FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ARBETSPRÖVNING Gäller från

2 INNEHÅLL SERVICELINJEN FÖR ARBETSPRÖVNING Syfte Rehabiliteringsklienter Personal Personal vid den inledande kartläggningen Personal vid arbetsprövningen Struktur Innehåll Inledande kartläggning vid arbetsprövningen Programmet för arbetsprövningen efter den inledande kartläggningen Klienthandledning och uppställande av mål Arbetspraktik Teman som behandlas under arbetsprövningen Slutfas Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök i samband med arbetsprövning Utvärdering och mätning... 13

3 SERVICELINJEN FÖR ARBETSPRÖVNING De standarder för rehabilitering i öppen och sluten vård som träder i kraft vid början av 2011 och senare består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och en del för varje servicelinje. Delarna kompletterar varandra och kan inte tilllämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Detta är den för arbetsprövning avsedda servicelinjespecifika del som innehåller närmare beskrivningar av linjens innehåll, struktur och personal. I arbetsprövningen ingår en inledande kartläggning som kan vara kortare om klienten har genomgått t.ex. en rehabiliteringsundersökning innan arbetsprövningen inleds. Efter arbetsprövningen kan klienten vid behov ännu fortsätta med arbetsträning. Arbetsprövningen kan även avbrytas och ersättas med arbetsträning, om arbetsprövningen inte är ändamålsenlig för klienten. Arbetsprövningen genomförs individuellt, men de klienter som samtidigt deltar i arbetsprövningen kan serviceproducenten indela i grupper. 1 Syfte Syftet med arbetsprövningen är att klienten ska kunna börja arbeta och få stöd med att hålla sig kvar i arbetslivet utreda klientens lämplighet för olika yrken eller uppdrag och/eller förmåga att klara av vissa slags arbetsuppgifter försäkra sig om lämpligheten av en viss bransch för klienten finna en lämplig utbildning att göra upp en fortsatt plan för yrkesinriktad rehabilitering och att reda ut sysselsättningsmöjligheterna. Arbetsprövningen ingår i den yrkesinriktade rehabiliteringsprocessen, med vars hjälp man stöder personer med nedsatt funktionsförmåga så att de kan få ett arbete, fortsätta i arbetslivet eller återvända till arbetslivet. För rehabiliteringsklienter som har ett stort utredningsbehov är arbetsprövning i regel ett lämpligt alternativ. Under arbetsprövningen ligger tyngdpunkten på att utreda klientens förutsättningar att klara av att arbeta, men utöver praktiska uppgifter beaktas även klientens allmänna färdigheter för arbetslivet. Olika arbetssätt och arbetsuppgifter prövas enligt klientens resurser. Tillsammans med klienten utreder man vilka utsikter och förutsättningar han eller hon har att klara sig i arbetslivet eller finna en lämplig bransch, utbildning eller arbetsplats. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten är motiverad och engagerad i de mål som ställts upp samt att resurserna är tillräckliga. 2 Rehabiliteringsklienter FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering för handikappade personer (6 i FRPL) vars arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter väsentligt har försvagats på grund av sjuk-

4 2 dom, funktionsnedsättning eller skada, eller som inom de närmaste åren löper risk för arbetsoförmåga. De kan riskera att marginaliseras och hamna utanför arbetsmarknaden. Innan arbetsprövningen inleds ska klientens hälsotillstånd utredas tillräckligt, antingen med hjälp av medicinska undersökningar eller med bedömningar av arbetsförmågan. Tidigare vårdplaner bör vara tillräckligt långt genomförda så att man inom rehabiliteringen kan fokusera på att bedöma och stödja klientens förutsättningar att klara av att arbeta. Arbetsprövningen kan föregås av en rehabiliteringsundersökning som ordnas av FPA eller någon annan instans och där klientens helhetssituation utreds. Handläggaren av rehabiliteringsärendet bör innan beslutet om rehabilitering fattas försäkra sig om att de tidigare vårdplanerna har genomförts, så att man vid rehabiliteringen kan fokusera på praktiska frågor som gäller klientens möjligheter att klara av att arbeta. För rehabilitering lämpar sig vuxna personer vars utsikter att återgå till arbetslivet eller att byta yrke behöver utredas. Även unga personer som har svårt att få arbete, att slutföra sin yrkesutbildning eller finna en lämplig utbildning lämpar sig för rehabilitering. Viktigt för bägge målgrupperna är att man klargör målet för sysselsättning och att klienterna får hjälp med att återgå till eller komma ut i arbetslivet. 3 Personal 3.1 Personal vid den inledande kartläggningen Den inledande kartläggningen inför arbetsprövningen genomförs av ett multidisciplinärt team och vid behov annan specialiserad personal och rehabiliteringspersonal. Multidisciplinärt team* Det multidisciplinära teamet svarar för den inledande kartläggningen. I teamet ingår - en läkare - en psykolog - en socialarbetare/socionom (YH) eller en rehabiliteringshandledare (YH) - en arbetslivskonsult * *. Alla medlemmar i teamet ska ha minst tre års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering. En arbetslivskonsult som är medlem av det multidisciplinära teamet bör ha minst yrkeshögskoleexamen eller en gammal examen på institutnivå. En arbetslivskonsult som ingår i teamet kan även ha yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet, om han vid tidpunkten för inlämnandet av anbudet är anställd hos den serviceproducent som genomför rehabiliteringen och har minst tre års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering. * Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, arbetsparet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar). ** Arbetslivskonsulterna definieras olika beroende på om de är medlemmar av teamet och arbetsparet eller ingår i den specialiserade personalen (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).

