Arbetsplatshandledaren som främjare av inlärning. handledning och bedömning av den studerande på arbetsplatsen. Tarja Mykrä

Transkript

1 Arbetsplatshandledaren som främjare av inlärning handledning och bedömning av den studerande på arbetsplatsen Tarja Mykrä

2 Kopiering av detta verk är enligt upphovsrättslagen (404/61, ändr. 712/96) och fotografilagen (495/61, ändr. 446/96) förbjuden med undantag av partiell kopiering i undervisningssyfte såsom närmare definierats i avtalet mellan finska staten och Kopiosto r.f. Undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen Förläggare Utgivare Pärm och illustrationer Grafisk design Educa-Instituutti Oy Elvi Turtiainen Layout Studio Oy/Marke Eteläaho ISBN Vammalan Kirjapaino Oy, Vammala 2007

3 Innehåll Till läsaren 5 1 Yrkeskunnande som ett samarbete mellan arbetsplatsen, läroanstalten och den studerande Utbildningssystemet i Finland Samarbetet mellan läroanstalten och arbetsplatsen: vad kan den studerande lära sig på arbetsplatsen? Läroplanen styr arbetsplatsförlagd inlärning Yrkeskunnande och dess utveckling 9 2 Arbetsplatshandledarens roller och uppgifter Arbetsplatshandledarens roll Arbetsplatshandledarens uppgifter Att förbereda sig på att ta emot den studerande Planering av arbetsplatsförlagd inlärning Introduktion Att ansvara för arbetssäkerheten Arbetsplatshandledaren som responsgivare 16 3 Inlärning och inlärningsstilar Inlärning på arbetsplatsen Erfarenhetsbaserad inlärning Inlärningsstilar 20 4 Handledning i praktiken Vad är handledning? Arbetsplatshandledaren som stödjare av den studerandes självstyrning Att lära ut färdigheter Handledningssamtal 29 5 Bedömning av arbetsplatsförlagd inlärning Bedömningsprinciperna Bedömning av utgångsnivån Handledande utvärdering Bedömning av kunnande 42 6 Utvecklandet av handledning och bedömning av den studerande på arbetsplatsen 44 3

4 Litteratur 48 Bilagor 49 Bilaga 1 Planering av inlärning på arbetsplatsen 49 Bilaga 2 Planering och genomförande av inlärning i arbetet 50 Bilaga 3 Planering och genomförande av inlärning i arbetet 52 Bilaga 4 Minneslista för introduktion 54 Bilaga 5 Utvärdering av bedömnings- och responspraxis 56 Bilaga 6 Bedömning i utbildning enligt grunderna för läroplanen och fristående examina 60 4

5 Till läsaren Inlärning på arbetsplatsen utgör en central del av yrkesutbildning: in lärning sker både vid läroanstalten och på arbetsplatserna. Även inlärning på arbets platsen bör handledas och bedömas. För denna uppgift utses arbetsplatshandledare på arbetsplatserna vilka har en viktig roll då det gäller att stödja och handleda de studerandes yrkesmässiga förkovran och utveckling. Syftet med denna bok är att ge impulser och idéer till arbetsplasthandledarna för planering och genomförande av handlednings- och utvärderingssituationer i praktiken. Grundläggande kunskaper om arbetsplatsförlagd inlärning, handledning av inlärning, handlednings- och utvärderingssamtal, bedömning samt responsgivning tillför säkerhet i handledningen och sporrar till försök att handleda studerande på olika sätt. Färdigheter i handledning, bedömning och responsgivning är till nytta förutom vid handledning av studerande även vid t.ex. introduktion och handledning av arbetstagare och kunder. Denna bok är en förnyad version av handboken Työpaikkaohjaaja oppimisen edistäjänä työssäoppimisen ohjaaminen ja arviointi työyhteisön arjessa som publicerades år I den förnyade versionen har vi beaktat den respons som inhämtats vid utbildning av arbetsplasthandledare och som handbokens användare har gett. I den förnyade versionen har vi dessutom uppmärksammat yrkesproven som år 2006 fogades till bedömningen av yrkesutbildning på andra stadiet och som till största delen genomförs i samband med inlärning på arbetsplatsen. Boken har förnyats inom ramen för projektet Typa2 som genomförts av Educa- Instituutti Oy och finansierats av Europeiska socialfonden (ESF) och Utbildningsstyrelsen. Mars 2007 Heljä Hätönen verkställande direktör Educa-Instituutti Oy 5

