FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD NARKOLEPSIKURS Servicelinje för anpassningskurser för unga personer med narkolepsi Gäller från

2 INNEHÅLL Narkolepsikurs Allmänt Kursens allmänna mål Rehabiliteringsklient (klient) Utformning Innehåll Principer för rehabiliteringen Teman Arbetsmetoder och -redskap Utvärdering Genomförandet av kursen Förberedelser för rehabiliteringen Assistans och fritidsprogram under dagen före rehabiliteringen Genomförande av inledningsperioden Avslutande period Personal Team Specialiserad personal Övrig rehabiliteringspersonal Assisterande personal Antalet timmar för personalen Rehabiliteringslokaler BILAGA 1 Minimiantal timmar för personalen BILAGA 2 Den procentuella fördelningen av minimiantalet timmar... 20

3 1 Narkolepsikurs 1 Allmänt Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård 1 består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och servicelinjespecifika delar. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Detta är den servicelinjespecifika del som gäller anpassningskurser för unga personer med narkolepsi och som innehåller närmare beskrivningar av genomförandet av linjen, dess utformning och personalen. I den här servicelinjespecifika standarden beskrivs målet för kurserna, utformningen, innehållet och genomförandet samt personalen vid planeringen och genomförandet av kurserna. I den servicelinjespecifika standarden har man skapat möjligheter att beakta den enskilda klientens behov och prioriteringar. Dessa ska genomföras under rehabiliteringsprocessen och dokumenteras i enlighet med anvisningarna i den allmänna delen av standarden. (Se standardens allmänna del, avsnitt 1.2. Standardens användningsändamål och syften.) Narkolepsikursen stöder klienten i att klara sig i den livssituation som förändrats genom insjuknandet. Livssituationen påverkas dessutom av personliga faktorer och omgivningsfaktorer. Deltagarna förenas av samma eller liknande funktionsnedsättning eller sjukdom, vilket gör att de kan utbyta erfarenheter med varandra. Anpassningen stärks under anpassningskursen och fortsätter därefter i klientens vardag. Under anpassningskursen ges information om sjukdomen och behandlingen och om möjligheterna till rehabilitering och andra stödåtgärder. Anpassningen till de fysiska, psykiska, kognitiva och sociala förändringar som sjukdomen förorsakar främjas genom information, övningar, samtal och kamratstöd. Samtidigt försöker man hitta lösningar och tillvägagångssätt genom vilka klienten själv kan bidra till att stärka sina resurser och hantera sin livssituation och delta aktivt i den egna livsmiljön och i samhället. Kurserna genomförs i form av rehabilitering i grupp. Rehabiliteringen i grupp och de individuella delarna bildar en ändamålsenlig och målinriktad helhet. I gruppsituationerna främjar kamratstödet och delandet av gemensamma erfarenheter de individuella rehabiliteringsprocesserna. Narkolepsikurserna genomförs i form av rehabilitering enligt prövning och/eller krävande medicinsk rehabilitering (FRPL 9, 10 och 12 ). Första urval Förhandsurval tillämpas inte för dessa kurser. 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i den upphandlingslag som trädde i kraft

4 2 Grunder för upprepad FPA-rehabilitering Utgångspunkten för rehabiliteringen är rehabiliteringsklientens helhetssituation, hälsotillstånd, funktionsförmåga och livssituation samt olika personliga faktorer och omgivningsfaktorer som står i samband med dessa. Rehabiliteringsklientens behov av rehabilitering måste identifieras inom hälso- och sjukvården. Grunder för upprepad FPA-rehabilitering kan vara t.ex. symtom såsom trötthet som utgör hinder för studier, arbete eller andra aktiviteter i det dagliga livet övergångsskeden i den ungas liv, t.ex. i samband med skolan och studierna, puberteten eller när den unga blir självständig förändrad eller försämrad funktionsförmåga andra situationer där individen och den närmaste omgivningen behöver rehabiliterande stöd och vägledning i den nya situation som sjukdomen orsakar en ny allvarlig sjukdom som är progredierande eller vars tillstånd varierar så att det är svårt för klienten att orka med arbetet eller vardagen och han eller hon behöver ny information och mera stöd. Kamratstödet är en viktig del av FPA:s rehabilitering i grupp, men enbart behovet av kamratstöd är inte en tillräcklig motivering för att upprepade gånger bevilja en kursplats. 2 Kursens allmänna mål De narkolepsikurser som bekostas av FPA, stöder uppfyllelsen av de konkreta och individuella mål enligt ICF-referensramen (International Classification of Functioning, Disability and Health) som inom hälso- och sjukvården formulerats i samråd med klienten. Rehabiliteringen syftar till att trygga eller förbättra klientens arbets-/studie- och funktionsförmåga och till att öka klientens delaktighet och aktivitet i de dagliga aktiviteter som är av betydelse för klienten. Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt och man utnyttjar serviceproducentens specialkompetens i grupprehabilitering i form av sluten vård, i arbete med unga och i rehabilitering i anslutning till narkolepsi eller motsvarande neurologiska sjukdomar. Utöver att säkerställa och förbättra arbets-/studieförmågan och funktionsförmågan har kursen till exempel följande allmänna målsättningar: klientens livshantering förbättras genom stöd för självkänslan, identiteten, resurserna och styrkorna klienten får psykosocialt stöd för de förändringar som sjukdomen och livssituationen för med sig klientens utmaningar i anslutning till studier, yrkesval, arbetsliv och försörjning kartläggs och man tar fram lösningsmetoder klienten får stöd i de utmaningar som är förknippade med utvecklingen i åldersstadiet, med att bli självständig och vuxen klientens anhörig- och servicenätverk stärks genom nätverksarbete och servicehandledning klienten får mera kunskap om och bättre förståelse för narkolepsin, behandlingen av sjukdomen och möjligheterna till rehabilitering klienten får hjälp att tillägna sig levnadsvanor och andra vanor som stöder rehabiliteringen

