FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Juridiska enheten för förmånsrelaterade tjänster Gruppen för rehabiliteringstjänster FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD NUPPU-KURSER Rehabiliteringskurser i öppen vård för unga med psykiska störningar Gäller från

2 2 INNEHÅLL NUPPU-kurser Allmänt Kursens allmänna mål Rehabiliteringsklienten Rehabiliteringsklienten Utformning Innehåll Principer för rehabiliteringen Teman Arbetsmetoder och -redskap Utvärdering Genomförande av kursen Förberedelser inför rehabiliteringen Arbete individuellt eller i grupp Inledningsperioden Den mellersta perioden Den avslutande perioden Personal Team Specialiserad personal Antal timmar för personalen Rehabiliteringslokaler Undersökning i anslutning till resultatuppföljning och utveckling av rehabiliteringen BILAGA 3. Process för NUPPU-kurser... 22

3 1 NUPPU-kurser 1 Allmänt Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård 1 består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och en servicelinjespecifik del. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Den här standarden gäller rehabiliteringskurser i öppen vård för unga med psykiska störningar (nedan NUPPU-kurser). I den servicelinjespecifika standarden beskrivs målen för kurserna, utformningen, innehållet och genomförandet samt den personal som deltar i planeringen och genomförandet av kurserna. I standarden har man byggt in en möjlighet att beakta den enskilda klientens behov och prioriteringar och att genomföra dem under rehabiliteringsprocessen. Behoven och prioriteringarna ska dokumenteras enligt anvisningarna i standardens allmänna del (Se standardens allmänna del, Standardens användningsändamål och syften). En rehabiliteringskurs ska stödja klientens fysiska, psykiska, kognitiva och sociala studie-, arbets- eller funktionsförmåga samt aktivitet och delaktighet i olika vardagsmiljöer och i de dagliga nätverken. Under rehabiliteringskursen är det viktigt att klienten lär sig förstå den förändrade livssituation som sjukdomen för med sig. Livssituationen påverkas dessutom av personliga faktorer och omgivningsfaktorer. Rehabiliteringsprocessen fördjupas under kursen och fortsätter därefter i klientens vardag. Under rehabiliteringskursen lär klienten sig och börjar tillämpa sådana aktiva metoder som förutsätter eget initiativ och med vars hjälp klienten klarar av sina dagliga aktiviteter och själv kan påverka hur sjukdomen inverkar på hans eller hennes liv. Deltagarna förenas av samma eller en liknande sjukdom, vilket gör att de kan utbyta erfarenheter med varandra. Kurserna genomförs inom ramen för rehabilitering i grupp. De delar som genomförs i grupp och de individuella delarna bildar en ändamålsenlig och målinriktad helhet. I gruppsituationerna främjar kamratstödet och möjligheterna att dela gemensamma erfarenheter de individuella rehabiliteringsprocesserna. NUPPU-kurserna ordnas inom ramen för rehabilitering enligt prövning (FRPL 12 ). 2 Kursens allmänna mål De NUPPU-kurser som ordnas av FPA stöder uppfyllelsen av de konkreta och individuella mål som med ICF-klassifikationen (International Classification of Functioning, Disability and Health) som referensram formulerats inom hälso- och sjukvården i samråd med klienten. Rehabiliteringen syftar till att trygga eller förbättra klientens studie-/arbets- och funktionsförmåga och till att öka klientens delaktighet och aktivitet i de dagliga aktiviteter som är av betydelse för klienten. 1 Med standard avses en sådan teknisk specifikation som avses i 5 19 punkten i den upphandlingslag som trädde i kraft

4 2 Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt. I rehabiliteringen utnyttjas serviceproducentens specialkompetens i rehabilitering av unga med psykiska störningar. Utöver att säkerställa och förbättra studie-, arbets- och funktionsförmågan har kursen bland annat följande allmänna målsättningar: - att förstärka klientens självkännedom och självaktning - att öka klientens självförtroende och känsla av att klara sig - att stödja klientens personlighets- och identitetsutveckling - att dryfta och fördjupa klientens personliga värden och mål i livet - att stärka klientens sociala delaktighet och stödnätverk - att den unga ska upptäcka och utnyttja sina egna resurser - att hitta och stärka sådana faktorer som främjar rehabiliteringen - att förebygga marginalisering - att få de krav som studierna/arbetet ställer och klientens egna resurser att mötas - att öka den fysiska aktiviteten. I början av kursen fastställs målen för klientgruppen och klientens individuella mål i enlighet med de allmänna målen för kursen. De individuella målsättningarna och gruppens målsättningar anges närmare i kapitel 6 Genomförande av kursen. 3 Rehabiliteringsklienten 3.1 Rehabiliteringsklienten Målgruppen är unga personer i åldern år med psykiska störningar som studerar eller är med i arbetslivet eller som ska övergå till studier eller arbete. Sjukdomen ger upphov till ett behov av multidisciplinär rehabilitering i kursform. En förutsättning är att arbets- och funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom den planerade rehabiliteringen. Rehabiliteringsbehovet ska ha konstaterats inom den offentliga eller privata hälso- och sjukvården eller inom studenthälsovården eller företagshälsovården. Till NUPPU-kurserna antas klienter - som lider av en behörigt diagnostiserad lindrig eller medelsvår depression, även vid återfall, och/eller ångestsyndrom; en bakgrundsfaktor till symtomen kan vara till exempel mobbning eller någon annan belastningsfaktor. - som har fått lämplig vård 2 i enlighet med god vårdpraxis, och som har svarat på vården så att man kan anse att rehabiliteringen ges vid rätt tidpunkt med tanke på klientens koncentrationsförmåga och förutsättningar att orka. - vars vårdrelation till den offentliga eller privata hälso- och sjukvården, studenthälsovården eller företagshälsovården fortsätter också under och efter rehabiliteringen - som kan delta i, ha nytta av och även annars är lämpliga för rehabilitering i grupp. Till NUPPU-kurserna antas inte personer 2 Med lämplig vård avses sådan vård enligt god vårdpraxis som ges vid en offentlig eller privat hälso- och sjukvårdsenhet och som omfattar de medicinska undersökningar och behandlingar som behövs med tanke på personens situation.

