Enhörningens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (10) Rev Enhörningens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering från och med 1 januari Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras i: o Skollagen 6 kap (2010:800), o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828)

2 Sida 2 (10) o o o o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Läroplanen Barnkonventionen Stockholms stads förskoleprogram framtidens förskola Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1 januari Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.

3 Sida 3 (10) Kränkande behandling Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Förskolan ska alltid utreda misstanke om att barnet blivit kränkt. Här tas också hänsyn tas till barnens ålder. När det gäller de yngre barnen härleds ofta incidenter till bristande tillsyn från personal. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag) Utvärdering av föregående års plan 1. Enhörningens utvärdering beskrivs här: Föregående år gjordes en föräldraenkät gällande planen. Svarsstatistiken var bristfällig trots att resultatet visade att 90% av föräldrarna hade kännedom om planen, men ett fåtal hade läst den. Det genererade i att vi nu valt göra förbättringar genom att varje basgrupp gör en egen plan samt att vi ska uppmuntra alla föräldrar att svara på enkäten som kommer ut i april gällande planen mot diskriminering. Under föräldramötet (vt.-18,) fick föräldrarna på Enhörningen information om att vi låg i startgroparna av att revidera fjolårets allmänna plan och nu dessutom omformade en egen plan till Enhörningen. Vi ville att föräldrarna ska få en medvetenhet om att det finns en plan mot diskriminering och att vi aktivt kommer arbeta med på Enhörningen.

4 Sida 4 (10) Främja barns lika rättigheter och möjligheter 2. Förskolans vision/värdegrund Alla barn, personal, föräldrar ska ha samma rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning, könsövreskridande identitet eller uttryck och ålder. 3. Förskolans främjande arbete beskrivs här: På Enhörningen tillhandahåller vi litteratur och bilder som visar en bred representation av människor, livssituationer och presenterar olika familjekonstellationer. I lekmaterial synliggörs kulturell mångfald och vi använder oss av besjälade figurer, dvs könsneutrala figurer och djur som komplement till exempelvis byggmaterial. Vi har lekgrupper där barnen får mötas i mindre sammanhang där vi pedagoger är medforskare och verkligen ser vad som sker. Utifrån detta kan vi välja att vara mer eller mindre styrande för att främja ett demokratiskt förhållningssätt och respekten för varandra. Vi har både mer fasta lekgrupper och även konstellationer som förändras ständigt, detta för att kunna få syn på vad som sker i barngruppen och skapa ett gott samspel där allas lika värde respekteras. Under samlingar leker vi, dramatiserar och samtalar om allas lika värde. Vi arbetar även ständigt med olika tecken, både i den vardagliga kommunikationen och i mer styrda aktiviteter som samlingen.

5 Sida 5 (10) 4. Kartläggning förskolans kartläggning beskrivs här: Vi har utfört trygghetsvandring med barnen där de får gå runt i mindre grupper med pedagoger och berätta vad de känner och tycker om olika platser, detta för att kunna åtgärda om det finns platser eller rum som upplevs som obehagliga. Vi har även utfört barnintervjuer enskilt med barnen där de får berätta om sin upplevelse av förskolans olika delar och miljön de vistas i. Vi observerar även barnen i förskolan för att kunna förebygga konflikter och kränkningar mellan barnen för att alla barn ska känna sig trygga och trivas på förskolan. På Enhörningen är det i dagsläget 29 barn och därför arbetar vi ständigt med att dela in oss i mindre grupper för att alltid kunna se varje barn och således förebygga samt stötta vid konflikter. När konflikter uppstår är vi närvarande och medlar mellan dem vid behov. I och med att det är många rum på Enhörningen är vi noga med att personalen fördelar sig så att vi har översikt över alla platser där barnen befinner sig. Vi har utvecklingssamtal en gång per år och i det samtalar vi alltid om deras och barnens upplevelse gällande trivseln på förskolan. Samtidigt som vi arbetar för att ha en daglig dialog med alla föräldrar om barnets upplevelse här på förskolan. Vi arbetar alltid för att barnen ska veta och känna att de äger sin egen kropp och har alltid rätt att säga ifrån, i detta använder vi oss av metoden

