Smassens förskola Plan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Transkript

1 Smassens förskla Plan mt diskriminering ch kränkande särbehandling Planen mfattar utbildning för barn i åldrarna 1-5 år Läsåret

2 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Smassensförskla med verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år Ansvarig för planen Alla förskllärare ch barnskötare vid försklan ansvarar för att planen efterlevs. Ytterst ansvarig är försklechef Vår visin På Smassensförskla ska alla barn känna sig trygga ch bli respekterad, avsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. På vår förskla ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller under tidsperiden Läsåret Barnens delaktighet Barnen har svarat på intervjufrågr. Trygghetsvandringar har genmförts. Samtal med barnen i den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarnas delaktighet I den årliga föräldraenkäten finns frågr sm ingår i planen. Föräldrarna invlveras i de terminsvisa utvecklingssamtalen samt vid föräldramöten, verksamhetsvisningar ch den dagliga kntakten vid lämning ch hämtning. Persnalens delaktighet Varje avdelning har en representant i vår LOK-grupp sm ansvarar för likabehandlingsarbetet. Förankring av planen För persnalen på verksamhetsmöten ch på utvecklingsdagen den 24 ktber 2016, för barnen i den dagliga verksamheten ch för vårdnadshavare på föräldramöten, verksamhetsvisningar ch utvecklingssamtal. Utvärdering av fjlårets plan Fjlårets plan var alldeles för tydlig i fråga m vad sm skulle utvärderas ch följas upp så en utvärdering av den är inte aktuell. Vi upprättar en ny likabehandlingsplan sm ska vara giltig frm 1 nvember 2016.

3 Kartläggning Kartläggningsmetder Genm bservatiner i barngrupperna, intervjuer med barnen, trygghetsvandring ch samtal med vårdnadshavare. Brukarenkät. Områden sm berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Hur barn har invlverats i kartläggningen Barnen har svarat på intervjufrågr ch deltagit i trygghetsvandringen utifrån mgnad. Hur vårdnadshavare har invlverat se kartläggningen Vårdnadshavare har svarat på brukarenkät samt genm dagliga kntakten. Hur persnalen har invlverats Utifrån diskrimineringsgrunderna, kränkande behandling har persnalen; Observerat barngruppen Intervjuat barnen Genmfört trygghetsvandring Samlats i arbetsgruppen ch sammanställt ch fört dialg kring kartläggningen sm genmförts Resultat ch analys I bservatiner av utemiljön har vi sett att vissa mråden inbjuder till mer knflikter. De flesta knflikterna handlar m vem sm ska vara där ch vem sm ska tillgång till material ch aktiviteter. Vi har sett att när många barn vistas på liten yta inmhus så ökar risken för knflikter mellan barn. Material sm inte tillgdser pjkar/flickr eller barngruppens behv. Flera barn har uttryckt att de känner trygghet vid talettbesök, man önskar enskildhet eller stöd av vuxen. Försklan får fler flerspråkiga barn ch behöver få mer utbildning i arbetet kring detta. I bservatiner ch kartläggningar har vi sett att många barn (flerspråkiga) inte får möjlighet att uttrycka sig ch därigenm inte heller kan utöva inflytande i verksamheten Bland persnalen har diskussiner kring ålderindelningar förts ch behöver förtydligas

4 Främjande åtgärder Etnisk tillhörighet ch religin eller annan trsuppfattning/kränkande behandling Mål Barnen får stöttning i att känna stlthet över sig själva samt att kunna uttrycka sig Följs upp kntinuerligt på avdelningsmöten ch månadsvis på APT möten. Insats - All persnal genmgår utbildning kring IT - All persnal använder sig av AKK Mtivering Barn med annan etnisk tillhörighet har svårt att föra fram sina åsikter ch utöva inflytande i verksamheten. Yngre/äldre barn sm inte har språket kan uttrycka sig genm alternativ kmpletterande kmmunikatin. Persnalen får genm utbildningen större kunskap kring hur vi ka använda it i kmmunikatin. Ansvarig All persnal i varje arbetslag Datum när det ska vara klart Knfliktlösning i lek (kränkande behandling) Mål ch uppföljning Ge barnen verktyg att hantera/lösa knflikter Följs upp kntinuerligt på avdelningsmöten samt redvisning av resultat 2 ggr under året. Insats -Persnalen ska fördela sig över hela gården där barnen uppehåller sig för att stödja barnet i leken ch knflikthanteringen -Persnalen arbetar fram ett gemensamt förhållningssätt, bemötande där knflikter uppstår, Vad hände?-hur tänkte, kände ni/du då?- Hur kan du/ni göra istället? -All persnal använder sig av stpphanden

