FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ARBETSTRÄNING Gäller från

2 INNEHÅLL SERVICELINJEN FÖR ARBETSTRÄNING Syfte Rehabiliteringsklienter Personal Uppbyggnad Genomförande Innehåll Inledande kartläggning inför arbetsträningen Programmet för arbetsträningen efter den inledande kartläggningen Klienthandledning och uppställande av mål Arbetspraktik Teman som behandlas under arbetsträningen Slutfas Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök i samband med arbetsträning Utvärdering och mätning... 13

3 SERVICELINJEN FÖR ARBETSTRÄNING De standarder för rehabilitering i öppen och sluten vård som träder i kraft vid början av 2011 och senare består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och en del för varje servicelinje. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Detta är den linjespecifika del som gäller servicelinjer för arbetsträning och den innehåller en närmare beskrivning av linjens innehåll, uppbyggnad och personal. I arbetsträningen ingår en inledande kartläggning som kan vara kortare om klienten har genomgått en rehabiliteringsundersökning eller arbetsprövning innan arbetsträningen inleds. 1 Syfte Rehabiliteringsperioderna genomförs individuellt, men serviceproducenten kan bilda grupper av sådana klienter som deltar samtidigt i arbetsträning. Syftet med arbetsträningen är att finna sysselsättning för klienten att öka och förbättra klientens färdigheter för arbetslivet att klienten ska få pröva på olika slags arbetsuppgifter en längre tid, främst på externa arbetsplatser att utreda klientens lämplighet för olika yrken eller uppgifter att utreda hur klienten reder sig i vissa slags arbetsuppgifter att söka ett lämpligt utbildningsområde ifall sysselsättning inte är möjlig utan ny utbildning eller tilläggsutbildning att klienten genom rehabiliteringsprocessen ska få hjälp med att hålla sig kvar i arbetslivet att en plan för fortsatt yrkesinriktad rehabilitering görs upp. 2 Rehabiliteringsklienter Arbetsträningen utgör en del av den yrkesinriktade rehabiliteringsprocess genom vilken man stöder personer med nedsatt funktionsförmåga så att de kan fortsätta att arbeta, få ett arbete eller återvända till arbetslivet. Om det finns mycket som måste utredas angående en klient är arbetsprövning i regel ett lämpligare alternativ, men om det centrala är att skaffa konkret arbetspraktik är arbetsträning lämpligare. Arbetsträning kan vara nödvändig för att planerna angående yrke ska kunna bekräftas eller så kan träningen behövas som stöd för omedelbar sysselsättning. I arbetsträningen ägnar man uppmärksamhet både åt klientens förmåga att reda sig i arbetet och åt den sociala kompetens som behövs i arbetslivet, såsom interaktionsfärdigheter, noggrannhet och samarbetsförmåga. Tillsammans med klienten utreder man vilka utsikter och förutsättningar han eller hon har att klara sig i arbetslivet eller att finna en lämplig bransch, utbildning eller arbetsplats. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten är motiverad och engagerad i de mål som ställts upp samt att resurserna är tillräckliga. FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering för handikappade personer (6 i FRPL) vars arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter väsentligt har försvagats på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller skada eller som inom de närmaste åren löper risk att bli arbetsoförmögna. De kan riskera att marginaliseras och hamna utanför arbetsmarknaden.