6 1 Yrkeskunnande som ett samarbete mellan arbetsplatsen, läroanstalten och den studerande I detta kapitel beskrivs först utbildningssystemet i Finland och de utbildningar tas upp inom vilka arbetsplatsförlagd inlärning ingår. Därefter behandlas läroplanens betydelse, då man på arbetsplatsen funderar ut mål för inlärning på arbetsplatsen. I slutet av kapitlet beskrivs yrkeskunnande och dess stegvisa utveckling. 1.1 Utbildningssystemet i Finland På en arbetsplats kan det finnas studerande från utbildningssystemets alla olika nivåer. Förutom inlärning i arbetet som utgör ett led i yrkesutbilningen ingår arbetsplatsförlagd inlärning även t.ex. i perioderna för praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan och perioderna för arbetspraktik i samband med yrkeshögskole- och universitetsstudier. På arbetsplatserna kan dessutom finnas t.ex. läroavtalsstuderande samt arbetspraktikanter i arbetskraftspolitisk utbildning och i olika slag av fortsatt och kompletterande utbildning. 1.2 Samarbetet mellan läroanstalten och arbetsplatsen: vad kan den studerande lära sig på arbetsplatsen? Samarbetet mellan en läroanstalt och en arbetsplats kan inledas så att läroanstalten tar kontakt med arbetsplatsen. Särskilt i större organisationer har man emellertid koncentrerat kontakterna så att alla förhandlingar som gäller mottagandet av studerande förs med en representant för arbetsgivaren och läroanstalten och arbetsplatsen ingår sinsemellan mera långsiktiga s.k. ramavtal. Inlärningen på arbetsplatsen bör vara till nytta för alla parter och planeras, genomföras och bedömas i samverkan. Samarbetet mellan läroanstalten (läraren), arbetsplatsen (arbetsplatshandledaren, förmannen) och den studerande är viktigt. På arbetsplatsen är det skäl att stanna upp och

7 Dr Lic. 5 Högre högskoleexamina 4 3 Lägre högskoleexamina 2 Universitet Studentexamina Gymnasier Högre YH-examina Yrkesinriktande grundexamina Yrkesläroanstalter läroavtalsutbildning arbetserfarenhet arbetserfarenhet Yrkeshögskoleexamina Yrkeshögskolor Specialyrkesexamina Yrkesexamina arbetserfarenhet Grundläggande utbildning Förskoleundervisning Ålder Läropliktsutbildning FIGUR 1. Utbildningssystemet i Finland 7

8 fundera på om det finns möjligheter, resurser och vilja att handleda studerande. Då fattar man också ofta beslut om vem som fungerar som arbetsplatshandledare för de studerande. När man kommer överens om att ta emot en studerande på arbetsplatsen diskuterar man samtidigt med läroanstaltens representant om vad den studerande kan lära sig på arbetsplatsen. I läroplanen beskrivs målen för studierna och från dessa härleds också målen för arbetsplatsförlagd inlärning. I början av studierna är det fråga om inlärning av grundläggande yrkesrelaterade frågor och arbetslivets spelregler; i en senare fas av studierna är det däremot fråga om uppgifter som kräver mera kunnande. En studerande som befinner sig i slutfasen av sina studier skall redan på ett mångsidigt sätt behärska arbetsuppgifter i anslutning till yrket. När man på arbetsplatsen beslutar att ta emot en studerande innebär det t.ex. följande konkreta åtgärder: Man utser en ansvarig arbetsplatshandledare och kommer överens om hans/hennes tidsanvädning och uppgifter tänker igenom vad den studerande kan göra på arbetsplatsen erbjuder förutsättningar, t.ex. tillräckligt utmanande arbetsuppgifter, för arbetsplatsförlagd inlärning ger läroanstalten information om förhållandena och arbetsredskapen i anslutning till arbetet och arbetsmiljön planerar hur den studerandes inlärning skall handledas och bedömas ansvarar för den studerandes arbetarskydd under arbetsplatsförlagd inlärning informerar arbetsplatsens personal om att man kommer att ta emot en studerande ingår ett skriftligt avtal med läroanstalten om att anordna inlärning i arbetet på arbetsplatsen. 1.3 Läroplanen styr arbetsplatsförlagd inlärning 8 Läroplanen är ett officiellt och offentligt dokument som styr undervisningen. Läroplanen ger studerande, lärare, arbetslivsrepresentanter och andra intressentgrupper information om utbildningens mål, innehåll, genomförande och utvärdering. För den studerande hör inlärning på arbetsplatsen alltid ihop med en viss studiehelhet och de mål och innehåll som fastställts för denna helhet. Därför behöver arbetsplatshandledaren läroplanen till sitt förfogande så att han eller hon tillsammans med den studerande kan planera arbetsuppgifter som stöder uppnåendet av läroplanens mål.