5 3 - som inte har som mål att återgå till studier eller arbete eller att fortsätta studera eller arbeta - i fråga om vilka behandlingen av den psykiska störningen har inletts nyligen och diagnostiken inte ännu är klar - som har en svårartad psykisk störning, såsom till exempel svår depression, en sjukdom på psykotisk nivå, bipolär sjukdom eller en behörigt diagnostiserad betydande personlighetsstörning - som har psykiska symtom som begränsar deltagandet, t.ex. självdestruktiva tendenser, ångestsymtom eller instabilt känsloliv som begränsar förutsättningarna att delta i en kurs - som inte kan delta i eller ha nytta av verksamhet i grupp eller som annars är olämpliga för sådan verksamhet - som har någon annan sjukdom som utgör ett hinder för att delta i rehabiliteringen - som har ett obehandlat alkohol- eller drogproblem. Kurserna genomförs så att de inriktas på unga klienter enligt följande: a) unga som har arbete, studiestöd, arbetslöshetsförmån, rehabiliteringspenning, utkomststöd eller saknar försörjning b) unga som har sjukdagpenning eller rehabiliteringsstöd En lämplig grupp för den unga fastställs enligt handläggningstidpunkten för ansökan om rehabilitering och den situation som råder omedelbart före detta. Serviceproducenten ska ha beredskap att tillhandahålla rehabilitering för båda målgrupperna. FPA meddelar serviceproducenterna hur kurserna enligt servicelinjen ska genomföras för sjukdomsgrupperna under avtalsperioden. I en kurs deltar 10 klienter. De anhöriga deltar inte i den här kursen. 4 Utformning Kurser i öppen vård En kurs innehåller 1 öppenvårdsdag, 5 7 individuella besök och 10 gruppbesök. Alla klienter som antagits till kursen deltar i samma gruppbesök. En kurs består av följande perioder: Inledningsperiod: Den mellersta perioden: Avslutande period: 1 öppenvårdsdag i grupp 2 individuella besök 1 gruppbesök 8 gruppbesök 2 3 individuella besök 1 2 individuella besök 1 gruppbesök

6 4 Kursen genomförs i sin helhet inom loppet av högst 10 månader från det att kursen inleddes. Kursperioderna genomförs flexibelt med beaktande av klienternas önskemål och semestrar. Längden på ett besök De individuella besöken och gruppbesöken varar 4 timmar. Av den tiden ska minst 3 timmar vara rehabilitering enligt kursprogrammet. I besöken ingår ett mellanmål som serveras i serviceproducentens lokaler under rehabiliteringsprogrammets gång. Längden på intervjuer, sammankomster och samtal De individuella intervjuerna, sammankomsterna och avslutande samtalen tar i genomsnitt 60 minuter. Denna tid kan delas upp i mindre helheter enligt klientens behov. De inledande och avslutande samtalen i grupp tar i genomsnitt 1,5 timmar, som kan delas upp i mindre helheter enligt klienternas behov. Arbete i arbetspar 3 timmar av klientens öppenvårdsdag och i genomsnitt 1,5 timmar av gruppbesöket genomförs så att klientgruppen leds av ett arbetspar. Arbetsparet delar flexibelt på gruppen utifrån klienternas behov. Se kapitel 7. Under de individuella besöken arbetar samtidigt en medlem av arbetsparet/teamet eller den specialiserade personalen med klienten. Tidtabell för rehabiliteringen Besöken och öppenvårdsdagen i grupp genomförs mellan måndag och fredag. Besöken genomförs under förmiddagar eller eftermiddagar enligt klienternas behov så att klienterna kan arbeta eller studera en del av dagen. 5 Innehåll 5.1 Principer för rehabiliteringen Rehabiliteringsprocessen är en individuell upplevelse som ser olika ut för varje rehabiliteringsklient. Efter att den individuella rehabiliteringsprocessen har identifierats kan personalen aktivt stödja klienterna i enlighet med deras mål. Vid rehabiliteringen kan man då använda lämpliga handlednings- och träningsalternativ. När klienten får en realistisk uppfattning om sina egna möjligheter till rehabilitering som främjar arbets- och studieförmågan stärks klientens motivation, aktivitet och delaktighet. God rehabiliteringspraxis är kund- och familjetillvänd verksamhet som utgår från behoven i klientens vardag och stöder dessa. Utgångspunkten är att förstå klientens egna behov och målsättningar som utgår från klientens funktionsförmåga och funktionella aspekter, och att koppla samman dem med de sakkunnigas synpunkter. (Se standardens allmänna del, avsnittet God rehabiliteringspraxis.)

7 5 Vid rehabiliteringen beaktas de riktlinjer för god medicinsk praxis som gäller psykiska störningar ( Den servicelinjespecifika standarden är dock primär i förhållande till dessa riktlinjer. Serviceproducenten beaktar ICF-klassifikationen som referensram vid tillämpningen av god rehabiliteringspraxis (se standardens allmänna del, avsnitt 1.4 ICF i FPA-rehabiliteringen). Under rehabiliteringen utnyttjar serviceproducenten och klienten ICF-klassifikationen och bildar sig med hjälp av den en övergripande uppfattning om klientens funktionsförmåga, förändringarna i den och samverkningarna mellan de faktorer som inverkar på förändringarna. Med klassifikationens hjälp går det att bedöma med vilka rehabiliteringsåtgärder man kan inverka på de här faktorerna. Avsikten är att klienten får använda sina resurser och att rehabiliteringen ska göra det möjligt för klienten att på ett så optimalt sätt som möjligt klara av arbete, studier eller andra aktiviteter. Serviceproducenten samarbetar vid behov med de aktörer som står nära klienten. De element vid rehabiliteringen som gäller kunskaper och färdigheter ska ha en fast anknytning till klientens liv på ett kundtillvänt sätt. Principerna för rehabiliteringen inbegriper en målinriktning som genomsyrar hela rehabiliteringen oavsett hur länge den varar. Målen och hur målen uppfylls vid rehabilitering som genomförs i perioder granskas också mellan perioderna och i början av följande period. Tyngdpunkterna i innehållet och genomförandet av rehabiliteringen bestäms utifrån både gruppens och individens målsättningar. Personalen beaktar klienternas behov och individuella målsättningar även om det i huvudsak är fråga om grupprehabilitering. Personalen bemöter klienterna öppet och lugnt samt beaktar olika stadier i rehabiliteringsprocessen både individuellt och inom gruppen. Klientens individuella mål Klientens individuella mål bygger på de mål som formulerats i rehabiliteringsplanen och som ingår i klientens läkarutlåtande B. När målen formuleras gör man en omfattande granskning av funktionsförmågan med ICF-klassifikationen som referensram. Som stöd kan man använda till exempel de kortversioner av ICF-klassifikationen (ICF core sets) som gjorts upp för depression ( Hur målen för gruppen och klienten formuleras tillsammans med klienterna/klienten beskrivs närmare i kapitel 6 Genomförande av kursen. Rehabiliteringsprocesserna ska framskrida lugnt och flexibelt i enlighet med klienternas individuella inlärnings- och internaliseringsprocesser. Rehabiliteringsrytmen och -tempot planeras och genomförs med hänsyn till klienternas kunskaper och färdigheter. Personalen beaktar klientens sakkunskap i fråga om livssituation och hälsotillstånd, personliga faktorer och omgivningsfaktorer samt resurser och behov. Även när det är fråga om likartade sjukdomar varierar sjukdomens inverkan på klientens livssituation och på målsättningarna och behoven från klient till klient. Detta beaktas vid planeringen av kursens individuella del. Rehabiliteringens innehåll ska stödja att klienternas mål uppfylls. Serviceproducenten genomför kursen i en miljö som stöder klienternas aktiva övningar och verksamhet. Övningarna ska stödja de övningar som klienterna utför hemma självständigt och vara sådana att de kan fortsättas i hemmiljön.

