FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN VÅRD

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN VÅRD KIILA-REHABILITERING Servicelinjen för rehabilitering som stöder yrkesrelaterad arbetsförmåga Gäller från

2 INNEHÅLL KIILA-rehabilitering Allmänt KIILA-rehabiliteringens allmänna mål Rehabiliteringsklienten Serviceproducenten och övriga samarbetspartner Serviceproducenten Företagshälsovårdens roll i rehabiliteringen Första urval Arbetsgivarens roll i rehabiliteringen Utformning Innehåll Principer för rehabiliteringen Teman Arbetsmetoder och -redskap inom rehabiliteringen Utvärdering Genomförande av rehabiliteringen Planering av rehabiliteringen och avtal om tidtabellen Avtal om tidtabellen för en situationsbedömning Information om rehabiliteringen Bedömning av klientens situation Grupperioder Individuell del Avslutande del Personal Rehabiliteringslokaler Undersökning i anslutning till resultatuppföljning och utveckling av rehabiliteringen Rehabiliteringsrapport BILAGA 1. Flödesschema över KIILA-rehabiliteringsprocessen BILAGA 2. Minimiantal timmar för team, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal*... 23

3 1 KIILA-rehabilitering 1 Allmänt Standarderna för rehabilitering i öppen vård 1 består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och en servicelinjespecifik del. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Detta är den servicelinjespecifika del som gäller KIILA-rehabilitering och som innehåller närmare beskrivningar av linjens utformning, innehållet, genomförandet och personalen. Den servicelinjespecifika standarden beaktar den enskilda klientens behov och prioriteringarna i rehabiliteringen. Dessa genomförs under rehabiliteringsprocessen och ska dokumenteras i enlighet med anvisningarna i den allmänna delen av standarden. (se Allmän del, Standardens användningsändamål och syften). Målet med KIILA-rehabiliteringen är att förbättra och stödja klienternas arbetsförmåga och att hålla dem kvar i arbetslivet. Under rehabiliteringen bedömer man mångsidigt klientens behov av rehabilitering och orsakerna till detta samt klientens nuvarande arbetskompetens och möjligheterna att förbättra den. Rehabiliteringens syfte är att med övergripande metoder svara mot individens behov av rehabilitering. KIILA-rehabiliteringens innehåll grundar sig på fungerande lösningar och praxis i anslutning till klientens arbete och till sätt att stödja klientens hälsa och förmåga att hantera sitt liv. Klientens verksamhetsmiljö ska beaktas i rehabiliteringens innehåll, i vilket klientens lärande och aktiva roll betonas. Rehabiliteringssamarbete med arbetsgivaren och företagshälsovården är nödvändigt. KIILA-rehabiliteringen genomförs som träning som syftar till att bevara och förbättra arbetsförmågan med målet att rehabiliteringsklienten ska kunna fortsätta sitt arbete (FRPL 7.3 ). FPA kan ordna ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra arbets- och förvärvsförmågan eller förhindra arbetsoförmåga då de villkor för beviljande av yrkesinriktad rehabilitering som anges i lagen om FPA-rehabilitering (FRPL 566/2005, 6 och 7 ) uppfylls. Rehabiliteringen är antingen arbetsplats- eller branschinriktad. Rehabiliteringen ordnas både på regional och på riksomfattande basis. 2 KIILA-rehabiliteringens allmänna mål KIILA-rehabiliteringen, som ordnas av FPA, stöder uppfyllelsen av de konkreta och individuella mål som inom företagshälsovården eller hälso- och sjukvården formulerats i samråd med klienten. Som referensram för målformuleringen och genomförandet av rehabiliteringen används ICF, internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (International Classification of Functioning, Disability and Health). Rehabiliteringen syftar till att trygga eller förbättra klientens arbets- och funktionsförmåga och till att öka klientens aktivitet och delaktighet i de aktiviteter i arbetet och det dagliga livet som är av betydelse för klienten. 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i den upphandlingslag som trädde i kraft

4 Utöver de allmänna målsättningarna för rehabiliteringen fastställs målsättningarna för klientgruppen och klientens individuella mål, som inverkar på genomförandet av rehabiliteringen. 2 3 Rehabiliteringsklienten Målgruppen är personer under 67 år som arbetar och som har en stadigvarande anställning eller återkommande visstidsanställningar. Detta gäller också företagare. Rehabiliteringsgrunden bestäms utifrån personens aktuella individuella rehabiliteringsbehov. Till rehabiliteringen väljs personer vars arbetsförmåga försvagas av sjukdom, och sjukdomen under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna. Dessutom förutsätts att rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna har utretts tillräckligt på arbetsplatsen eller hos företagshälsovården och att arbetsplatsens och företagshälsovårdens åtgärder inte har varit tillräckliga. Rehabiliteringen ska sättas in tillräckligt tidigt för att säkerställa att klienten ska kunna fortsätta arbeta. Huruvida arbetsförmågan är väsentligt försvagad bedöms helhetsinriktat, varvid sjukdomen är en del av helheten. Det primära är att personen har ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller att personen har små möjligheter att påverka sitt arbete. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, i upplevd belastning eller i hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som nedsätter arbetsförmågan. Förvärrade sjukdomssymtom på jobbet, ökat anlitande av hälsovårdstjänster samt arbetsfrånvaro kan också vara ett tecken på försämrad arbets- och funktionsförmåga. Vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet har antalet sjukdagpenningdagar inte någon större betydelse. Arbetsförmågan hos en klient som väljs till rehabilitering och svårigheterna att orka med arbetet ska vara relaterade till arbetet på arbetsplatsen, till arbetsplatsens verksamhet och till klientens yrkesmässiga utveckling. Ett villkor för rehabilitering är att personen själv har konstaterat att han eller hon behöver stöd och är villig att göra ändringar. Rehabiliteringsbehovet ska ha konstaterats inom företagshälsovården eller den offentliga eller privata hälso- och sjukvården. I perioderna med grupprehabilitering deltar 8 klienter. 4 Serviceproducenten och övriga samarbetspartner Vid KIILA-rehabilitering är rehabiliteringssamarbetet mellan företagshälsovården och arbetsplatsen av största vikt för att upprätthålla eller återställa klientens arbetsförmåga. Rehabiliteringssamarbete är inte enbart utbyte av information. Med detta samarbete avses att man tillsammans skapar en gemensam uppfattning om klientens situation och kommer överens om och sköter om alla aktörers ansvarsområden, roller och uppgifter. Det rekommenderas att praxis för bedömningen av rehabiliteringsbehovet kopplas till de riktlinjer för hantering av arbetsförmågan som arbetsplatsen och företagshälsovården skapat i samverkan.