9 Då man fastställer målen beaktar man också den studerandes personliga mål, dvs. sådant som är viktigt med tanke på hans eller hennes egen yrkesmässiga utveckling och som den studerande speciellt vill lära sig. När man kommer överens om målen för arbetsplatsförlagd inlärning är det naturligt att fokusera på sådant som den studerande lär sig bäst på arbetsplatsen. Inlärning av övrigt som hänför sig till utbildningshelheten sker vid läroanstalten. Läroanstalten svarar för den arbetsplatsförlagda inlärningen som ett led i utbildningen. Vid läroanstalten utses en handledande lärare som ansvarar för utvärderingssamtalen med den studerande på arbetsplatsen. Den handledande lärarens uppgift är dessutom att stödja arbetsplatshandledaren när det gäller att sätta upp mål samt vid handledning och bedömning av den studerande. 1.4 Yrkeskunnande och dess utveckling För den studerande är inlärning på arbetsplatsen en del av utbildningen vars mål är yrkeskunnande. Yrkeskunnandet kan beskrivas på många sätt. Det kan uppfattas t.ex. som förmåga att förena yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter till en ändamålsenlig helhet. Det är fråga om en process som påverkas av verksamhetsmiljön, arbetsuppgifterna och arbetsplatsens krav. Yrkeskunnandet är dessutom förknippat med den studerandes personliga utveckling och emotionella känslor. Inlärning på arbetsplatsen ger den studerande möjlighet att utveckla sitt yrkeskunnande i verklig arbetsmiljö och samtidigt bekanta sig med hur arbetslivet fungerar. I bästa fall förenas i yrkeskunnandet mångsidig och nyskapande användning av kunskaper och färdigheter, färdigheter att tänka, förmåga att organisera arbete och arbeta i grupp, inlärningsfärdigheter, förmåga att handla flexibelt och anpassa sig till förändringar samt förmåga att utvärdera sitt eget kunnande och sin verksamhet och samtidigt utveckla det. Utvecklingen av yrkeskunnandet kan beskrivas med hjälp av en kompetensstege (figur 2). Yrkesutbildningens mål är att hjälpa den studerande att förkovra sig i yrkeskunnandet stegvis i takt med utbildningen. Det är dock ingen självklarhet att yrkeskunnandet utvecklas och det utvecklas inte automatiskt i takt med arbetsåren. Alla arbetstagare uppnår inte heller sakkunnignivå i sin yrkeskompetens, utan de placerar sig antingen på en skicklig eller en kompetent arbetstagares nivå. Arbetsplatshandledaren kan utnyttja kompetensstegen t.ex. då han eller hon funderar på den studerandes utgångsläge: på vilken nivå befinner sig den studerande i sin yrkeskompetens? En studerande som nyligen inlett sina studier är sannolikt novis när det gäller yrkeskunnande och vid bedömningen bör handledaren också utgå från detta den studerandes kunnande kan alltså inte jämföras med en färdig yrkesmänniskas (t.ex. en kompetent arbetstagares) kunnande. Yrkeskunnandet hos en studerande som befinner sig i slutfasen av studierna bör redan vara mer utvecklat och därför utgår man från detta antagande vid bedömningen. 9

10 10 Arbetsplatshandledarens bedömning grundar sig på de mål som uppställts för inlärning på arbetsplatsen och de bedömningsnivåer som fastslagits för dessa. Kompetensstegen kan hjälpa arbetsplatshandledaren att bilda sig en uppfattning om den studerandes kunnande och jämföra det med en färdig yrkesmänniskas kompetens. Utgångspunkten är att samma kunnande bedöms på olika sätt i olika faser av utbildningen. I början av studierna kan kunnandet på novisnivå vara t.o.m. berömligt, men om färdigheterna inte utvecklas under utbildningens gång kan samma kunnande i slutet av studierna vara endast nöjaktigt. Kunnandet jämförs alltså alltid med målen för respektive studiefas.