8 6 Gruppverksamhet Största delen av verksamheten sker i grupp, vilket möjliggör kamratstöd och ett aktivt deltagande. Man försöker uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar och interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter samt med metoder som stöder gruppbildningen. Med gruppens stöd uppmuntras klienterna till självständigt arbete samt till att förstärka förändringsprocessen och känslan av kontroll. Man stöder framstegen i grupprocessen med metoder som är lämpliga för de olika faserna i gruppverksamheten. Man fäster särskild uppmärksamhet vid gruppbildningen när gruppen inleder sin verksamhet och i ett senare skede vid att stärka gruppens sammanhållning. I slutet av rehabiliteringen behandlar man med gruppens stöd avslutandet av grupprocessen och den fortsatta rehabiliteringen i vardagen. Rehabiliteringsprogrammets innehåll anpassas till gruppens behov och färdigheter så att rehabiliteringen är meningsfull för hela gruppen. I början av grupprogrammet bekantar klienterna sig med varandra och med rehabiliteringen. Tid måste reserveras för gruppbildningen för att arbetet ska vara effektivt. Den första gången kommer personalen överens med gruppen om de regler som ska styra gruppverksamheten och planerar gruppverksamheten tillsammans med klienterna. 5.2 Teman De teman som tas upp vid rehabiliteringen är valfria. Personalen och klienterna väljer tyngdpunkterna för temana så att de på bästa möjliga sätt passar klienternas målsättningar och behov. Genom temana hjälper personalen klienterna att finna sina starka sidor och resurser. Personalen genomför de valda temana med olika metoder så att rehabiliteringen framskrider på ett målinriktat sätt och främjar klienternas aktiva deltagande. Temana handleds av teammedlemmarna och/eller den specialiserade personalen. I rehabiliteringsprogrammet för unga ser man över de metoder genom vilka den unga kan fungera i vardagen i riktning mot målsättningarna och finna resurser för egen del. I alla gruppsituationer uppmuntras de unga till interaktion och till att delta aktivt och att uttrycka sig. Den här rehabiliteringen omfattar följande valfria teman som serviceproducentens personal behandlar tillsammans med klienterna: Psykosocial handledning och rådgivning Under rehabiliteringen kartlägger personalen faktorer i anslutning till klientens psykosociala hälsa. Personalen stöder klienten då det gäller att formulera och strukturera de individuella målsättningarna och att arbeta i riktning mot dem. Dessutom behandlar personalen modeller som är lämpliga med hänsyn till klientens ålder och som stöder klientens utveckling. Vid behov får klienten hjälp av personalen med att ordna långvarigt psykosocialt stöd på sin egen bosättningsort. I helheten ingår till exempel - att förstärka självbilden och självkänslan - att dryfta sin världsbild och sina värden - att granska sina egna mål i livet - att öka sin självkännedom, lyssna till sina egna behov och sätta gränser - betydelsen av mänskliga relationer som en del av det psykosociala välbefinnandet - den sexuella identiteten, parförhållandet - att träna och utveckla sina sociala färdigheter

9 7 - att dela med sig av känsloupplevelser, att träna förmågan att kontrollera sina känslor - att be om, ta emot och ge stöd - kamratstöd som en form av socialt stöd. Att klara sig i studierna eller i arbetslivet Tillsammans med en klient som studerar utreder personalen klientens situation, försöker finna lämpliga lösningar, ger handledning och idkar nätverkssamarbete enligt klientens individuella behov. Personalen främjar möjligheterna för en klient som arbetar eller som söker arbete att klara sig i arbetslivet genom att förbättra klientens arbetslivsfärdigheter. I helheten ingår till exempel - studiernas eller arbetets betydelse i livet - färdigheter att hantera studierna eller arbetet och hur man stärker dessa färdigheter - förmågan att återhämta sig från studierna eller arbetet och hur man förbättrar den - metoder för att kombinera och få balans mellan studier eller arbete och fritid - att lösa problem som har med studie- eller arbetsförhållandena att göra, såsom till exempel mobbning i samarbete med t.ex. student- eller företagshälsovården - att stärka färdigheterna att återgå/övergå till studier eller arbete - behovet av och alternativen gällande stödåtgärder för att återgå/övergå till studier eller arbete eller fortsatt sysselsättningsfrämjande service - att kartlägga yrkesalternativen - att orientera sig mot framtiden. Information och handledning i hälsorelaterade frågor Frågor med anknytning till hälsa och välbefinnande tas upp med klienten. I helheten ingår till exempel - information om depression: symtom, behandlingsformer och rehabilitering - information om panik- och ångestsyndrom, behandlingsformerna och olika metoder att hantera symtomen - information om uppväxt och krisperioder - information om hur hälsan påverkas av vila, sömn och dygnsrytm - information om sömnsvårigheter och olika behandlingsmöjligheter - information om hur affektiva symtom påverkas av alkohol, tobak och andra droger - information om studiernas och/eller arbetets positiva effekter som en del av tillfrisknandet från en psykisk störning Ökad delaktighet i vardagen Tillsammans med klienten försöker personalen finna sätt att öka klientens delaktighet i sin dagliga livsmiljö. Detta gör man genom att uppmuntra klienten att börja med nya hobbyer och öka den sociala interaktionen. I helheten ingår till exempel - att klienten deltar och engagerar sig i sin egen vård och rehabilitering - att man säkerställer vården under och efter rehabiliteringen och håller behövlig kontakt med vårdenheten - att förebygga ensamhet, marginalisering och isolering