5 3 4.1 Serviceproducenten Den som producerar rehabiliteringstjänster kan vara ett privatföretag, en institution eller annan sammanslutning. En serviceproducent kan inte samtidigt fungera både som producent av företagshälsovårdstjänster för klienten och som producent av rehabiliteringstjänster. Rehabiliteringen kan inte heller genomföras så att producenten av företagshälsovårdstjänster och producenten av rehabiliteringstjänster hör till samma koncern. Om producenten av företagshälsovårdstjänster byts ut när rehabiliteringen redan inletts och företagshälsovården och rehabiliteringen försiggår inom en och samma koncern, ska rehabiliteringen ändå fullföljas. 4.2 Företagshälsovårdens roll i rehabiliteringen Företagshälsovårdens uppgift är att genomföra sådan verksamhet som avses i lagen om företagshälsovård (1383/2001). Där ingår bland annat att ge råd om rehabilitering och att hänvisa till vård eller medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering. Dessa genomförs som ett led i de åtgärder som syftar till att bevara och främja arbetsförmågan och som ingår i de uppgifter inom företagshälsovården som fastställs i lagen. Här ingår vid behov även utredning av rehabiliteringsbehovet. Företagshälsovårdens viktigaste uppgifter ur rehabiliteringssynvinkel är att upptäcka rehabiliteringsbehovet, att hänvisa och välja klienter till rehabilitering samt att under och efter rehabiliteringen följa upp klienternas möjligheter att klara sig i arbetet. Företagshälsovården spelar en aktiv roll vid rehabiliteringen (står regelbundet i kontakt med klienten, gör t.ex. upp en rehabiliteringsplan, samlar in och sammanställer uppgifter samt ordnar möten). Företagshälsovården förbinder sig till samarbete under den tid rehabiliteringen genomförs och reserverar resurser och ser till att det finns förutsättningar för denna verksamhet. I statsrådets förordning (SRf 708/2013, 2 ) definieras principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll och den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården. Enligt förordningen ska företagshälsovården utgående från arbetsplatsens behov samarbeta systematiskt och multidisciplinärt med primärvården, den specialiserade sjukvården och rehabiliteringen. Företagshälsovården ska även samordna vård- och rehabiliteringsåtgärder som gäller arbetsförmåga och återgång till arbete Första urval I fråga om en del av KIILA-rehabiliteringskurserna på en arbetsplats är det företagshälsovården som föreslår klienter till rehabilitering. Företagshälsovårdens kontaktperson samlar ihop en målgrupp som man kommit överens om på ett planeringsmöte och lämnar en rekommendation till FPA om ett första urval. Urvalet görs utifrån följande handlingar: rehabiliteringsansökan som fylls i av den sökande yrkesutredningsblankett för KIILA-rehabilitering som den sökande fyller i tillsammans med sin närmaste chef läkarutlåtande B andra handlingar som är i användning. För de branschspecifika och en del av de arbetsplatsspecifika KIILA-rehabiliteringskurserna tillämpas inget första urval, men i samtliga fall tillämpas centraliserat beslutsfattande av FPA. Processen för det första urvalet och det centraliserade beslutsfattandet beskrivs närmare i en separat promemoria som skickas till de serviceproducenter som fått ett avtal (se standardens allmänna del, Åtgärder som föregår rehabiliteringen).

6 4 Det slutliga valet av klienter görs av FPA. 4.3 Arbetsgivarens roll i rehabiliteringen Arbetsgivaren spelar en central roll då det gäller att observera förändringar i klientens arbetsförmåga. Arbetsgivarens syn på och deltagande i rehabiliteringen gör det möjligt att för rehabiliteringen ställa upp arbetsrelaterade mål som sedan integreras i klientens arbete och vardag. Arbetsgivaren deltar även i rehabiliteringsprocessens olika skeden. Det samarbete med arbetsgivaren som gäller KIILA-rehabiliteringen har planerats som en del av klientens rehabiliteringsprocess. Därför är det viktigt att arbetsgivaren förbinder sig till att samarbeta och hålla kontakt under den tid då rehabiliteringen genomförs. 5 Utformning Rehabiliteringen i öppen vård genomförs som en kombination av öppenvårdsdygn i grupp (med möjlighet till inkvartering), en individuell öppenvårdsdag (med möjlighet till inkvartering) och individuella besök. Grupperioderna är obligatoriska för alla. Rehabiliteringen består av bedömning av klientens situation, grupperioder, individuella delar och en avslutande del. En kurs innehåller öppenvårdsdygn i grupp, 1 individuell öppenvårdsdag och 2 4 individuella besök (varav minst ett besök av en sakkunnig). En kurs genomförs under loppet av 1 1,5 år. Bedömning av klientens situation 1 individuell öppenvårdsdag och 1 individuellt besök (av en sakkunnig) Grupperioder 2 4 perioder som omfattar 3 5 öppenvårdsdygn (10 13 dygn). I perioderna ingår ett samarbetsmöte. Individuell del 0 2 individuella besök Avslutande del 1 individuellt besök Rehabiliteringsdagens längd En rehabiliteringsdag i öppen vård varar högst 8 timmar. Här ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Det rehabiliteringsprogram som genomförs av teamet och/eller den specialiserade personalen är i genomsnitt 5 timmar. Längden på intervjuer och sammankomster De individuella intervjuerna, sammankomsterna och avslutande samtalen tar i genomsnitt ca 60 minuter. Denna tid kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov. De inledande och avslutande samtalen i grupp tar i genomsnitt ca 2 timmar, som kan delas upp i mindre helheter enligt klienternas behov.

7 5 Samarbetsmöte Ett samarbetsmöte som genomförs under en rehabiliteringsdag omfattar minst 2 timmar. Besök Ett klientbesök, ett besök av en sakkunnig eller en video- eller telefonkonferens som genomförs som ett besök varar 3 4 timmar. (Besök av sakkunniga inkluderar inte resor). Tidtabell för rehabiliteringen Rehabilitering i öppen vård genomförs mellan måndag och lördag. Ett rehabiliteringsprogram som genomförs på en lördag motsvarar till innehåll och längd det program som ordnas på en vardag. 6 Innehåll 6.1 Principer för rehabiliteringen Vid KIILA-rehabilitering används befintliga forskningsrön, allmänt vedertagna empiriska uppgifter samt klienternas erfarenheter som referensram. Vid rehabiliteringen tillämpas god rehabiliteringspraxis (se standardens allmänna del, God rehabiliteringspraxis). Serviceproducenten beaktar ICF-klassifikationen som referensram vid tillämpningen av god rehabiliteringspraxis (se standardens allmänna del, ICF i FPA-rehabiliteringen). Rehabiliteringen genomförs i grupp och individuellt. 6.2 Teman Rehabiliteringen genomförs med hjälp av verksamhetsmodeller och praxis som förbättrar klientens arbets- och funktionsförmåga. Rehabiliteringen innehåller två huvudteman: ett yrkesinriktat tema (yrkes- och arbetshälsorelaterade ämnesområden) ett hälsotema (hälso- och livshanteringssrelaterade ämnesområden) Rehabiliteringens innehåll integreras i klientens arbete, arbetsmiljö och livssituation. Man fokuserar på att främja hälsan och stärka livshanteringen. Rehabiliteringen och dess innehåll hjälper klienten att gestalta orsakerna till att funktionsförmågan försvagats och vad det är som hindrar en förändring. Med hjälp av rehabiliteringen hjälper man klienten att göra upp en realistisk plan för att förbättra hans eller hennes situation. Klienten blir då motiverad till rehabilitering och upplever att det är viktigt att förbättra funktions- och arbetsförmågan. Man identifierar det skede när klienten börjar engagera sig i en förändring så att han eller hon kan få stöd för sin motivation med hjälp av handledning, information och träning. Av rehabiliteringens innehåll består hälften av yrkesrelaterade teman och hälften av hälsorelaterade teman. Temana är integrerade i varandra och ska inte ses som separata infallsvinklar. Innehållet i vartdera temat behandlas under den individuella handledningen och grupphandledningen samt genom arbete ensam eller i grupp.