11 Sakkunnig Utnyttjar tillförlitlig och objektiv kunskap, men de slutliga besluten kan också grunda sig på intuition, s.k. tyst kunskap. Fungerar i allmänhet flexibelt och på ett sätt som lämpar sig för situationen. Tyst kunskap som ökat i takt med erfarenhet utgör en central del av den sakkunnigas kompetens. Skicklig arbetstagare Behärskar de praktiska arbetsuppgifterna och kan använda sina kunskaper och färdigheter i nya situationer. Betydelsen av intuition (inre insikt) då det gäller att lösa uppkommande situationer har utvecklats. Förstår på ett mera övergripande sätt att kunnandet är mera än bara summan av enskilda färdigheter. Är medveten om att färdigheter används på olika sätt i Kompetent arbetstagare Kan bedöma vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt. Gör självständigt medvetna val när det gäller vad han eller hon ämnar göra. Kan prioritera och inser vad som är mindre angeläget, kan göra upp planer och överväga mellan olika alternativ. Kan i sin verksamhet ta hänsyn till arbetsplatsens specialbehov. Nybörjare som gjort framsteg Kan i sin verksamhet tillämpa regler och instruktioner. Kan i en viss utsträckning beakta arbetsplatsens specialbehov i sin verksamhet. Behöver stöd för att kunna skilja mellan väsentligt och oväsentligt. Novis Kan följa regler eller instruktioner i bekant miljö eller i bekanta interaktionssituationer. Kan använda förvärvade kunskaper och färdigheter i inövade ofta återkommande situationer. FIGUR 2. Nivåerna i yrkeskunnande (efter: Kankaanpää 1987, Dreyfus & Dreyfus 1985, Hätönen 2001). 11

12 2 Arbetsplatshandledarens roller och uppgifter I detta kapitel behandlas arbetsplatshandledarens roller och uppgifter. Först beskrivs arbetsplatshandledarens skiftande roller som den studerandes handledare och bedömare. Därefter behandlas arbetsplatshandledarens uppgifter när det gäller planering av inlärning, introduktion och ansvar för arbetssäkerheten. Till slut behandlas arbetsplatshandledarens roll som responsgivare. Arbetsplatshandledaren får olika blanketter till sitt förfogande vilka är till konkret hjälp vid strukturering och planering av inlärning och handledning på arbetsplatsen. 2.1 Arbetsplatshandledarens roll Arbetsplatshandledaren är den studerandes stödjare och mentor. Förutom att arbetsplatshandledaren har ett gediget yrkeskunnande krävs det att han eller hon är intresserad av den handleddas yrkesmässiga förkovran samt handleder och stöder honom eller henne med hjälp av kontinuerlig respons och utvärdering. Arbetsplatshandledarens roll och person kan förknippas med följande egenskaper: empati och känslighet att ta emot signaler samt förmåga att höra och observera förmåga att ta den handleddas känslor på allvar spontanitet i interaktionen, mottaglighet och varmt och positivt förhållningssätt förmåga att kontrollera, vilket i praktiken yttrar sig bl.a. i fasthet när det gäller att sätta gränser motivation, aktivitet och förmåga till samverkan

13 Det centrala målet för inlärning på arbetsplatsen är att stödja inlärning och utveckling av den studerandes yrkeskunnande. Dessutom är det viktigt att handledaren stöder och främjar den studerandes personliga utveckling och därigenom stärker en sund självkänsla. Främjandet av inlärning och utveckling hör ihop med användningen av olika roller som arbetsplatshandledare. I figur 3 beskrivs arbetsplatshandledarens roller. Introduceraren Den studerande introduceras i arbetsgemenskapen som ny arbetstagare, dock med hänsyn till längden på studieperioden på arbetsplatsen Instrueraren Den studerande får konkret instruering i att utföra de arbetsuppgifter som han eller hon skall lära sig. Arbetshandledaren Man har regelbundna samtal med den studerande då frågor i anslutning till arbetet behandlas. Rådgivaren Den studerande erbjuds idéer, synpunkter eller förfaringssätt i problemsituationer. Arbetsplatshandledarens roller Läraren Man lär målinriktat ut något centralt i arbetet, antingen till en studerande eller samtidigt till flera studerande i arbetsgemenskapen. Förebilden och exemplet Att fungera som exempel. Yrkesmänniskan skapar också en bild av hela yrkesområdet. Stödjaren Är intresserad av den studerandes utveckling, sporrar honom eller henne att göra framsteg och gläder sig över framstegen. Studiehandledaren Är egentligen läroanstaltens uppgift, men den studerande kan behöva stöd t.ex. när det gäller valsituationer i studierna. FIGUR 3. Arbetsplatshandledarens roller 13

