Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Transkript

1 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan Mölndal Tel: Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med grundläggande demkratiska värderingar ch de mänskliga rättigheterna sm människlivets kränkbarhet, individens frihet ch integritet, alla människrs lika värde, jämställdhet samt slidaritet mellan människr. Var ch en sm verkar inm utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna ch aktivt mtverka alla frmer av kränkande behandling. (Skllagen 2010 Kap 1 5) Sklan skall främja förståelse för andra människr ch förmåga till inlevelse. Omsrg m den enskildes välbefinnande ch utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i sklan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktinsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt mtverkas. Främlingsfientlighet ch intlerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussin ch aktiva insatser. (LGR 11)

2 Förankring av planen mt diskriminering ch kränkande behandling En grupp av sklans pedagger arbetar fram förslag till en plan mt diskriminering ch, kränkande behandling sm går till rektr, vidare till brukarråd ch persnal för synpunkter. Eventuella förändringar sker efter beslut av rektr. Rektr skickar ut den nya planen till all persnal på sklan. Klasslärare meddelar elever ch föräldrar att den nya planen är antagen ch finns på hemsidan ch Frnter. Klasslärarna går igenm planen med eleverna under lektinstid. Uppföljning/revidering Planen följs upp minst en gång/år på höstterminen. Ansvarig är Rävekärrssklans rektr ch sklans Trygghetsgrupp. Ansvarsfördelning Sklans ansvar Yttersta ansvaret har rektr för sklan att starta upp, utreda, dkumentera ch följa upp eventuella ärenden m kränkande behandling ch diskriminering, enligt likabehandlingsplanen. Rektr ansvarar ckså för att persnalen ges möjlighet till att arbeta med eventuella ärenden. Rektr ansvarar för att utreda eventuella kränkningar från persnal gentemt elever. Sammankallande av trygghetsgruppen är rektr för grundsklan. Rektr ansvarar för dkumentatin ch leder trygghetsgruppens arbete. All persnal på sklan har ansvar att vara lyhörda ch agera medelbart vid misstanke m kränkning eller diskriminering. Rektr ansvarar för anmälan till huvudman. Det juridiska ansvaret har kmmunen. Myndigheternas ansvar Sklinspektinen har ett särskilt ansvar för den nya lagen genm att ett barn- ch elevmbud för likabehandling ska tillvarata det enskilda barnets ch elevens rättigheter. Enskild kan vidare göra anmälan direkt till diskrimineringsmbudsmannen (DO). Sklans Trygghetsgrupp består av: Rektr Annika Rinman tel: sammankallande Kuratr Kerstin Båthen tel: elevhälsan Eva Hlgerssn tel: särsklan Jacb Kleiven tel: grundsklan Gul Eva Mlin tel: elevhälsan Carina Egersand tel: grundsklan Blå ch Gul Olf Lindgren tel: fritidshem Gul

3 Vad är diskriminering? Diskriminering är ett uppträdande sm kränker ett barns eller en elevs värdighet genm trakasserier ch sm har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara när någn utsätts för trakasserier sm har samband med: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religin eller annan trsuppfattning funktinshinder sexuell läggning ålder Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling sm mfattar uppträdanden sm inte har samband med någn diskrimineringsgrund. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag ch knuffar), Verbala (t.ex. att bli htad eller kallad fula rd/tillmälen) Psyksciala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning), Text- ch bildburna (t.ex. kltter, brev ch lappar, e-pst, sms ch mms). Ett uppträdande sm, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Syfte Syftet med Rävekärrssklans plan är att förebygga ch förhindra kränkande behandlingar ch diskriminering av barn, elever ch persnal. Planen avser att främja lika rättigheter ch möjligheter för elever ch persnal avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Förgående års mål ch slutsatser Mål för läsåret Grundsklan, Förskleklass ch Fritidshem Tillsammans med eleverna arbeta fram sklans nya trivselregler ch sedan kntinuerligt samtala m trivselreglerna under läsåret