5 3 Specialiserad personal I rehabiliteringen deltar enligt klientens behov annan specialiserad personal, t.ex. fysioterapeut, företagsfysioterapeut, företagshälsovårdare, sjukskötare, näringsterapeut, ergoterapeut, specialistläkare/läkare, IT-instruktör, studiehandledare, lärare, speciallärare, rehabiliteringsinstruktör, rehabiliteringshandledare (YH) socialarbetare/socionom (YH), psykolog/neuropsykolog eller arbetslivskonsult**. Annan rehabiliteringspersonal* Också annan personal kan ingå, t.ex. närvårdare, idrottsinstruktör, dietist och fritidsledare. 3.2 Personal vid arbetsprövningen Efter den inledande kartläggningen fortsätter ett arbetspar från det multidisciplinära teamet med arbetsprövningen och vid behov annan specialiserad personal och rehabiliteringspersonal. Arbetspar* För klienten utses ett lämpligt arbetspar som svarar för genomförandet av arbetsprövningen klientvis. Arbetsparet utses bland de medlemmar av det multidisciplinära teamet som har intervjuat klienten. Arbetspar vid arbetsprövningen är en arbetslivskonsult** en socialarbetare/socionom (YH), en rehabiliteringshandledare (YH) eller psykolog. Parterna i ett arbetspar ska ha minst tre års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering. En arbetslivskonsult som ingår i ett arbetspar bör ha minst yrkeshögskoleexamen eller en gammal examen på institutnivå. Arbetslivskonsulten kan även ha yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet, om han eller hon när anbudet lämnas in är anställd hos den serviceproducent som genomför rehabiliteringen och har minst tre års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering. Personlig handledare* Den ena parten i ett arbetspar är personlig handledare för klienten och med denna kan klienten, om han eller hon så önskar, under perioden diskutera frågor som gäller rehabiliteringen. * Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, arbetsparet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar). ** Arbetslivskonsulterna definieras olika beroende på om de är medlemmar av teamet och arbetsparet eller ingår i den specialiserade personalen (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).

6 4 Den personliga handledaren är kontakt- och stödperson för klienten vid arbetsprövning som serviceproducenten genomför på externa arbetsplatser samt kontaktperson mellan serviceproducenten och arbetsplatsen. Specialiserad personal I rehabiliteringen deltar enligt klientens behov annan specialiserad personal, t.ex. fysioterapeut, företagsfysioterapeut, företagshälsovårdare, sjukskötare, näringsterapeut, ergoterapeut, specialistläkare/läkare, IT-instruktör, studiehandledare, lärare, speciallärare, rehabiliteringsinstruktör rehabiliteringshandledare (YH) socialarbetare/ socionom (YH), eller arbetslivskonsult**. Annan rehabiliteringspersonal* * Också annan personal kan ingå, t.ex. närvårdare, idrottsinstruktör, dietist och fritidsledare. 4 Struktur Den totala arbetsprövningstiden är högst 40 dygn och 3 uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök. Arbetsprövningen börjar med en inledande kartläggning som pågår 3 5 dygn. Därefter kan den fortsatta arbetsprövningens längd och struktur variera enligt klientens individuella behov. Arbetsprövningens längd efter den inledande kartläggningen är minst 15 och högst 35 dagar. Den inledande kartläggningen genomförs utan avbrott. Efter den inledande kartläggningen genomförs arbetsprövningen i regel i en helhet utan onödiga mellanperioder för klienten. Arbetsprövningen kan dock genomföras i flera perioder, t.ex. om det krävs för att ordna en lämplig extern arbetsplats. Även omedelbart efter den inledande kartläggningen kan det vara nödvändigt med en kort paus för att söka lämpliga praktikplatser för klienten. FPA utfärdar rehabiliteringsbeslut om arbetsprövning för högst 41 dygn, varav ett är en uppföljningsdag eller ett uppföljningsbesök. Ett justeringsbeslut utfärdas om ytterligare uppföljningsdagar rekommenderas för klienten. För det behövs ingen ny rehabiliteringsansökan. Inom arbetsprövningen beviljas högst 2 uppföljningsdagar eller -besök. Om klienten rekommenderas arbetsträning som fortsättning på arbetsprövningen eller om arbetsprövningen avbryts för att man anser att det är motiverat att byta till arbetsträning, får klienten ett rehabiliteringsbeslut om arbetsträning. Klienten behöver inte göra någon ny rehabiliteringsansökan om arbetsprövningen direkt övergår i arbetsträning. Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, arbetsparet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar). ** Arbetslivskonsulterna definieras olika beroende på om de är medlemmar av teamet och arbetsparet eller ingår i den specialiserade personalen (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).