14 2.2 Arbetsplatshandledarens uppgifter Att förbereda sig på att ta emot den studerande För att inlärning på arbetsplatsen skall vara flexibel måste hänsyn tas till många frågor som bör skötas av någon. Arbetsplatshandledaren kan svara för vissa frågor själv, vissa kan han eller hon delegera till andra och i vissa frågor behövs samarbete med hela arbetsgemenskapen. På arbetsplatsen kan man strukturera upp de frågor som hör ihop med handledning av den studerande som en process och under processens olika faser skall de olika frågorna skötas av någon. Processen kan struktureras på följande sätt: Saker som skall göras på arbetsplatsen a) före inlärningen på arbetsplatsen (t.ex. information om att man tar emot den studerande, val av arbetsplatshandledare) b) i början av inlärningen på arbetsplatsen (t.ex. den studerande tas emot, introduktion) c) under inlärningen på arbetsplatsen (t.ex. handledning av den studerande och responsgivning) d) i slutet av inlärningen på arbetsplatsen (t.ex. utvärderingssamtal) e) efter inlärningen på arbetsplatsen (t.ex. utvärdering av arbetsplatsens verksamhet i fråga om handledningen av den studerande) Blankett 1 i bilagan till denna bok kan användas av arbetsplatshandledaren och andra medlemmar i arbetsgemenskapen för att anteckna sådant som skall göras i den egna arbetsgemenskapen under olika faser av arbetsplatsförlagd inlärning Planering av arbetsplatsförlagd inlärning 14 Inlärning på arbetsplatsen sker i enlighet de mål som fastställts i läroplanen. Den handledande läraren, den studerande och arbetsplatshandledaren kommer gemensamt överens om målen för den studerandes inlärning på arbetsplatsen. Målen antecknas eftersom deras genomförande då kan handledas och utvärderas. Många läroanstalter förutsätter att den studerande antecknar målen för inlärningen på arbetsplatsen i samarbete med sin arbetsplatshandledare och levererar dem till läroanstalten. Arbetsplatshandledaren bör också få ett dokument av de antecknade målen till sitt förfogande. Det är inte möjligt att genomföra handledning och utvärdering av inlärning utan mål. De mål som man gemensamt kommit överens om kan uppnås genom att den studerande utför olika arbetsuppgifter. Arbetsplatshandledaren och den studerande, eventuellt också den handledande läraren, kommer överens om hurdana uppgifter den studerande skall utföra på arbetsplatsen för att lära sig det som upp-

15 ställts som mål. Det är också viktigt med tidsplaneringen av arbetsuppgifterna: vad skall utföras och inläras under vilka veckor. I blankett 2 i bilagan finns ett exempel på hur arbetsplatshandledaren kan planera och tidsbestämma arbetsuppgifter utgående från läroplanens mål. Blankett 3 i bilagan är avsedd att användas av arbetsplatshandledaren och arbetsgemenskapen Introduktion Att arbetstagare och studerande skall få introduktion i arbetet är föreskrivet i arbetarskyddslagen. Förutom att arbetet skall utföras tryggt är syftet med introduktionen att hjälpa den studerande att bekanta sig med arbetsplatsens arbetssätt, arbetsuppgifterna och reglerna på arbetsplatsen samt de övriga arbetstagarna. Den studerande skall få introduktion i arbetet som vilken annan arbetstagare som helst, dock med hänsyn till hur länge han eller hon är på arbetsplatsen. Personlig handledning är ett sätt att introducera; arbetsplatshandledaren kan fortsätta att introducera den studerande på det sättet under hela perioden för inlärning på arbetsplatsen. Andra sätt att introducera den studerande är följande: Den studerande diskuterar med olika medarbetare - utför arbetsuppgifter med olika människor blir presenterad bekantar sig med material, t.ex. med hjälp av introduktionspärm eller -material material i anslutning till arbetsuppgifterna: handböcker, broschyrer, dokument, instruktioner webbsidor organisationens årsberättelse övrigt material i anslutning till organisationens verksamhet Om arbetsplatsen redan har fungerande praxis för nyanställda kan den användas vid introduktion av studerande. En lista för introduktion är ett enkelt och bra sätt att säkerställa att de centrala frågorna blir presenterade. Med hjälp av listan kan introduktionen också delegeras till flera personer och ändå vet man vad som har tagits upp. Det är bra att dela in introduktionshelheten i mindre delar, eftersom det lätt händer att man tar upp för många nya punkter under de första dagarna. Som en tumregel kan sägas att det är bra att börja från det som ligger närmast den studerande, t.ex. frågor som har anknytning till arbetsuppgifterna och arbetsmiljön. Med dem som utgångspunkt utvidgar man småningom introduktionen. I blankett 4 i bilagan finns en introduktionslista som arbetsplatshandledaren kan använda. 15