5 3 Utöver de allmänna målsättningarna för kursen definieras i början av kursen målsättningarna för klientgruppen och klientens individuella mål som inverkar på genomförandet av rehabiliteringen. De individuella målsättningarna och gruppens målsättningar definieras närmare i avsnitt 5.1 och Rehabiliteringsklient (klient) Målgruppen är unga och unga vuxna i åldern som har narkolepsi och som på grund av sin sjukdom har behov av multidisciplinär rehabilitering i kursform. En förutsättning är att studieoch funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom den planerade rehabiliteringen. Rehabiliteringsbehovet ska ha konstaterats inom den privata hälso- och sjukvården, inom studerandehälsovården eller inom företagshälsovården eller den offentliga hälso- och sjukvården. Till narkolepsikurserna antas klienter som har en behörigt diagnostiserad narkolepsi och som har genomgått nödvändiga undersökningar inom hälso- och sjukvården. Den första information om sjukdomen och den vägledning gällande vården som klienten har fått inom hälso- och sjukvården och fördjupandet av dessa har inte varit tillräckliga. Klienten behöver ytterligare multidisciplinärt stöd och handledning för att kunna godta sjukdomen och i anslutning till genomförandet av vården. I kursen deltar 8 rehabiliteringsklienter. Anhöriga deltar inte i kurserna. 4 Utformning Kurser i öppen och sluten vård Kursen genomförs som öppen och sluten vård enligt klientens individuella behov. En kurs varar sammanlagt 10 dygn och genomförs i två perioder. Varje period varar minst 4 dygn. Kursperioderna genomförs under loppet av 6 9 månader. Rehabiliteringsdagens längd Vid kurser i öppen och sluten vård omfattar en rehabiliteringsdag högst 8 timmar för klienten. Här ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Rehabiliteringsandelen kan innehålla nödvändiga vilopauser t.ex. för dagssömn. Pauserna ordnas enligt klientens individuella behov så att man är flexibel vad gäller rehabilite-

6 4 ringsdagens längd. Både inom öppen- och slutenvården ska i medeltal 5 timmar per dag vara rehabilitering som genomförs av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. De totala timantalen för de olika personalgrupperna som fastställts för kursen ska dock uppfyllas. Dessa timantal anges i kapitel 7 Personal. Längden på sammankomster och intervjuer De individuella intervjuerna, sammankomsterna, de avslutande samtalen och nätverksöverläggningen tar i genomsnitt ca 60 minuter, som kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov. De inledande och avslutande samtalen i grupp tar i genomsnitt ca 2 timmar, som kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov. Arbete i smågrupper Rehabiliteringen genomförs som arbete i smågrupper. Av kursen genomförs minst 10 timmar så att klientgruppen delas in i två grupper enligt klienternas behov. Tidtabell för rehabiliteringen En kurs i öppen och sluten vård genomförs mellan måndag och lördag. Lördagens rehabiliteringsprogram motsvarar till innehåll och längd det program som ordnas under andra vardagar. 5 Innehåll 5.1 Principer för rehabiliteringen Rehabiliteringsprocessen är en individuell upplevelse som ser olika ut för varje rehabiliteringsklient. En identifiering av den individuella rehabiliteringsprocessen hjälper personalen att aktivt stödja klienterna i enlighet med deras mål. Vid rehabiliteringen kan man då använda lämpliga handlednings- och träningsalternativ. När klienten får en realistisk uppfattning om sina egna möjligheter till rehabilitering som främjar arbets- och studieförmågan stärks klientens motivation, aktivitet och delaktighet. God rehabiliteringspraxis är kund- och familjetillvänd verksamhet som utgår från behoven i klientens vardag och stöder dessa. Utgångspunkten är att förstå klientens egna behov och målsättningar som utgår från klientens funktionsförmåga och funktionella behov och att koppla samman dem med de sakkunnigas synpunkter. Handledning av klientens närmaste krets ingår i rehabiliteringen på ett sätt som motsvarar varje klients behov och som möjliggör klientens rehabilitering. (Se standardens allmänna del, avsnitt 1.3 God rehabiliteringspraxis) Vid rehabilitering för unga personer med narkolepsi beaktas befintliga forskningsrön, allmänt vedertagna empiriska uppgifter samt klienternas och deras närståendes erfarenheter av rehabiliteringens inverkan på vardagen. Serviceproducenten beaktar ICF-klassifikationen som referensram vid tillämpningen av god rehabiliteringspraxis (se standardens allmänna del, avsnitt 1.4 ICF i rehabilitering som ordnas av FPA). Under rehabiliteringen utnyttjar serviceproducenten och klienten ICF-klassifikationen och bildar sig med hjälp av den en övergripande uppfattning om klientens funktionsförmåga, förändringarna i den och samverkningarna mellan de faktorer som inverkar på förändringarna.