10 8 - att klientens delaktighet i de egna kretsarna stärks, t.ex. i familjen, släkten, vänkretsen, studierna, arbetet, boendemiljön - att man hittar nya möjligheter för klienten att delta i t.ex. olika hobbyer eller föreningsverksamhet, frivilligarbete eller kamratstödsverksamhet - att ta ansvar för sitt eget liv, att skapa balans mellan de egna kraven och färdigheterna - att kunna hantera den egna ekonomin och förstå de faktorer den påverkas av - att sköta hemmet och ta hand om sig själv. Fysisk aktivering och handledning Tillsammans med klienterna försöker personalen finna fysiska metoder och aktiviteter som ökar klienternas delaktighet, förmåga att klara sig på egen hand och möjlighet att göra saker tillsammans med andra. I samråd med personalen kartläggs olika sätt att förbättra den fysiska konditionen och att hitta en sådan fysisk fritidsaktivitet som tilltalar klienten. I helheten ingår till exempel - övningar som ökar kroppskännedomen - stretchnings- och avslappningsövningar - övningar där motion och natur kombineras - konkret handledning till meningsfull och lämplig motion - att pröva på olika motionsformer - kartläggning av och möjligheter att prova och att delta i motions- och hobbyverksamhet på hemorten. Kostrådgivning Personalen och klienterna sätter sig tillsammans in i frågor med anknytning till hälsosam kost och viktkontroll. I helheten ingår till exempel - information om sammansättningen av en hälsofrämjande kost och om hur man åstadkommer en sådan i praktiken - mat som ökar eller minskar det mentala välbefinnandet - hälsosam kost i praktiken. Vid kostrådgivningen är det bra att beakta den senaste finländska näringsrekommendationen, som ges ut av statens näringsdelegation ( 5.3 Arbetsmetoder och -redskap Personalen använder mångsidigt olika arbetsmetoder inom rehabiliteringen. Vid genomförandet betonas olika funktionsinriktade metoder som lämpar sig för klientgruppen. Nedannämnda metoder ska användas vid denna servicelinje. Serviceproducenten kan dessutom använda andra arbetsmetoder för rehabiliteringen.

11 9 Diskussioner I rehabiliteringen ingår handledda gruppdiskussioner. Vid gruppdiskussionerna utbyter klienterna erfarenheter och lär sig av varandra. Klienterna uppmuntras att börja tillämpa goda erfarenheter och förfaranden i sin egen vardag. Det kunskapsorienterade arbetet vid rehabiliteringen genomförs genom gruppdiskussioner som teamet eller den specialiserade personalen förberett. Tillfällena kan inledas med korta öppningsanföranden. Anförandena och diskussionerna genomförs utifrån gruppens behov och man ger möjlighet till interaktion och till frågor från klienterna. Arbete i smågrupper Klienterna indelas i två grupper när det är nödvändigt till exempel på grund av klienternas behov eller åldersfördelning, för att effektivera rehabiliteringen och få den att framskrida eller för behandlingen av något tema eller för att repetera det inlärda. Serviceproducenten ska reservera tillräckliga personalresurser för planeringen och handledningen av smågrupperna och för genomgång av tillfällena. Klienterna ska informeras om syftet med smågrupperna så att de själva, i den utsträckning det är möjligt, kan delta i planeringen och genomförandet av smågruppsverksamheten, vilket gör rehabiliteringen effektivare. Funktionsinriktade metoder I grupperna tränar den unga bland annat hantering av vardagen med olika funktionsinriktade metoder. Funktionsinriktade metoder kan ge nya infallsvinklar och hjälp med att behandla frågor som det är svårt att tala om. Den unga får stöd med att uttrycka sig. Dessutom får den unga uppleva känslan av att lyckas och därigenom stärka sin positiva självbild. De funktionsinriktade metoderna utnyttjar olika naturliga uttrycksmedel. Det kan vara fråga om t.ex. dramametoder eller motionsinriktade metoder. Personalen ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att utnyttja och använda metoden i fråga. Serviceproducenten ska beakta detta i personalens sammansättning. Till de funktionsinriktade metoder som används vid rehabiliteringen hör olika metoder som aktiverar till kreativitet, som skapar glädje och välbefinnande och som stöder interaktionen och grupprocessen, till exempel - musikterapeutiska metoder - fysiska och kroppsliga metoder - konst- och kulturinriktade metoder - djur- och naturinriktade metoder - digitala metoder - inkluderande metoder - avslappningsövningar - övningar i positivt tänkande - konstterapeutiskt arbete - psyko- och/eller sociodrama - arbete som fokuserar på sinnesintryck (NLP) - användning av fotografering och fotografier - skrivande - film. Alla funktionsinriktade övningar och uppgifter ska ha en fast och förståelig koppling till temana för rehabiliteringen. Tillräckligt med tid ska också reserveras för bearbetning av det man lärt sig