7 5 Dagens längd Arbetsprövningen jämte den inledande kartläggningen genomförs i öppen vård, vardagar från måndag till fredag. - En öppenvårdsdag i serviceproducentens lokaler pågår minst 6 timmar, varav det program som leds av en person med yrkesutbildning inom rehabilitering utgör minst 5 timmar. - Vid extern arbetspraktik ska en dag omfatta minst 5 timmar. Efter den inledande kartläggningen kan under de två första veckorna av arbetsprövningen antalet arbetsprövningsdagar och dagens längd fastställas flexibelt allt enligt individuellt behov. - Då ska antalet arbetsprövningsdagar dock uppgå till minst 3 dagar/vecka och arbetsprövningsdagen måste vara minst 5 timmar/dag, varav minst 4 timmar/dag ska bestå av det program som leds av en yrkesutbildad person inom rehabilitering. - Flexibiliteten gäller dock inte sådan arbetspraktik som sker vid en extern arbetsplats. Inkvartering och helpension ordnas vid behov för de klienter för vilka det inte är ändamålsenligt att färdas hemifrån dagligen t.ex. på grund av långa resor och/eller besvärliga trafikförbindelser. Rehabilitering ordnas inte under veckoslut, men inkvartering och helpension kan även ordnas då på ovan nämnda villkor. Inkvarteringen kan ordnas antingen i serviceproducentens egna inkvarteringslokaler eller hos en extern inkvarteringsrörelse eller i en separat lägenhet. Inkvarteringsmöjligheten gäller dock inte klienterna när arbetspraktiken i samband med arbetsprövningen sker på externa arbetsplatser. Om serviceproducenten har sammanställt en grupp av FPA-klienter kan högst 12 personer ingå i gruppen. Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök I arbetsprövningen ingår 1 3 uppföljningsdagar eller -uppföljningsbesök inom den öppna vården och dessa genomförs inom 3 månader efter att den sista perioden har upphört. Det är obligatoriskt att ordna 1 uppföljningsdag eller 1 uppföljningsbesök. Dessutom kan det förekomma ytterligare 2 uppföljningsdagar eller -besök enligt individuellt behov för att säkerställa att de fortsatta planerna förverkligas. Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök genomförs individuellt. Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök genomförs inte om klienten direkt efter arbetsprövningen övergår till arbetsträning. En uppföljningsdag hålls bara i serviceproducentens lokaler och pågår minst 6 timmar, varav det program som leds av en person med yrkesutbildning inom rehabilitering utgör minst 5 timmar. Uppföljningsbesök kan göras i serviceproducenten lokaler eller i andra externa lokaler. Programmet under det uppföljningsbesök som en representant för serviceproducenten (besök av expert) gör till externa lokaler eller som klienten gör till serviceproducentens lokaler tar 2 4 timmar i anspråk. Klienten deltar alltid i besöken.