7 5 Med klassifikationens hjälp går det att bedöma med vilka rehabiliteringsåtgärder man kan inverka på de här faktorerna. Avsikten är att klienten får använda sina resurser och att rehabiliteringen gör det möjligt för klienten att på ett så optimalt sätt som möjligt klara av arbete, studier eller andra aktiviteter. Serviceproducenten samarbetar vid behov med de aktörer som står nära klienten. De element vid rehabiliteringen som gäller kunskaper och färdigheter ska ha en fast anknytning till klientens liv på ett kundtillvänt sätt. Rehabiliteringsprocesserna ska framskrida lugnt och flexibelt i enlighet med klienternas individuella inlärnings- och internaliseringsprocesser. Rehabiliteringsrytmen och -tempot planeras och genomförs med anpassning till klienternas kunskaper och färdigheter. Vid rehabiliteringen finns det möjlighet till långa processliknande rehabiliteringstillfällen som innehåller pauser och där man till exempel kan fördjupa de teman som klientgrupperna valt, repetera och öva det som man lärt sig och dela med sig av sina erfarenheter. Personalen genomför rehabiliteringen utgående från klienterna. Personalen beaktar klientens sakkunskap i fråga om livssituation, personliga faktorer, omgivningsfaktorer, resurser och behov. Även om sjukdomen är densamma är dess inverkan på klientens livssituation och på målsättningarna och behoven individuella. Detta beaktas vid planeringen av kursens individuella del. Serviceproducenten genomför kursen i en miljö som stöder klienternas aktiva övningar och verksamhet. Rehabiliteringens innehåll ska stödja klienternas mål som bearbetas under hela processen. Gruppverksamhet Största delen av verksamheten sker i grupp, vilket möjliggör kamratstöd och ett aktivt deltagande. Man försöker uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar och interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter samt med metoder som stöder gruppbildningen. Med gruppens stöd uppmuntras klienterna till självständigt arbete samt till att förstärka förändringsprocessen och känslan av livskontroll. Man stöder framstegen i grupprocessen med metoder som är lämpliga för de olika faserna i gruppen. Man fäster särskild uppmärksamhet vid gruppbildningen när gruppen inleder sin verksamhet och i ett senare skede vid att stärka gruppens sammanhållning. I slutet av rehabiliteringen behandlar man med gruppens stöd avslutandet av grupprocessen och den fortsatta rehabiliteringen i vardagen. Rehabiliteringsprogrammets innehåll anpassas till gruppens behov och färdigheter så att rehabiliteringen är meningsfull för hela gruppen. I början av grupprogrammet bekantar ungdomarna sig med varandra och med rehabiliteringen. Tid måste reserveras för gruppbildningen för att arbetet ska vara effektivt. Den första gången kommer personalen överens med de unga i gruppen om de regler som ska styra gruppverksamheten och planerar gruppverksamheten tillsammans med de unga. Gruppens mål I rehabiliteringsgruppen arbetar man för att nå de gemensamma målen och klienternas individuella mål. Gruppens målsättningar utformas utifrån klienternas behov. Innehållet i gruppverksamheten fastställs för varje kurs med hjälp av de teman som anges nedan i detta avsnitt.

8 6 Klientens individuella mål Tyngdpunkterna i innehållet och genomförandet bestäms utifrån både gruppens och individens målsättningar. Rehabiliteringen genomförs i huvudsak i grupp. Klientens individuella mål för kursperioden bygger på ett läkarutlåtande B eller motsvarande medicinsk utredning från den behandlande instansen eller på klientens rehabiliteringsplan (blankett KU 207r). När de individuella rehabiliteringsmålen för klienten formuleras, gör man en omfattande granskning av funktionsförmågan med ICF-klassifikationen som referensram. Hur målen formuleras tillsammans med klienten beskrivs närmare i avsnitt Teman De teman som tas upp vid rehabiliteringen är valfria. Personalen och klienterna väljer tyngdpunkterna för temana så att de på bästa möjliga sätt passar klienternas målsättningar och behov. Vid rehabiliteringen hjälper personalen genom temana klienten att finna sina egna starka sidor och resurser. Personalen genomför de valda temana med olika metoder så att rehabiliteringen framskrider på ett målinriktat sätt och främjar klienternas aktiva deltagande. Temana handleds av teammedlemmar och/eller specialiserad personal och/eller övrig rehabiliteringspersonal. I rehabiliteringsprogrammet för unga ser man över de metoder genom vilka den unga kan fungera i vardagen i riktning mot målsättningarna och finna resurser för egen del. I alla gruppsituationer uppmuntras de unga till interaktion och till att delta aktivt och att uttrycka sig. Den här rehabiliteringen omfattar följande valfria teman: Aktiviteter i vardagen I samråd med klienten tar man fram stödformer och handlingssätt för vardagen. Till helheten hör till exempel funktionsinriktade övningar som stöder klientens självständiga funktionsförmåga och självförtroende. beaktande av narkolepsisymtomen i relation till olika situationer i vardagen, t.ex. hemma, i studierna, arbetet och i samband med fritidsaktiviteter samt bedömning av stödinsatser i vardagen ett regelbundet dagsprogram, dagssömn och vilopauser narkolepsins inverkan på nattsömnen kartläggning av fysiska och sociala hinder i vardagsmiljön, t.ex. hobby-, studie- eller arbetsmiljön, och olika sätt att påverka dem (t.ex. ordna med viloutrymme) information om villkoren för beviljande av nödvändiga sociala förmåner och frågor i anslutning till ansökan om en förmån.

9 7 Klara sig i studierna eller i arbetslivet Tillsammans med en klient som studerar eller arbetar utreder man dennes situation, försöker finna lösningar på utmaningar, ger handledning och idkar nätverkssamarbete enligt klientens individuella behov. Man främjar möjligheterna för en klient som arbetar eller som söker arbete att klara sig i arbetslivet genom att förbättra klientens arbetslivsfärdigheter. Till helheten hör till exempel handledning kring studier och yrkesval (nätverksarbete, stödåtgärder) hantering av problem och rädslor som försvårar studierna och inlärningen metoder och resurser för att orka i studierna och arbetet och anpassa sig till förändringar kartläggning av mål och planer för fortsättningen och olika alternativ i anknytning till studier eller yrkesval handledning vad gäller möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering kartläggning av utsikterna till arbete samt nödvändigt nätverkssamarbete och planer för fortsättningen. Psykosocial handledning och rådgivning Under rehabiliteringen kartläggs faktorer med anknytning till klientens psykosociala välbefinnande. Klienten får stöd med att formulera och strukturera sina egna individuella målsättningar och med att arbeta i riktning mot dem. Dessutom behandlas goda modeller som stöder klientens utveckling enligt dennes åldersstadium. Vid behov får klienten hjälp med att ordna långvarigt psykosocialt stöd på sin egen bosättningsort. Till helheten hör till exempel funktionsinriktade gruppdiskussioner och övningar i syfte att öka klientens självförtroende funktionella samtal om sjukdomens inverkan på klienten, de nära relationerna och vardagslivet strukturering av livssituationen och de individuella förändringsmålen från klientens synvinkel metoder för att hantera och uttrycka känslor som ansluter sig till sjukdomen stöd för klientens egen aktivitet i vård- och rehabiliteringsprocessen utvecklingen i åldersstadiet (identitet, sällskapande, att bli självständig) Ökad delaktighet i vardagen Tillsammans med klienten försöker man finna sätt att öka klientens delaktighet i sin dagliga livsmiljö. Detta gör man t.ex. genom att uppmuntra klienten att i större utsträckning utnyttja möjligheter till hobbyer och social interaktion. Till helheten hör till exempel identifiering av stödnätverk som lämpar sig för klienten information om service som erbjuds av den egna kommunen och andra aktörer, t.ex. hälso-, social-, motions- och kulturservice eller hobbyverksamhet samtal om betydelsen av socialt stöd och metoder för växelverkan stöd för vänskapsrelationerna stöd för den unga som aktiv deltagare i familjen, i relationer med andra personer i samma situation, i studierna och i arbetslivet uppmuntran att skapa nya sociala relationer.