8 6 Yrkesinriktat tema När det gäller det yrkesinriktade temat är det viktigt att identifiera de utmaningar som är förknippade med klientens förutsättningar att orka i arbetet och att strukturera sambandet mellan dessa utmaningar och de förändringar som sker på arbetsplatsen. Från arbetshälsosynpunkt betyder det att arbetet är meningsfullt och löper bra i en trygg arbetsmiljö och arbetsgemenskap som främjar hälsan och stöder arbetskarriären. Inom ramen för det yrkesinriktade temat behandlas frågor som rör arbete och yrke. Det kan gälla förändringar och krav i arbetet, det aktuella arbetsläget och hur arbetet löper, yrkesutveckling och yrkeskunnande, belastning samt resurser och återhämtning. Behandlingen av dessa områden grundar sig på mallar som stöder arbets- och funktionsförmågan, på arbetsförmågemallar eller på ett arbetsbaserat tänkande. Hälsotema Syftet med hälsotemat är att identifiera de riskfaktorer som hänför sig till klientens hälsa och förutsättningar att orka i arbetet. Inom ramen för hälsotemat behandlas faktorer som rör hälsan: hälsorisker, kost, sömn, humör, tidsanvändning, motion, människorelationer, rusmedelsbruk, fritidsintressen, livssituation och familjesituation. För att främja det hälsorelaterade förändringsbehovet är det mycket viktigt att identifiera i vilket förändringsskede klienten befinner sig och att väcka och bibehålla motivationen. Viktigt är också att klienten själv tar ansvar för hanteringen av de riskfaktorer som gäller hälsan. 6.3 Arbetsmetoder och -redskap inom rehabiliteringen Serviceproducenten förutsätts ha kompetens, som är grundad på teori, metoder och etablerad praxis, att göra en övergripande bedömning av de faktorer som påverkat uppkomsten av klientens behov av rehabilitering. Serviceproducenten ska även kunna utnyttja teorierna och metoderna vid genomförandet av rehabiliteringen. Nedannämnda metoder används vid denna servicelinje. Multidisciplinärt teamarbete Med multidisciplinärt teamarbete avses teamarbete med vars hjälp det är möjligt att i praktiken systematiskt tillämpa ett tillvägagångssätt där beslutsfattandet är övergripande och beaktar många aspekter. Det multidisciplinära teamarbetet grundar sig på den biopsykosociala uppfattningen om hälsa. För att det multidisciplinära samarbetet ska lyckas förutsätts de sakkunniga ha ett gemensamt språk och gemensamma begrepp. Det multidisciplinära teamarbetet går ut på att samtliga teammedlemmar tillför teamet sin egen sakkunskap och att teammedlemmarna är jämbördiga och klienten står i fokus. Med hjälp av teamarbetet och beslutsfattandet utreder man, avgör eller fattar beslut om rehabiliteringens utmaningar till klientens fördel. Det multidisciplinära teamsamarbetet mellan hälso- och sjukvården och de olika rehabiliteringsaktörerna garanterar ett mer jämlikt och sakkunnigt beslutsfattande samt att klienten involveras som aktiv deltagare.

9 Det multidisciplinära teamarbete som utförs av teammedlemmarna, den specialiserade personalen och samarbetspartnerna gör det möjligt att under rehabiliteringens gång kontinuerligt precisera utvärderingen av klientens helhetssituation och planen för de stödåtgärder som sätts in under och efter rehabiliteringen för att klienten ska kunna fortsätta att arbeta. Det multidisciplinära teamsamarbetet bedrivs inom ramen för ett möte till vilket man har kallat dels klienten, dels de aktörer som i ett visst skede antas kunna göra en betydande insats för utvärderingen av klientens situation och rehabilitering och för planeringen av klientens framtida arbetskarriär. Personerna företräder serviceproducentens yrkesutbildade personal, klientens arbetsgivare (närmaste chef) och företagshälsovården. Medverka kan också arbetsgivarens egna eller andra personer som samarbetar med arbetsgivaren och som har viktig information om bedömningen av klientens situation och möjligheter. Vid det multidisciplinära teamarbetet processar man tillsammans fram ett avgörande. Parterna samarbetar aktivt och flexibelt och utvecklar olika alternativa lösningar tills man finner den lämpligaste lösningen. Teamarbetet förutsätter förtroende och ett gemensamt språk samt långsiktig planering och resultatuppföljning. Metoder som stöder arbets- och funktionsförmågan Det centrala med metoderna är att analysera hur arbetet löper, arbetstrivseln och förändringarna i arbetet. Funktionsinriktade metoder Den yrkesutbildade personalen känner till och behärskar även de centrala funktionsinriktade metoder som utnyttjas inom rehabiliteringen. Här ingår bland annat en aktiv intervju en intervju i kritiska situationer etnografiska observationsmetoder. En aktiv intervju är en på förhand planerad interaktiv samtalssituation med klienten. Med en aktiv intervju avses en arbetsmetod som fokuserar på förändringar som gäller klienten. Klientens rehabiliteringsplan kan användas som bakgrundsmaterial. I intervjusituationen utgörs rehabiliteringens huvudteman av de huvudbegrepp som framträder i referensramen. Det centrala är att ta fram en social tolkning och att förstå den. Med hjälp av en aktiv intervju samlar man information och kartlägger klientens situation, och utifrån klientens berättelse struktureras en narrativ stig. Målet är att få reda på vilken innebörd klienten ger olika subjekt eller omständigheter. Med en intervju i kritiska situationer avses att en förändring är involverad. Syftet med etnografisk observation är att genom deltagande observation förstå klientens handlingar och deras sociala innebörd i arbets- och verksamhetsmiljön och i arbetsgemenskapen. Här avses både den fysiska och den sociala miljön. Insamling av bakgrundsmaterial om klienten, beskrivning och analys av materialet samt tolkning av resultaten ingår här. Vid tillämpningen av teori och metoder ska arbetssättet vara sådant att alla yrkesutbildade personer i det multidisciplinära teamet kan gå till väga på samma sätt. 7

10 8 Rehabiliteringsdagbok Personalen avtalar med klienten om en rehabiliteringsdagbok. I den antecknar klienten sina iakttagelser, frågor som han eller hon kommer att tänka på samt utvecklingsidéer och önskemål. Med hjälp av dagboken följer klienten hur rehabiliteringen framskrider och hur målen nås under rehabiliteringen. Uppgifter mellan perioderna Syftet med uppgifterna mellan perioderna är att stödja fortsatt rehabilitering i arbetet och i vardagen i riktning mot de målsättningar som formulerats under rehabiliteringsperioden. Uppgifterna planeras tillsammans med klienten. Klienten får skriftliga anvisningar om dem och de gås igenom under följande period. Klienten får handledning i utförandet av uppgifterna av den medlem i teamet/den kursansvarige eller den medlem i den specialiserade personalen som gett uppgiften. En obligatorisk mellanuppgift är en uppgift och övning som gäller målsättningarna i anslutning till arbetet. När man utför mellanuppgifterna kan man som hjälpmedel utnyttja t.ex. e-tjänsten för rehabilitering. Serviceproducenten kan också använda andra arbetsmetoder. Rehabilitering med hjälp av e-tjänst Som hjälpmedel kan man utnyttja e-tjänsten för rehabilitering (se standardens allmänna del, Rehabilitering med hjälp av e-tjänst). 6.4 Utvärdering Utvärderingen av rehabiliteringen baserar sig på en övergripande, ändamålsenlig och tillförlitlig bedömning. Olika utvärderingsmetoder är observation och intervju av klienten samt mätning och testning. Metoderna kan användas parallellt eller som komplement till varandra beroende på klientens funktionsförmåga och situation. Utvärderingen utförs under hela rehabiliteringen. Vid utvärderingen av gruppsituationer används metoder som passar för dem. Teamets medlemmar, den specialiserade personalen och/eller den kursansvarige fungerar som utvärderare och de använder adekvata och tillförlitliga utvärderingsmetoder. Läkaren eller en teammedlem bedömer vid behov vilka utvärderingsmetoder som inte är lämpliga eller ändamålsenliga för klienten. Utvärderaren ska ha tillräcklig utbildning i och god erfarenhet av att använda utvärderingsmetoden i fråga och tolka resultaten. Utvärderingarna ska göras med beaktande av hälso- och säkerhetsaspekter, ändamålsenlighet, kundorientering och klientens ålder. Personalen gör utvärderingen tillsammans med klienten, vilket är en väsentlig del av den kundorienterade rehabiliteringsprocessen. Personalen talar om för klienten hur och varför utvärderingen görs i olika skeden av rehabiliteringen. Tillsammans med klienten diskuteras grunderna för utvärderingsmetoderna, resultaten av utvärderingen och förändringar i resultaten. Klienten vet hur resultaten påverkar planeringen och genomförandet av rehabiliteringen och förmågan att klara sig i det dagliga livet. Utvärderingen och mätresultaten gås igenom med klienten under rehabiliteringen. Om det av resultaten framgår sådana symtom eller faktorer som inte kan behandlas under rehabiliteringen hänvisas klienten till hälso- och sjukvården för vård.