4 Slutsatser: Värdegrundsgruppen planerade, rganiserade ch drev upprättandet av sklans nya trivseldkument tillsammans med elever ch persnal. Arbetet var strukturerat ch tidsplanen hölls. Rävekärrssklan har fått ett dkument sm alla är nöjda med ch sm alla på sklan kan läsa/tlka, med text ch bilder/symbler. Få in värdegrundsarbetet sm en naturlig del under skldagen ch fritidstiden. Slutsatser: Dagliga samtal kring värdegrundsarbetet ch förhållningssätt gentemt varandra. Persnalen i värdegrundsgruppen upplever att det inte funnits tillräckligt med möjligheter till diskussin lärare emellan. Ett förslag är att tid avsätts på varje APT för att diskutera värdegrundsgruppens arbete samt stämningen på sklan. Allt åtgärdande arbete ska dkumenteras skriftligt. Slutsatser: Persnalen har för vana att anmäla till trygghetsgruppen då önskade incidenter inträffar. Trygghetsgruppen träffas kntinuerligt ch dkumenterar alla ärenden sm behandlas samt redvisar till rektr m inte denne närvarar på mötet. Mål för läsåret 12/13 Det vardagliga arbetet kring planen mt diskriminering ch kränkande behandling ch värdegrundsarbetet generellt upplevs sm psitivt. Då sklan gjrt en mrganisatin från åldersblandade till åldershmgena klasser är samtliga elever indelade i nya knstellatiner där av fkus på årets mål: alla barn ska i nya ch gamla grupper/klasser sm skapats i vår nya rganisatin, känna trygghet ch gemenskap. Genmförande: Varje klass gör kntinuerligt kamratstärkande övningar. Alla lärare arbetar med gruppen på ett medvetet sätt vad det gäller gruppindelningar etc. Trivselenkäten genmförs varje termin där eleverna delges resultatet ch är sedan delaktiga i analysarbetet samt ger förslag på åtgärder ch förbättringsmöjligheter. Slutsatser: I många av de nya grupperna fick man snabbt ett gtt samarbetsklimat, medan man i andra fick lägga ner mer arbete på det sciala samspelet. Efter ett år anser vi resultatet vara tillfredsställande, men särskilt arbete behövs frtfarande i de förskleklasser sm övergår i årskurs 1 till läsåret 13/14. Mål för läsåret 2013/2014, grundsklan, förskleklass ch fritidshem Alla grupper/klasser på sklan ska fungera så bra att barnen känner trygghet ch möjlighet till måluppfyllelse finns. Barnen ska kunna fungera i ett scialt sammanhang. Alla ska ha en gdtagbar arbetsmiljö.

5 Vi behöver kunna möta alla barn vi har i verksamheten, utifrån var ch ens individuella behv. Vi behöver utveckla strategier ch förhållningssätt sm hjäper barnen att fungera i sklmiljö ch sm hjälper ss att skapa bästa möjliga gruppklimat. Genmförande: värdegrundsarbete, samarbetsövningar, gruppsamtal med pedagg/kuratr, samarbete med föräldrar, stödresurs, samarbete mellan klasser, bservatin/jbbskuggning + lärande samtal, studera lärmiljön, handledning. Främjande arbete Främjande arbete är en naturlig del av det vardagliga arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling. Varje läsår arbetar persnalen med ett gemensamt förhållningssätt kring likabehandling ch sklans värdegrund. På apt finns en stående punkt där sådana frågr tas upp sm rör detta. Varje klass/grupp diskuterar kntinuerligt vilket förhållningssätt vuxna ch barn har till varandra, exempelvis respekt ch tlerans för varandras likheter ch likheter. Relatins- ch värderingsövningar sker i den pedaggiska vardagen. En stimulerande sklgårdsmiljö skapar möjligheter till psitiva utmhusaktiviteter. I samband med rganiserad fysisk aktivitet för eleverna tillämpas kamratfrämjande rörelselekar. Skriftligt prtkll från Brukarråd skickas hem till alla föräldrar. Brukarrådet ch övriga föräldrasynpunkter beaktas vid utvärderingen en gång/år. Trivselfrämjande aktiviteter på sklan är bland annat ftbllsturnering, sklskgsdag, skridskdagar, lekdagar, helgtraditiner, äldre läser för yngre, grund läser för sär, avslutningar av lika slag, städdag mm Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår ifrån en kartläggning av den egna verksamhetens arbetssätt för att skapa trygghet ch trivsel. Insatserna ska vara uppföljningsbara. Planen mt diskriminering ch kränkande behandling revideras årligen av rektr ch all persnal (början av höstterminen) i samband med utvärdering av planen. Värdegrundsgruppen slutför arbetet. Sklans gemensamma trivselregler delas ut vid läsårets start ch diskuteras i alla elevgrupper. Sklan infrmerar föräldrar m sklans hemsida ch intranät/frnter. Planen mt diskriminering ch kränkande behandling finns att läsa på Frnter ch kan även delas ut i pappersversin m så önskas.