10 8 Fysisk aktivering och handledning I samråd med klienten försöker man finna motionsmetoder och aktiviteter som ökar klientens delaktighet, förmåga att klara sig på egen hand och möjlighet att göra saker tillsammans med andra. I samarbete kartlägger man olika sätt att förbättra allmänkonditionen och beredskapen att röra på sig, att öka deltagandet och handlingsmöjligheterna samt att finna trevlig motionsinriktad hobbyverksamhet för klienten. Till helheten hör till exempel introduktion i lämpliga motionsformer som klienten får prova på introduktion till hjälpmedel som upprätthåller vitaliteten stretchnings- och motionsövningar planering och inövning av ett individuellt program för hemträning och mellanuppgifter. hälsoeffekter av motion. Information och handledning i hälsorelaterade frågor Frågor med anknytning till hälsa och välbefinnande tas upp med klienten. Till helheten hör till exempel kunskap om insjuknandet och om sjukdomen och dess behandlingsmöjligheter (t.ex. medicinering) samt om egenvård frågor om sexualitet och därmed sammanhängande faktorer rusmedel och hälsa. Kostrådgivning Tillsammans med klienten sätter man sig in i frågor med anknytning till hälsosam kost och viktkontroll. Till helheten hör till exempel grunderna för en hälsosam kost samt dess betydelse för klientens välbefinnande, tillväxt och utveckling funktionsinriktad planering och tillredning av dagliga måltider och mellanmål samordning av diet och läkemedelsbehandling särskilda frågor enligt individuella behov och aktualitet. Vid kostrådgivningen är det bra att beakta den senaste finländska näringsrekommendationen, som ges ut av statens näringsdelegation ( 5.3 Arbetsmetoder och -redskap Personalen använder mångsidigt olika arbetsmetoder inom rehabiliteringen. Vid genomförandet betonas olika funktionsinriktade metoder som lämpar sig för klientgruppen. Följande metoder ska användas vid denna servicelinje. Arbete i smågrupper Rehabiliteringsgruppen indelas i två grupper om det är nödvändigt till exempel på grund av gruppens behov eller åldersfördelning, för att effektivera rehabiliteringen och få den att framskrida eller för behandlingen av något tema eller för att repetera det inlärda. Serviceproducen-

11 9 ten ska reservera tillräckliga personalresurser för planeringen och handledningen av smågrupper och för genomgång av tillfällena. Klienterna informeras om syftet med smågrupperna, och då kan de enligt möjlighet delta i planeringen och genomförandet av smågruppsverksamheten, vilket gör rehabiliteringen effektivare. Funktionsinriktade metoder I grupperna tränar de unga bland annat hantering av vardagen med olika funktionsinriktade metoder. Funktionsinriktade metoder kan ge nya infallsvinklar och hjälp med att behandla frågor som det är svårt att tala om. Den unga får stöd med att uttrycka sig. Dessutom får den unga uppleva känslan av att lyckas och därigenom stärka sin positiva jagbild. De funktionsinriktade metoderna utnyttjar olika naturliga uttrycksmedel. Det kan vara fråga om t.ex. dramametoder och/eller motionsinriktade metoder. Personalen ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utnyttja och använda metoden i fråga. Serviceproducenten beaktar detta i personalens sammansättning. Alla funktionsinriktade övningar och uppgifter ska ha en fast och förståelig koppling till temana för rehabiliteringen. Tillräckligt med tid ska också reserveras för bearbetning av det man lärt sig och de erfarenheter man fått. Programmet ska vara lugnt och samtidigt en omväxlande helhet som upprätthåller motivationen att delta. Rehabiliteringsprogrammet för unga ska med hänsyn till åldersnivå exempelvis genom spel, musik, pratstunder och utfärder erbjuda möjlighet till mångsidiga upplevelser och att med andra få dela känslan av att lyckas. Genom skapande verksamhet planeras och genomförs egna kursprojekt som ger erfarenheter av känslan att lyckas. Samtidigt har den unga möjlighet att berätta om sin sjukdom. Genom att de unga delar med sig av sina erfarenheter kan deras förmåga att ta ansvar för sig själva och för sina val påverkas. Att delta i en grupp utvecklar samarbetsförmågan och förmågan att ta hänsyn till andra. Diskussioner I rehabiliteringen ingår handledda gruppdiskussioner. Vid gruppdiskussionerna delar klienterna med sig av sina erfarenheter och lär sig av varandra. Klienterna uppmuntras till att börja tillämpa goda erfarenheter och förfaranden i sin vardag. Det kunskapsorienterade arbetet vid rehabiliteringen genomförs genom gruppdiskussioner som teamet eller den specialiserade personalen förberett. Tillfällena kan inledas med korta öppningsanföranden. Anförandena och diskussionerna genomförs utifrån gruppens behov och man ger möjlighet till interaktion och till frågor från klienterna. Nätverksarbete Målet med nätverksarbete är en välfungerande rehabiliterings- och vårdkedja där rehabiliteringen kopplas samman med de insatser som sker på hemorten och inom studerande- /företagshälsovården och/eller hälso- och sjukvården. Nätverksarbetet påbörjas under inledningsfasen och fortsätter genom hela rehabiliteringsprocessen tills uppgifterna vid slutet av rehabiliteringen överförs till ett nätverk som bestäms av klienten.