11 En övergripande utvärdering ska med ICF-klassifikationen som referensram innehålla bedömning och uppföljning av klientens funktionsförmåga och delaktighet samt av de personliga faktorernas och omgivningsfaktorernas olika delområden. Vid utvärderingen beaktas klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och förändringarna i den. ICF representerar ett biopsykosocialt och övergripande perspektiv vid bedömningen av funktionsförmågan. Modellen definierar funktionshinder som en obalans i relationen mellan personens hälsa och de krav som den konkreta livssituationen ställer. Denna obalans försöker man minimera genom att förutom personens hälsotillstånd även beakta effekten av omgivningsfaktorerna och de personliga faktorerna, såsom arbetssituation, familj, fritidsintressen, motivation etc. Samtliga utvärderingsresultat utnyttjas då rehabiliteringen planeras och målen formuleras. Resultaten av utvärderingen i rehabiliteringens slutfas är också till hjälp då man gör upp fortsatta planer för klienten. Man kommer överens med företagshälsovården eller hälso- och sjukvården om enhetliga förfaringssätt, ifall hälso- och sjukvården eller företagshälsovården använder samma utvärderingsmetoder. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA ( För uppföljning av resultatet ska uppgifter om obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder skickas till FPA. 9 Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Resultatuppföljning - uppgifter som ska skickas till FPA: Mål: GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, Med hjälp av GAS-metoden formuleras målen för rehabiliteringen i samband med situationsbedömningen. Måluppfyllelsen utvärderas under rehabiliteringens gång och under det sista besöket (den avslutande delen). Mått som mäter livskvaliteten: WHOQOL-BREF eller motsvarande svenskspråkig. Livskvalitetsenkäten WHOQOL-BREF skickas på förhand till klienten. Vid bedömningen av klientens situation och under det sista besöket (den avslutande delen) utvärderar man resultaten i livskvalitetsenkäten tillsammans med klienten. Frågor om arbetsförmågan: Blanketten finns på adressen Blanketten med frågor om arbetsförmågan fylls i på finska eller svenska i samband med situationsbedömningen av rehabiliteringen och det sista besöket. Resultaten utvärderas under besöket i samband med den avslutande delen. Sinnesstämning: Grad av depression BDI 21 (Beck Depression Inventory) Enkäten om sinnesstämning BDI 21WHOQOL-BREF genomförs på finska eller svenska i samband med situationsbedömningen av rehabiliteringen. Enkätresultaten utvärderas under det sista besöket (den avslutande delen). Test som mäter den fysiska konditionen: Submaximalt cykelergometertest eller gångtest Dynamiskt styrketest för de övre extremiteterna (Invalidstiftelsen) Huksittande, antal upprepningar (Suomen urheiluopisto). Balanstest: stå på ett ben (UKK).

12 De fysiska konditionstesten görs i samband med situationsbedömningen av rehabiliteringen eller under den första grupperioden. Ett uppföljningstest görs i samband med den sista grupperioden före besöket under den avslutande delen. 10 Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder Serviceproducenten kan, allt efter klientens individuella behov, använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen. 7 Genomförande av rehabiliteringen Rehabiliteringen genomförs inom cirka 1 1,5 år. Rehabiliteringsprocessen börjar med en bedömning av klientens situation. Grupperioderna börjar senast 2 månader efter bedömningen. Under en grupperiod genomförs ett samarbetsmöte. Besöket/besöken under den individuella delen genomförs enligt en individuell tidtabell efter bedömningen av klientens situation. Besöket under den avslutande delen genomförs efter den sista grupperioden och individuella delen. Den avslutande delen genomförs inom 2 månader efter den sista grupperioden eller individuella delen. I bedömningen av klientens situation ingår som obligatoriska en öppenvårdsdag och ett besök. De öppenvårdsdygn som infaller under grupperioden genomförs i serviceproducentens lokaler. I grupperioden ingår ett samarbetsmöte som hålls i arbetsgivarens, företagshälsovårdens eller serviceproducentens lokaler. Mötet kan också genomföras via video eller per telefon. Besök som infaller under den individuella delen kan genomföras i serviceproducentens, företagshälsovårdens eller arbetsgivarens lokaler. Besöket/besöken kan också skötas via video eller per telefon. Rehabiliteringens avslutande del kan genomföras i form av ett individuellt besök i serviceproducentens lokaler eller genom överläggningar via video eller per telefon. 7.1 Planering av rehabiliteringen och avtal om tidtabellen De aktörer som ansöker om rehabiliteringen är företagshälsovården, arbetsgivarna, fackförbunden och fackföreningarna. Rehabiliteringsansökan görs i FPA:s rehabiliteringskurssystem. Planeringen av rehabiliteringen påbörjas senast en månad efter det att serviceproducenten har utsetts av den aktör som lämnar in kursansökan och FPA har godkänt rehabiliteringen. Serviceproducenten kontaktar aktören och avtalar om hur och när planeringen ska genomföras. Planeringen kan skötas vid ett möte eller per telefon eller via video. Representanter för arbetsgivaren och företagshälsovården ska delta i planeringen, och även en representant för FPA deltar vid behov. Vid planeringen utreder man klienternas rehabiliteringsbehov och allmänna målsättningar med arbetsgivarens och företagshälsovårdens kontaktpersoner. Dessutom skapar man en gemensam syn på rehabiliteringsbehovets samband med arbetet. Behandlingen av det yrkesinriktade temat