5 Mtivera åtgärd De flesta knflikterna handlar m vem sm ska vara där ch när barnen vill ha samma lekmaterial Ansvarig All persnal i arbetslaget Datum när det ska vara klart Ålder ch kön Mål ch uppföljning Försklans verksamhet r inventarier, material sm är anpassad för de barn sm ska använda dm Uppföljning sker kntinuerligt under året Insats -Föra diskussiner i barngruppen m hur miljön/material ska utfrmas på avdelningen -Föra diskussiner i barngruppen hur vi hanterar material Mtivera åtgärd I kartläggningen har vi sett att miljö/material inte alltid tillgdser pjkar/flickr eller barngruppens behv Ansvarig All persnal på avdelningen Datum när det ska vara klart

6 Förebyggande åtgärder Etnisk tillhörighet ch religin eller annan trsuppfattning Mål ch uppföljning Barnen får stöttning i att känna stlthet över sig själva ch sin kultur. Följs upp kntinuerligt på avdelningsmöten ch månadsvis på APT möten. Åtgärd - All persnal genmgår utbildning i flerspråkighet i försklan Mtivering Persnalen får större kunskap i interkulturellt arbete ch därigenm ökar förståelsen för andra kulturer ch kan ta till vara på lekmiljön på annat sätt än idag. Persnalen diskuterar fram ett gemensamt förhållningssätt. Ansvarig All persnal i varje arbetslag Datum när det ska vara klart Små grupper (kränkande behandling) Mål ch uppföljning Alla barn ska uppleva att de är trygga i sin barngrupp Intervjuer en ggr/termin samt på persnalens avdelningsmöten en gång månad Åtgärd -Försklans verksamhet rganiserar sig att så att varje barn får möjlighet att vistas i mindre grupper under delar av dagen Mtivera åtgärd I intervjuer ch kartläggning har det visats sig att det finns risk för kränkningar när många barn vistas på liten yta inmhus Ansvarig All persnal i arbetslaget Datum när det ska vara klart

7 Talettbesök (kränkande behandling) Mål ch uppföljning Verksamheten utfrmas så att varje barn upplever att de kan känna sig trygga/har stöd vid talett besök Uppföljning sker kntinuerligt under året Åtgärd -Talettdörrarna utrustas med STOPP-hand i röd/grön, vändbar -Vuxen finns sm stöd -För dialg med barnen kring talettbesöken (enskilda talettbesök), respektera önskan m att få vara i fred Mtivera åtgärd Flera barn har uttryckt att de känner trygghet vid talettbesök, man önskar enskildhet eller stöd av vuxen Ansvarig All persnal i arbetslaget Datum när det ska vara klart Ålder Verksamheten skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågr ch intressen utan att begränsas av steretypa föreställningar sm basers på ålder Mål ch uppföljning Uppföljning sker två ggr per termin samt på avdelningsmöten Åtgärd -När vi erbjuder aktiviteter delar vi barnen i grupper efter behv ch intresse, inte efter ålder

8 Mtivera åtgärd Bland persnalen har diskussiner kring åldersindelning förts ch behöver förtydligas Ansvarig All persnal i arbetslaget Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situatiner Plicy På vår förskla ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. All persnal har gemensamt ansvar gentemt anmälningsplikten Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier ch kränkande behandling Persnal håller gd uppsikt över barn inmhus ch utmhus Barn tas på allvar av pedagger m någt har inträffat sm upplevs sm kränkande Vårdnadshavare kan vända sig till den pedagg sm de känner förtrende för Vårdnadshavare kan alltid vända sig till försklechef, tfn Rutiner för att utreda ch åtgärda när barn kränks av andra barn Om kränkning mellan barn uppstår agerar vi på följande sätt Alla vuxna sm ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska reagera med samtal med de berörda barnen Vårdnadshavare infrmeras m händelsen vid den dagliga kntakten Vid enstaka kränkningar Ansvarig pedagg samtalar med berörda barn ch infrmerar föräldern Vid upprepade kränkningar; Pedagg (pedagg sm ansvarar för barnet,ansvarsbarn) ch vårdnadshavare träffas ch beslutar m en lösning ch bestämmer tid för uppföljningssamtal Deltagande pedagg dkumenterar händelsen samt överenskmmelsen Dkumentatinen förvaras hs försklechef