12 10 Personalen kontaktar under kursen enligt klientens individuella behov och med dennes tillstånd samarbetspartner som är viktiga med tanke på främjandet av klientens rehabilitering, t.ex. företagshälsovården eller någon annan instans. Om serviceproducenten i sin slutrapport ger en rekommendation om tänkbar fortsatt rehabilitering ska serviceproducenten kontakta klientens egen vårdinstans och försäkra sig om att det är möjligt att förverkliga rekommendationen. Klienten kartlägger med stöd av teamet ett samarbetsnätverk på hemorten som främjar och stöder rehabiliteringen. Med hjälp av en nätverkskarta kan man följa utvecklingen av nätverkssamarbetet. Samtidigt försäkrar man sig tillsammans med klienten om att det på hemorten, vid läroinrättningen och hos hälso- och sjukvården finns ett lämpligt nätverk som svarar mot klientens individuella behov under kursen och efter den. Hälso- och sjukvården bär ansvaret för att rehabiliteringsbehoven upptäcks, för uppföljningen av rehabiliteringen och för de fortsatta åtgärder som behövs. I en enhetlig behandlings- och rehabiliteringsväg ingår ett tillräckligt nätverkssamarbete i enlighet med klientens behov och en god informationsgång mellan alla dem som bidrar till rehabiliteringen. Nätverksöverläggning Syftet med nätverksöverläggningarna är att förmedla information mellan olika aktörer så att vården och rehabiliteringen av klienten stöder varandra och nyttan av rehabiliteringen kan bibehållas i hemmet och i den närmaste omgivningen på ett ändamålsenligt sätt. Personalen genomför nätverksöverläggningen under kursen genom video- eller telefonkonferens. I nätverksöverläggningen deltar förutom klienten minst en teammedlem eller en medlem i den specialiserade personalen, klientens anhöriga/närstående och/eller enligt klientens behov någon annan anställd från klientens hemort/bosättningsort, t.ex. representant för social- och hälsovården och/eller studie-/arbetsplatsen. Vilka instanser och personer som ska delta avgörs i samråd med klienten. Personalen för in de genomförda nätverksöverläggningarna och deltagarnas namn i klientens individuella plan för rehabiliteringen och i rehabiliteringsrapporten. Den tid som använts för överläggningarna och tidpunkten för dem kan i efterhand verifieras i klientens handlingar. Uppgifter mellan perioderna Syftet med mellanuppgifterna är att stödja fortsatt rehabilitering i vardagen i riktning mot de målsättningar som formulerats under rehabiliteringsperioden. Vid rehabilitering som indelats i perioder bearbetar klienten under tiden mellan perioderna sina målsättningar med hjälp av uppgifter. Mellanuppgifterna gås igenom under följande period. Klienten får handledning i utförandet av uppgifterna av en medlem i teamet eller den specialiserade personalen som är lämplig med hänsyn till uppgifterna. Uppgifterna mellan perioderna planeras tillsammans med klienten, som får skriftliga anvisningar om dem. Mellanuppgifter kan vara till exempel träning eller bearbetning av dagliga aktiviteter med hjälp av metoder som lärts in under perioden utredningsarbete i anslutning till studierna, arbetet eller vardagsmiljön

13 11 utredning och prövning av de möjligheter som stöder medverkan på hemorten och rehabiliteringen, t.ex. att bekanta sig med/delta i fritids- eller föreningsverksamhet uppföljning av glädjeämnen och utmaningar i anslutning till ökad social aktivitet. När man utför uppgifterna kan man använda t.ex. e-tjänsten som hjälp. (Se standardens allmänna del, avsnitt E-tjänst). 5.4 Utvärdering Utvärderingen av rehabiliteringen baserar sig på en övergripande, ändamålsenlig och tillförlitlig bedömning. Olika utvärderingsmetoder är observation och intervju av klienten samt mätning och testning. Metoderna kan användas parallellt eller som komplement till varandra beroende på klientens funktionsförmåga och situation. Utvärderingen görs i rehabiliteringens startskede, mellanskede, slutskede och/eller uppföljningsskede. Vid utvärderingen av gruppsituationer används metoder som passar för dem. Teamets medlemmar eller den specialiserade personalen fungerar som utvärderare och de använder adekvata och tillförlitliga utvärderingsmetoder. Specialistläkaren eller en teammedlem bedömer vid behov vilka utvärderingsmetoder som inte är lämpliga eller ändamålsenliga för klienten. Utvärderaren ska ha tillräcklig utbildning i och god erfarenhet av att använda utvärderingsmetoden i fråga och tolka resultaten. Utvärderingarna ska göras med beaktande av hälso- och säkerhetsaspekter, ändamålsenlighet, kundorientering och den ungas ålder. Personalen gör utvärderingen tillsammans med klienten, vilket är en väsentlig del av den kundorienterade rehabiliteringsprocessen. Personalen talar om för klienten hur och varför utvärderingen görs i olika skeden av rehabiliteringen. Tillsammans med klienten diskuteras grunderna för utvärderingsmetoderna, resultaten av utvärderingen och förändringar i resultaten. Klienten vet hur resultaten påverkar planeringen och genomförandet av rehabiliteringen och förmågan att klara sig i det dagliga livet. Utvärderingen och mätresultaten gås igenom med klienten under rehabiliteringen. Om det av resultaten framgår sådana symtom eller faktorer som inte kan behandlas under rehabiliteringen hänvisas klienten till hälso- och sjukvården för vård. En övergripande utvärdering ska i enlighet med ICF-referensramen innehålla bedömning och uppföljning av klientens funktionsförmåga och delaktighet samt av de personliga faktorernas och omgivningsfaktorernas olika delområden. Vid utvärderingen beaktas klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och förändringarna i den. Samtliga utvärderingsresultat utnyttjas då rehabiliteringen planeras och målen formuleras. Resultaten av utvärderingen i rehabiliteringens slutfas är också till hjälp då man gör upp fortsatta planer för klienten. Man kommer överens med hälso- och sjukvården om enhetliga förfaringssätt, ifall hälso- och sjukvården använder samma utvärderingsmetoder. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA ( Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Mål: GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, Mått som mäter livskvaliteten: WHOQOL-BREF (bara för personer över 18 år)