13 påbörjas vid planeringsmötet och fortgår systematiskt under hela rehabiliteringsprocessen ända till slutskedet. 11 Vid planeringsmötet beslutar man om följande frågor: samarbetet mellan serviceproducenten och arbetsgivaren samt företagshälsovården rehabiliteringens målgrupp och informationen till målgruppen inhämtande av ytterligare information från klienternas företagshälsovård och/eller arbetsplats den närmaste chefens och företagshälsovårdens roll och engagemang i rehabiliteringsprocessen rehabiliteringens tidtabell och grupperiodernas antal och längd inledandet av rehabiliteringen cirka 4 5 månader efter planeringsmötet preliminärt tidsschema för en situationsbedömning. Serviceproducentens representant skriver en promemoria om det som planerats och skickar den för kännedom till alla som deltagit i planeringen. Serviceproducenten försäkrar sig om att också kontaktpersonen hos företagets personalförvaltning får promemorian för kännedom. Vid planeringen av rehabilitering som gäller specifika branscher kan förbundens eller föreningarnas kontaktpersoner medverka. FPA ersätter inte serviceproducenten för kostnaderna för planeringsmötet. Vid de kurser för vilka planeringsmöte saknas ska rehabiliteringen inledas cirka 5 6 månader efter det att serviceproducenten delgetts att KIILA-rehabilitering genomförs och har fått kursnumret per e-post. 7.2 Avtal om tidtabellen för en situationsbedömning Serviceproducenten kontaktar klienten, klientens närmaste chef och företagshälsovården för att närmare avtala om tidtabellen för en situationsbedömning. Kontakten kan skötas per brev, per telefon eller per e-post. 7.3 Information om rehabiliteringen Efter att ha fått beslutet om KIILA-rehabilitering ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del (se Allmän del, Åtgärder som föregår rehabiliteringen. Se även denna standard, kapitel 2 KIILArehabiliteringens allmänna mål). I en förhandsförfrågan ställer serviceproducenten frågor om klientens preliminära mål för rehabiliteringen. Förfrågan kan även skickas per e-post om en säker förbindelse används. Förhandsförfrågan skickas på förhand till klienten i tillräckligt god tid. Serviceproducenten kan samtidigt med blanketten med förhandsförfrågan sända klienten också andra utvärderings- och frågeformulär. 7.4 Bedömning av klientens situation Teamets läkare och två andra medlemmar i teamet deltar alltid i bedömningen av klientens situation.

14 12 Bedömningen av klientens situation ordnas enligt följande: I form av ett besök på arbetsplatsen eller ett videomöte: en teammedlem I form av en öppenvårdsdag i serviceproducentens utrymmen: tre teammedlemmar Vid bedömningen av klientens situation ska teamet skapa sig en helhetsbild av de orsaker i anslutning till klientens arbete, hälsa och skede i yrkeskarriären som gett upphov till behovet av rehabilitering hjälpa klienten att gestalta sin egen yrkesmässiga situation och hur den påverkar arbetsförmågan och förutsättningarna att orka i arbetet och att inom ramen för sina möjligheter förbättra arbetskompetensen och arbetsförmågan skapa förutsättningar för samarbete mellan klienten, chefen och företagshälsovården stärka klientens motivation för och engagemang i rehabiliteringen göra upp en konkret rehabiliteringsplan för klienten utifrån planen och med hjälp av GAS-metoden formulera behövliga delmål och insatser för genomförandet av rehabiliteringen samt målen för genomförandet av dessa. I form av en bedömning av klientens situation, varvid läkaren intervjuar och undersöker klienten minst en gång två andra medlemmar av teamet träffar klienten. I arbetsplatsbesöket eller videomötet deltar även klientens närmaste chef. Som underlag för samtalet används den yrkesinriktade utredningsblankett om KIILA-rehabilitering som klientens chef och klienten fyllt i tillsammans. Syftet med chefens medverkan är att möjliggöra nödvändiga förändringar i arbetet. De arbetsrelaterade mål som klienten sätter upp formuleras genom bearbetning kring det yrkesinriktade temat. För varje grupp ansvarar en kursansvarig. Den teammedlem som är lämpligast hjälper klienten att precisera sin plan och sina målsättningar. I samband med situationsbedömningen av rehabiliteringen skapar man en grund för formuleringen av de individuella målen. Syftet är att i detta skede formulera åtminstone ett GAS-mål tillsammans med teammedlemmen eller en medlem av den specialiserade personalen. Bedömningen ger svar på följande frågor: hur har behovet av rehabilitering framkommit i arbetet? hurdana utvecklingskostnader och förändringar som gäller klientens hälsa, arbete och yrkeskarriär har medfört att rehabiliteringsbehovet uppkommit och förklarar detta? Utifrån bedömningen av klientens situation gör man upp en rehabiliteringsplan som motsvarar klientens behov och förutsättningar. Planen innehåller grupprehabiliteringsperioder samt individuella delar som valts ut och är nödvändiga för klienten och med vilkas hjälp klienten når de rehabiliteringsmål som han eller hon satt upp för sig. I den hälsorelaterade delen av bedömningen bildar man sig en uppfattning om klientens hälsa, hälsokondition och övriga livssituation. Syftet är att utreda vilken betydelse faktorer i anslutning till hälsan, hälsokonditonen och den övriga livssituationen har för att klienten ska klara sig i arbetet. Bedömningen av klientens livs- och arbetssituation är en process som består av flera olika faser. Klientens målsättningar kan också förändras eller omformas och konkretiseras allt eftersom rehabiliteringen framskrider. Rehabiliteringsplanen justeras därför under rehabiliteringens gång.

15 Den kursansvarige utreder om klientens fysiska kondition har testats hos företagshälsovården eller hälso- och sjukvården inom de senaste cirka tre månaderna, och tar reda på testresultaten. Om färska resultat inte finns att tillgå gör serviceproducenten de fysiska konditionstesten antingen i samband med bedömningen av situationen eller under den första grupperioden. Ett uppföljningstest görs i samband den sista grupperioden före besöket under den avslutande delen. Individuella intervjuer och målformulering Personalen reserverar tillräckligt med tid för klienterna och teamet samt den specialiserade personalen för en utvärdering av klienternas målsättningar, innehållet i rehabiliteringen och helhetssituationen. Helhetssituationen bedöms tillsammans med klienten och de anställda som har betydelse för rehabiliteringen. Personalen bedömer så långt som möjligt klienternas fysiska funktionsförmåga innan målen för rehabiliteringen formuleras och rehabiliteringen planeras. Utifrån bedömningarna (intervjuer, undersökningar, mätningar) fastställer personalen i samarbete med klienten dennes konkreta målsättningar för rehabiliteringen. Klienten och en eller flera av medlemmarna i teamet antecknar de konkreta målen med hjälp av GAS-metoden. Måldiskussionerna ökar de olika parternas insikt om klientens behov och de olika rehabiliteringsmöjligheterna uttryckligen i klientens situation. All personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen ska i sitt eget arbete med klienten verka i riktning mot samma målsättningar. De mål som formulerats i början av rehabiliteringen preciseras under kursens lopp och framstegen och förändringarna i målen utvärderas tillsammans med klienten. 13 Hänvisning av klienten till andra tjänster Om klienten utifrån situationsbedömningen ser ut att vara bättre betjänt av något annat rehabiliteringsalternativ, avbryts KIILA-rehabiliteringsprocessen och klienten hänvisas till FPA:s byrå för fortsatt planering. 7.5 Grupperioder Efter bedömningen av klientens situation inleds de gemensamma grupperioderna. De utgör grunden för de förändringar som ska genomföras för att främja arbetsförmågan. I genomförandet av grupperioderna deltar en arbetslivskonsult, en psykolog och en fysioterapeut. Allt efter klienternas behov deltar också teamets läkare och den specialiserade personalen i genomförandet av grupperioderna. Under varje grupperiod intervjuar den teammedlem som är lämpligast klienten och genomför en individuell måldiskussion enligt GAS-metoden. Dessutom utför de övriga teammedlemmarna och den specialiserade personalen intervjuer och bedömningar utifrån klientens individuella behov under grupperioderna. I början av den första grupperioden för minst 1 teammedlem ett gemensamt samtal med gruppen som varar minst 2 timmar. Under den första dagen fortsätter personalen och klienterna tillsammans i grupp att granska frågorna i anslutning till GAS-metoden. GAS-metoden tas med som en naturlig del av rehabiliteringen så att de mål som formulerats på blanketten utvärderas regelbundet vid individuella