12 10 och de erfarenheter man fått. Programmet ska vara lugnt och samtidigt en omväxlande helhet som upprätthåller motivationen att delta. Rehabiliteringsprogrammet för unga ska med hänsyn till åldersnivå exempelvis genom spel, musik och utfärder erbjuda möjlighet till mångsidiga upplevelser och att med andra få dela känslan av att lyckas. Genom skapande verksamhet planeras och genomförs egna kursprojekt som ger erfarenheter av känslan att lyckas. Samtidigt har den unga möjlighet att berätta om sin situation. Genom att de unga delar med sig av sina erfarenheter kan deras förmåga att ta ansvar för sig själva och för sina val påverkas. Att delta i en grupp utvecklar samarbetsförmågan och förmågan att ta hänsyn till andra. Nätverksöverläggning Syftet med nätverksöverläggningarna är att förmedla information mellan olika aktörer så att vården och rehabiliteringen av klienten stöder varandra och nyttan av rehabiliteringen kan bibehållas i hemmet, i arbetet och i den närmaste omgivningen på ett ändamålsenligt sätt. En nätverksöverläggning hålls utifrån klientens individuella behov under den avslutande perioden i form av video- eller telefonkonferens. Innan nätverksöverläggningen genomförs hör personalen sig för hos vårdenheten om möjligheten att genomföra en nätverksöverläggning och kommer överens om de praktiska arrangemangen kring överläggningen, bland annat på vilket sätt överläggningen ska genomföras, vem som ska delta och när överläggningen ska hållas. Om det inte går att ordna en nätverksöverläggning, till exempel av orsaker som beror på hälsooch sjukvården eller företagshälsovården, ska en motivering antecknas i klientens handlingar. I nätverksöverläggningarna deltar utöver klienten arbetsparet samt en representant för klientens vårdenhet inom hälso- och sjukvården. Personalen för in de genomförda nätverksöverläggningarna och deltagarnas namn i klientens individuella plan för rehabiliteringen och i rehabiliteringsrapporten. Den tid som använts för överläggningarna och tidpunkten för dem kan i efterhand verifieras i klientens handlingar. Rehabiliteringsdagbok Personalen avtalar med klienten om att man ska föra dagbok över rehabiliteringen. Om möjligt börjar man föra dagbok i början av kursen. Med hjälp av dagboken följer klienten hur rehabiliteringen framskrider och hur målen nås under kursen. Klienten antecknar sina iakttagelser, frågor som han eller hon kommer att tänka på samt utvecklingsidéer och önskemål. Klienten för in anteckningar i dagboken också under tiden mellan kursperioderna. När man för dagbok kan man som hjälpmedel utnyttja också e-tjänsten för rehabilitering (se standardens allmänna del, avsnittet Rehabilitering med hjälp av e-tjänst). Uppgifter mellan perioderna Syftet med uppgifterna mellan perioderna är att stödja fortsatt rehabilitering i vardagen i riktning mot de individuella mål som formulerats för rehabiliteringsperioden. Vid rehabilitering som indelats i perioder bearbetar klienten under tiden mellan perioderna sina målsättningar med hjälp av uppgifter. Mellanuppgifterna gås igenom under följande period. Klienten får handledning i utförandet av uppgifterna av den medlem i teamet eller i den specialiserade personalen som gett uppgiften.

13 11 Mellanuppgifterna planeras tillsammans med klienten, som får skriftliga anvisningar om dem. Uppgifterna stöder uppfyllelsen av de individuella målen. Det kan till exempel vara fråga om - mellanuppgifter i anslutning till uppföljningen av hur man mår, t.ex. att anteckna sådant som får en att må bra - uppgifter som ökar klientens sociala deltagande - uppgifter som ökar klientens fysiska aktivitet. När man utför mellanuppgifterna kan man som hjälpmedel utnyttja t.ex. e-tjänsten för rehabilitering. (Se standardens allmänna del, avsnittet E-tjänst). 5.4 Utvärdering Utvärderingen av rehabiliteringen baserar sig på en övergripande, ändamålsenlig och tillförlitlig bedömning. Olika utvärderingsmetoder är observation och intervju av klienten samt mätning och testning. Metoderna kan användas parallellt eller som komplement till varandra beroende på klientens funktionsförmåga och situation. Utvärderingen utförs under hela kursen. Vid utvärderingen av gruppsituationer används metoder som passar för dem. Teamets medlemmar och den specialiserade personalen fungerar som utvärderare och de använder adekvata och tillförlitliga utvärderingsmetoder. Specialistläkaren eller en teammedlem bedömer vid behov vilka utvärderingsmetoder som inte är lämpliga eller ändamålsenliga för klienten. Utvärderaren ska ha tillräcklig utbildning i och god erfarenhet av att använda utvärderingsmetoden i fråga och av att tolka resultaten. Utvärderingarna ska göras med beaktande av hälso- och säkerhetsaspekter, ändamålsenlighet och kundorientering. Personalen gör utvärderingen tillsammans med klienten, vilket är en väsentlig del av den kundorienterade rehabiliteringsprocessen. Personalen talar om för klienten hur och varför utvärderingen görs i olika skeden av rehabiliteringen. Tillsammans med klienten diskuteras grunderna för utvärderingsmetoderna, resultaten av utvärderingen och förändringar i resultaten. Klienten vet hur resultaten påverkar planeringen och genomförandet av rehabiliteringen och förmågan att klara sig i det dagliga livet. Utvärderingen och mätresultaten gås igenom med klienten under rehabiliteringen. Om det av resultaten framgår sådana symtom eller faktorer som inte kan behandlas under rehabiliteringen hänvisas klienten till hälso- och sjukvården för vård. En övergripande utvärdering ska med ICF-klassifikationen som referensram innehålla bedömning och uppföljning av klientens funktionsförmåga och delaktighet samt av de personliga faktorernas och omgivningsfaktorernas olika delområden. Vid utvärderingen beaktas klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och förändringarna i den. Samtliga utvärderingsresultat utnyttjas då rehabiliteringen planeras och målen formuleras. Resultaten av utvärderingen i rehabiliteringens slutfas är också till hjälp då man gör upp fortsatta planer för klienten. Man kommer överens med hälso- och sjukvården om enhetliga förfaringssätt, ifall hälso- och sjukvården använder samma utvärderingsmetoder. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA (

14 12 Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Resultatuppföljning - uppgifter som ska skickas till FPA: Mål: GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, blanketten Mina mål, Mått som mäter livskvaliteten: WHOQOL-BREF Sinnesstämning: Grad av depression BDI 21 (Beck Depression Inventory) Frågor om studierna och arbetsförmågan: Blanketten Frågor om arbetsförmågan finns på adressen Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder Serviceproducenten kan, allt efter klientens individuella behov, använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen. Till exempel - AUDIT-enkät eller annan lämplig enkät för kartläggning av bruket av alkohol och andra rusmedel 6 Genomförande av kursen 6.1 Förberedelser inför rehabiliteringen Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del (se standardens allmänna del, avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen). I förhandsförfrågan ställer serviceproducenten frågor om klientens preliminära mål för kursen. Målen styr planeringen av rehabiliteringens innehåll. Samtidigt skickar serviceproducenten klienten omfattande förhandsinformation om kursen. Teamet bekantar sig preliminärt med klienternas handlingar och planerar valet av teman, tidtabellerna och personalresurserna för rehabiliteringen. Den kursansvariga får en förhandsuppfattning om klienternas funktionsförmåga på basis av handlingarna och förbereder de smågrupper som behövs redan innan rehabiliteringen inleds. Smågruppernas sammansättning ändras på ett flexibelt sätt när teamet kartlagt klienternas behov. 6.2 Arbete individuellt eller i grupp Rehabiliteringsdag i öppen vård Under rehabiliteringsdagen i öppen vård får klienterna inledande information av serviceproducenten i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del (Se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringens inlednings- och slutfas). Öppenvårdsdagen används huvudsakligen för gruppbildning. I det här skedet bekantar man sig med varandra, utbyter erfarenheter, kartlägger gemensamma målsättningar och för en inledande diskussion.

15 13 Under öppenvårdsdagen bekantar sig klienterna med personalens hjälp i grupp med hur man ställer upp sina egna mål. Klientens individuella målsättningar bearbetas senare vid de individuella besöken under inledningsperioden. Uppställandet av mål med hjälp av GASmetoden tas med som en naturlig del av kursen så att de mål som formulerats på blanketten utvärderas regelbundet vid de individuella sammankomsterna eller gruppsammankomsterna. Vid behov omformuleras målen enligt situationen. Formuleringen och utvärderingen av målen blir på så sätt en del av genomförandet av kursen. Två anställda deltar samtidigt i genomförandet av rehabiliteringen under hela öppenvårdsdagen. Den ena parten i arbetsparet deltar i genomförandet under hela öppenvårdsdagen. Den andra parten i arbetsparet deltar 3 timmar och en annan medlem av teamet eller den specialiserade personalen deltar 2 timmar. Individuella besök Av de individuella besöken är 5 obligatoriska: 2 besök under inledningsperioden, 2 besök under den mellersta perioden och 1 besök under den avslutande perioden. Utöver dessa kan man genomföra 1 individuellt besök under den mellersta perioden och 1 besök under den avslutande perioden allt efter klientens behov. Under de individuella besöken arbetar samtidigt en medlem av teamet eller den specialiserade personalen med klienten. Alla individuella intervjuer med klienterna genomförs under de individuella besöken. Under ett och samma individuella besök kan två anställda göra intervjuer. Dessutom kan man under de individuella besöken vid behov konsultera klientens vård- och stödenheter samt utreda behovet av rehabiliterande tjänster. Också nätverksöverläggningen genomförs under klientens individuella besök. Så stärks klientens kontakter till det egna vårdoch stödnätet. Gruppbesök Gruppbesöken är obligatoriska för alla. Av gruppbesöket genomförs i genomsnitt 1,5 timmar så att klientgruppen leds av ett arbetspar. Arbetsparet delar flexibelt på gruppen utifrån klienternas behov. 6.3 Inledningsperioden Inledningsperioden innehåller 1 öppenvårdsdag i grupp, 2 individuella besök och 1 gruppbesök. Klientens rehabiliteringsprocess fördjupas under kursen och fortsätter under tiden mellan besöken till exempel med hjälp av mellanuppgifter. Personalen genomför perioden enligt rehabiliteringsprogrammet och de överenskomna temana. Individuella intervjuer och målformulering Personalen ska reservera tillräckligt med tid för klienterna, teamet, arbetsparet samt medlemmarna av den specialiserade personalen för en bedömning av klienternas

16 14 målsättningar, innehållet i rehabiliteringen och helhetssituationen. Helhetssituationen bedöms tillsammans med klienten och de anställda som har betydelse för rehabiliteringen. Utifrån bedömningarna (intervjuer, undersökningar, mätningar) fastställer personalen i samarbete med klienten hans eller hennes konkreta mål för rehabiliteringen. Klienten och en eller flera av medlemmarna i teamet antecknar de konkreta målen med hjälp av GAS-metoden (kela.fi/gas-menetelma). Måldiskussionerna ökar de olika parternas insikt om klientens behov och de olika rehabiliteringsmöjligheterna i just klientens situation. Vid de individuella besöken under inledningsperioden sker följande: - Teamets specialistläkare intervjuar och undersöker klienten och bedömer hans eller hennes helhetssituation. För mötet reserveras i genomsnitt 60 minuter. - Den ena parten i arbetsparet intervjuar klienten och bedömer dennes helhetssituation. Under inledningsperioden formulerar arbetsparet dessutom tillsammans med klienten minst 1 3 mål så snart som möjligt i samband med intervjuerna eller efter dem. All personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen ska i sitt eget arbete med klienten verka i riktning mot samma målsättningar. Personalen ger klienten en kopia av blanketten Mina mål. Klienten eller en medlem i teamet antecknar målen. Personalen stöder klienten att aktivt följa upp hur målen nås med hjälp av en rehabiliteringsdagbok. Ansvarspersonerna, målen och åtgärderna ska beskrivas konkret och antecknas tydligt i klientens handlingar. Blanketten Mina mål bifogas rehabiliteringsrapporten, och övriga utvärderingsresultat beskrivs i rapporten (se standardens allmänna del, avsnittet Rehabiliteringsrapport). Gruppens mål I klientgruppen arbetar man för att nå de gemensamma målen och klienternas individuella mål. Gruppens målsättningar utformas utifrån klienternas behov. Innehållet i gruppverksamheten fastställs för varje kurs med hjälp av de teman som anges nedan i denna standard. I början av kursperioden diskuterar klienterna och arbetsparet rehabiliteringsmålen och programmet inom gruppen. Gruppens mål sammanställs utifrån den gemensamma diskussionen. Gruppens gemensamma mål kompletterar tillsammans med de individuella målen det på förhand uppgjorda rehabiliteringsprogrammet. Om olika anställda svarar för gruppsammankomsterna ska dessa se till att de utbyter information sinsemellan och planerar i samråd så att arbetet och grupprocessen framskrider från sammankomst till sammankomst på ett sätt som är naturligt ur klienternas synvinkel. Rehabiliteringsprogram och individuell plan Personalen gör upp ett skriftligt rehabiliteringsprogram för klientgruppen, vilket innehåller till exempel kurstidtabellen. Rehabiliteringsprogrammet preciseras i början av kursen enligt deltagarnas behov och mål. Personalen gör dessutom upp en individuell plan för varje klient i början av kursen. I planen beaktas de individuella målsättningarna i möjligaste mån. Planen innehåller ett individuellt program, som motsvarar klientens målsättningar och som kompletterar det gemensamma rehabiliteringsprogrammet, samt nödvändiga åtgärder och uppgift om ansvarspersonerna för de olika ämnesområdena. Det individuella programmet kompletteras vid behov med individuell handledning och sammankomster med specialiserad personal. Planen ska omfatta också tiden