16 2.2.4 Att ansvara för arbetssäkerheten Den studerande har rätt till en inlärningsmiljö som är både psykiskt och fysiskt trygg. Arbetssäkerhet och behandling av arbetssäkerhetsfrågor med den studerande är viktigt inom alla yrkesområden, men det är speciellt viktigt inom branscher där olika maskiner, apparater och arbetsredskap utgör en riskfaktor. Arbetarskyddslagen tillämpas förutom på arbete som utförs med arbetsavtal också på arbete som utförs av studerande i samband med studier. När den studerandes arbete på arbetsplatsen inte utförs i ett anställningsförhållande tillämpas bestämmelser som gäller hyrd arbetskraft. Då ansvarar arbetsplatsen som tar emot arbetet för den studerandes arbetarskydd under arbetstiden på samma sätt som en arbetsgivare. Arbetsgivaren skall i tillräcklig omfattning utreda och identifiera olägenhets- och riskfaktorer som orsakas av arbetet, arbetslokalen, den övriga arbetsmiljön samt arbetsförhållandena. Om dessa inte kan undanröjas skall arbetsgivaren återigen utvärdera deras betydelse för den studerandes säkerhet och hälsa. I samband med utredningen skall man även bedöma vilken skyddsutrustning och vilka hjälpmedel som behövs på arbetsplatsen och även skaffa de studerande nödvändig skyddsutrustning. Utbildningsanordnaren och arbetsgivaren skall tillsammans klarlägga vilken personlig skyddsutrustning som behövs under inlärningen på arbetsplatsen och komma överens om hur kostnaderna fördelas samt anteckna detta i avtalet om inlärningen i arbetet. Arbetsgivaren ansvarar dock alltid för att arbetstagarnas och de studerandes skyddsutrustning har de strukturella egenskaper som krävs, att skyddsutrustningarna är i användbart och funktionsdugligt skick och att den studerande också använder dem i arbetet. En ung studerandes arbetarskydd kräver speciell uppmärksamhet. Studerande under 18 år får inte anlitas för arbetsuppgifter som kan skada den fysiska eller psykiska utvecklingen eller som kräver större ansträngning eller ansvar än vad som är skäligt med beaktande av den studerandes ålder och krafter. Tilläggsuppgifter om arbeten som är förbjudna för unga arbetstagare finns i förordningen om skydd för unga arbetstagare 508/1986 och om arbeten som är farliga för unga arbetstagare i social- och hälsovårdsministeriets förordning om en förteckning över exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare 128/ Arbetsplatshandledaren som responsgivare 16 Att ge den studerande respons när det gäller hur han eller hon utför arbetet hör till arbetsplatshandledarens viktigaste uppgifter. Feedback är viktig i all verksamhet mellan människor. Responsen fungerar som en spegel i vilken människan kan spegla sin egen verksamhet och som hjälper henne att reflektera över vilken betydelse hennes verksamhet har och vilka dess orsaker och följder är. Vid inlärning på arbetsplatsen är kontinuerlig respons väsentlig med tanke på inlärningen. Den