16 sammankomster eller gruppsammankomster, och vid behov omformuleras målsättningarna enligt situationen. Formuleringen och utvärderingen av målen blir på så sätt en del av genomförandet av kursen. Personalen och klienterna väljer tyngdpunkterna för temana så att de på bästa möjliga sätt passar klienternas målsättningar och behov. Vid rehabiliteringen hjälper personalen genom temana klienten att finna sina egna starka sidor och resurser. Personalen genomför de valda temana med olika metoder så att rehabiliteringen framskrider på ett målinriktat sätt och främjar klienternas aktiva deltagande. Temana handleds av teammedlemmarna och/eller den specialiserade personalen. Ett skriftligt rehabiliteringsprogram görs upp för klienterna och kompletteras efter individuellt behov med sammankomster med specialiserad personal. Det yrkesinriktade temat är i fokus under varje grupperiod. Under den individuella delen fördjupas det yrkesrelaterade arbetet utifrån klientens behov. Hälsotemats innehåll behandlas utifrån hälsofrämjande verksamhetsmodeller. Under rehabiliteringen kartläggs dessutom faktorer med anknytning till klientens psykosociala välbefinnande. Klienten får stöd med att formulera och strukturera sina egna individuella målsättningar och med att arbeta i riktning mot dem. Tillsammans med klienten försöker man finna fysiska metoder och aktiviteter som ökar klientens delaktighet, förmåga att klara sig på egen hand och möjlighet att göra saker tillsammans med andra. I samverkan kartlägger man olika sätt att förbättra den fysiska konditionen, rörelseskickligheten och -förmågan, och att öka handlingsmöjligheterna samt att finna trevlig fysisk hobbyverksamhet för klienten. Den fysiska aktiveringen omfattar idrottsinstruktion med motions- och avslappningsövningar i grupp. Inom ramen för hälsotemat används klinisk undersökning, olika test, dagböcker, enkäter och träning både självständigt och i grupp. Vid kostrådgivningen är det bra att beakta den senaste finländska näringsrekommendationen, som ges ut av statens näringsdelegation ( Hälsotemat är i fokus under varje grupperiod. Det är viktigt att koppla observationerna till klientens förutsättningar att orka i arbetet. Hälsotemat behandlas i grupp med utnyttjande av kamratstöd samt individuellt. Under den individuella delen fördjupas hälsofaktorerna utifrån klientens behov. Under gruppdiskussionerna eller -arbetet utreder man de faktorer som tär på individens resurser, såsom trötthets-, utmattnings- och stressymtom. I den psykosociala delen behandlas dessutom teman som ingår i det yrkesrelaterade avsnittet. I detta sammanhang granskas även det psykiska välbefinnandet, människorelationerna, återhämtningen från arbetet, stresshanteringen, tidsanvändningen och balansen mellan arbete och fritid. Under rehabiliteringsprocessen lär sig klienterna stresshantering genom tillämpning av någon avslappningsmetod under handledning. Under gruppdiskussionerna eller -arbetet utnyttjas bland annat gruppdynamik och självreflektion. Här spelar kamratstödet en central roll. Under grupperioderna preciserar klienterna helhetsbedömningen av sin situation och sin rehabiliteringsplan. Dessutom letar de aktivt efter idéer som gäller olika möjligheter att förbättra deras situation. I detta sammanhang definierar de också sådana rehabiliteringsbehov och problem som de vill koncentrera sig på under de individuella rehabiliteringsavsnitten. 14

17 Utifrån den handledning som klienterna fått under grupperioden planerar de sådana åtgärder och försök som ska ge dem erfarenhet och information om förutsättningarna för att förbättra sin arbetskompetens och sin fysiska prestationsförmåga. Under nästa grupperiod redogör klienten för sina resultat utifrån de planerade åtgärderna och försöken. Inom KIILA-rehabiliteringen utförs smågruppsarbete som utgör 1/5 av grupperioderna. Så utgör t.ex. smågruppsarbetet 13 timmar under en grupperiod som omfattar 13 dygn. Smågruppsarbetet utförs av medlemmar av det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen. Allt eftersom rehabiliteringen framskrider utvärderar man hur klienternas bedömning av sin situation och sina möjligheter har utvecklats och vilken ytterligare information man eventuellt behöver. Senare grupperioder planeras delvis utifrån denna information. Klienterna bearbetar under hela rehabiliteringen sin egen bedömning av situationen och möjligheterna att förbättra den. Likaså funderar de på åtgärder både under och efter rehabiliteringen i anslutning till sin personliga rehabiliteringsplan. Den kursansvarige och arbetslivskonsulten eller, om de är en och samma person, en annan teammedlem ordnar ett samarbetsmöte med arbetsgivaren och företagshälsovården. Under den sista grupperioden för minst 1 teammedlem ett gemensamt samtal med gruppen som varar minst 2 timmar. Målet är att avsluta grupprocessen och att fördjupa den gemensamma förståelsen. Då grupperioderna avslutas har klienten fått information om vilka de centrala hälsoriskerna är och hur han eller hon genom att ändra sina kostvanor och sina motionsvanor kan avvärja riskerna och främja sin hälsa och sitt välbefinnande fått personliga kostrekommendationer enligt individuellt behov samt rekommendationer för konditionshöjande motion fått en totalbedömning som utarbetats tillsammans med serviceproducentens yrkesutbildade rehabiliteringspersonal samt arbetsgivarens och företagshälsovårdens representanter om de orsaker som gett upphov till rehabiliteringsbehovet samt en plan över lösningar och åtgärder som klienten och arbetsgemenskapen kan tillämpa för att underlätta för klienten att klara sig i arbetet efter rehabiliteringen. Personalen planerar programmet så att de individuella intervjuerna så lite som möjligt inverkar på gruppbildningen och grupparbetet. Programmet kan till exempel innehålla sådant arbete som klienten kan avbryta eller som klienten kan fortsätta med så att det inte nämnvärt inverkar på gruppens gemensamma arbete. All personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen ska i sitt eget arbete med klienten verka i riktning mot samma målsättningar. Gruppens rehabiliteringsprogram Personalen gör upp ett skriftligt rehabiliteringsprogram för klienterna. I programmet ingår till exempel kurstidtabellen. Rehabiliteringsprogrammet preciseras i början av kursen enligt deltagarnas behov och mål. Personalen gör dessutom upp en individuell rehabiliteringsplan för varje klient i början av kursen. I planen beaktar man i mån av möjlighet de individuella målsättningarna. Planen innehåller ett individuellt program, som motsvarar klientens målsättningar och som kompletterar det gemen- 15