4 2 Innan arbetsträningen inleds ska klientens hälsotillstånd utredas tillräckligt, antingen med hjälp av medicinska undersökningar eller genom bedömningar av arbetsförmågan. Tidigare vårdplaner bör vara tillräckligt långt genomförda så att man inom rehabiliteringen kan fokusera på att bedöma och stödja klientens förutsättningar att klara av att arbeta. Arbetsträningen kan föregås av en rehabiliteringsundersökning eller arbetsprövning som ordnas av FPA eller någon annan aktör och där klientens helhetssituation utreds. Den som handlägger rehabiliteringsärendet ska innan beslutet om rehabilitering fattas försäkra sig om att de tidigare vårdplanerna har genomförts, så att man vid rehabiliteringen kan fokusera på praktiska frågor gällande klientens möjligheter att klara av att arbeta. För rehabilitering lämpar sig vuxna personer vars utsikter att återgå till arbetslivet eller att byta yrke behöver utredas. Även unga som har svårt att få arbete, att slutföra sin yrkesutbildning ifall studierna har avbrutits, eller att finna en lämplig utbildning lämpar sig för rehabilitering. Viktigt för bägge målgrupperna är att man klargör målet för sysselsättningen och att klienterna får hjälp med att återgå till eller komma ut i arbetslivet. 3 Personal Den inledande kartläggningen inför arbetsträningen samt den egentliga arbetsträningen genomförs av ett multidisciplinärt team, i vilket ingår ett arbetspar och minst en person med specialiserad yrkesutbildning. Arbetspar För arbetsträningen svarar ett arbetspar som består av en arbetslivskonsult** en socialarbetare/socionom (YH), psykolog/neuropsykolog, rehabiliteringshandledare (YH), lärare, speciallärare, fysioterapeut/arbetsfysioterapeut eller ergoterapeut. Den ena av dem som ingår i arbetsparet ska ha minst institutsexamen inom socialoch hälsovårdsbranschen eller yrkesexamen på yrkeshögskolenivå. Vardera medlemmen i arbetsparet ska ha minst tre års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering. En arbetslivskonsult som ingår i ett arbetspar bör ha minst yrkeshögskoleexamen eller en gammal examen på institutnivå. Arbetslivskonsulten kan även ha yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet, om han eller hon vid den tidpunkt då anbudet lämnas in är anställd hos den serviceproducent som genomför rehabiliteringen och har minst tre års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering. Ett arbetspar kan samtidigt ansvara för högst 12 FPA-klienter. * Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, arbetsparet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar). ** Arbetslivskonsulterna definieras olika beroende på om de ingår i arbetsparet inom teamet eller i den specialiserade personalen (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).

5 3 4 Uppbyggnad Specialiserad personal* Specialiserad personal som arbetar tillsammans med arbetsparet i det multiprofessionella teamet * Förutom arbetsparet ska åtminstone en person med någon av nedan nämnda yrkesbeteckningar delta i rehabiliteringen. - psykolog/neuropsykolog - socialarbetare/socionom (YH) - rehabiliteringshandledare (YH) - fysioterapeut/arbetsfysioterapeut - ergoterapeut - speciallärare. Denna person ska ha minst tre års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering. Arbetsparet och den specialiserade personen ska representera olika yrken. Annan specialiserad personal * Förutom ovan nämnda obligatoriska person kan också annan specialiserad personal delta i rehabiliteringen enligt klientens behov, t.ex. företagshälsovårdare, sjukskötare, näringsterapeut, ergoterapeut, läkare, specialistläkare, fysioterapeut, arbetsfysioterapeut, arbetslivskonsult**, IT-instruktör, studiehandledare, rehabiliteringsinstruktör, psykolog/neuropsykolog lärare eller speciallärare. Personlig handledare* Den ena medlemmen i arbetsparet är personlig handledare för klienten. Med handledaren kan klienten, om han eller hon så önskar, under perioden diskutera frågor som gäller rehabiliteringen, och handledaren stöder klienten under arbetspraktiken. Annan rehabiliteringspersonal* Också annan personal kan medverka t.ex. närvårdare, dietist, idrottsinstruktör eller fritidsledare. Serviceproducenten ska ha tillräckligt med personal i förhållande till antalet klienter i gruppen. Arbetsträningens totala längd är högst 120 dygn och 23 uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök. Om arbetsträningen inte omfattar arbetspraktik på en extern Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, arbetsparet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar). ** Arbetslivskonsulterna definieras olika beroende på om de ingår i arbetsparet inom teamet eller i den specialiserade personalen (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).