17 respons som arbetsplatshandledaren och andra medlemmar i arbetsgemenskapen ger den studerande är den spegel som gör det möjligt för hans eller hennes yrkeskunnande att utvecklas. Det viktiga då det gäller att ge och ta emot respons är interaktion. Interaktionen är både verbal och icke-verbal kommunikation och samverkan mellan människor. Det är kärnan i handledningen och en av de viktigaste faktorerna som främjar inlärning. I bästa fall befinner man sig på samma plan i denna växelverkan: den studerande framför sina egna tankar, sitt lärande och sitt kunnande och han eller hon kan i sin tur höra hur arbetsplatshandledaren tänker. Det är inte fråga om interaktion om enbart arbetsplatshandledaren talar och ger den studerande feedback. Målet är en ömsesidig, preciserande dialog vars syfte är att båda förstår varandra. Bra respons: Man bör ge respons regelbundet och tillräckligt ofta. Det är bra att ge konstruktiv respons på tu man hand och fokusera på frågan och dess verkningar i stället för att skuldbelägga den studerande. Man kan ge positiv erkänsla också för små framsteg och prestationer. Det lönar sig att komma överens om de praktiska arrangemangen kring responsgivningen: på vad, när och hur man ger feedback. Gäller bägge parter då man ger respons skall man vara ärlig; det är också viktigt att man är aktiv och konsekvent. 17

18 3 Inlärning och inlärningsstilar I detta kapitel beskrivs inlärning och inlärningsstilar. Först beskrivs i korthet vad man avser med inlärning. Därefter presenteras en modell för erfarenhetsbaserad inlärning som lämpar sig för inlärning på arbetsplatsen. Förtrogenhet med inlärningsstilarna som hör ihop med modellen för erfarenhetsbaserad inlärning hjälper arbetsplatshandledaren att fungera fl exibelt i handledningssituationer då han eller hon handleder studerande med olika inlärningsstilar. 3.1 Inlärning på arbetsplatsen Vi har alla en uppfattning om vad inlärning är. Våra egna erfarenheter inverkar på vad vi tänker om inlärning och de faktorer som påverkar inlärning. Inlärning kan uppfattas bl.a. som förändring i kunskaper, färdigheter, attityder och beteende en process, dvs. inlärningen sker stegvis nödvändig för att individen skall kunna anpassa sig till sin omgivning något som sker i olika livssituationer En hel del inlärning sker obemärkt, som av sig självt. Dessutom sker medveten och systematisk inlärning. Inlärningen vid läroanstalter är viktig för att den studerande skall kunna skapa sig en helhetsbild av alla komponenter och lära sig t.ex. gemensamma begrepp för de enheter som hör till hans eller hennes yrkesområde. För att den studerande skall lära sig yrket och utvecklas till en yrkesmänniska krävs förutom inlärning vid läroanstalten även inlärning på en arbetsplats. På det sättet lär sig den studerande i vilken utsträckning det vardagliga arbetet motsvarar det som han eller hon lärt sig

19 vid läroanstalten. Erfarenheterna av olika arbetsuppgifter och händelser blir då betydande. I det följande granskas erfarenhetsbaserad inlärning som i allmänhet uppfattas som ett bra sätt att närma sig inlärning på arbetsplatsen. 3.2 Erfarenhetsbaserad inlärning Vid erfarenhetsbaserad inlärning (figur 4) ses inlärning som förändring och utvidgning av erfarenheter genom olika faser. Enbart erfarenheterna säkerställer inte att inlärningen är högklassig, om man inte medvetet stannar upp och reflekterar över dem, utvärderar dem och söker nya synvinklar för sitt eget sätt att vara aktiv. Det väsentliga vid erfarenhetsbaserad inlärning är att inlärningscykelns alla olika faser gås igenom. Om någon fas saknas eller gås igenom bristfälligt blir inlärningen lidande. Erfarenhet Aktivitet Reflexion Tänkande FIGUR 4. Erfarenhetsbaserad inlärning Erfarenhet: Arbetsplatshandledaren ordnar för den studerande olika möjligheter att ta del av och utföra uppgifter i tillräcklig stor utsträckning och på ett tillräckligt mångsidigt sätt. Erfarenhet eller att återkalla en tidigare erfarenhet i minnet fungerar som en igångsättande kraft som ett slags råmaterial för inlärning. Reflexion: Arbetsplatshandledaren stannar upp och reflekterar med den studerande över hur han eller hon upplevt olika situationer och arbetsuppgifter genom att fråga t.ex.: Hur gick det? Vad gick bra? Vad kändes besvärligt? Hur skulle du sätta dig in i frågan? Utan reflexion kan det vara svårt att uppfatta det som man lär sig med hjälp av erfarenhet. 19