18 samma rehabiliteringsprogrammet, samt nödvändiga åtgärder och uppgift om ansvarspersonerna för de olika ämnesområdena. Den individuella rehabiliteringsplanen kompletteras efter behov med individuell handledning och med sammankomster med specialiserad personal. 16 Samarbetsmöte Ett samarbetsmöte ordnas med klientens arbetsgivare så att två medlemmar av det multidisciplinära teamet och klienten ska kunna samtala med arbetsgivaren och företagshälsovården om vilka utmaningar och möjligheter en förändring av verksamheten kan medföra för klientens fortsatta arbetskarriär. Klienten lämnar möteskallelsen till arbetsgivarens och företagshälsovårdens representanter. Mötesdeltagarna kan förväntas utföra förhandsuppgifter och delta i mötesprogrammet. Programinnehållet, agendan och uppgifterna skickas skriftligen och i tillräckligt god tid till mötesdeltagarna. Programmet för samarbetsmötet består huvudsakligen av grupparbete. Allt efter klientens behov kan programmet även innehålla korta individuella möten mellan arbetsgivarens representant och klienten. Serviceproducentens representant deltar vid behov i individuella sammankomster under samarbetsmötet. Under samtalen bedöms sambanden mellan förändringarna av verksamheten och av klientens arbete och deras eventuella effekter på rehabiliteringsbehovet. Arbetsgivarens representant beskriver den kvalitetsmässiga förändring av verksamheten som rör klientens arbetsuppgifter. Klienterna beskriver de förändringar som skett i deras eget arbete. Utifrån dessa bedömer man vilka olika möjligheter till en fortsatt arbetskarriär som de förväntade förändringarna av verksamheten eventuellt kan öppna för klienten och vilka nya utmaningar de kan tänkas innebära. Under samtalen försöker man finna allmänna, gemensamma metoder för klienterna som stöd för arbetskompetensen. Dessutom utreder man individuellt olika metoder med vilka arbetsgivaren kan stödja rehabiliteringen under rehabiliteringens gång och efter den. Under detta samtal går man igenom de verksamhetsförslag som klienten berett under grupperioden. De frågor som behandlats under samarbetsmötet antecknar klienten som en del av genomförandet av sin personliga rehabiliteringsplan. Vid behov omformulerar klienten målsättningarna för den återstående rehabiliteringstiden. Klientens arbetsrelaterade och arbetsmiljörelaterade mål för rehabiliteringen kan i fortsättningen utnyttjas vid individuella samtal och/eller gruppsamtal. Den ena av teammedlemmarna skriver en promemoria över samarbetsmötet och antecknar där vad som avtalats. Promemorian distribueras till deltagarna. Under rehabiliteringsprocessen utvärderar klienten måluppfyllelsen under handledning av en anställd hos serviceproducenten. Klienten lägger till eventuella nya mål eller preciserar tidigare mål samt antecknar resultaten tillsammans med den anställda på blanketten GAS - Målformulering. Vid ett samarbetsmöte som gäller en viss yrkesbransch kan man inom gruppen på ett allmänt plan diskutera sådana belastningsfaktorer eller problem i anslutning till arbetet i branschen som klienterna tidigare har bearbetat i samband med sina grupparbeten.

19 Individuell del Vilken personal som ska delta i genomförandet av rehabiliteringens individuella del bestäms enligt klientens behov. Personalen kan bestå av teammedlemmar eller specialiserad personal. Minst två medlemmar i teamet eller i den specialiserade personalen deltar i de individuella besöken. Vid behov träffar klienten teamets läkare, om de övriga medlemmarna av teamet eller den specialiserade personalen under rehabiliteringen anser att det krävs en kompletterande medicinsk bedömning som stöd för rehabiliteringsplanen. Klientens individuella del kompletterar de rehabiliteringsperioder som är avsedda för hela gruppen. Den individuella delen erbjuder klienten särskilda undersökningar och test som motsvarar hans eller hennes behov och som inte beaktas i grupprehabiliteringen. Klienten får dessutom träning, stöd och handledning. I den individuella rehabiliteringen ingår även granskning av klientens arbete och arbetssituation. Granskningen utförs vid behov på klientens arbetsplats under handledning av en teammedlem. Rehabiliteringsmöte på arbetsplatsen med serviceproducenten En medlem av serviceproducentens multidisciplinära team, klienten och klientens närmaste chef samt vid behov företagshälsovårdens representant sammanträder på klientens arbetsplats för att undersöka arbetsgivarens möjligheter att stödja rehabiliteringen genom att omorganisera arbetet och ändra klientens befattningsbeskrivning eller genomföra de ändringsförslag som klienten berett under rehabiliteringens gång. En av medlemmarna i det multidisciplinära teamet skriver en promemoria över mötet och antecknar där vad som avtalats. Promemorian distribueras till deltagarna. Klienten antecknar det som avtalats i sin egen rehabiliteringsplan. Mötet kan genomföras som ett besök på arbetsplatsen eller som ett videomöte. Arbetsplatsmötet stöder klientens rehabiliteringsprocess på arbetsplatsen och utvecklar arbetsrutinerna också för hela arbetsgemenskapen. 7.7 Avslutande del Rehabiliteringens avslutande del genomförs senast inom 2 månader efter den sista grupperioden eller individuella delen. Syftet med den avslutande delen är att sammanställa de resultat som uppnåtts under rehabiliteringen och konstatera vilka framsteg som gjorts. Dessutom planeras och avtalas de åtgärder som ska vidtas efter rehabiliteringen som stöd för klientens fortsatta rehabilitering och arbetskarriär. I besöken under den avslutande delen deltar alltid en teammedlem samt arbetsgivarens och företagshälsovårdens eller hälso- och sjukvårdens representant(er). Dessutom deltar övriga teammedlemmar och/eller övrig specialiserad personal i besöken allt efter klienternas behov och enligt principerna för multidisciplinärt teamarbete. I samråd med arbetsgivarens och företagshälsovårdens eller hälso- och sjukvårdens representant utvärderas uppfyllelsen av de yrkesrelaterade mål som formulerats för rehabiliteringen. Det yrkesrelaterade samtalet under den avslutande delen handlar om klientens och den närmaste chefens syn på rehabiliteringen och hur den framskrider samt på utformningen av en gemensam

20 dialog före rehabiliteringen och under den. Man diskuterar även de olika parternas syn på hur samarbetet ska se ut i fortsättningen när det gäller frågor i anslutning klientens arbete. Med företagshälsovårdens representant diskuterar man hälsorelaterade frågor för att framstegen under rehabiliteringen samt uppföljningen ska bli en fungerande del av samarbetet med företagshälsovården. Under den avslutande delen går man tillsammans med klienten individuellt igenom hur rehabiliteringen framskridit och hur målen uppfyllts. Måluppfyllelsen antecknas på blanketten GAS - Målformulering. Man funderar även på eventuella fortsatta åtgärder och målsättningar samt går igenom de frågor som ska antecknas i rehabiliteringsrapporten Personal 2 Team För den rehabilitering i öppen vård som ordnas av FPA svarar ett team som alltid är multidisciplinärt. För kurserna svarar därför alltid ett multidisciplinärt team. Teamet svarar centraliserat för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen samt för rehabiliteringsprocessens metoder, tidtabell och längd. Under rehabiliteringsperioderna håller medlemmarna i teamet personalmöten där man går igenom rehabiliteringen och klienternas situation och rehabiliteringsmål samt måluppfyllelsen och hur väl rehabiliteringsmetoderna fungerar. De frågor gällande klienten som kommer fram på mötena dokumenteras för varje klient i klientens handlingar. Inom KIILA-rehabiliteringen arbetar den yrkesutbildade personalen multidisciplinärt. Det multidisciplinära teamet består av de yrkesutbildade personer inom rehabiliteringen som behärskar och känner till de viktigaste metoderna och teorierna inom rehabilitering för personer i arbetsför ålder (t.ex. arbetssituationen, den fysiska konditionen, hälsa och sjukdomar, arbetsorientering och arbetskompetens), som rehabiliteringen av en person med rehabiliteringsbehov grundar sig på. Yrkesutbildad rehabiliteringspersonal och multidisciplinärt arbete Teamet består av 4 medlemmar, som är olika personer: en arbetslivskonsult 3 en fysioterapeut en specialistläkare (specialist i företagshälsovård, allmänmedicin eller fysiatri), vars andel av kursen utgör minst 10 timmar en psykolog. Varje medlem av teamet, utom läkaren, genomför minst 54 timmar av kursen (se bilaga 2). Den beräkning av minimiantalet timmar för personalen som finns i en bilaga till standarden (bilaga 2) är gjord enligt 13 öppenvårdsdygn i grupp, 4 individuella besök och 1 individuell öppenvårdsdag. Om färre öppenvårdsdygn och/eller individuella besök genomförs, inom de gränser som den service- 2 Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1: Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2: Begrepp). 3 Detta är en uppgiftsbeteckning. (Se standardens allmänna del, Bilaga 1: Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).