6 4 arbetsplats är den totala längden högst 60 dygn och inga uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök ingår. Arbetsträningen börjar med en inledande kartläggning som genomförs som en sammanhängande period och pågår 2 5 dygn. Därefter följer omedelbart arbetsträning i högst 115 dygn. Arbetsträningen genomförs i en följd. Vid behov kan träningen delas upp i kortare perioder, t.ex. på grund av tillgången till externa arbetspraktikplatser eller på grund av nödvändiga undersökningar som hänför sig till hälso- och sjukvård. Om serviceproducenten har sammanställt grupper av FPA-klienter kan en grupp bestå av högst 12 personer. FPA gör upp rehabiliteringsbeslut om arbetsträning för högst 123 dygn, av vilka tre är uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök. Därefter fattas eventuella beslut om fortsättning på basis av en kort rehabiliteringsrapport och rekommendation från serviceproducenten. För det behövs ingen ny rehabiliteringsansökan. Högst 20 uppföljningsdagar eller -besök kan beviljas. Om rehabiliteringen avbryts efter 60 dagar görs ett beslut upp om att den ställs in. Träningsdagar och arbetspraktik Bortsett från den inledande kartläggningen omfattar arbetsträningen högst träningsdagar. Om arbetsträningen genomförs så att den räcker dagar, ska minst 60 dagar vara arbetspraktik på en extern arbetsplats. Sociala företag, verkstäder, arbetssalar, arbetscenter, arbetsträningsstiftelser, serviceproducentens egna arbetsprövningslokaler och motsvarande betraktas inte som externa praktikplatser. Man kan göra uppehåll i arbetsträningen om det behövs på grund av anskaffningen av en extern praktikplats. Om det inte går att hitta någon extern praktikplats avslutas rehabiliteringen efter minst träningsdagar (de 2 5 dygnen med inledande kartläggning inte medräknade) och klienten hänvisas till någon annan ändamålsenlig rehabilitering. Praktiken på en extern arbetsplats kan i början i ett övergångsskede genomföras så, att klienten en del av veckans dagar arbetar i serviceproducentens lokaler och en del av dagarna på den externa arbetsplatsen. Arbetsträningen och den inledande kartläggningen genomförs i öppen vård, vardagar från måndag till fredag. - En öppenvårdsdag i serviceproducentens lokaler ska räcka minst 6 timmar, varav det program som leds av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen utgör minst 5 timmar. - Vid extern arbetspraktik ska en dag omfatta minst 5 timmar. Efter den inledande kartläggningen kan arbetsträningen i början, i högst en månads tid, genomföras enligt ett kortare program på följande sätt: - Dagen kan av individuella orsaker vara kortare, dock minst 5 timmar per dag. Det program som leds av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen ska då vara minst 4 timmar.

7 5 5 Genomförande 5.1 Innehåll - Antalet träningsdagar kan vara färre per vecka, dock minst 3 per vecka. - Flexibiliteten gäller inte sådan arbetspraktik som utförs på en extern arbetsplats. För de klienter för vilka det inte är ändamålsenligt att färdas hemifrån dagligen t.ex. på grund av långa resor och/eller besvärliga trafikförbindelser ordnas vid behov inkvartering och helpension under den inledande kartläggningen och inledningsskedet före arbetspraktiken på de externa arbetsplatserna. Rehabilitering ordnas inte under veckoslut, men inkvartering och helpension kan även ordnas då på ovan nämnda grunder. Inkvarteringsmöjlighet för klienterna gäller dock inte när arbetspraktiken i samband med arbetsträningen sker på externa arbetsplatser. Inkvarteringen kan ordnas antingen i serviceproducentens egna inkvarteringslokaler eller hos en extern inkvarteringsrörelse eller i en separat lägenhet. Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök Till arbetsträningen hör 3 23 uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök. I regel ordnas minst tre öppenvårdsdagar eller besök inom tre månader efter arbetsträningens slut. Om sysselsättningsmålet har uppnåtts och det inte längre är befogat att fortsätta rehabiliteringen efter den första uppföljningsdagen kan rehabiliteringen avslutas i detta skede. Beroende på det individuella behovet kan man utöver de tre uppföljningsdagarna bevilja ytterligare högst 20 uppföljningsdagar, vilka ordnas inom ett år efter arbetsträningen. En uppföljningsdag genomförs bara i serviceproducentens lokaler och pågår minst 6 timmar, varav det program som leds av en person med yrkesutbildning inom rehabiliteringen utgör minst 5 timmar. Uppföljningsbesök kan göras i serviceproducenten lokaler eller i andra, externa lokaler. Programmet under det uppföljningsbesök som en representant för serviceproducenten (besök av expert) gör i externa lokaler eller som klienten gör i serviceproducentens lokaler räcker 2 4 timmar. Klienten deltar alltid i besöken. Det viktigaste beståndsdelarna i arbetsträningen är inledande kartläggning, arbetspraktik, individuell handledning och uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök. Av dessa är arbetspraktiken viktigast. Rehabiliteringen är individuell, men gruppaktiviteter ingår om serviceproducenten har en lämplig grupp. Vid den individuella handledningen och grupphandledningen behandlas olika teman. Arbetsträningen ska inledas inom fyra veckor efter det att FPA har gjort upp ett beslut om rehabilitering. Rehabiliteringen kan i undantagsfall inledas också senare, om det finns grundad anledning till detta. Vid behov kan serviceproducenten kontrollera att arbetsträningen sker vid rätt tidpunkt genom att t.ex. intervjua klienten per telefon innan den egentliga rehabiliteringen inleds.