14 12 Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder Serviceproducenten kan, allt efter klientens individuella behov, använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen, 6 Genomförandet av kursen 6.1 Förberedelser för rehabiliteringen Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, Allmän del, avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen. I en förhandsförfrågan ställer serviceproducenten frågor om klientens preliminära mål för kursen. Målen styr planeringen av rehabiliteringens innehåll. Samtidigt skickar serviceproducenten klienten omfattande förhandsinformation om kursen. Teamet bekantar sig preliminärt med klienternas handlingar och planerar valet av teman, tidtabellerna och personalresurserna för rehabiliteringen. Den kursansvariga får en förhandsuppfattning om klienternas funktionsförmåga på basis av handlingarna och förbereder de smågrupper som behövs redan innan rehabiliteringen inleds. Smågruppernas sammansättning ändras på ett flexibelt sätt när teamet kartlagt klienternas behov. För varje klient väljs preliminärt en personlig handledare. Den personliga handledaren kontaktar vid behov klienten och preciserar uppgifterna innan kursen börjar. Klienterna fördelas på ett flexibelt sätt mellan de personliga handledarna. 6.2 Assistans och fritidsprogram under dagen före rehabiliteringen Om en klient under 18 år med svår funktionsnedsättning anländer till rehabiliteringsinrättningen dagen innan kursen börjar, t.ex. på grund av besvärliga trafikförbindelser och behöver en assistent i sina dagliga personliga aktiviteter, ska serviceproducenten ordna med assisterande personal allt efter klientens individuella behov. För alla klienter under 18 år ska handledd fritidsaktivitet ordnas klockan Genomförande av inledningsperioden Klientens påbörjade rehabilitering stärks under inledningsperioden och fortsätter under tiden mellan perioderna till exempel med hjälp av uppgifter i vardagen mellan rehabiliteringsperioderna. I början av kursen får klienterna inledande information av serviceproducenten i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, kapitel Rehabiliteringens inlednings- och slutfas).

15 13 Kursens första dag används för gruppbildning. I det här skedet bekantar man sig med varandra, delar med sig av sina erfarenheter, kartlägger gemensamma målsättningar och för en inledande diskussion. Under den första dagen bekantar sig klienterna med personalens hjälp i grupp med GASmetoden. Klientens individuella målsättningar bearbetas först under de följande kursdagarna vid de individuella sammankomsterna. GAS-metoden tas med som en naturlig del av kursen så att de mål som formulerats på blanketten utvärderas regelbundet vid individuella sammankomster eller gruppträffar och vid behov omformuleras målsättningarna enligt situationen. Formuleringen och utvärderingen av målen blir således en del av genomförandet av kursen. Personalen genomför perioden enligt rehabiliteringsprogrammet och de överenskomna temana. Individuella intervjuer och målformulering Personalen reserverar tillräckligt med tid för klienterna och teamet och den specialiserade personalen för en utvärdering av klienternas målsättningar, innehållet i rehabiliteringen och helhetssituationen. Helhetssituationen bedöms tillsammans med klienten och de anställda som är av betydelse för rehabiliteringen. Personalen bedömer så långt möjligt klienternas funktionsförmåga innan målen för rehabiliteringen formuleras och rehabiliteringen planeras. Utifrån bedömningarna (intervjuer, undersökningar, mätningar) fastställer personalen i samarbete med klienten dennes konkreta målsättningar för rehabiliteringen. Klienten och en eller flera av medlemmarna i teamet antecknar de konkreta målen med hjälp av GAS-metoden. Måldiskussionerna ökar de olika parternas insikt om klientens behov och de olika rehabiliteringsmöjligheterna uttryckligen i klientens situation. Under den andra eller tredje kursdagen: Den personliga handledaren intervjuar klienten och bedömer dennes helhetssituation. Dessutom ställer en medlem i teamet eller den personliga handledaren tillsammans med klienten upp 1 3 GAS-mål under inledningsperioden så snart som möjligt i samband med intervjuerna eller efter dem. Vidare finns det under kursen 8 timmar att tillgå för klienternas individuella sammankomster med någon annan medlem i teamet och/eller den specialiserade personalen. De sammankomster som behövs placeras in i kursprogrammet på ett ändamålsenligt sätt under vilken period som helst. Timmarna är inte bundna till varje enskild klient utan de kan användas för de klienter som mest behöver dem. Personalen planerar rehabiliteringsprogrammet så att de individuella intervjuerna så lite som möjligt inverkar på gruppbildningen och grupparbetet. Rehabiliteringsprogrammet kan till exempel innehålla sådant arbete som klienten kan avbryta eller som klienten kan fortsätta så att det inte nämnvärt inverkar på gruppens gemensamma arbete. All personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen ska i sitt eget arbete med klienten verka i riktning mot samma målsättningar. De mål som formulerats i början av rehabiliteringen preciseras under kursens lopp och framstegen och förändringarna i målen utvärderas tillsammans med klienten.

16 14 Personalen ger klienten en kopia av blanketten GAS Målformulering. Klienten eller en medlem i teamet antecknar målen. Ansvarspersonerna, målen och åtgärderna ska beskrivas konkret och antecknas tydligt i klientens handlingar. GAS-blanketten bifogas rehabiliteringsrapporten, och övriga utvärderingsresultat beskrivs i rapporten (se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringsrapport). Gruppens mål I början av kursperioden diskuterar klienterna och två medlemmar av teamet eller den specialiserade personalen inom gruppen rehabiliteringsmålen och rehabiliteringsprogrammet. Gruppens mål sammanställs utifrån den gemensamma diskussionen. Gruppens gemensamma mål kompletterar tillsammans med de individuella målen det på förhand uppgjorda rehabiliteringsprogrammet. Om olika anställda svarar för gruppsammankomsterna ska dessa se till att de utbyter information sinsemellan och planerar i samråd så att arbetet och grupprocessen framskrider från sammankomst till sammankomst på ett sätt som är naturligt ur klienternas synvinkel. Rehabiliteringsprogram och individuell plan Personalen gör upp ett skriftligt rehabiliteringsprogram för klientgruppen, vilket innehåller till exempel kurstidtabellen. Rehabiliteringsprogrammet preciseras i början av kursen enligt deltagarnas behov och mål. Personalen gör dessutom upp en individuell plan för klienterna i början av kursen, där man i möjligaste mån beaktar de individuella målen. Planen innehåller ett individuellt program som motsvarar klientens målsättningar och som kompletterar det gemensamma rehabiliteringsprogrammet samt nödvändiga åtgärder och uppgift om ansvarspersonerna för de olika ämnesområdena. Den individuella planen kompletteras enligt behov med sammankomster med specialiserad personal. Planen omfattar också tiden mellan kursperioderna inklusive uppgifter och kontaktplan. Avslutande samtal I slutet av inledningsperioden för två medlemmar av teamet eller den specialiserade personalen och klienterna tillsammans en avslutande gruppdiskussion. Under samtalet gör man en kort lägesbedömning av den gångna perioden, bedömer eventuella behov av ändringar i programmet och ger fortsatta anvisningar för följande period. Samtidigt utvärderar klienterna tillsammans med de anställda läget vad gäller de egna målsättningarna och eventuella förändringar i dem, och detta antecknas på blanketten GAS Målformulering. Dessutom funderar man på målen för följande period. 6.4 Avslutande period Personalen genomför perioden enligt rehabiliteringsprogrammet och de överenskomna temana. Under kursens slutfas behandlas avslutandet av grupprocessen. Personalen och klienterna sammanfattar genom diskussion de mål som formulerades i början av klientgruppens arbete och hur målen har nåtts. Under diskussionen delar deltagarna med sig av sina erfarenheter av