8 6 4.1 Innehåll Huvudinnehållet i arbetsprövningen är inledande kartläggning, arbetspraktik, individuell handledning samt uppföljningsdager eller uppföljningsbesök. Av dessa delar är arbetspraktiken den viktigaste. Rehabiliteringen är individuell, men gruppaktiviteter ingår om serviceproducenten har en lämplig grupp. Vid den individuella handledningen och grupphandledningen behandlas olika teman. Arbetsprövningen ska inledas inom fyra veckor efter det att rehabiliteringsbeslutet har anlänt till serviceproducenten. Rehabiliteringen kan i undantagsfall inledas också senare, om det finns en grundad anledning till senareläggningen. Vid behov kan serviceproducenten kontrollera att arbetsprövningen inleds i rätt tid genom att t.ex. intervjua klienten per telefon innan den egentliga rehabiliteringen inleds. 4.2 Inledande kartläggning vid arbetsprövningen Syftet med den inledande kartläggningen är att utarbeta en preliminär plan för genomförandet av arbetsprövningen samt att klarlägga klientens yrkesmässiga, psykosociala och hälsomässiga förutsättningar för rehabiliteringen. Vid den inledande kartläggningen eller senare under arbetsprövningen finns det möjlighet att konstatera att det inte är ändamålsenligt att fortsätta med arbetsprövningen, utan rehabiliteringen avbryts och klienten hänvisas till annan rehabilitering, t.ex. till arbetsträning eller andra tjänster. Om klienten har genomgått en rehabiliteringsundersökning före arbetsprövningen eller om hans eller hennes situation inte kräver någon närmare utredning, kan det räcka med en 3 dagars inledande kartläggning. I början av kartläggningen ordnar serviceproducenten information och introduktion för klienten där han eller hon görs förtrogen med personalen, lokaliteterna och verksamheten samt säkerhetsanvisningar. För klienten uppgörs i början ett kartläggningsprogram som kan kompletteras under den inledande kartläggningen. Om flera klienter deltar samtidigt i den inledande kartläggningen kan verksamheten också ordnas i grupp, t.ex. i gemensamma motions- eller diskussionsgrupper. Inledande intervju och uppställande av mål I det inledande skedet har klienten en individuell intervju med en socialarbetare/socionom (YH) eller en rehabiliteringshandledare (YH) under de första 1 3 dagarna en individuell intervju med psykolog under de första 1 3 dagarna en individuell intervju med en arbetslivskonsut under de första 1 3 dagarna läkarundersökning under de första 1 3 dagarna individuell intervju med en fysioterapeut eller företagsfysioterapeut vid behov under de första 1-5 dygnen från det att perioden inletts Om den inledande kartläggningen är endast tre dygn lång behöver endast 3 av de ovan nämnda intervjuerna göras eller läkarundersökningen.

9 7 Läkarundersökningen är inte nödvändig vid den inledande kartläggningen (3 5 dygn) om klienten tidigare har deltagit i en rehabiliteringsundersökning eller någon annan motsvarande utredning och det inte finns något särskilt behov av en medicinsk utredning. Intervjuerna eller mötena kan ordnas så att de genomförs av två arbetstagare samtidigt. Arbetstagarna ska kunna göra de nödvändiga mätningar som fastställts i standarden. Under perioden kartläggs och registreras klientens hälsomässiga, psykosociala och yrkesmässiga bakgrund. I kartläggningen ingår de mätningar som nämns i avsnittet Utvärdering och mätning samt olika ändamålsenliga test. Samtidigt går man igenom klientens mål och önskemål med rehabiliteringen samt undersöker hur motiverad han eller hon är för rehabiliteringen. Med klienten diskuterar man alternativa arbetsbranscher och arbetsplatser som är lämpliga för arbetsprövningen. Under den inledande kartläggningen ska medlemmarna i arbetsteamet, frånsett läkaren, ha sammanlagt 9 individuella timmar/klient i anslutning till intervjuerna och mötena om den inledande kartläggningen är 4 5 dygn och minst 6 timmar om kartläggningen pågår 3 dygn. Om det behövs en läkare i den inledande kartläggningen, ska läkaren ha minst 1 timme tid individuellt per klient om kartläggningen pågår i 5 dygn och minst en halv timme om kartläggningen pågår i 3 dygn. Det multidisciplinära teamet har ett eget möte och kommer överens om ett lämpligt arbetspar för klienten efter de inledande intervjuerna. Annat program under den inledande kartläggningen samt slutförande Under den inledande kartläggningen tas, utöver intervjuerna, dessutom följande teman upp till behandling med klienten: ökade arbetslivsfärdigheter, utredning av arbets- och funktionsförmågan och psykosocial handledning. Det beror på klientens individuella behov vilket tema som betonas. I slutet av den inledande kartläggningen ställer klienten och en medlem eller medlemmarna i arbetsteamet upp de viktigaste målen med den yrkesinriktade rehabiliteringen med hjälp av GAS-metoden. I slutet av den inledande kartläggningen har klienten och minst två medlemmar av det multidisciplinära teamet en gemensam diskussion. I samband med detta uppgörs en skriftlig plan för arbetsprövningen där man beaktar klientens egna mål, hälsotillstånd, psykosociala faktorer och de färdigheter som kommit fram vid testerna. 4.3 Programmet för arbetsprövningen efter den inledande kartläggningen Klienthandledning och uppställande av mål Tillsammans med klienten uppgörs en ändamålsenlig, skriftlig plan för genomförandet av arbetsprövningen och planen kompletteras efter behov under rehabiliteringens gång. Utifrån klientens individuella behov reserveras under arbetsprövningen tid för diskussioner med parterna i arbetsparet och annan specialiserad personal.