8 6 5.2 Inledande kartläggning inför arbetsträningen Syftet med den inledande kartläggningen är att utarbeta en preliminär plan för arbetsträningen samt att ta reda på klientens yrkesmässiga förutsättningar för rehabiliteringen. Vid den inledande kartläggningen eller senare under arbets-träningen är det möjligt att konstatera att det inte är ändamålsenligt att fortsätta med arbetsträningen. Rehabiliteringen avbryts då och klienten hänvisas till annan rehabilitering eller andra tjänster. I början av arbetsträningen ordnar serviceproducenten ett informations- och introduktionstillfälle då klienten gör sig förtrogen med personalen, lokaliteterna, verksamheten och säkerhetsanvisningarna. Om klienten har genomgått en rehabiliteringsundersökning eller deltagit i arbetsprövning före arbetsträningen eller om hans eller hennes situation inte kräver någon närmare utredning kan det räcka med en två dagars inledande kartläggning. Om flera klienter samtidigt deltar i den inledande kartläggningen kan det också ordnas verksamhet i grupp, t.ex. gemensamma motions- eller diskussionsgrupper. Inledande intervju och uppställande av mål I inledningsskedet, d.v.s. under de två första dagarna, intervjuas klienten av åtminstone tre personer. Intervjuerna omfattar individuella intervjuer som utförs av arbetsparet en individuell intervju som utförs av en psykolog, en socialarbetare/socionom (YH) eller en rehabiliteringshandledare (YH) om denna inte hör till arbetsparet vid behov en intervju utförd av en fysioterapeut eller ergoterapeut om denna inte hör till arbetsparet vid behov individuella intervjuer utförda av annan specialiserad personal. Intervjuerna eller mötena kan ordnas så att de genomförs av två personer samtidigt. Dessa ska kunna utföra de nödvändiga mätningar som fastställts i standarden. Om den inledande kartläggningen räcker endast två dygn och klienten nyligen har genomgått en rehabiliteringsundersökning eller deltagit i arbetsprövning behöver endast två av de ovan nämnda intervjuerna göras. Under den inledande kartläggningen ska medlemmarna i arbetsparet och den specialiserade personalen ha sammanlagt minst 7 individuella timmar/klient i anslutning till intervjuerna och mötena om kartläggningen pågår 3 5 dygn. Om den inledande kartläggningen varar 2 dygn ska medlemmarna i arbetsparet och den specialiserade personalen ha sammanlagt minst 2 timmar/klient i anslutning till intervjuerna och mötena. Under perioden kartläggs och registreras klientens yrkesmässiga och sociala bakgrund. Kartläggningen inbegriper de mätningar som nämns i avsnittet Utvärdering och mätning samt vid behov andra ändamålsenliga test. Samtidigt går man igenom klientens mål, motivation och önskemål angående rehabiliteringen. Tillsammans med klienten diskuteras alternativa branscher som är tänkbara för arbetsprövning och arbetsträning.

9 7 Annat program under den inledande kartläggningen samt slutförande Under den inledande kartläggningen tas följande teman upp till behandling med klienten: främjandet av sysselsättningsmöjligheterna, arbetssökning, förbättrandet av de allmänna arbetslivsfärdigheterna och arbetsfärdigheterna, stödjandet av de psykiska och fysiska resurserna. Vilka teman man betonar mest beror på klientens individuella behov. I slutet av den inledande kartläggningen ställer klienten och klientens handledare upp de viktigaste målen med den yrkesinriktade rehabiliteringen med hjälp av GASmetoden. Vid slutet av kartläggningen för klienten och arbetsparet en gemensam diskussion. I samband med den uppgörs en skriftlig plan för arbetsträningen där man beaktar klientens mål, psykosociala faktorer, hälsomässiga utmaningar och andra färdigheter som framgått. 5.3 Programmet för arbetsträningen efter den inledande kartläggningen Klienthandledning och uppställande av mål Tillsammans med klienten utarbetas en skriftlig, ändamålsenlig plan för arbetsträningen. Under arbetsträningen reserveras utifrån klientens individuella behov tid för diskussioner med medlemmarna i arbetsparet, den personliga handledaren och annan specialiserad personal. Under arbetsträningens gång instrueras klienten i att själv bedöma sina framsteg, sin livssituation och sina möjligheter att få sysselsättning. Vid rehabiliteringen använder klienten vid behov en inlärningsdagbok där han eller hon antecknar sina iakttagelser och framsteg. Inlärningsdagboken är en fri form av arbetsredskap som kan användas som stöd för rehabiliteringsprocessen. Klienten kan visa vilka anteckningar han eller hon gjort i inlärningsdagboken och diskutera dem med arbetsparet. Planeringen av och sökandet efter extern arbetspraktik och en praktikplats är ända från början en central del av arbetsträningen. Vid anskaffningen av en praktikplats beaktas omständigheter som gäller klientens yrke och klientens kunskaper och färdigheter. De mål som uppställts i den inledande kartläggningen preciseras med hjälp av GASmetoden och vägen till måluppfyllelse samt förändringar utvärderas tillsammans med klienten. Arbetsparets egna möten Det arbetspar som svarar för arbetsträningen, och vid behov specialiserad personal, håller möten om rehabiliteringsprocessen i början och i medlet av arbetsträningen och i det skede då klienten övergår till extern arbetspraktik samt alltid i enlighet med klientens individuella situation.