17 15 mellan kursperioderna inklusive mellanuppgifter och kontaktplan. Avslutande samtal I samband med gruppbesöket under inledningsperioden för arbetsparet och klienterna tillsammans en avslutande gruppdiskussion. Under diskussionen gör man en kort lägesbedömning av den gångna perioden, bedömer eventuella behov av ändringar i programmet och ger fortsatta anvisningar för följande period. Samtidigt utvärderar klienterna tillsammans med personalen läget vad gäller de gemensamt formulerade målen och eventuella förändringar i dem, och detta antecknas på blanketten Mina mål. Dessutom funderar man på målen för och innehållet i nästa period. 6.4 Den mellersta perioden I den mellersta perioden ingår 8 gruppbesök och 2 3 individuella besök. Under den mellersta perioden arbetar man för att nå de gemensamma målen och klienternas individuella mål. Utöver arbetsparet deltar också läkaren och den specialiserade personalen i genomförandet av den mellersta perioden. Personalen genomför besöken enligt rehabiliteringsprogrammet och de överenskomna temana. Avslutande samtal I samband med det sista gruppbesöket under den mellersta perioden för arbetsparet och klienterna tillsammans ett avslutande samtal. Under samtalet behandlas avslutandet av grupprocessen och frågor i anslutning till uppbrottssituationer och avstående. 6.5 Den avslutande perioden Den avslutande perioden omfattar 1 2 individuella besök och 1 gruppbesök. Personalen genomför perioden enligt de överenskomna temana i rehabiliteringsprogrammet. Under kursens slutfas behandlas avslutandet av grupprocessen. Personalen och klienterna sammanfattar genom diskussion de mål som formulerades i början av klientgruppens arbete och hur målen har nåtts. Under diskussionen delar deltagarna med sig av sina erfarenheter av vad man lärt sig inom gruppen och de rehabiliteringsresultat som uppnåtts med gruppens stöd. Samtidigt planerar man hur rehabiliteringen ska fortsätta i det dagliga livet. Individuella intervjuer och sammankomster Under den avslutande perioden diskuterar personalen med klienterna hur rehabiliteringen framskridit och huruvida målen uppnåtts. Måluppfyllelsen antecknas på blanketten Mina mål. Personalen och klienten funderar på de rehabiliteringsåtgärder som eventuellt behövs och som kan genomföras under den avslutande perioden. Dessutom går personalen och klienten igenom det som ska skrivas in i rehabiliteringsrapporten. Vid de individuella besöken under den avslutande perioden sker följande:

18 16 - Den ena medlemmen i arbetsparet intervjuar klienten och bedömer klientens helhetssituation och förmåga att klara sig i det dagliga livet tillsammans med klienten. Avslutande samtal I samband med gruppbesöket under den avslutande perioden ska arbetsparet föra ett avslutande samtal med klienterna. Under samtalet utvärderar man kursen och försäkrar sig om att klienterna får de skriftliga instruktioner som behövs och att det finns ett stödnätverk. Samtidigt utvärderar klienterna tillsammans med arbetsparet uppfyllelsen av de mål som formulerats gemensamt för kursen och man gör upp planer för fortsättningen i syfte att säkerställa den fortsatta rehabiliteringsprocessen. För att säkerställa att rehabiliteringen fortsätter kontaktar personalen med klienternas tillstånd de aktörer som behövs för att planerna ska kunna genomföras. 7 Personal 3 Serviceproducenten utser personalen (team och specialiserad personal) för den enskilda kursen när kursplatserna har fyllts eller senast en månad innan kursen börjar. Om det under kursen uppstår behov av att utöka den specialiserade personalen enligt klienternas behov kan man göra detta med beaktande av avsnittet 7.2 i den servicelinjespecifika standarden. 7.1 Team FPA-rehabilitering i öppen och sluten vård är multidisciplinär. För kurserna svarar därför alltid ett multidisciplinärt team. Detta team har det centrala ansvaret för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen samt för de metoder som används i rehabiliteringsprocessen, tidtabellen för processen och rehabiliteringsprocessens längd. Under kursperioderna håller medlemmarna i teamet personalmöten där man går igenom kursen och klienternas situation och rehabiliteringsmål samt måluppfyllelsen och hur väl rehabiliteringsmetoderna fungerat. De frågor gällande klienten som kommer fram på mötena dokumenteras för varje klient i klientens handlingar. Teamet består av 4 medlemmar, som är olika personer. I teamet ingår - en specialistläkare (specialist i allmänmedicin, företagshälsovård eller psykiatri), vars andel av kursen utgör minst 12 timmar - en psykolog - en ungdomsarbetare - en psykoterapeut eller en sjukskötare (YH) o vars examen innefattar inriktningsalternativet psykiatriskt vårdarbete eller mentalvård och missbrukarvård eller o som efter avlagd examen har genomgått någon fortbildning som motsvarar minst 30 sp i mentalvård eller 3 Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1. Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).