17 15 de saker som man lärt sig inom gruppen och de rehabiliteringsresultat som uppnåtts med gruppens stöd. Samtidigt planerar man hur rehabiliteringen ska fortsätta i det dagliga livet. Individuella intervjuer och sammankomster Under den avslutande perioden diskuterar personalen med klienterna om hur rehabiliteringen framskridit och huruvida målen uppnåtts. Måluppfyllelsen antecknas på blanketten GAS - Målformulering. Personalen och klienten funderar på de rehabiliteringsåtgärder som eventuellt behövs och som kan genomföras under den avslutande perioden. Dessutom går personalen och klienten igenom de saker som ska skrivas in i rehabiliteringsrapporten. Under den avslutande perioden: Den personliga handledaren intervjuar klienten och bedömer de förändringar i klientens hälsotillstånd som eventuellt inverkar på genomförandet av rehabiliteringen. Samtidigt utvärderar den personliga handledaren tillsammans med klienten dennes förmåga att klara sig i det dagliga livet. Avslutande samtal Under den avslutande perioden för två medlemmar av det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen ett avslutande gruppsamtal med klienterna. Under samtalet utvärderar man kursen och försäkrar sig om att klienten får de skriftliga instruktioner som behövs och att det finns ett stödnätverk. Samtidigt bedömer klienterna tillsammans med de anställda uppfyllelsen av GAS-målen och planerna för fortsättningen, som siktar på att trygga den fortsatta rehabiliteringsprocessen. För att säkerställa att rehabiliteringen fortsätter kontaktar personalen med klientens tillstånd de instanser som behövs för att planen för fortsatt rehabilitering ska kunna genomföras. 7 Personal 2 Serviceproducenten utser personalen (team, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal) för den enskilda kursen när kursplatserna har fyllts eller senast en månad innan kursen börjar. Om det under kursen uppstår behov av att utöka den specialiserade personalen eller byta ut annan rehabiliteringspersonal enligt klienternas behov kan man göra detta med beaktande av punkterna i den servicelinjespecifika standarden. 7.1 Team FPA-rehabilitering i öppen och sluten vård är multidisciplinär. Därför svarar alltid ett multidisciplinärt team för kursen. Detta team svarar centraliserat för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen samt för metoderna i, tidtabellen för och längden på rehabiliteringsprocessen. Under kursperioderna håller medlemmarna i teamet personalmöten där man går igenom kursen och klienternas situation och rehabiliteringsmål samt måluppfyllningen och hur väl rehabili- 2 Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2 Begrepp).

18 16 teringsmetoderna fungerat. De frågor gällande klienten som kommer fram på mötena dokumenteras för varje klient i klientens handlingar. Teamet består av 4 medlemmar, som är olika personer. I teamet ingår en specialistläkare (specialist i barnneurologi eller neurologi), vars andel av kursen utgör minst 4 timmar fördelade på båda perioderna en psykolog, neuropsykolog eller yrkesvalspsykolog en socialarbetare eller socionom (YH) eller rehabiliteringshandledare (YH) eller magister i samhällsvetenskaper (huvudämne rehabiliteringsvetenskap). en fysioterapeut Varje medlem av teamet, utom specialistläkaren, genomför minst 2 timmar av kursen. Specialistläkaren har minst 3 års erfarenhet av behandling och/eller rehabilitering av barn och/eller unga och/eller vuxna med narkolepsi. Denna erfarenhet har förvärvats under de senaste 10 åren. De två andra medlemmarna i teamet förutsätts ha följande arbetserfarenhet: Två andra teammedlemmar har under de senaste 10 åren utfört rehabiliterings- och/eller vårdarbete om minst timmar som gäller neurologiska sjukdomar hos barn och/eller unga. Som grund för timkalkylen har använts den officiella årsarbetstiden för Den allmänna arbetstiden är 38,25 timmar/vecka. De arbetstimmar som krävs motsvarar cirka 10 månaders heltidsarbete. Som erfarenhet godkänns den arbetserfarenhet som teamets yrkesutbildade person i fråga haft efter den utbildning och behörighet som förutsätts i bilaga 1 (Yrkes- och uppgiftsbeteckningar) till standardens allmänna del. Detta krav på erfarenhet gäller inte specialistläkaren i teamet. Minst en annan teammedlem utöver läkaren har minst 200 timmars erfarenhet av grupphandledning under de senaste 10 åren. I dessa timmar inräknas grupphandledningsarbete som i praktiken utförts med klienter. Kursansvarig En av teammedlemmarna är kursansvarig. Den kursansvariga svarar för kurshelheten och för realiseringen av kursens mål och innehåll. Den kursansvariga har också i uppgift att se till att fungerande kontakter har upprättats med hälso- och sjukvården och med andra intressegrupper som är viktiga för klienten. Personlig handledare Varje klient har en utsedd personlig handledare, och arbetet tillsammans med handledaren utgör kärnan i rehabiliteringsprocessen. Teammedlemmarna och medlemmarna i den specialiserade personalen kan fungera som personliga handledare. Den personliga handledaren stöder klienten i att finna sina mål och behov, att strukturera dem och att arbeta i riktning mot dem under hela rehabiliteringsprocessen.