21 linjespecifika standarden tillåter, anpassar serviceproducenten minimiantalet timmar efter de individuella besök och öppenvårdsdygn som genomförs. Specialistläkaren ska ha minst 3 års erfarenhet av yrkesinriktad rehabilitering, TYK- och ASLAKrehabilitering eller annan motsvarande rehabilitering och/eller vård. Denna erfarenhet ska ha förvärvats under de senaste 10 åren. Erfarenhet som förvärvats under specialiseringstiden beaktas. Två andra medlemmar i teamet förutsätts ha följande arbetserfarenhet: Två andra teammedlemmar ska under de senaste 10 åren ha utfört minst timmar yrkesinriktad rehabilitering, ASLAK- och TYK-rehabilitering eller motsvarande rehabilitering. Som grund för timkalkylen har använts den officiella årsarbetstiden för Den allmänna arbetstiden är 38,25 timmar/vecka. De arbetstimmar som krävs motsvarar cirka 10 månaders heltidsarbete. Som erfarenhet godkänns den arbetserfarenhet som teamets yrkesutbildade person i fråga haft efter den utbildning och behörighet som förutsätts i bilaga 1 (Yrkes- och uppgiftsbeteckningar) till standardens allmänna del. Teamets medlemmar står tillsammans för handledningen av klienten under rehabiliteringen. Kursansvarig Kursansvarig är teamets arbetslivskonsult, fysioterapeut eller psykolog. Samma person är kursansvarig under hela rehabiliteringen. Den kursansvarige inleder gruppverksamheten och säkerställer att arbetet förlöper i enlighet med standarden. Den kursansvarige har i uppgift att sköta samarbetet med arbetsgivaren och företagshälsovården eller hälso- och sjukvården. Klienten kan under rehabiliteringens gång enligt behov kontakta den kursansvarige i frågor som gäller rehabiliteringen. Den kursansvarige koordinerar den rehabilitering som grundar sig på klientens individuella behov. Den kursansvarige ser till att den individuella rehabiliteringen integreras med genomförandet av grupperioderna och samarbetar med företagshälsovården, hälso- och sjukvården och arbetsgivaren. 19 Specialiserad personal Den specialiserade personalen utgörs av olika personer som representerar olika yrkesbeteckningar och de ingår inte i teamet. Minst 4 personer av följande specialiserade personal deltar i genomförandet av kursen: en företagsfysioterapeut en företagshälsovårdare eller hälsovårdare en näringsterapeut en ergoterapeut en socialarbetare eller socionom (YH) en rehabiliteringshandledare (YH) eller magister i samhällsvetenskaper (huvudämne rehabiliteringsvetenskap) en läkare. Var och en som hör till den specialiserade personalen genomför totalt minst 76 timmar av kursen (se bilaga 2). Den beräkning av minimiantalet timmar för personalen som finns i en bilaga till

22 standarden (bilaga 2) är gjord enligt 13 öppenvårdsdygn i grupp, 4 individuella besök och 1 individuell öppenvårdsdag. Om färre öppenvårdsdygn och/eller individuella besök genomförs, inom de gränser som den servicelinjespecifika standarden tillåter, anpassar serviceproducenten minimiantalet timmar efter de individuella besök och öppenvårdsdygn som genomförs. Förteckningen är uttömmande. Ingen annan specialiserad personal deltar i genomförandet av kursen Rehabiliteringslokaler Serviceproducenten har en öppenvårdsenhet eller en slutenvårdsenhet där det också finns en motionssal och en fysioterapilokal. Utöver ovan nämnda lokaler har serviceproducenten vid enheten i fråga eller i andra lokaler som används vid rehabilitering trygga och lättillgängliga bassängutrymmen och ett gym. Avståndet från enheten till bassängutrymmena och gymmet i de andra lokalerna får vara högst 20 minuter eller 20 km. Serviceproducenten ordnar möjlighet till inkvartering för deltagarna i KIILA-rehabilitering (för minst 8 klienter åt gången) vid slutenvårdsenheten eller i separata inkvarteringslokaler på högst 20 minuters eller 20 km:s avstånd från serviceproducentens enhet i fråga. Inkvarteringen ordnas i dubbelrum med WC och dusch. Serviceproducenten ska ordna transport för klienterna till och från alla lokaler som används för rehabiliteringen. Till dessa lokaler räknas inte separata matsalar. Måltiderna under rehabiliteringsprogrammet äts i serviceproducentens öppen- eller slutenvårdsenhet och/eller i flera separata matsalar som ligger högst 500 meter från serviceproducentens enhet. Undersökning i anslutning till resultatuppföljning och utveckling av rehabiliteringen FPA följer upp resultatet av rehabiliteringstjänsterna. Som en del av det här görs under avtalsperioden i anslutning till KIILA-kurserna en utvärderande undersökning som organiseras av FPA. Serviceproducenternas arbete i anslutning till undersökningen preciseras senare i en plan. Serviceproducenterna deltar alltid i insamlingen av uppgifter som behövs för undersökningen. För arbetsuppgifter i anslutning till detta, såsom insamling av uppgifter och medverkan i undersökningen betalas en ersättning som FPA fastställer i ett senare skede. 10 Rehabiliteringsrapport Rehabiliteringsrapporten är en beskrivning av klientens rehabiliteringsprocess uppgjord av serviceproducenten. Rehabiliteringsrapporten omfattar bl.a. följande delar med tydliga rubriker: Sammandrag en sammanhållen beskrivning av rehabiliteringsresultaten mätresultat som är centrala med hänsyn till den fortsatta rehabiliteringen och behandlingen centrala rekommendationer Individuell del individuella mål samt planer för uppfyllelsen av målen med användning av GAS-målblanketten förändringar när det gäller klientens förmåga att klara av vardagen och arbetet klientens egna uppfattningar om rehabiliteringen och om hur målen har förverkligats slutsatser och rekommenderade fortsatta insatser och fortsättningsplaner

23 resultaten (inklusive eventuella referensvärden eller i relation till det totala antalet testpoäng) av de centrala mät- och evalueringsmetoder som använts vid utvärderingen av klienten och uppföljning av dem under fortsättningsperioden en slutlig bedömning av klientens situation vid rehabiliteringens slut observationer eller eventuella separata utlåtanden av den specialiserade personalen. Bilagor blanketten GAS - Målformulering eventuella övriga bilagor. 21 Som regel utarbetar serviceproducentens multidisciplinära team en rehabiliteringsrapport för klienten när den sista rehabiliteringsperioden avslutats. Om rehabiliteringen genomförs i flera perioder kan man skicka enbart ett närvarointyg för perioden. Alternativt kan man komma överens med klienten om att skicka en kort rehabiliteringsrapport, ifall klienten och vårdenheten behöver informationen för planeringen av rehabiliteringen eller för genomförande av annan rehabilitering eller vård. En kort rehabiliteringsrapport innehåller en sammanfattad beskrivning av klientens enskilda aktuella situation, målsättningarna och den avtalade planen. Till en kort rapport fogas inga bilagor.

24 BILAGA 1. Flödesschema över KIILA-rehabiliteringsprocessen 22