Personalkooperativet Kulingens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Personalkooperativet Kulingens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår /11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år a för planen Förskolechef Vår vision Ingen ska vara rädd för någon under förskoletiden. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga, glada och nöjda på förskolan. Ingen form av kränkande behandling eller diskriminering ska förekomma på Kulingen. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016 Barnens delaktighet Vardagliga och regelbundna diskussioner med barnen om förhållningssätt mot varandra och empati. Hur ska vi lösa detta problemet? Hur tror du att hen känner om du säger så? Får man göra vad som helst mot en kompis? Vad är en kompis? I intervjuer med barnen ta upp frågor som rör inflytande, delaktighet och empati. Vårdnadshavarnas delaktighet På utvecklingssamtal får föräldrarna ta del av barnens intervjuer och barnens tankar kring vardagen på Kulingen. Vi får också ta del av familjernas tankar angående barnets trygghet och trivsel på förskolan. Regelbundna samtal med föräldrar vid t.ex. hämtning/lämning, föräldramöten och utvecklingssamtal. Vid dessa samtal kan händelser eller upplevelser som kan påverka barnet tas upp till diskussion. Alla vårdnadshavare erbjuds att svara på frågor i en Kund- och Brukarundersökning (KBU). Personalens delaktighet På planeringsdagar i augusti och januari får all personal möjlighet att diskutera, utvärdera och reflektera över arbetet med planen. Dessa tankar tas med när ny plan upprättas. Förankring av planen Föräldrar informeras om likabehandlingsplanen och tankar kring denna vid inskolning, utvecklingssamtal samt föräldramöten. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Kulingen för föräldrar/vårdnadshavare att läsa. Vid inskolning får varje familj/vårdnadshavare ett eget exemplar med sig hem. Likabehandlingsplanen lämnas ut om föräldrar så önskar under hela barnets tid på förskolan. Den skickas med fördel ut per e-post. Likabehandlingsplanen ska synliggöras på Kulingens hemsida, Alla som arbetar på Kulingen ska ta del av planen och vid varje personalmöte tas Likabehandlingsplanen upp som en stående punkt för diskussion och reflektion. Barnen görs delaktiga genom diskussioner och värdegrundsarbete. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På planeringsdagen i augusti och januari diskuterade vi hur vi arbetat med Likabehandlingsplanen och vad vi sett utifrån de insatser vi gjort. Vi har också tagit till oss resultatet av den Kund- och Brukarundersökning (KBU) som gjordes bland vårdnadshavare våren Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal, vårdnadhavare och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Alla vårdnadshavare har fått ta del av Likabehandlingsplanen på föräldramöten och på anslagstavlan/pärmen i hallen. Under året har vi köpt in Kompisböcker och Kompisböcker riktade mot barnkonventionen. Dessa har gett möjlighet till arbete med frågor som rör Likabehandlingsplanen. På planeringsmöten, personalmöten och vid andra tillfällen har värdegrundsfrågor och Likabehandlingsplanen diskuterats och analyserats. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsplanen ska utvärderas på planeringsdagarna dels i augusti, då en delavstämning görs för att se om vi är på rätt spår, och dels i januari, då vi ska se över hur vi ska jobba vidare mot ny plan. Vi tar med oss tankar från vårdnadshavare, utifrån utvecklingssamtal, föräldramöten, KBU-resultat och andra samtal/kontakt med vårdnadshavare. Vi tar också med oss tankar från barnen från intervjuer och andra samtal. för att årets plan utvärderas Förskolechef 3/11

4 Främjande insatser Namn Att arbeta genusmedvetet Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Vi ska arbeta medvetet med vår miljö och vårt material så att dessa motverkar stereotypiska könsroller. Pojkar och flickor ska ha möjlighet att utvecklas på samma villkor. Vi ska också arbeta med vårt förhållningssätt, bemötande och våra attityder. Alla barn ska känna till att familjekonstellationer kan se olika ut. Uppföljning sker i arbetslaget. Insats Vårt dagliga arbete ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och respekt för varandra. Alla barn ska ses som individer och inte delas upp utifrån kön, ålder mm. Exempel på detta är att barnen ska kallas vid namn istället för att dela upp dem i "pojkar och flickor". Vi ska ha en medvetenhet när det gäller planering av lekar och sagor/böcker/läsning. Stereotypiska könsroller är viktiga att undvika när man väljer böcker, lekar och leksaker. Alla barn ska känna sig identifierade och tillgodosedda. Alla barn ska kunna iklä sig olika roller och/eller klä sig på valfritt sätt och med valfria färger utan att behöva bli dömda eller retade. Detta gäller vid privat klädsel och vid lek. Vi uppmärksammar och reder ut frågor som rör sexuell läggning som kommer från barnen. 4/11

