Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018

Transkript

1 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 2018 Niclaigårdens förskla En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Inget barn i försklan får utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, bristande tillgänglighet ch ålder. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Bestämmelser sm styr Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828 ch 2017:282) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Förrdningen Lärplanen Barnknventinen Sklprgram för Stckhlms stads försklr ch sklr Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta med aktiva åtgärder för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (be) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. När en anmälan kmmer till Sklinspektinen/be så gör de en bedömning m huvudmannen har iakttagit sina skyldigheter att mtverka kränkande behandling utifrån bestämmelserna i skllagen.

2 Sida 2 (11) Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, bristande tillgänglighet ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. En rsak till upplevelser av trakasserier eller kränkande behandling kan vara bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag)

3 Sida 3 (11) Försklans utvärdering beskrivs här: Vi behöver bli bättre på att vikarier ch all annan persnal läser planerna för den avdelning där de arbetar. Förra året genmfördes en föräldraenkät för att se hur många sm kände till vår plan mt diskriminering ch det är svårt att göra en bra analys av undersökningen. Vi frtsätter att invlvera vårdnadshavarna i värdegrundsarbetet. Persnalen fördelar sig bättre ute på gården så att hela gården täcks. Alla ska känna sig välkmna avsett diskrimineringsgrunderna. Vi frtsätter att hälsa alla välkmna, barn sm vuxna, så att alla känner sig välkmna ch får ett gtt bemötande. Stpp min krpp ge barnen verktyg till att våga prata m detta ch visa på att alla bestämmer själva över sin krpp ch sina känslr. Det främjande/aktiva arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 1. Försklans visin/värdegrund Alla barn i vår verksamhet ska känna sig trygga ch ha lika möjligheter för att utvecklas ch lära. Vi arbetar mt visinen Ett Stckhlm för alla, där alla människr har lika värde, avsett etnicitet, härkmst, religin eller annan trsuppfattning, kön, sexuell läggning, funktinsvariatin, könsidentifikatin eller ålder. Vi arbetar medvetet ch långsiktigt med värdefrågr, förhållningssätt ch bemötande ch har nlltlerans mt diskriminering ch kränkande behandling. Våra verksamheter ska ha lek, lärande ch utveckling för alla barn i centrum för våra beslut ch allt det vi företar ss. Våra verksamheter ska vara hållbara på flera sätt, där lika perspektiv integreras ch påverkar varandra, såsm det sciala, miljön ch eknmin.

4 Sida 4 (11) 2. Försklans främjande arbete beskrivs här: Basgruppsreflektinerna varje vecka på ALM (arbetslagsmöten). Vi har uppdaterat försklans Språktek ch sett till att det finns böcker på alla de språk sm våra barn talar, tecken sm stöd tränas varje vecka. Vi använder ss av Mångkulturella almanackan ch uppmärksammar de lika högtider ch traditiner sm finns i världen, detta skapar en känsla av världen ch förståelse för mångfald ch likheter. På sång- ch musiksamlingarna varje vecka, spelar vi lika srters musik, dansar på lika sätt ch uppmärksammar lika kulturers högtider ch Barnknventinen, så att alla våra barn vet att den finns ch vad den säger. På samlingar kan vi använda ss av talpinne så att det ibland blir slumpen sm avgör vem sm får tala. Barnen får själv välja m de vill berätta någt eller välja en sång. Alla ska erbjudas talutrymme eller chans att synas. Vi lyssnar till alla barns intressen avsett kön ch könsuttryck ch lyfter dem. Vi uppmuntrar barnen att erbjuda varandra hjälp eller fråga varandra m hjälp avsett vem det gäller. 3. Kartläggning, analys & åtgärder på Niclaigården: Lilla lekhuset på gården kunde ibland användas för att gömma sig för vuxna för att få tillfälle till att knuffas eller säga egentligheter, därför tg vi till slut brt huset, för att kunna ha bättre uppsikt. Rutiner: Vi har bserverat att vissa barn är väldigt nyfikna på varandras krppar. Vi har därför inga stängda dörrar ch delar upp barnen så att de kan använda lika taletter. Vi har ändrat vårt arbetsschema för att kunna vara flera persner på plats under tider då det finns större risk för situatiner att inträffa. Vi har anpassat barnens vila för att kunna hantera vissa knfliktsituatiner. En persn sitter på vilan under hela periden i förebyggande syfte. Barns kmmentarer kring utseende eller klädsel, kan vara kränkande. Det är den sm är utsatt sm avgör m det är kränkande eller ej. Vi samtalar direkt med berörda parter ch förklarar varför det inte är k att säga så. Synpunktshantering vid försklans veckmöte. Genmgång av inträffade incidenter, knflikter ch bservatiner.

5 Sida 5 (11) 1. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Barnens synpunkter ch tankar nteras i lggbk ch tas upp på veckmöte ch arbetslagsmöte, viktigt att vi återkpplar till barnen. De dagliga samlingarna används till att resnera med barnen m värdefrågr, så att det blir naturligt att göra det. 2. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Vi på försklan bjuder in till minst ett föräldraråd per termin med Plan mt diskriminering sm tema. Vi har samtalat m planen återkmmande med föräldrar. Flera har varit delaktiga i skrivarbetet. Vi har genmfört en enkät sm föräldrarna har svarat på. För att få vårdnadshavarna delaktiga i vår verksamhet så erbjuds utvecklingssamtal, kickffsamtal, föräldraråd, månadsbrev ch föräldramöten. Plan mt diskriminering ch kränkande finns på varje basgrupps anslagstavla ch på hemsidan.