10 8 Under arbetsprövningens gång instrueras klienten att själv bedöma sina framsteg och sin egen livssituation och sina möjligheter att få sysselsättning. Vid rehabiliteringen använder klienten vid behov en inlärningsdagbok där han eller hon antecknar sina iakttagelser och framsteg. Inlärningsdagboken är en fri form av arbetsredskap som kan användas som stöd för rehabiliteringsprocessen. Klienten kan visa vilka anteckningar han eller hon gjort i inlärningsdagboken och diskutera dem med arbetsparet. De mål som uppställts i den inledande kartläggningen preciseras med hjälp av GASmetoden och vägen till måluppfyllelse samt förändringar utvärderas tillsammans med klienten. Arbetsparets egna möten Parterna i det arbetspar som ansvarar för genomförandet av arbetsprövningen diskuterar rehabiliteringsprocessen med varandra och vid behov med den specialiserade personalen utgående från klientens individuella situation, men dock en gång per vecka i genomsnitt. Arbetsparet konsulterar den specialiserade personalen i sådana situationer då man för att garantera att rehabiliteringsprocessen går framåt behöver t.ex. medicinsk sakkunskap eller kunskap inom de branscher som den specialiserade personalen eller de andra experterna representerar. Behovet av konsultationer kan uppstå då man exempelvis söker en arbetsprövningsbransch som är lämplig med tanke på klientens hälsotillstånd eller när det under rehabiliteringsprocessen kommer fram nya uppgifter som är viktiga för processen Arbetspraktik Under arbetsprövningen prövar klienten under handledning på olika arbetsuppgifter antingen i serviceproducentens arbetsprövningslokaler eller på externa arbetsplatser. Sociala företag, verkstäder, arbetssalar, arbetscenter, arbetsträningsstiftelser, serviceproducentens arbetsprövningslokaler betraktas inte som externa praktikplatser. Då praktikplatserna ordnas beaktas klientens önskemål samt färdigheter och styrkor. I serviceproducentens egna lokaler I det inledande skedet passar sådan arbetsprövning som inkluderar olika arbetsuppgifter och som utförs i serviceproducentens lokaler för sådana klienter som behöver mycket stöd och handledning samt tid för att reda ut och fundera över sina planer. Det viktigaste är att reda ut klientens arbets- och funktionsförmåga i praktiken, och den här perioden kan vara ett inledande skede före en eventuell övergång till arbetsprövning vid en extern praktikplats. Arbetspraktiken kan ske i serviceproducentens egna lokaler och vara t.ex. byrå-, data-, köks-, trädgårds-, städ- och metallarbete. Serviceproducenterna bör ha mångsidig kunskap om olika arbetsuppgifter. Serviceproducenten ska också ha

11 9 lämpliga arbetsredskap för att klienten ska kunna öva sig på olika arbetsuppgifter. Allt efter behov har klienten en lämplig inskolare för respektive arbetsuppgift. Den personliga handledaren och vid behov en arbetslivskonsult, om denne inte är personlig handledare, diskuterar framstegen i arbetsprövningen med klienten minst 1 2 gånger per vecka eller dagligen vid behov. Externa praktikplatser Extern arbetspraktik ordnas på de externa praktikplatser, dvs. arbetsplatser, som serviceproducenten och rehabiliteringsklienten kommit överens om. Syftet med arbetsprövning som ordnas på externa arbetsplatser är att ge klienten en realistisk uppfattning om sina möjligheter att klara av arbetet i fråga under verkliga arbetsförhållanden och i en verklig arbetsmiljö. För klienten ordnas sådant arbete där man tagit hänsyn till funktionsnedsättning, sjukdom eller andra eventuella begränsningar förorsakade av andra faktorer, t.ex. ålder och sociala interaktionsfärdigheter. Klienten är med om att ordna en praktikplats antingen genom att själv eller tillsammans med den personliga handledaren ordna en arbetsprövningsplats. Arbetsplatsrepresentanten utser för klienten en kontaktperson som fungerar som stöd för klienten under arbetspraktiken och som deltar i det inledande mötet. Tillsammans med den externa arbetsgivaren uppgörs ett skriftligt arbetsprövningsavtal där tiden för arbetsprövningen, arbetsdagens längd, kontaktpersoner och andra villkor fastställs. Arbetsgivarens kontaktperson ansvarar för att det ordnas arbetsuppgifter för klienten och för introduktionen samt