5 Namn En trygg vardag Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Alla barn ska känna trygghet och trivsel på förskolan. Vuxna ska alltid finnas till hands, vi ska vara rörliga ute på vår gård. Vi ska ha gemensamma normer och regler som är kända av alla. Uppföljning sker i arbetslaget på personalmöten. Insats Vi ska ha ögon och öron öppna, lyssna och se, observera. Det ska alltid finnas tillräcklig med personal ute på vår gård. Vi ska gärna arbeta i mindre grupper. Vi ska vara aktiva i förebyggandet av verbal kränkande behandling, som hot, elaka ord och tonlägen hos barn och vuxna. Vi ska föregå med gott exempel och använda ett trevligt språk. Namn Etnisk tillhörighet och religion Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Vi ska uppmärksamma barns olikheter, likheter och härkomst. Alla barn ska kunna delta i förskolans aktiviteter och traditioner. Uppfölning och utvärdering sker i arbetslaget. Insats Vi ska uppmärksamma andra kulturer, länder och språk som vi har kopplade till vår förskola på olika sätt. Vi ska ta Kompisböckerna mot barnkonventionen till hjälp. 5/11

6 Namn Tillgänglighet Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla barn ska kunna delta i förskolans aktiviteter. Uppföljning sker i arbetslaget. Insats Vi finner lösningar tillsammans och tar hänsyn till barns särskilda behov. Namn Åldersblandade/åldersindelade grupper Områden som berörs av insatsen Ålder Mål: Att alla barn ska känna tillhörighet i den stora ålderblandade barngruppen likväl som i de mindre åldersindelade grupperna. Insats Att skapa en grupp där alla har en given plats i gruppen oavsett ålder. Vi ska jobba med ålderblandade likaväl som åldersindelade grupper. 6/11

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har tagit hänsyn till vilka tankar som barnen haft och om något särskilt kommit upp på barnintervjuer och övriga samtal med barnen. Vi har också tittat på vad som kommit upp på förra årets KBU och om vårdnadshavare haft tankar om barnens trygghet och trivsel. Vi har observerat barnen och diskuterat i personallaget om barnens interaktioner, vilka de leker med, vilka lekar som förekommer och var det kan finnas risk för oroligheter. Vi kartlägger förskolans inom- och utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv med barns och vårdnadshavares tankar som grund. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har genomfört barnintervjuer och vi har löpande samtal och diskussioner med barnen. Vi lyssnar på vårdnadshavares tankar vid dagliga möten och samtal samt vid föräldramöten, utvecklingssamtal och andra forum för föräldrasamverkan. Hur personalen har involverats i kartläggningen På olika personalmöten, samtal och på planeringsdagen i januari har vi diskuterat hur barngruppen fungerar ur ett värdegrundsperspektiv med likabehandlingsplanen som grund. Resultat och analys Barngruppen är trygg och hela gruppen karaktäriseras av gemenskap. Vi tillbringar mycket av vår verksamhet utomhus och detta ger barnen en självklar möjlighet till könsneutrala lekar. I vissa situationer kan vi se former av hierarki, maktkamp och små konflikter. Vi har uppmärksammat att detta ofta sker när barnen tror att vi vuxna inte ser. Dessa händelser kan ske i olika situationer som t.ex måltider, vila, i hallsituationen, vid fri lek inne och ute. 7/11

8 Förebyggande åtgärder Namn Ett levande likabehandlingsarbete Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Arbetet med värdegrundsfrågor och likabehandlingsplanen ska vara förankrad i personalgruppen, bland barn och vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i vardagen. Uppföljning sker kontinuerligt i arbetslaget. Åtgärd Arbetslaget ska hålla likabehandlingsplanen levande genom diskussioner i det vardagliga arbetet, i planering och på personalmöten. Samtal är en viktig del av arbete med barnen. Vi vuxna måste vara förebilder vad gäller hur man hanterar och löser konflikter, vilket språkbruk som tolereras och hur man är mot varandra. Motivera åtgärd Det är viktigt att vara ärlig och att våga stå för det man sagt och gjort. Vi har uppmärksammat att små konflikter händer bakom ryggen på de vuxna. För att få trygga barn som vågar vara Namn Kompisrelationer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder Alla barn ska känna sig trygga och omtyckta av alla samt känna sig respekterade för den person de är, oavsett ålder, kön eller vilka kläder man har på sig. Åtgärd Närvarande vuxna. Alla vuxna ska vara närvarande, se och observera vad som händer i barngruppen. Läsa och arbeta med Kompisböckerna. Med regelbundenhet ska kompisböckerna användas och jobbas med. Gemensamt skriva och formulera kompisregler. Dessa regler ska alla barn ta del av och på något sätt "signera". Återkommande diskussioner om hur en bra kompis är och hur man ska vara mot varandra. I vardagliga situationer ska man passa på att ta upp olika saker utifrån hur en bra kompis ska vara mm. Det är bra att ta upp diskussioner när de inte är infekterade, när ingen känner sig utpekad i situationen man tar upp. Motivera åtgärd Närvarande vuxna behövs för att upptäcka och kunna vara stöd när något händer. Kompisböckerna är bra redskap för att lyfta olika dilemman som kan uppstå i barns vardag. Till kompisböckerna finns bra diskussionsunderlag och annat material för att jobba vidare med frågorna på ett sätt som ofta tilltalar barnen. Kompisregler som barn och vuxna skriver tillsammans så att barn förstår är bra. Det ger engagemang och förstålse och i förlängningen större chans att reglerna följs. Diskussioner är viktiga för att få barnen att lyfta problem och dilemman. En konflikt ska aldrig lämnas till barnen själva för att lösas. En vuxen bör ta reda på vad som hänt och lyssna på hur barnen löst konflikten om det redan är avklarat. Det är viktigt att det inte är "den starke" personen som driver och löser konflikten på bekostnad av den som kanske är lite svagare. 8/11