19 17 o som efter avlagd examen har genomgått en specialiseringsutbildning i psykiatri Varje medlem av teamet, utom specialistläkaren, genomför minst 30 timmar av kursen. Specialistläkaren ska ha minst 3 års erfarenhet av rehabilitering och/eller vård av unga och/eller vuxna med psykiska störningar. Denna erfarenhet ska ha förvärvats under de senaste 10 åren. Erfarenhet som förvärvats under specialiseringstiden beaktas. Av de två andra medlemmarna i teamet krävs följande arbetserfarenhet: En av medlemmarna ska under de senaste 10 åren ha utfört minst timmar rehabiliteringsoch/eller vårdarbete som gäller unga med psykiska störningar. En av medlemmarna ska under de senaste 10 åren ha utfört minst 1500 timmar rehabiliterings- och/eller vårdarbete som gäller unga och/eller ungdomsarbete. Timkalkylen utgår från den officiella årsarbetstiden för Den allmänna arbetstiden är 38,25 timmar/vecka. De arbetstimmar som krävs motsvarar cirka 10 månaders heltidsarbete. Som erfarenhet godkänns den arbetserfarenhet som teamets yrkesutbildade person i fråga haft efter den utbildning och behörighet som förutsätts i bilaga 1 (Yrkes- och uppgiftsbeteckningar) till standardens allmänna del. Teamet deltar i handledning i grupparbete minst två gånger per kurs. Handledaren kan inte vara någon av medlemmarna i kursteamet eller i den specialiserade personalen. 4 Arbetspar Arbetsparet bär det övergripande ansvaret för genomförandet av kursen. Arbetsparet svarar för att rehabiliteringens innehåll förverkligas och för rehabiliteringsprocessen och handledningen av grupperna. Arbetsparet handleder flexibelt gruppen tillsammans, turvis och parallellt, till exempel så att rehabiliteringsgruppen enligt behov delas upp i mindre grupper. Genom parverksamhet som genomförs i grupper blir längre rehabiliteringshändelser möjliga. Arbetsparen kan bildas flexibelt enligt klienternas individuella och rehabiliteringsgruppernas särskilda behov på de enskilda kurserna. Ett arbetspar kan bestå av - två teammedlemmar Den ena parten i arbetsparet ska ha minst 200 timmars erfarenhet av grupphandledning under de senaste 10 åren. Som sådana timmar räknas grupphandledningsarbete direkt med klienter. Specialistläkarens uppgifter En av teammedlemmarna ska vara specialistläkare. Under inledningsperioden bedömer läkaren klientens funktionsförmåga. Läkaren ser till att det individuellt planerade rehabiliteringsprogrammet passar klienten och att klienten inte har någon sjukdom som akut 4 Handledaren förutsätts ha handledarutbildning. En person som deltar i genomförandet av kursen kan inte fungera som handledare. I arbetshandledningen ska man fästa uppmärksamhet vid att handledaren i tillräcklig grad har färdighet att beakta de utvecklingspsykologiska aspekter som hör till utvecklingsskedena under ungdomsåren.

20 18 försämrar hälsotillståndet och därigenom hindrar eller försvårar rehabiliteringen. Vid sin intervju utreder läkaren klientens behov av information kring den primärsjukdom han eller hon lider av. Under kursen håller läkaren även inledningsanföranden i anslutning till sjukdomen i fråga och anförandena fortsätter med diskussioner kring ämnet. I inledningsanförandet och diskussionen kan också någon annan medlem av teamet delta. 7.2 Specialiserad personal Den specialiserade personalen ska vara insatt i rehabilitering och ha avlagt yrkesexamen inom hälso- och sjukvården eller det sociala området eller annan motsvarande examen. Den specialiserade personalen utgörs av olika personer som representerar olika yrkesbeteckningar och de ingår inte i teamet. Minst 3 personer av följande specialiserade personal ska delta i genomförandet av kursen: - en musikterapeut - en konstterapeut - en ergoterapeut (YH) - en fysioterapeut (YH) eller idrottsinstruktör (YH) - speciallärare - en socialarbetare eller socionom (YH) eller rehabiliteringshandledare (YH) eller magister i samhällsvetenskaper (huvudämne rehabiliteringsvetenskap). Förteckningen är uttömmande. Ingen annan specialiserad personal deltar i genomförandet av kursen. 7.3 Antal timmar för personalen Arbete med klienterna Personalens (teamets och den specialiserade personalens) individuella timmar och grupptimmar för klienterna ska sammanlagt vara minst 269 timmar. I bilaga 1 till standarden finns en beräkning av minimiantalet timmar för personalen. I det här timantalet ingår specialistläkarens timmar, som fastställs separat. Av det totala antalet individuella timmar och grupptimmar genomför - teammedlemmar %, dvs timmar - specialiserad personal %, dvs timmar I dessa timmar ingår inte sådant arbete före och efter rehabiliteringen där klientgruppen eller klienten inte är med. En beskrivning av dessa arbetsuppgifter finns i standardens allmänna del i kapitel 3 Genomförande av rehabiliteringen och i avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen. I bilaga 2 till standarden finns exempel på hur timmarna fördelar sig mellan teammedlemmar, specialiserad personal och övrig rehabiliteringspersonal.

21 19 8 Rehabiliteringslokaler Serviceproducenten har en öppenvårdsenhet eller en slutenvårdsenhet och dessutom vid öppenvårdsenheten, slutenvårdsenheten eller i andra lokaler som används vid rehabiliteringen ett annat rum för grupparbete och en motionssal. Avståndet från serviceproducentens verksamhetsenhet till det andra rummet för grupparbete och motionssalen i de andra lokalerna får vara högst 15 minuter eller 15 km. Serviceproducenten ska ordna transport för klienterna till och från alla lokaler som används för rehabiliteringen. Måltiderna intas alltid vid enheten i fråga. 9 Undersökning i anslutning till resultatuppföljning och utveckling av rehabiliteringen FPA följer upp resultatet av rehabiliteringstjänsterna. Som en del av det här görs under avtalsperioden i anslutning till NUPPU-kurserna en undersökning som organiseras av FPA. Serviceproducenternas arbete i anslutning till undersökningen preciseras senare i en plan. Serviceproducenterna deltar alltid i insamlingen av uppgifter som behövs för undersökningen. För arbetsuppgifter i anslutning till detta, såsom insamling av uppgifter och medverkan i undersökningen betalas en ersättning som FPA fastställer i ett senare skede.