6 Sida 6 (10) stopp min kropp. Vi har även kompisböckerna på avdelningen, i två exemplar vardera på två olika ställen för att alltid ha de nära till hands. Barn har även börjat lyfta tankar och samtal kring pojkar och flickor, vilket vi tidigare inte sett. I detta har vi vår genuslathund som grund men ska även arbeta aktivt och utmana barnen för att säkerställa att det inte resulterar i att barnen gör skillnad på pojkar och flickor. Vi ska bland annat föra kritiska diskussioner med barnen där de utmanas och att en förståelse för att samhällets uppbyggnad av kön kan utmanas (exempelvis hur leksaksaffärer könkodar olika leksaker). Samtidigt har många barn visat stort intresse för kroppen och där är vi noga med att benämna begrepp som snopp och snippa och inte blanda in flicka och pojke i det samtalet. Analys av kartläggningen 5. Förskolans beskrivning och analys av kartläggningen: Utifrån trygghetsvandingen märkte vi att några barn upplever trappan upp till avdelningen som otrygg och därför är vi noga med att se till att dessa barn får stöttning i form av en hand eller att det får ta sin tid för att det inte ska upplevas som stressigt. Det har kommit synpunkter från föräldrar där barnen berättat att de upplever att de blir kränkta av andra barn, vilket vi tar på största allvar. När detta sker förmedlar vi vidare till alla föräldrar, har samlingar för att samtala om hur en är en bra kompis samt är extra vaksamma kring just det barnet och interaktionen med andra barn för att se vad som sker. Eftersom att detta har skett under föregående termin har personalen på Enhörningen kontaktat stödenheten och då fått hjälp för att kunna förbättra vårat arbetssätt och förhållningssätt. Vi träffar en psykolog en gång i månaden för att kunna samtala kring specifika händelser som uppstår och hur vi kan arbeta förebyggande med detta. Vi har även tagit in en person från

7 Sida 7 (10) stödenheten som observerat oss i verksamheten och sedan fått återkoppling kring vad vi kan förbättra. Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 6. Förskolan beskriver sina mål för nästa år här: Mål: Att få fler föräldrar att ha kännedom om planen och dess innehåll. Samt att all personal ska arbeta med planen och att den ska finnas som en grund till det arbete vi gör på förskolan och kontinuerligt uppdatera den vid behov. Arbetssätt: Det kommer att komma ut en enkät till föräldrar kring handlingsplanen och där kommer vi få ett resultat som visar om vi behöver informera föräldrarna ännu mer. Vi ska kontinuerligt under våra PK-möten diskutera och säkerställa att arbetslaget arbetar utifrån denna. Uppföljning: Utifrån resultatet kommer vi, vid behov, informera än mer om handlingsplanen till föräldrar. Utifrån våra PK-möten där vi ska diskutera denna kommer vi i och med det följa upp detta. Ansvar: Amalia och Josefin. När insatserna ska genomföras: December 2018 Förebyggande arbete 7. Förskolans förebyggande arbete beskrivs här: I det förebyggande arbetet har vi vår genuslathund och interkulturell/flerspråkig lathund som grund som genomsyras i verksamheten dagligen. Vi använder oss av metoden stopp min kropp. Vi är närvarande och aktiva pedagoger för att kunna förebygga kränkningar och stöttar vid behov. Detta läsår har vi temat bygga broar där vi arbetar för att barnen ska få mötas mellan basgrupperna och känna trygghet till andra barn och pedagoger. Vilket även är förebyggande när barn ska förflyttas till nya basgrupper till hösten.

8 Sida 8 (10) Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Personal kontaktar förskolechef om händelsen. Förskolechefen kontaktar avdelningschef på. En anmälan görs på blankett 1 som finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar och listor). Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar och listor). När personal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska förskolechefen alltid ansvara för utredningen. Dokumentera: Dokumentera/utred och följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar och listor). Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dokumentera också hur och när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför och föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om förskolan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Skolinspektionen/barn- och elevombud skrivs ett yttrande till Sociala delegationen. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att komma överens om att t ex kränkningar har upphört. Har förskolan dokumenterat någon utredning om kränkning, diskriminering eller trakasserier under året?

9 Sida 9 (10) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Förskolechef Förskolechef är skyldig att anmäla om barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 och uppföljning på blankett 3 som finns i katalogen Anvisningar, mallar och listor. Personal När personal får kännedom om att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dokumentera och anmäla händelsen till förskolechefen. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 och uppföljning på blankett 3 som finns i katalogen Anvisningar, mallar och listor. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden som är ytterst ansvarig. Anmälningar görs till Sociala Delegationen. Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet 8. Förskolan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: För att få barnen delaktiga i likabehandlingsarbetet har vi både gått trygghetsvandring med barnen där de får uttrycka platser och situationer som kan upplevas som obehagliga och även barnintervjuer där barnen får berätta om deras upplevelse av förskolan. Detta för att kunna åtgärda eventuella negativa platser och upplevelser utifrån barnens perspektiv. 9. Här beskriver förskolan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: I och med revidering av handlingsplanen har föräldrar blivit informerade om den och de kommer vara delaktiga genom en enkät där de kan komma med åsikter och i och med det vara delaktiga i utformandet och ytterligare revidering av handlingsplanen. Kommunikation Planen ska innehålla rutiner för när och hur informationen ska spridas till personal, vårdnadshavare och barn. Barn och vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på förskolan om ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering och vilka rutiner som gäller.

10 Sida 10 (10) 10. Här beskriver förskolan hur informationen om planen sprids till barn, vårdnadshavare och personal: Vi berättar för föräldrar att det finns en plan som vi önskar att de både läser och att det kommer att komma en enkät där de får komma med synpunkter. Vi berättar för barnen att det finns en plan och berättar vad den innehåller i lättare format och vi kommer att utforma en egen till barnen tillsammans med dem.