9 Namn Välja plats - måltider, vila och samling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Alla barn ska känna sig trygga och omtyckta av alla samt känna sig respekterade för den person de är, oavsett ålder eller kön. Ingen ska uppleva att någon byter plats för att inte behöva sitta bredvid en speciell person. Åtgärd Barnen tillåts välja plats vid måltider, samling och vila. Har man valt en plats så får man stå fast vid det valet. Man kan inte flytta sig och på så sätt välja bort en plats för att något annat barn (som man kanske inte vill sitta bredvid) sätter sig på platsen bredvid. De vuxna måste vara observanta och det bör sitta en vuxen vid varje bord när barnen kommer för att välja plats. Ordningen på vem som får välja plats först bör variera. Motivera åtgärd Man väljer en plats och en kompis som man vill sitta bredvid eller i närheten av. Man väljer inte bort ett barn för att man inte vill sitta bredvid just det barnet. 9/11

10 Rutiner för akuta situationer Policy På Kulingen ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Varje dag på förskolan uppstår situationer där barn blir oense med varandra, någon får inte vara med i leken och någon annan blir fråntagen en leksak. Små barn har inte alltid kunskap och erfarenhet hur man hanterar sådana situationer och då kan situationer som kan upplevas kränkande för andra barn uppstå. Det gäller för de vuxna att vara närvarande, engagerade och lyhörda. Det gäller att de vuxna leder barnen rätt i varje specifik situation. Viktigast är närvarande vuxna. - Det ska alltid finnas vuxna i närheten av där barnen leker. - De vuxna ska lyssna, observera och agera om så krävs. - De vuxna ska samtala och diskutera med barnen för att på så sätt få del av barnens tankar och funderingar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Det bästa är att vända sig till den personal man har förtroende för eller den personal som är aktuell i den specifika situationen. Man kan också vända sig till Veronika Peterson, förskolechef på Kulingen. Ordinarie personal på Kulingen, förutom förskolechef: Ulrika Hjelm, förskollärare Emma Barse Eriksson, förskollärare Jessica Andersson Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Ta upp problemet direkt med de berörda. Samtala om det inträffade med barnet som blivit utsatt och med barnet som agerat. Prata och uppmärksamma barnen om vad som har hänt. Ställ frågor som "Hur kände du? Hur tänkte du? Hur tror du att XX (det andra barnet) känner sig nu? Tänk om det var du som var XX och blivit utsatt, hur skulle det kännas tror du? Trösta och se till att barnet som blivit utsatt får förståelse och upprättelse. För ovannämnda åtgärder ansvarar berörd personal, den som uppmärksammat händelen. När grövre och upprepade trakasserier eller kränkningar skett ska dessa dokumenteras, var och när händelserna inträffade, vilka som var inblandade. Information ska lämnas till förskolechefen som ansvarar för en utredning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal ska vara lyhörd och observant på vad som händer och sker i relationer barn-vuxna. Alla barn har inte förmågan att uttrycka sig i ord och då är det viktigt att det finns vuxna som kan stå på barnens sida och se vad som händer. Den personal som får kännedom om att något barn trakasserats eller utsatts för kränkande behandling av en vuxen ska först samtala med barnet som får berätta vad som har hänt. Vuxna som varit med vid tillfället kan föra barnets talan. Sedan ska samtal ske med den vuxne som utfört handlingen. Det ska framkomma hur barnet som utsatts har upplevt händelsen. Förskolechefen ska få kännedom om det som inträffat. Om händelsen upprepas med samma barn eller med annat barn ska förskolechefen informeras om händelsen och denne ska starta en utredning. Allt ska dokumenteras. Rutiner för uppföljning När barn är inblandade är det varje pedagogs uppgift att ta ställning för barnet/barnen. Det är också pedagogernas uppgift att ta upp ärendet i form av samtal. Då personal är inblandad ansvarar förskolechef för att uppföljning sker. 10/11

11 Rutiner för dokumentation När grövre och upprepade trakasserier eller kränkningar skett ska dessa dokumenteras av förskolechefen. All dokumentation ska dateras och signeras. Ansvarsförhållande har ansvar för att arbeta i enlighet med likabehandlingsplanen. Under de olika punkterna finns ansvarsfördelningen angiven. 11/11