpplade till ett barns könstillhörighet. Exempel) När Peter vill ha på sig en rsa klänning ch en pedagg säger skrattande då kanske vi ska kalla dig för Petra Etnisk tillhörighet; med etnisk tillhörighet menas att någn tillhör en grupp persner med samma natinella eller etniska ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Exempel) En förskllärare uttalar sig negativt m placker i barngruppen. Västra Bagarmssens försklr Bx Jhanneshv Telefn stckhlm.se Religin ch annan trsuppfattning; Enligt lärplanen ska alla föräldrar kunna lämna sina barn till försklan förvissade m att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Föräldrar har ckså rätt att uppfstra sina egna barn i enlighet med sin tr. Exempel) Salima blir ledsen, då några barn skrattar åt hennes mamma sm bär huvudduk. En av pedaggerna tröstar, men vidtar inga andra åtgärder.

6 Sida 6 (9) Funktinshinder; Det kan vara exempelvis allergier, dyslexi, hörsel- ch synskadr, ADHD ch Aspergers syndrm. Exempel) David har muskeldystrfi sm gör att han går klumpigt ch stadigt ch har lätt för att falla. Några av barnen retas ch kallar hnm för snubbelft. Persnal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit åtgärder. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande sm kränker ett barns värdighet, men sm inte har samband med någn diskrimineringsgrund. Exempelvis att retas, mbba, frysa ut, knuffas eller rycka någn i håret. Det handlar även m kränkningar på grund av klassbakgrund, bstadsrt eller utseende (Dlk, Bångstyriga barn, 2013, s.19). Exempel) Patrik vill inte gå ch sätta sig vid matbrdet för att äta mellanmål. En av de anställda sätter då fast hnm i en bygelstl, så att han inte kan kmma lss. Hn skriker åt hnm ch skjuter brt stlen till andra sidan rummet trts att Patrik är ledsen ch gråter. Gemensamt mål för alla försklr Persnal ch barn ska ha kunskap m jämställdhet ch likabehandling. Med en gemensam kunskapsgrund blir jämställdhets- ch likabehandlingsarbetet ett arbete sm berör alla. Vidare blir samtal ch utveckling en reell möjlighet, där alla kan vara invlverade. Åtgärder Ledning Ska se till att persnalen får kmpetensutveckling i nrmkritiskt arbete ch likabehandling. Arbetslagen Arbetar aktivt med mål ch åtgärder sm försklan valt för Utvecklar arbetet med pedaggisk dkumentatin för att öka barns delaktighet. Västra Bagarmssens försklr Bx Jhanneshv Telefn stckhlm.se

7 Sida 7 (9) Nulägesanalys/kartläggning I nvember månad kmmer vi att göra nulägesanalys utifrån förra årets likabehandlingsarbete samt årets uppföljningar. Den pedaggiska dkumentatinen ligger till grund för att få underlag till nästa års målfrmulering. Mål Barnen har en psitiv bild av sitt eget bidrag i det kperativa lärandet Knkreta åtgärder - Barnen får i en utmanande miljö, tillsammans utfrska lika språk ( 100 språk, t.ex. målning, dans, lera, bygg ch knstruktin). - Skapa förutsättningar för en nrmkritisk miljö genm att kritisk granska vårt material, bilder ch litteratur. Uppföljning, utvärdering ch revidering Utifrån den årliga brukarundersökningen får vi föräldrars bedömning på hur vi arbetar med likabehandlingsplanen. På försklerådet analyserar vi resultatet i enkäten tillsammans med föräldrarna. Barnens delaktighet sker genm pedaggiskadkumentatinen.. Främja likabehandling Främjande insatser Västra Bagarmssens försklr Bx Jhanneshv Telefn stckhlm.se Ett främjande arbete handlar m att hitta ch stärka de psitiva förutsättningarna för likabehandling ute i försklrna. Det är ett målinriktat arbete för att gynna barns lika möjligheter ch rättigheter. För att kunna arbeta främjande är det viktigt med kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund, ch vad sm utgör kränkande behandling. Det kan till exempel handla m nrmkritisk eller genuspedaggisk kunskap samt kunskap kring hur ett funktinshinder påverkar vardagen.