10 Arbetspraktik Det mest centrala i arbetsträningen är den handledda och stödda arbetspraktiken. Praktiken utförs främst på externa arbetsplatser. Sociala företag, verkstäder, arbetssalar, arbetscenter, arbetsträningsstiftelser, serviceproducentens arbetsprövningslokaler och motsvarande betraktas inte som externa praktikplatser. I inledningsskedet, eller om det inte är möjligt att få en extern arbetsplats, kan arbetspraktiken ske i serviceproducentens egna arbetsprövningslokaler, arbetsavdelningar, verkstäder, arbetscenter eller motsvarande, dock högst till den dagen av arbetsträningen. Då praktikplatserna ordnas beaktas klientens önskemål, färdigheter och styrkor. Serviceproducenten söker en extern praktikplats tillsammans med klienten. I serviceproducentens egna lokaler Den arbetsträning som i det inledande skedet utförs i serviceproducentens lokaler passar för sådana klienter som behöver mycket stöd och handledning samt tid för att reda ut och fundera över sina planer. Detta avsnitt kan fungera som inledning innan klienten övergår till praktik på en extern arbetsplats. Arbetspraktiken kan ske i serviceproducentens egna lokaler och vara t.ex. byrå-, it-, köks-, trädgårds-, städ- eller metallarbete. Serviceproducenten ska ha mångsidig kännedom om olika arbetsuppgifter och också ha lämpliga arbetsredskap så att klienten dagligen kan pröva på olika arbetsuppgifter. Allt efter behov har klienten en lämplig inskolare för respektive arbetsuppgift. Den personliga handledaren, och vid behov en arbetslivskonsult om denne inte är personlig handledare, diskuterar klientens framsteg i arbetspraktiken med klienten minst 1 2 gånger per vecka eller dagligen vid behov. Externa praktikplatser Extern arbetspraktik ordnas på de externa arbetspraktikplatser, dvs. arbetsplatser, som serviceproducenten och rehabiliteringsklienten kommit överens om. Innan arbetspraktiken börjar gör den personliga handledaren, och vid behov en arbetslivskonsult om denne inte är den personliga handledaren, och klienten ett besök på den externa arbetsplatsen för att bekanta sig med den. Den personliga handledaren, och vid behov en arbetslivskonsult om denne inte är den personliga handledaren, klienten och en företrädare för arbetsplatsen håller en inledande diskussion den första dagen av arbetspraktiken. Vid diskussionen kommer man överens om arbetsuppgifterna och om vilka som är arbetsplatsens kontaktpersoner. På arbetsplatsen ser man till att klienten har lämpliga arbetsuppgifter och klarar av dem och att klienten får tillräcklig inskolning och handledning. En kontaktperson på arbetsplatsen fungerar som handledare och inskolare under arbetspraktiken. Han eller hon hjälper klienten till rätta på praktikplatsen och i arbetsuppgifterna. Kontaktpersonen ansvarar för att det ordnas arbetsuppgifter för klienten och för att klienten skolas in i dem samt ger en kort beskrivning av hur arbetsuppgifterna löper.