6 Delar av planen mt diskriminering ch kränkande behandling gås igenm med eleverna årligen. Elevernas synpunkter beaktas i uppföljningen ch översynen av planen. Planen mt diskriminering ch kränkande behandling sätts upp i klassrummen. Rastvärdar finns ute alla gemensamma raster för att kunna uppmärksamma eventuella knflikter mellan eleverna. Det är alltid minst fyra stycken rastvärdar på sklgården under rasterna. Trivselenkät genmförs en gång per termin, sm utvärderas analyseras ch eventuella missförhållanden uppmärksammas. Värdegrundsgruppen är ansvarig. Vid utvecklingssamtal ch föräldramöten diskuteras kamratrelatiner ch det sciala klimatet i gruppen. Elevhälsteam (EHT) med rektr, sklpsyklg, kuratr, sklsköterska ch speciallärare träffas regelbundet för att kunna stödja pedagger i elevhälsarbetet. Persnalen har kntinuerliga diskussiner runt värdegrundsarbetet på arbetslagsmöten. Varje APT avsätts tid för det gemensamma värdegrundsarbetet. Rektr initierar kmpetensutveckling inm likabehandlingsmrådet. Trygghetsrådet infrmerar kllegiet m pågående ärenden. Åtgärdande arbete Åtgärdsarbetet ska vara av sådan art att situatinen är varaktigt löst. Det finns rutiner för hur akuta situatiner ska hanteras sm ckså är förankrade hs persnalen. Alla missförhållanden sm framkmmer utreds. Sklans pedagger har vid behv möjlighet att lyfta ett ärende till Trygghetsgruppen. När en elev ch/eller förälder lyfter ett missförhållande med persnal på sklan så ska detta dkumenteras skriftligt. Rektr ska infrmeras för att kunna lyfta ärendet i Trygghetsgruppen. Rektr anmäler även till huvudman När Trygghetsgruppen startar en utredning skall det hela tiden föras en kntinuerlig dialg med föräldrarna till barnen sm är inblandande. Åtgärdsgång för ärenden mellan elever: Vid utredning av diskriminering eller annan kränkande behandling sker dkumentatin under hela ärendet. Elevhälsteamet (EHT) kan vid behv ge stöd till Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen: Steg 1 Enskilt samtal med två medlemmar ur Trygghetsgruppen. Föräldrar infrmeras m samtalet ch mbeds samtala med sina barn m det aktuella fallet. Efter steg ett sker uppföljning inm en vecka ch sedan återigen efter ca två veckr. Om missförhållandena är varaktigt lösta avslutas ärendet. Om inte så tas nästa steg.

7 Steg 2 Se van under steg 1 (Rektr tillsammans med trygghetsgruppen avgör m vi inleder steg 3 direkt eller m vi genmför en mgång till av steg 1.) Steg 3 Föräldrar till den sm kränker kallas tillsammans med sitt barn till möte med rektr ch en persn till från trygghetsgruppen. Åtgärdsprgram upprättas. Skyddsmbudet kpplas in. Plisanmälan kan förekmma. Åtgärdsgång för ärenden mellan vuxna ch elever: Elev eller elevs förälder anmäler till rektrn. Rektrn anmäler till huvudman ch SUE (Stöd ch Utvecklingsenheten) utreder mgående händelsen. SUE utreder fallet ch återkpplar till rektr sm beslutar m kränkning skett ch i så fall vilka åtgärder sm är lämpliga att vidta. Dkumentatin förs under hela ärendet. Skyddsmbudet ch HR kpplas in. Åtgärdsgång för ärenden mellan vuxna: Den sm är utsatt för kränkning/mbbning ansvarar för att ta kntakt med närmaste chef. Då en vuxen ser att någn annan vuxen blir kränkt tar den sm ser ansvar för att reagera på det sm skett. Skyddsmbudet kpplas in.