8 Sida 8 (9) Ett främjande likabehandlingsarbete kan vidare handla m att synliggöra ch bejaka mångfalden ch bekräfta barn sm bryter mt nrmen. Det handlar inte m att arbeta utifrån en specifik metd, utan snarare att lika strategier används i skilda sammanhang. Viktigt är dck att varje aktivitet har ett syfte ch leder till en medveten ch metdisk reflektin, för att sedan kunna förändra verksamheten. Exempel) planera aktivitet i könsuppdelade grupper; vad är syftet? Vilka knsekvenser kan det få/får det? Riskerar traditinella könsmönster att förstärkas? Det kan handla m att systematiskt arbeta för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i ch respektera andras kulturer ch värderingar. Exempel) att uppmärksamma flerspråkighet genm att ge utrymme ch resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens mdersmål. Det kan ckså handla m att anpassa verksamheten med hänsyn till barns lika förutsättningar ch funktinshinder. Exempel) att tänka på vilka gemensamma aktiviteter man väljer ch hur de kan utfrmas så att alla barn ska kunna delta på sina villkr. Det kan handla m att hitta sätt att kunna hänga med i leken eller på utflykter. Vidare kan en knkret främjande insats vara att se till att försklan har barnböcker sm synliggör lika typer av familjer. Eller att inte slentrianmässigt diskutera huruvida David ch Sara fattat tycke för varandra ch är ett blivande par, att undvika att förstärka heternrmen sm det enda självklara i verksamheten. Plan mt kränkande behandling Rutiner ch handlingsplan vid trakasserier ch kränkande behandling Inga kränkningar ch trakasserier ska accepteras på vår förskla. Knkret sker detta på försklan enligt följande handlingsplan: Kränkningar från vuxen mt barn eller allvarliga kränkningar barn emellan Att upptäcka ch hantera kränkningar ch trakasserier handlar m att arbeta i enlighet med följande fyra steg: Västra Bagarmssens försklr Bx Jhanneshv Telefn stckhlm.se Upptäcka Trakasserier ch kränkande behandling kan upptäckas av både persnal, vårdnadshavare ch barn. Dck är det alltid persnalens ansvar att se till att prcessen för att hantera kränkningen sätts igång.

9 Sida 9 (9) 1. Om ett barn utsätts för, eller upptäckt, en kränkning ska detta alltid rapprteras till en av försklans persnal, i första hand: Ansvarig persnal för barnet sm utsatts Annan persnal Försklechef 2. Den anställda på försklan sm upptäcker/infrmeras m kränkningen ingriper genm att stppa den, tar hand m det utsatta barnet/ de utsatta barnen ch den/de sm utsatt samt kntaktar försklechefen. 3. Repressalier; persnalen får inte utsätta barn för straff eller annan frm av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält försklan för diskriminering eller påtalat förekmsten av trakasserier eller kränkande behandling Utreda 1. Försklechefen infrmeras snarast m händelsen. Försklechefen eller av denne utsedd persn genmför samtal enskilt med den sm blivit kränkt/de sm blivit kränkta 2. Sedan utreds händelseförlppet, genm att föra samtal med alla parter. Detta ska dkumenteras ch beskrivas så exakt sm möjligt. Denna dkumentatin förvaras inlåst. 3. Barnets vårdnadshavare kntaktas. Denna kntakt tas av försklechefen eller av denne utsedd persn. Åtgärda 1. Försklechef gör en bedömning m plisanmälan/kntakt med sciala myndigheter behöver göras. 2. I samråd med berörda parter gör försklechef eller av denne utsedd persn en akut åtgärdsplan för att stppa kränkningarna. Denna förvaras inlåst. 3. Vårdnadshavare infrmeras alltid m de åtgärder sm vidtagits. Följa upp Västra Bagarmssens försklr Bx Jhanneshv Telefn stckhlm.se 1. Försklechef eller av denne utsedd persn är ansvarig för att följa upp eller utvärdera åtgärderna ch de fattade besluten. 2. Två veckr efter att planen upprättats ska ett uppföljningssamtal hållas, för att se m åtgärderna har haft effekt. 3. Om prblemen kvarstår kallas berörda parter till ett samtal med försklechef ch ytterligare åtgärder genmförs, exempelvis anmälan till sciala myndigheter ch/eller plis 4. Återkppling sker till berörd persnal så frt sm möjligt på närmaste möte. Försklechefen är ansvarig.