11 9 Serviceproducenten gör tillsammans med arbetsgivaren upp ett skriftligt avtal där tiden för arbetsträningen, arbetsdagens längd, arbetsuppgifterna, inskolningen, kontaktpersonerna och andra villkor bestäms. Handledaren följer med hur klientens arbetspraktik förverkligas, stödjer klienten, planerar och diskuterar fortsatta uppgifter samt löser eventuella problem tillsammans med klienten. Den personliga handledaren håller kontakt både med klienten och arbetsgivaren på följande sätt: - besöker klientens praktikplats 2 3 gånger de två första månaderna och därefter minst en gång per månad - kontaktar dessutom klienten 1 2 gånger i veckan per telefon, per e-post, med hjälp av videoteknik eller genom att träffa honom eller henne - träffar förutom klienten också företrädare för arbetsgivaren på sina arbetsplatsbesök - diskuterar erfarenheterna av arbetspraktiken med klienten och arbetsgivarens företrädare. Handledarens besök ingår i klientens öppenvårdsdagar med extern arbetspraktik. Förutom den personliga handledaren kan en arbetslivskonsult delta i diskussionerna om det inte är konsulten som är klientens handledare. Om man blir tvungen att byta praktikplats mitt i arbetspraktiken och söka efter en ny plats kan arbetsträningen avbrytas för den tiden. Nätverkssamarbete i samband med arbetspraktiken Under praktiktiden håller klienten och den personliga handledaren ett eller flera möten med arbets- och näringsbyrån eller någon annan inrättning allt efter klientens behov och arbets- och näringsbyråns möjligheter. Mötena kan hållas i serviceproducenten lokaler, på praktikplatsen, arbets- och näringsbyrån eller på andra lämpliga ställen. Mötena ingår i öppenvårdsdagarna beroende på var mötena hålls. Syftet med det gemensamma mötet är att uppdatera klientens jobbsökarplan och att därigenom utarbeta en fortsättningsplan för tiden efter rehabiliteringen och att få till stånd det stöd som behövs för att förverkliga planen. Under arbetspraktiken kan kontakten till klienten och hans eller hennes närmaste nätverk ske genom överläggningar via video eller telefon förutom genom arbetsplatsbesök Teman som behandlas under arbetsträningen Programmet innehåller i huvudsak individuell handledning enligt klientens behov. Under arbetsträningen reserveras utifrån klientens individuella behov tid för diskussioner med den personliga handledaren och andra sakkunniga. Tillsammans funderar man över hur klienten skulle kunna stärka sitt yrkesmässiga kunnande och hitta en lämplig arbetsplats. I programmet kan dessutom ingå rehabilitering i grupp ifall serviceproducenten har samlat ihop en grupp personer som utför arbetsträning eller en annars lämplig grupp av klienter som deltar i någon annan motsvarande rehabilitering. Gruppaktiviteterna kan i mån av möjlighet ordnas under den träning som sker på de externa arbetsplatserna eller så kan de vara en del av en träningsdag.

12 10 Gruppverksamheten kan ordnas som gruppverksamhetsdagar, i regel högst en dag per vecka. Grupprehabiliteringen kan t.ex. innehålla gruppdiskussioner som stöder rehabiliteringen och i vilka klienten får det stöd av personer i samma situation som han eller hon behöver. I grupperna övar man interaktionsfärdigheter och olika färdigheter som behövs för att hantera sitt liv samt diskuterar olika ämnen. I grupp kan man också ordna fritidsaktiviteter som stöder rehabiliteringen, såsom motion av olika slag, samt göra studiebesök på t.ex. arbetsplatser eller läroanstalter. Verksamhet i grupp kan ordnas för t.ex. gemensamma temaavsnitt eller fritidsaktiviteter. Arbetsparet och den specialiserade personalen leder de olika temana eller ämnena som ingår i arbetsträningen. Med klienten behandlas alltid följande teman, frånsett uppgifter mellan perioderna och andra ämnen som behandlas vid behov. De teman eller ämnen som ingår i de individuella avsnitten eller i gruppverksamheten är: Främjande av sysselsättningsmöjligheterna samt arbetssökning Klienten får handledning i att söka information om arbetslivet och olika utbildningsmöjligheter bl.a. på internet och i att utnyttja arbets- och näringsbyråns sakkunskap. Tillsammans med klienten undersöks, i enlighet med klientens behov, arbetsmarknaden och utbildningsmöjligheterna inom klientens pendlingsregion. Tillsammans med klienten uppgörs en lämplig meritförteckning för honom eller henne. Tillsammans med klienten görs besök på t.ex. arbetsplatser, läroanstalter och arbets- och näringsbyråer. Förbättrande av de allmänna arbetslivsfärdigheterna och arbetsfärdigheterna Klienten ges handledning i att använda dataprogram för att t.ex. skriva arbetsansökningar och ansökningar till utbildningar. Klienten instrueras vid behov i användningen av andra dataprogram och i användningen av datorer. Klienten får stöd i att skaffa sig färdigheter för arbetslivet. Tillsammans med klienten uppställs konkreta mål för att uppnå färdigheterna. Eventuella inlärningssvårigheter reds ut med klienten och han eller hon får stöd i hanteringen av dessa problem. Stödjande av de psykiska och fysiska resurserna Klienten får hjälp med att utföra arbetsuppgifterna. Klienten får hjälp med att lösa personliga problemsituationer och att hantera sitt liv. Klienten får instruktioner och uppmuntran när det gäller att sköta sin hälsa. Nätverkssamarbete Förutom det nätverkssamarbete som ska finnas med i arbetsträningen får klienten hjälp med att undersöka andra viktiga samarbetsställen, t.ex. hälso- och sjukvården, läroanstalter o.d. Serviceproducenten håller kontakt med klienten och dennes närmaste nätverk under arbetsträningen. Kontakten kan också ske genom överläggningar via video eller telefon.