19 17 Specialistläkarens uppgifter En av teammedlemmarna är specialistläkare. Läkaren håller under kursen anföranden i anknytning till klienternas primärsjukdom och anförandena fortsätter med diskussioner i anslutning till ämnet. I anförandet och diskussionen kan någon annan teammedlem delta. 7.2 Specialiserad personal Den specialiserade personalen utgörs av olika personer som representerar olika yrkesbeteckningar och de ingår inte i teamet. Minst 3 personer av följande specialiserade personal ska delta i genomförandet av kursen: en speciallärare en näringsterapeut eller kostrådgivare en sjukskötare eller hälsovårdare en ergoterapeut Förteckningen är uttömmande. Ingen annan specialiserad personal deltar i genomförandet av kursen. 7.3 Övrig rehabiliteringspersonal Den som är medlem i teamet eller den specialiserade personalen kan inte fungera som övrig rehabiliteringspersonal. Också annan personal som avlagt minst yrkesexamen kan utgående från klientens behov och mål delta i genomförandet av rehabiliteringen och fritidsprogrammet med uppgifter inom sitt yrkesområde när deras deltagande är nödvändigt med tanke på rehabiliteringen. Uppgifter som hör till den övriga personalen kan också utföras av anställda som hör till den assisterande personalen om de deltar i genomförandet av rehabiliteringsprogrammet. Det rehabiliteringsprogram i grupp som genomförs av den övriga rehabiliteringspersonalen stöder uppfyllelsen av klienternas mål. Genomförandet av och innehållet i det individuella programmet utgår alltid från klientens individuella behov. Den övriga rehabiliteringspersonalen kan delta i genomförandet av fritidsprogram för klienter under 18 år tillsammans med assisterande personal. 7.4 Assisterande personal På kursen finns assisterande personal som avlagt minst yrkesexamen på andra stadiet inom social- och hälsovård eller pedagogik. Det kan till exempel vara fråga om närvårdare och/eller fritidsledare. Den assisterande personalen stöder, assisterar och handleder klienten i aktiviteter i det dagliga livet enligt klientens individuella mål och principerna för rehabiliterande vårdarbete. Den assisterande personalens arbete på en anpassningskurs för unga hänför sig också till handlett fritidsprogram som ordnas kvällstid kl för klienter under 18 år. Det är alltid

20 18 minst en person i den assisterande personalen som ansvarar för den här verksamheten. Sammanlagt ska minst 32 timmar/kurs reserveras för assisterande personal för assistering av klienterna. 7.5 Antalet timmar för personalen Arbete med klienterna Personalens (teamets och den specialiserade personalens och den övriga rehabiliteringspersonalens) individuella timmar och grupptimmar för klienterna ska sammanlagt vara minst 98 timmar. Som bilaga till standarden finns en beräkning av minimiantalet timmar för personalen (Bilaga 1). I den här tiden ingår specialistläkarens timmar, som fastställs separat. Av det totala antalet individuella timmar och grupptimmar genomför: teammedlemmarna %, dvs timmar specialiserad personal %, dvs timmar övrig rehabiliteringspersonal 0 5 %, dvs. 0 5 timmar. I dessa timmar ingår inte sådant arbete före och efter rehabiliteringen där klientgruppen eller klienten inte är med. En beskrivning av dessa arbetsuppgifter finns i standardens allmänna del i avsnitt 3 Genomförande av rehabiliteringen och i avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen. Som bilaga till standarden finns exempel på hur timmarna fördelar sig mellan teammedlemmar, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal (Bilaga 2). 8 Rehabiliteringslokaler Serviceproducenten har en slutenvårdsenhet och dessutom vid slutenvårdsenheten eller som andra lokaler som används vid rehabiliteringen ett gym och en motionssal som lämpar sig för målgruppen. Avståndet från serviceproducentens verksamhetsenhet till gymmet och motionssalen som används för annan rehabilitering får vara högst 20 minuter eller 20 km. Serviceproducenten ordnar transport för klienterna till och från alla lokaler som används för rehabiliteringen.

21 19 BILAGA 1 Minimiantal timmar för personalen Minimiantalet timmar för team, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal Principer för beräkningen: Verksamhet i grupp genomförs hela tiden. Med smågruppsarbete avses genomförande i grupp där gruppen delas upp i två (i det här exemplet i genomsnitt 10 timmar/kurs). De individuella sammankomsterna varar i genomsnitt 60 minuter om inte annat anges. De inledande och avslutande samtalen i grupp tar i genomsnitt ca 2 timmar, som kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov. Verksamhet i grupp, timmar totalt Antal timmar som genomförs under hela kursen Antal dygn Timmar/dygn Timmar totalt Anställd **, klienter/dygn Annan anställd för smågruppsarbete 10 Timmar under den inledande perioden Annan anställd under det inledande gruppsamtalet 2 2 Annan anställd under den avslutande gruppdiskussionen 2 2 Timmar under den avslutande perioden Annan anställd under den avslutande gruppdiskussionen 2 2 Verksamhet i grupp, timmar totalt 66 Antal timmar för individuella sammankomster Antal timmar som genomförs under hela kursen Klientantal Timmar/sammankomst Timmar totalt Anställd enligt standarden enligt klientgruppens behov, 1 h/klient, se standarden kapitel Nätverksöverläggning Timmar under den inledande perioden Intervju utförd av den personliga handledaren Timmar under den avslutande perioden Intervju utförd av den personliga handledaren Individuella timmar totalt 32 Alla timmar totalt 98 * I minimiantalet timmar ingår inte timmar i anslutning till assistans utförd av assisterande personal. Timmarna för fritidsprogrammet ingår inte heller i minimiantalet timmar. I minimiantalet timmar ingår inte arbetet före och efter rehabiliteringen. ** De anställda är yrkesutbildade personer enligt standarden i fråga.