ger serviceproducenten en kort beskrivning av hur arbetsuppgifterna löper. Handledaren följer med hur klientens arbetspraktik förverkligas, stödjer klienten, planerar och diskuterar fortsatta uppgifter samt löser eventuella problem tillsammans med klienten. Den personliga handledaren håller kontakt både med klienten och arbetsgivaren på följande sätt: - När arbetspraktiken inleds deltar handledaren tillsammans med klienten i det inledande mötet på arbetsplatsen. - Såsom avtalat håller handledaren kontakt med klienten utifrån klientens individuella situation minst en gång per vecka genom att besöka arbetsplatsen eller alternativt per telefon eller e-post eller genom att träffa klienten på något annat ställe. - Handledaren besöker klienten på praktikplatsen minst en gång efter det inledande mötet och på det avslutande mötet då handledaren också träffar arbetsgivarens representant. - Handledaren diskuterar erfarenheterna av arbetspraktiken med klienten och arbetsgivarrepresentanten. Handledarens besök ingår i klientens öppenvårdsdagar med extern arbetspraktik. Nätverkssamarbete i samband med arbetspraktiken Enligt klientens behov och arbets- och näringsbyråns möjligheter håller klienten och den personliga handledaren ett eller flera möten med en byråtjänsteman under arbetspraktiken. Mötena kan hållas i serviceproducentens lokaler, på praktikplatsen, arbets- och näringsbyrån eller på andra lämpliga ställen. Mötena ingår i öppenvårdsdagarna med arbetspraktik enligt platsen för mötet i fråga. Målet med det gemensamma mötet är att uppdatera klientens jobbsökarplan och att därigenom

12 10 utarbeta en fortsatt plan för tiden efter rehabiliteringen och att uppbåda stöd för att förverkliga planen Teman som behandlas under arbetsprövningen Programmet innehåller i huvudsak individuell handledning enligt klientens behov. Under arbetsprövningen reserveras utifrån klientens individuella behov tid för diskussioner med den personliga handledaren och andra sakkunniga. Tillsammans funderar man över hur klienten skulle kunna stärka sitt yrkesmässiga kunnande och hitta en lämplig arbetsplats åt sig. Vid behov innehåller programmet också rehabilitering i grupp utifrån klientens individuella behov, exempelvis diskussioner i grupp, som stöd för rehabiliteringen. Gruppaktiviteter ordnas om serviceproducenten samtidigt har flera klienter som deltar i arbetsprövning eller annan motsvarande rehabilitering. Verksamhet i grupp kan ordnas för t.ex. gemensamma temadelar eller fritidsaktiviteter. Arbetsparet och den specialiserade personalen leder de olika temana och ämnena i programmet. Temana kan behandlas individuellt eller i grupp. Med klienten behandlas följande teman, frånsett uppgifter mellan perioderna, som behandlas vid behov: Ökade arbetslivsfärdigheter Klienten får handledning i att söka information om arbetslivet och olika utbildningsmöjligheter bl.a. på Internet och att utnyttja arbets- och näringsbyråernas sakkunskap. Tillsammans med klienten görs studiebesök på läroanstalter eller arbetsplatser. Med beaktande av klientens behov ges handledning i att använda dataprogram för att t.ex. skriva arbets- och utbildningsansökningar. Tillsammans med klienten uppgörs vid behov en lämplig meritförteckning för honom eller henne. Klienten får stöd för att uppnå arbetslivsfärdigheter. Eventuella inlärningssvårigheter reds ut med klienten och han får stöd när det gäller dessa problem. Utredning av arbets- och funktionsförmågan Klientens arbets- och funktionsförmåga utreds med hjälp av motoriska och fysiska test. Klientens lämplighet för olika arbetsuppgifter utreds, t.ex. psykologiska test, mindre arbetspraktiktest och dyslexitest. Tillsammans med klienten kartläggs eventuellt behovet av hjälpmedel. Att sköta sin egen hälsa Klienten får handledning i hur man befrämjar den egna hälsan och motiveras att iaktta sunda levnadsvanor och att motionera. Psykosocial handledning Klienten får stöd i personliga problemsituationer och i sin livshantering. Klienten får stöd i att hantera sin dagsrytm och vardag. Nätverksarbete Rehabiliteringsklienten hänvisas vid behov till andra experttjänster och till fritidsaktiviteter. Tillsammans med klienten kartläggs hans eller hennes olika nätverkskontakter.