13 11 Uppgifter mellan perioderna - Klienten får vid behov handledning i att utföra de uppgifter som man kommit överens om att ska utföras mellan perioderna. Det kan vara nödvändigt med uppgifter mellan perioderna om arbetsträningen måste avbrytas emellanåt eller om uppgifterna anses vara nödvändiga för rehabiliteringsprocessen. Andra ämnen Vid behov hänvisas klienten till andra experttjänster och fritidsaktiviteter. Under arbetsträningens gång uppmuntras klienten till att själv bedöma sina framsteg. Stödjande samtal förs hela tiden under processen, men åtminstone i samband med den personliga handledarens arbetsplatsbesök eller gruppverksamhetsdagarna. Allmänt program I mån av möjlighet kan klienten delta i allmänna föreläsningar, gruppdiskussioner och gruppmotion som serviceproducenten ordnar under rehabiliteringen Slutfas I slutet av arbetsträningen, cirka en månad innan den upphör, börjar man tillsammans med klienten utarbeta planer för fortsatt yrkesinriktad rehabilitering. Man går också igenom den rehabiliteringsprocess som arbetsträningen utgjort och vad som behövs framöver för att stödja klientens möjligheter att få sysselsättning. För att säkerställa att den fortsatta planen för klienten förverkligas ordnas dessutom utifrån klientens behov och i mån av möjlighet ett gemensamt möte med arbets- och näringsbyrån eller någon annan part. Målet med det gemensamma mötet är att enligt behov uppdatera klientens jobbsökarplan och att därigenom utarbeta en fortsatt plan för tiden efter rehabiliteringen och att ordna det stöd som behövs för att förverkliga planen. Mötet hålls cirka 4 veckor innan rehabiliteringen slutar för att arbets- och näringsbyrån eller någon annan part ska ha tillräckligt med tid för de arrangemang som tjänsterna, åtgärderna eller stödinsatserna kräver. Avslutande samtal Under de tre sista dagarna av arbetsträningen för klienten och arbetsparet ett avslutande samtal vid vilket man bedömer huruvida målet har uppnåtts och gör upp en plan för fortsatt yrkesinriktad rehabilitering. Planen omfattar också eventuella uppföljningsdagar. Måluppfyllelsen utvärderas med hjälp av GAS-metoden. I slutfasen gör serviceproducenten upp en rehabiliteringsrapport. Planen för den fortsatta yrkesinriktade rehabiliteringen antecknas i rehabiliteringsrapporten. I den fortsatta planen antecknas bl.a. vilka sysselsättningsmöjligheterna är, var klienten ska fortsätta efter rehabiliteringen och i vilken grad de uppställda målen har nåtts (blanketten för uppställning av mål - GAS). Här kan också antecknas kommentarer exempelvis om vilka omständigheter som orsakar inlärningssvårigheter och vilka arbetsarrangemang som behöver göras. Blanketten för uppställning av mål (GAS) fogas till rehabiliteringsrapporten.