9 Om kränkningen frtsätter Rapprt till försklechef sm kntaktar vårdnadshavare. Efter dialg med vårdnadshavare beslutas m åtgärd ch uppföljning Ansvarig för åtgärd ch dkumentatin är försklechef. Rutiner för att utreda ch åtgärda när barn kränks av persnal eller andra vuxna Vi tar alltid barnets parti genm att hävda barnets kränkbarhet Samtliga persnal sm ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende ska ta upp händelsen vid lämpligt tillfälle, så snart sm möjligt Den sm sett/hört anmäler det till försklechef på avsedd blankett Vid enstaka händelser Kntakta alltid försklechef Försklechef samtalar med den berörde sm får ge sin versin m händelsen. Försklechef beslutar m eventuella åtgärder ch uppföljning Ansvarig för att åtgärder genmförs, dkumentatin skrivs ch förvaring av dkumentatinen är ansvarig försklechef Om kränkningen frtsätter Tag skyndsamt kntakt med försklechef sm efter dialg med vårdnadshavare beslutar m vidare åtgärder ch uppföljning Ansvarig för att åtgärder genmförs, dkumentatin skrivs ch förvaring av dkumentatinen är ansvarig försklechef Om grv kränkning sker Ta genast kntakt med försklechef, sm beslutar m eventuell anmälan till scialtjänst eller plis Försklechef infrmerar vårdnadshavare Ansvarig för att åtgärder genmförs, dkumentatin skrivs ch förvaring av dkumentatinen är ansvarig försklechef Försklechef anmäler till sklfrmschef för försklan Rutiner vid dkumentatin All dkumentatin sker på avsedd blankett ch i enlighet med Kunskapsförvaltningens rutiner All dkumentatin förvaras hs försklechef Incidentrapprt skrivs Vid allvarliga händelser sm kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller krtare samtal med barnen/persnalen för att utreda upp situatinen. I rapprten anges vilken diskrimineringsgrund sm avses Ansvarsförhållande Samtliga persnal i verksamheten sm ser när barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling ansvarar för att rapprtera det till försklechef (blankett 1)

10 Försklechef inleder utredning för att förhindra att trakasserier ch kränkningar sker i framtiden enligt SL 6 kap. 10 Försklechef träffar ansvarig förskllärare/barnskötare ch dkumenterar händelsen samt planerade åtgärder (blankett 2) Försklechef rapprterar till sklfrmschef för försklan (blankett 3) Sklfrmschef för försklan rapprterar till huvudmannen (blankett 3) Rapprtering ch dkumentatin sker på avsedda blanketter sm finns på intranätet. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när försklan på sakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religin, religiös eller annan trsuppfattning. Diskriminering kan till exempel ske genm försklans regler eller rutiner. Med Direkt diskriminering; menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pjke går före en flicka i kön till en förskla med mtiveringen att det redan går så många flickr på den aktuella försklan. Med Indirekt diskriminering; man kan ckså diskriminera genm att alla behandlas lika. Det sker när försklan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt sm verkar neutralt, men sm i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Exempel; alla barn serveras samma mat, då diskriminerar försklan indirekt de barn sm av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier ch kränkande behandling Gemensamt för trakasserier ch kränkande behandling är att det handlar m ett uppträdande sm kränker barns värdighet. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara Fysiska slag (knuffar) Verbala ( ht, svrdmar, öknamn) Psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när man kmmer) Texter ch bilder (teckningar, lappar, ch ftgrafier) Trakasserier Är uppträdande sm kränker ett barns värdighet ch sm har samband med -kön -etnisk tillhörighet Kränkande särbehandling är ett uppträdande sm kränker ett barns värdighet, men sm inte har samband med någn diskrimineringsgrund Det kan vara att retas, mbba, frysa ut

11 religin eller annan trsuppfattning -funktinshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet eller uttryck -ålder någn, knuffas eller att rycka någn i håret. Repressalier Persnalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan frm av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavare har anmält försklan för diskriminering eller påtala förekmsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Försklan ska förebygga ch förhindra könsdiskriminering. Försklan ska ckså förebygga ch förhindra trakasserier sm har samband med kön liksm sexuella trakasserier. Exempel på vad sm kan vara diskriminering ch trakasserier; En flicka går före en pjke i kön till en förskla med mtiveringen att det redan finns en str majritet pjkar på försklan. När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskllärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa sm Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande att Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att andra inte trr att du är Fatima. Hn berättar för de andra barnen m det ch alla skrattar åt Peter. Sedan 1 januari 2009 skyddas barn i försklan mt diskriminering ch trakasserier sm har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någn inte identifierar sig sm pjke eller flicka. Transpersner är ett paraplybegrepp sm används m människr sm på lika sätt bryter mt samhällets nrmer kring könsidentitet ch könsuttryck. De bryter mt föreställningen m hur pjkar ch flickr förväntas vara ch se ut. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Persner med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl hm-,bi- sm hetersexuella. I diskrimineringslagen används begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck. DO har valt att använda könsidentitet eller könsuttryck eftersm lagens begrepp signalerar att det sm skyddas är en avvikelse från det nrmala. Ett exempel; Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hn helst vill vara flicka ch kallas hn eller henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik

12 ledsen när pappa kmmer till försklan för att hämta henne. Hn berättar att hn inte fick följa med på utflykt eftersm hn vägrade att ta på sig ett par byxr. Pappa frågar persnalen m varför Erik skulle byta till byxr ch får svaret; Det får vara någn måtta med tramset. Pappan blir ckså uppmanad att i frtsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersm några barn har börjat reta henne för att hn bär klänning. Ålder Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i försklan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla i försklan på grund av ålder m Särbehandlingen gäller tillämpning av en bestämmelse sm rör ålder. En sådan bestämmelse kan exempelvis finnas i skllagen eller någn förrdning sm rör sklan. Särbehandlingen har ett berättigat syfte ch de medel sm används är lämpliga ch nödvändiga. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någn tillhör en grupp persner med samma natinella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. En ch samma persn kan ckså ha flera etniska tillhörigheter. Försklan ska arbeta mt rasism. Exempel på diskriminering ch trakasserier sm har samband med etnisk tillhörighet; En förskla med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp En av förskllärarna uttalar sig negativt m placker inför barnen. I barngruppen finns ett plskt barn sm tar illa vid sig. Religin ch annan trsuppfattning Religinsfrihet är skyddad i såväl internatinella knventiner sm i svensk grundlag. Alla barn har rätt till kunskap ch lärande, tankefrihet ch religinsfrihet. Föräldrar har ckså rätt att uppfstra sina barn i enlighet med sin tr. Begreppet trsuppfattning innefattar uppfattningar sm har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel ateism, buddism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbar med religin. Exempel på diskriminering eller trakasserier sm har samband med religin eller annan trsuppfattning; Axel går i Evangeliska Fsterlands-Stiftelsens söndagsskla. Hans dagbarnvårare säger Usch vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?

13 Salima blir ledsen eftersm några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma sm bär muslimsk huvudduk när hn kmmer ch hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga åtgärder. Funktinshinder Försklan ska förebygga ch förhindra diskriminering ch trakasserier på grund av funktinshinder. Vad menas med funktinshinder; varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persns funktinsförmåga. Begränsningen av funktinsförmågan måste bestå över tid. Graden av funktinshinder har däremt ingen betydelse. Exempel på händelser sm kan vara diskriminering eller trakasserier sm har samband med funktinshinder. Anna sm har ADHD får inte börja på samma förskla sm sin strebrr. Kmmunen, sm tillämpar sysknförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskla. Där finns det andra barn med samma diagns ch persnalen har därför kunskap m denna. David har muskeldystrfi sm gör att han går klumpigt ch stadigt ch har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David ch kallar hnm Snubbelft. Persnal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. Sexuell läggning Försklan ska förebygga ch förhindra diskriminering ch trakasserier på grund av sexuell läggning. Försklan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Med sexuell läggning menas; Hmsexualitet Bisexualitet Hetersexualitet Exempel på diskriminering eller trakasserier sm har samband med sexuell läggning; Jhanna är ny på försklan ch ska fylla i sitt familjeträd. Hn får en förtryckt mall där mamma ch pappans namn ska fyllas i. Hn vill ha ett nytt papper med mamma ch mamma. Men får till svar att hn kan stryka över pappa ch skriva dit den andra tantens namn. Kränkande behandling Försklan ska ckså förebygga ch förhindra det sm i lagen benämns sm kränkande behandling (14 a kap. skllagen.) Kränkande behandling är ett uppträdande sm kränker ett barns värdighet, men saknar kppling till någn av diskrimineringsgrunderna.

14 Exempel på det sm i lagen benämns kränkande behandling. Patrik vill inte gå ch sätta sig vid matbrdet för att äta mellanmål. En av de anställda sätter då fast hnm i en bygelstl, så att han inte kan kmma lss. Hn skriker åt hnm ch skjuter brt stlen till andra sidan rummet trts att Patrik är ledsen ch gråter.