13 11 Serviceproducenten tar vid behov kontakt med klientens närmaste nätverk, arbets- och näringsbyrån, hälsovården och andra motsvarande ställen. Kontakten kan också ske genom överläggningar via video eller telefon. Uppgifter mellan perioderna - Vid behov utför klienten de överenskomna uppgifterna och får anvisningar om hur de ska utföras. Det kan vara nödvändigt med uppgifter mellan perioderna om arbetsprövningen måste avbrytas emellanåt eller om uppgifterna anses vara nödvändiga faktorer som stöder rehabiliteringsprocessen. Allmänt program I mån av möjlighet kan klienten delta i allmänna föreläsningar, gruppdiskussioner och gruppmotion som serviceproducenten ordnar under rehabiliteringen Slutfas I slutet av arbetsprövningen, cirka en vecka innan arbetsprövningen upphör, börjar man tillsammans med klienten utarbeta en fortsatt plan för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Man går igenom rehabiliteringsprocessen vid arbetsprövning och de fortsatta behoven för att stödja klientens möjligheter att få sysselsättning. För att säkerställa att den fortsatta planen för klienten förverkligas ordnas dessutom utifrån klientens behov och i mån av möjlighet ett gemensamt möte med arbets- och näringsbyrån eller någon annan part. Målet med det gemensamma mötet är att enligt behov uppdatera klientens jobbsökarplan och att därigenom utarbeta en fortsatt plan för tiden efter rehabiliteringen och att uppbåda stöd för att förverkliga planen. Mötet hålls cirka 1 2 veckor innan rehabiliteringen slutar för att arbets- och näringsbyrån eller någon annan part ska ha tillräckligt med tid för de arrangemang som tjänsterna, åtgärderna eller stödinsatserna kräver. I slutfasen av arbetsprövningen uppgör serviceproducenten en rehabiliteringsrapport. Klienten och arbetsparet gör tillsammans upp en fortsatt plan för den yrkesinriktade rehabiliteringen i rehabiliteringsrapporten. När planen görs upp ska hänsyn tas till de mål som ställts upp för klienten och resultatet av arbetsprövningen. I den fortsatta planen för den yrkesinriktade rehabiliteringen antecknas bl.a. vilka sysselsättningsmöjligheter som finns, var klienten ska fortsätta efter rehabiliteringen och i vilken grad de uppställa målen har nåtts (blanketten för uppställning av mål GAS). I rehabiliteringsrapporten antecknas förutom den egentliga fortsatta planen också eventuella alternativa planer samt uppföljningsdagar. Blanketten för uppställning av mål (GAS) fogas till rehabiliteringsrapporten. De mål som uppställts för arbetsprövningen utvärderas i slutfasen och då ställer man upp nya mål för uppföljningsperioden och dessa utvärderas i sin tur den sista dagen i uppföljningsperioden. Den personliga handledaren och klienten har före den avslutande diskussionen kontakt med vård- och rehabiliteringsaktörerna på klientens hemort, såsom hälsovården, FPA och arbets- och näringsbyrån. På så sätt säkerställer man att rehabiliteringsprocessen fortsätter efter att arbetsprövningen har upphört. Samtidigt utses tillsammans med dessa parter kontaktpersoner för förverkligandet av den fortsatta planen. Namnen på kontaktpersonerna antecknas i rehabiliteringsrapporten.

