Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen

2 Sida 2 (12) Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskutera: Var går gränsen mellan befgade tillrättavisning ar ch kränkande behandling? Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn

3 Sida 3 (12) diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. När det gäller de yngre barnen härleds fta incidenter till bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? 1. Försklans utvärdering beskrivs här: Mål från förra årsplan: Kartlägga den inre ch yttre miljön för att se m barnen leker i samtliga rum. Kntinuerligt utvärdera vilket material vi väljer ch hur barnen leker tillsammans ch med materialet. Kartläggning av den yttre miljön har inte fungerat tillfredställande så har vi skapat en gårdsgrupp. Gårdsgruppens syfte är att kartlägga den yttre miljön, material, gårdsregler. Gruppen använder Husmdellen. Förra årets likabehandlingsplan har till str del fungerat bra. Vi har arbetat aktivt med kmmunikatin, knflikthantering ch miljön. Tryggheten i barngruppen är bra ch det berr bland annat på att vi har arbetat aktivt med främjande ch förebyggande insatser ch att vi har delat upp ss i mindre grupper. Vi arbetar ständigt med att utvärdera materialet vi arbetar med samt att titta på miljön. Vi har kartlagt hur barnen leker i de lika rummen. Vi frtsätter att skapa mer stimulerande lekmiljöer, både inmhus ch utmhus. Vi har möblerat m ch skapat nya miljöer för barnen på avdelningarna sm ska främja lek ch harmni. Även miljön för måltiderna har

4 Sida 4 (12) genmarbetats. Vi har ändrat våra rutiner så att förskleverksamheten har blivit ännu tryggare för barnen. Vi frtsätter att utveckla våra arbetssätt för att invlvera barnen mer systematiskt i utvärderingen av likabehandlingsarbetet, bland annat genm att se över frågrna till barnsamtalen. Vi startar en grupp sm utfrmar nya intervjudkument. Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande/aktiva arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 2. Försklans visin/värdegrund Här kan ni beskriva försklans visin ch värdegrund: Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm är annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 3. Försklans främjande arbete beskrivs här: Beskriv hur ni arbetar främjande utifrån de lika diskrimineringsgrunderna ch respekten för alla barns lika värde (mtverka kränkande behandling). Kppla det gärna till försklans värdegrund. Vi arbetar utifrån en gemensam värdegrund för försklan Eurenii/Sfia Försklr. Vi skapar miljöer sm stärker alla barns förmågr ch uttryck t.ex. kartlägger vi lekmaterialet så att det blir bredare ch mer stimulerande. Persnalens förhållningssätt: ge alla människr, lika möjligheter, rättigheter ch skyldigheter. Frtsättning: Vi är öppna för likheter ch ser dem sm en tillgång.

5 Sida 5 (12) Skapa trygghet i gruppen. (dela ss i mindre grupper, skapa vi-känsla, närvarande pedagger, empatiövningar, knflikthantering). Arbeta aktivt för att stimulera ett psitivt samspel mellan barnen ch ss pedagger. Vi uppmuntrar barnen att leka med lika kmpisar. Vi frtsätter att utveckla ett nrmkritiskt förhållningssätt, bland annat genm att reflektera kring vilka förväntningar eller regler sm råder, samt en medvetenhet när vi utfrmar miljön. Vi ger flickr ch pjkar lika strt utrymme ch inflytande över verksamheten. Vi tilltalar barnen med deras namn. Alla barn ska få psitiv bekräftelse. Vi stödjer barnen att utveckla strategier för knflikthantering. Vi samtalar med barnen ch visar på att det finns lika sätt att lösa situatiner. Vi utfrmar verksamheten så att alla barn kan delta utifrån sina individuella förutsättningar.

6 Sida 6 (12) 4. Kartläggning försklans kartläggning beskrivs här: Hur har kartläggningen gått till ch vilka slutsatser m verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med? Sätt upp det sm ett mål nästa år. Regelbundna planerade samtal med persnal, barn ch vårdnadshavare m likabehandlingsarbetet, m trygghet ch trivsel. Vi har diskussiner angående diskrimineringsgrunderna ch arbetar på flera led för att förebygga ch kartlägga. IA-incidenter ch barnskyddsrnder Vårdnadshavares synpunkter, t.ex. resultat från förskle undersökningen. Kartlägga den inre ch yttre miljön, dagsrutiner ch material ur ett likabehandlingsperspektiv. Vi använder Husmdellen, ett verktyg för att upptäcka ch förebygga risker för diskriminering ch trakasserier i försklan. Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskleråd RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har vårdnadshavare lämnat synpunkter sm tyder på att barnet känner sig trygga, kränkta eller diskriminerade?

7 Sida 7 (12) Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling? 5. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: Enligt resultat från stadens förskle undersökning är vårdnadshavarna relativt nöjda med försklans arbete inm mrådet Nrmer ch värden. 98% upplever att persnalen på försklan bemöter mitt barn på ett respektfullt sätt ch 96% upplever även att deras barn ges lika möjligheter att utvecklas berende av kön, etnisk tillhörighet, religin eller funktinsnedsättning. Vi ser att vi behöver frtsätta arbeta med att mitt barn känner sig tryggt på försklan sm fick en svarsfrekvens på 92%, vilket är en sänkning från förra året ch sm vi känner kan bli bättre. När det gäller inflytande ch delaktighet anser 88 % av vårdnadshavarna de har möjlighet till delaktighet ch inflytande i verksamheten, vilket är en ökning från med åtta prcentenheter förra årets resultat. Uppdelning i mindre grupper ch aktiva ch närvarande pedagger sm är uppmärksamma på barnens signaler gör att knflikter ch friktiner minskar i barngruppen, samtidigt sm barnen får bättre möjligheter att lära sig av ch hjälpa varandra.