6 Sida 6 (11) Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Vi har vår plan på hemsidan samt upptryckt i vår infrmatinshylla i hallen. Alla nya familjer får den vid första besöket. Den är uppsatt på anslagstavlan. Vid eventuell kränkning/diskriminering vet alla att de ska vända sig till försklechef, biträdande eller barnmbud. Vilka ansvarar för vidare hantering. Vardaglig dialg, hur barnets dag har varit gällande lek, trivsel ch kamratskap. 1. Försklans kartläggning Barnskyddsrnd. Trygghetsvandring. Barnsamtal. Observatiner. Vänskaplig granskning. Synpunkter ch klagmål Utvecklingssamtal. Reflektiner i arbetslagen. Arbetet i lärgruppen Livskunskap. Genm kartläggning har vi uppmärksammat följande sm vi behöver arbeta vidare med: Pedaggiska miljöerna: Vi frmar miljön ytterligare för att förebygga riskfyllda situatiner. Grind istället för dörr för att förebygga knflikter eller kränkande behandling. Vi låter inga barn vara gömda vid lek inm- eller utmhus. Vi har föräldrasamtal m försklans främjande arbete för samarbete samt för förebyggande av kränkande behandling. Vi har bserverat att barnen kmmenterar varandras kst ch vi arbetar för att likhet beträffande mat är statuslöst ch naturligt.

7 Sida 7 (11) Vi har lekgrupper varje vecka, vilket främjar alla barns rätt till lek ch samvar. Nästa steg för ss är att genmföra en ny föräldraenkät samt göra en till trygghetsvandring med barnen. Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel, trygghetsvandringar med barnen. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskle råd IA-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har vårdnadshavare lämnat synpunkter sm tyder på att barnet känner sig trygga, kränkta eller diskriminerade? Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling?

8 Sida 8 (11) 2. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: Att dela in barnen i grupper vid talettbesök fungerar bra. Att ha en närvarande pedagg under hela vilperiden har funkat bra för att ge r till hela barngruppen. Att ändra arbetsschemat fungerar bra. Detta gör att det är fler persnal närvarande vid känsliga tidpunkter. Lekgrupper har vi varje vecka. Gruppen har utvecklats ch barnen har upptäckt nya knstellatiner sm främjar kamratskap ch även dynamik utanför lekgruppen. Persnalen ska vara lyhörd ch diskutera genus mer. Ökad kunskap i diskrimineringsgrunderna behövs både hs föräldrar, persnal ch barn. Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel anmälningar eller händelser i IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Hur invlveras vårdnadshavare i arbetet? Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser m aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanrdnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering ch verka för lika rättigheter ch möjligheter avsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Bestämmelserna i krthet:

9 Sida 9 (11) Arbetet med aktiva åtgärder mfattar i krthet att inm varje verksamhet: arbeta frtlöpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, samt följa upp ch utvärdera) ta fram, följa upp ch utvärdera riktlinjer ch rutiner för att förhindra trakasserier ch sexuella trakasserier dkumentera alla delar av det frtlöpande arbetet samverka med dem sm deltar i utbildningen ch anställda i verksamheten. Läs mer: Nya bestämmelser för försklan ch sklan Läs ännu mer från DO: Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Utvecklingssamtal ch barnsamtal m värdegrundsarbetet genmförs minst en gång per år ch på förekmmen anledning. Varje vecka (vid ALM) har arbetslagen fkus på varje barns trivsel ch trygghet. Intrduktinen av nyanställda består av en f.m. med fkus på värdegrundsarbetet. IA-rapprtering ch Barnskyddsrnder samt barnintervjuer. Handledning ch reflektin i arbetslagen kring knflikthantering ch nrmmedvetenhet.

10 Sida 10 (11) Försklans mål Mål: Att fler föräldrar får kännedm m planen ch att den blir mer levande ch att vi använder den mer aktivt. Detta trr vi även ger gda effekter på barngruppen sm då blir mer trygga. Arbetssätt: : Tydligt infrmera ch ge familjerna planen ch be dem läsa ch engagera sig. Att vi sm pedagger vänder ss till denna plan när vi upplever behv av den så att den faktiskt blir levande. Uppföljning: December Skicka ut föräldraenkät i vår för att säkerställa att alla tagit till sig av planen. Använda planen aktivt under våra (ALM) nsdagsmöten tillsammans med arbetslaget. Ansvar/vem: Lärare tillsammans med biträdande chef. När insatserna ska genmföras: Under 2018 ch När vi upplever att det finns risk för att barn eller persnal kmmer utsättas eller utsätts för kränkningar eller diskriminering. Självklart ckså direkt vid tillfällen när någn blir kränkt eller diskriminerad, både vuxna ch barn. 1. Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen direkt ch vilka åtgärder sm har vidtagits. Hur/när har kntakten med vårdnadshavaren inletts? Persnalen kntaktar snarast vårdnadshavarna, infrmerar m händelsen ch bkar snart därefter in ett krt möte där eventuellt även biträdande försklechef eller försklechef deltar. Mötet dkumenteras. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. Anmäla: anmälan görs eventuellt på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr). 2. Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört.

11 Sida 11 (11) Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Sklinspektinen/barn- ch elevmbud skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. Det kan vara bra att försklechef eller bitr. försklechef deltar på mötet. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. 3. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört ch att ärendet kan avslutas. 4. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Försklans svar: Ja försklan har tagit emt en anmälan m kränkning, sm nu är avslutad, utredning är utförd ch dkumenterad ch diarieförd på stadsdelsförvaltningen. Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till biträdande försklechef mgående. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar vidarebefrdras därefter till Sciala Delegatinen/SDN sm är ytterst ansvarig. Mallen beslutad i försklans ledningsgrupp 13 juni 2018