14 12 I det avslutande skedet träffar klienten, om det behövs, också annan specialiserad personal än arbetsparet. Utöver den samarbetsdag för nätverket som hållits i samband med arbetspraktiken ordnar serviceproducenten vid behov ett gemensamt möte med arbets- och näringsbyrån eller arbetsgivaren, beroende på klientens behov. Andra åtgärder Efter det avslutande samtalet gör man tillsammans med klienten upp en lista över de uppgifter och åtgärder som genomförandet av planen för fortsatt rehabilitering kräver och dessa antecknas i rehabiliteringsrapporten. Den personliga handledaren står vid behov i kontakt med vård- och rehabiliteringsaktörerna på klientens hemort, arbets- och näringsbyrån och andra aktörer på det sätt som överenskommits med klienten. På så sätt säkerställer man att rehabiliteringsprocessen fortsätter efter arbetsträningens slut. 5.4 Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök i samband med arbetsträning När arbetsträningen är slut har klienten 3 23 uppföljningsdagar eller -besök beroende på hans eller henes individuella behov. Syftet med de individuella uppföljningsdagarna och -besöken är att stödja klienten på en eventuell studie- eller arbetsplats eller att lösa problem i anslutning till genomförandet av den fortsatta planen. Uppföljningsdagarna eller -besöken genomförs i enlighet med de individuella behoven för att säkerställa att den fortsatta planen verkställs. Uppföljningsdagarna eller -besöken är för klienten rehabilitering i öppen vård eller besök i serviceproducentens lokaler eller på en arbetsplats, en läroanstalt eller ett annat ändamålsenligt ställe. De genomförs individuellt. Uppföljningsdagarna eller uppföljningsbesöken genomförs inte i grupp. Före uppföljningsdagen står den personliga handledaren eller den ena av personerna i arbetsparet i kontakt med klienten per telefon och tar i förväg reda på vilken situationen är och kommer överens om var uppföljningsdagen eller -besöket ska hållas. Under uppföljningsdagen eller -besöket går handledaren och klienten igenom i vilken utsträckning de mål som uppställts i den fortsatta planen har uppnåtts eller vilka problem som kommit fram. Om en dag i öppen rehabilitering eller ett besök hålls i serviceproducentens lokaler kan förutom klientens personliga handledare också den ena av personerna i arbetsparet och vid behov annan specialiserad personal delta i samtalen. Om uppföljningsbesöket görs i andra lokaler deltar klientens personliga handledare och vid behov dessutom den ena av personerna i arbetsparet samt någon annan lämplig person ur den specialiserade personalen. Under uppföljningsdagen eller -besöket har den personliga handledaren och klienten kontakt med nödvändiga aktörer, såsom FPA och/eller arbets- och näringsbyrån. Vid en uppföljningsdag eller ett uppföljningsbesök avtalar man om fortsättningen och om de mellanuppgifter som ska utföras inför nästa gång man träffas.

15 13 6 Utvärdering och mätning Efter den tredje uppföljningsdagen uppgörs en kort rehabiliteringsrapport. Om det efter den tredje uppföljningsdagen finns behov av ytterligare uppföljningsdagar skriver serviceproducenten en rekommendation om detta i rehabiliteringsrapporten. Efter den sista uppföljningsdagen eller det sista uppföljningsbesöket skriver serviceproducenten en kort rehabiliteringsrapport om de extra dagarna eller besöken och antecknar de fortsatta åtgärderna i rapporten. Teamets medlemmar, arbetsparet och den specialiserade personalen utvärderar rehabiliteringsresultaten för sina respektive andelar av den inledande kartläggningen och arbetsträningen med hjälp av kliniska bedömningar och evalueringsmetoder. De mätmetoder som används vid utvärderingen ska vara allmänt använda, validerade och erkända. Måtten visar närmast förändringar i funktions- och arbetsförmågan samt symtomen. Som hjälpmedel för att sätta upp rehabiliteringsmålen och utvärdera måluppfyllelsen används alltid GAS-metoden (GAS = Goal Attainment Scaling). Målen ställs upp i början av arbetsträningen och de preciseras och utvärderas under rehabiliteringens gång. De mål som ställts upp för arbetsträningen utvärderas i slutfasen och nya mål ställs upp för uppföljningsperioden. Dessa utvärderas i sin tur den sista dagen i uppföljningsperioden. Vid rehabiliteringen görs alltid följande mätningar under den inledande kartläggningen samt under de tre sista dagarna i det avslutande skedet av arbetsträningen före uppföljningsperioden: Livskvalitetstestet 15-D, RAND-36 eller WHOQOL-BREF eller motsvarande svenskspråkigt test en enkät om sinnesstämning: Beck Depression Inventory (BDI) eller RBDI (en för finländska förhållanden utarbetad enkät om depressionssymtom och självkänsla som baserar sig på Becks självskattningsformulär), eller DEPSmetoden. Arbetshälsoinstitutets arbetsförmågeindex (TKI) Utöver dessa obligatoriska mätmetoder kan man använda andra ändamålsenliga test, t.ex. dyslexitest och andra test för bedömningen av inlärningssvårigheter och beteendestörningar andra test för bedömning av de yrkesrelaterade målen IMBA (Integration von Menschen mit Behinderung in die Arbeitswelt) Melba (Merkmalprofile zur Eingliederung Leistungsgewandelter und Behinderter in Arbeit) ARVI (arviointimenetelmä, sosiaalisen työllistämisen laatujärjestelmä (STL 9001:2010), valmennuksen palvelujen standardit (VPS)) Testen och mätningarna bör utföras med beaktande av deras ändamålsenlighet samt hälso- och säkerhetsaspekter. Teamet bedömer vilka test och mätningar som inte är lämpliga för klienten. Den som utför mätningarna ska ha tillräcklig erfarenhet och utbildning för att utföra och tolka testen.