8 Sida 8 (12) Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 6. Försklan beskriver sina mål för nästa år här: Mål: Se punkt 7 Arbetssätt: Uppföljning: Ansvar: När insatserna ska genmföras: Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel anmälningar eller händelser i IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Hur invlveras vårdnadshavare i arbetet? Mål: 7. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Barnen lär sig att förebygga ch hantera knflikter på ett knstruktivt sätt. Kartlägga den inre ch yttre miljön utifrån ett nrmkritiskt perspektiv. Arbetssätt: Alla pedagger är väl insatta i försklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling ch arbetar utifrån det arbetssättet sm anges i dkumentet. Vi erbjuder barnböcker ch material sm synliggör lika språk, kulturer, likheter ch likheter, lika typer av familjer ch sätt att leva. Vi utvärderar vilket material vi väljer ch hur barnen leker tillsammans ch med materialet. Vi kmpletterar vårt material utifrån ett nrmkritiskt perspektiv.

9 Sida 9 (12) Vi fkuserar på hur-frågr för att få barnen att tänka efter. Exempelvis: Hur kan vi göra på ett annat sätt? Hur tänkte du? Hur kände du? Genm kntinuerliga samtal enskilt ch i grupp arbetar vi med barnens ch vårt förhållningssätt gentemt varandra ch i bemötandet av varandra. Vi kartlägger kntinuerligt vår miljö genm bservatiner både ute ch inne. Vi arbetar aktivt för att stimulera ett psitivt samspel mellan barnen genm att: Hjälpa barnen att tlka ch sätta rd på lika situatiner. Uppmuntra ch hjälpa barnen att hitta psitiva lösningar. Uppmuntra barnen att hjälpa ch stödja varandra. Vi arbetar aktivt med att även de barn sm inte uttrycker sig verbalt än kan få fram vad de vill i samspel med andra barn genm att vara tydliga förebilder, använda krppsspråket (tecken, så sm klappa, stpp m.m.), uppmuntra att hjälpa ch trösta varandra ch träna turtagning. Uppföljning: Reflektin/samtal med barn m demkrati, nrmer ch trivsel. Avdelningsvis ch förskle vis: på reflektinsmöten, APT ch planeringsdagar. Med vårdnadshavare på utvecklingssamtal, föräldramöte, ch i den dagliga dialgen. Resurser: Jämställdhet, barns inflytande ch delaktighet integreras sm en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vi arbetar aktivt med värdegrund ch demkratiska frågr inm enheten, inspirerar varandra ch höjer vår kmpetens på våra arbetsplatsträffar. Det är varje arbetslags ansvar att tillsammans med barnen, allt efter deras förmåga, arbeta utifrån de nrmer, värden ch den plan mt diskriminering ch kränkande behandling sm gäller för försklan. Ansvar: Alla sm arbetar på försklan. När insatserna ska genmföras: Pågående under läsåret, i vårt dagliga arbete.

10 Sida 10 (12) Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. En anmälan görs på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr). Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Sklinspektinen/barn- ch elevmbud skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året?

11 Sida 11 (12) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till försklechefen. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar görs till Sciala Delegatinen. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet 8. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Persnalen använder sig av lika metder/arbetssätt för att ge barnen möjlighet att vara delaktiga ch medverka i likabehandlingsarbetet. Barn får berätta i samtal, enskilt ch i grupp m hur de upplever miljön ch sin vardag på försklan. Persnal gör bservatiner ch reflekterar kring pedaggisk dkumentatin med barnen. Vi pratar med barnen m likabehandling ch alla barns rättigheter på samlingar, under lika prjekt eller temaaktiviteter samt i dagliga samtal baserade på barnens frågr, berättelser ch samspel. Barns delaktighet skapas även genm att medarbetare fångar upp vilka kpplingar barnen själva gör kring dessa frågr i sin vardag på försklan till exempel vid bservatiner ch intervjuer. 9. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Vårdnadshavare är delaktiga i uppföljningen av planen mt diskriminering ch kränkande behandling genm den dagliga kntakten med försklepersnal där barnens trivsel på försklan står i fkus. Detsamma gäller vid utvecklingssamtal.

12 Sida 12 (12) Planen diskuteras med vårdnadshavare även vid lika typer av föräldramöten ch är uppsatt på avdelningarnas anslagstavlr. Årets plan läggs ut på försklans hemsida i Jämför Service. Vårdnadshavare får även direkt infrmatin m planen mt diskriminering ch kränkande behandling i samband med insklning ch på föräldramöten. På Sfia försklr har vi ett föräldraråd med representanter från varje förskla. Dessa sitter i råden läsårsvis ch träffas två gånger per termin tillsammans med försklechef ch en representant från varje berörd förskla. Beskriv hur vårdnadshavarna varit delaktiga i likabehandlingsarbetet ch tagit del av planen. Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. 10. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Planen mt diskriminering ch kränkande behandling finns på försklans hemsida på Jämför Service/ Stckhlms stad. Planen ska spridas i möten med barnen ch persnalen ch på föräldramöten. Den finns anslagen på alla gruppers anslagstavla där vårdnadshavarna har tillgång till den. På föräldramöte/föräldraråd har vårdnadshavarna möjlighet att kmma med synpunkter ch diskutera planen.