14 12 Avslutande samtal I slutet av arbetsprövningsperioden under de tre sista dagarna hålls ett avslutande samtal. I det avslutande samtalet går klienten och arbetsparet tillsammans igenom en fortsatt plan för den yrkesinriktade rehabiliteringen och säkerställer att planen kan förverkligas. Utöver arbetsparet träffar klienten vid behov också övrig specialiserad personal i det avslutande skedet. Tillsammans med klienten uppgörs en minneslista på alla de konkreta åtgärder som förverkligandet av den fortsatta planen kräver. 4.4 Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök i samband med arbetsprövning När arbetsprövningen upphör har klienten 1 3 uppföljningsdagar eller -besök allt efter klientens individuella behov. Syftet med de individuella uppföljningsdagarna och -besöken är att stödja rehabiliteringsklienten på en eventuell studieplats eller arbetsplats eller att lösa problem i anslutning till förverkligandet av den fortsatta planen. Uppföljningsdagar och uppföljningsbesök i samband med arbetsprövning är öppenvårdsdagar eller besök. Uppföljningsdagarna genomförs i serviceproducentens lokaler och uppföljningsbesöken i serviceproducentens lokaler, på arbetsplatser, i läroanstalter eller på andra ändamålsenliga ställen. Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök genomförs för att säkerställa att den fortsatta planen verkställs. Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök genomförs inte i grupp. På uppföljningsdagarna eller -besöken går handledaren och klienten igenom i vilken grad de mål som uppställts i den fortsatta planen har uppnåtts eller vilka problem som kommit fram. Om uppföljningsdagen eller -besöket hålls i serviceproducentens lokaler, deltar förutom klientens personliga handledare också den ena parten i arbetsparet och vid behov övrig specialiserad personal i samtalet. Om uppföljningsbesöket görs till externa lokaler, deltar klientens personliga handledare och vid behov dessutom den ena parten i arbetsparet samt övrig lämplig specialiserad personal. Före uppföljningsdagen eller uppföljningsbesöket står den personliga handledaren eller den ena i arbetsparet i kontakt med klienten per telefon och klarlägger situationen i förväg och kommer överens om var och hur uppföljningsdagarna eller -besöken ska hållas. Under uppföljningsdagarna eller -besöken har den personliga handledaren och klienten kontakt med nödvändiga parter, såsom FPA och arbets- och näringsbyrån. Under dessa dagar och besök avtalar man om fortsättningen. En kort rehabiliteringsrapport uppgörs om den första uppföljningsdagen eller det första uppföljningsbesöket. I rapporten antecknas de fortsatta åtgärderna och om det finns behov av extra uppföljningsdagar, en rekommendation om dessa. En kort rehabiliteringsrapport ges dessutom endast om den sista dagen under extra uppföljningsdagar.

15 13 5 Utvärdering och mätning Teamets medlemmar, arbetsparet och den specialiserade personalen utvärderar rehabiliteringsresultaten för sina respektive delar av den inledande kartläggningen och arbetsprövningen med hjälp av kliniska bedömningar och evalueringsmetoder. De mätmetoder som används vid utvärderingen ska vara allmänt använda, validerade och erkända. Måtten visar närmast förändringar som gäller funktions- och arbetsförmågan samt symtomen. Som hjälpmedel för att sätta upp rehabiliteringsmålen och utvärdera måluppfyllelsen används alltid GAS-metoden (GAS = Goal Attainment Scaling). Målen ställs upp i början av den inledande kartläggningen, och de preciseras och utvärderas under rehabiliteringens gång. Måluppfyllelsen utvärderas i det avslutande skedet av arbetsprövningen. För uppföljningsbesöken kan nya mål uppställas och utvärdering göras den sista dagen under uppföljningsperioden eller under besöket. Vid rehabiliteringen görs alltid följande mätningar under den inledande kartläggningen samt under de tre sista dagarna i det avslutande skedet av arbetsprövningen före uppföljningsperioden: Livskvalitetstestet 15-D, RAND-36 eller WHOQOL-BREF eller motsvarande svenskspråkigt test en enkät om sinnesstämning: Beck Depression Inventory (BDI) eller RBDI (en för finländska förhållanden utarbetad enkät om depressionssymtom och självkänsla som baserar sig på Becks självskattningsformulär), eller DEPSmetoden. Arbetshälsoinstitutets arbetsförmågeindex (TKI) Utöver dessa obligatoriska mätmetoder kan man använda andra ändamålsenliga test, t.ex. dyslexitest och andra test för bedömningen av inlärningssvårigheter och beteendestörningar andra test för bedömning av de yrkesrelaterade målen IMBA (Integration von Menschen mit Behinderung in die Arbeitswelt) MELBA (Merkmalprofile zur Eingliederung Leistungsgewandelter und Behinderter in Arbeit) ARVI (arviointimenetelmä, sosiaalisen työllistämisen laatujärjestelmä (STL 9001:2010), valmennuksen palvelujen standardit (VPS) Testen och mätningarna bör utföras med beaktande av deras ändamålsenlighet samt hälso- och säkerhetsaspekter. Teamet bedömer vilka test och mätningar som inte är lämpliga för klienten. Den som utför mätningarna ska ha tillräcklig erfarenhet och utbildning för att utföra och tolka testen.