20 Tänkande: Arbetsplatshandledaren kan tipsa den studerande om hur man inhämtar ny kunskap, t.ex. arbetsplatsens egna instruktioner, diskussioner med andra, förslag på litteratur som hör till utbildningen och annan tänkbar litteratur osv. Den teoretiska kunskapen och begreppen i anslutning till det som skall läras ger förståelse och nödvändig distans till praktisk erfarenhet. I denna fas märker den studerande ofta att han eller hon inte har tillräcklig kunskap om det som han eller hon erfarit, och man tror att detta motiverar den studerande till att söka mera kunskap. Aktivitet: Arbetsplatshandledaren sporrar den studerande att aktivt pröva hur uppgiften skulle kunna göras på ett annat sätt, och ger honom eller henne plats och möjligheter att experimentera. 3.3 Inlärningsstilar Människors olikhet kommer fram bl.a. vid inlärning. Det naturligaste sättet att lära sig varierar från en lärande individ till en annan. Med inlärningsstilar avses sådana småningom utformade sätt att fungera och tänka med hjälp av vilka människan upplever att hon lär sig bäst. Människor har småningom utvecklat sina inlärningsstilar i takt med sina olika erfarenheter. Även genetiska faktorer och de krav som nuläget ställer anses inverka på inlärningsstilarna. Det anses ofta att inlärningsstilarna är relativt bestående; däremot har det konstaterats att de kan utvecklas medvetet t.ex. enligt nulägets krav. Till exempel reflexion i samband med självvärdering är en färdighet som den studerande kan träna sig i efter hand. Aktivitet aktivt experimenterande Erfarenhet konkret erfarenhet Reflexion reflekterande observation Tänkande abstrakt begreppsbildning 20 FIGUR 5. Erfarenhetsbaserad inlärning och inlärningsstilar

21 Inlärningsstilarna kan förknippas med de olika faserna i modellen för erfarenhetsbaserad inlärning (figur 5). Inlärningen skulle vara effektivast om den studerande behärskade alla fyra olika stilar: erfarenhet, agerande, reflexion och tänkande. De flesta är ändå starkare på ett eller två områden. Varje studerande har alltså sina starka sidor i en eller flera av faserna i inlärningsprocessen. Det är bra om handledaren är medveten om detta. För att inlärningen skall vara framgångsrik är det viktigt att den studerande går igenom alla faser i modellen för erfarenhetsbaserad inlärning. Arbetsplatshandledaren har en viktig uppgift i att stödja den studerande att gå vidare genom alla faser. I korthet kan man konstatera att yrkeskunnighet förutsätter både arbete och studier. I tabell 1 beskrivs inlärningsstilar eller metoder som arbetsplatshandledaren kan använda för att främja inlärning hos studerande som representerar respektive inlärningsstil. 21

22 TABELL 1. Inlärningsstilar och främjande av inlärning Inlärningsstil Karakteristiskt för stilen Vad främjar inlärning? Konkret erfarenhet Individen Går modigt med i nya situationer Är fördomsfri och kan ta risker Är aktiv och öppen och arbetar gärna tillsammans med andra Otålig, dvs. har många järn i elden Agerar först och tänker sedan Talrika nya erfarenheter Högt arbetstempo Arbete i grupp tillsammans med andra Reflekterande observation Lyssnar på och observerar andra Diskuterar gärna med andra människor Sätter sig grundligt in i frågor ur olika synvinklar Upplever att det är svårt att fatta beslut. Möjlighet att följa aktiviteter från sidan Rikligt med tid för reflexion (egen tidtabell) Fokusering på en uppgift Planmässighet Utbyte av tankar och åsikter med andra. Abstrakt begreppsbildning Begrundar frågor noggrant Drar slutsatser Försöker uppfatta helheter Fokuserar på teorier och modeller Uppskattar rationalitet Är omsorgsfull, strävar efter perfektion Modeller, begrepp och teorier En intellektuellt krävande omgivning Möjlighet att göra utredningar och forska i frågor Att ställa frågor i inlärningssituationer. Aktivt experimenteran de Vill pröva hur nya idéer och tankar fungerar i praktiken. Lär sig genom att göra Är praktisk och jordnära Agerar snabbt, blir lätt otålig Njuter av problemlösning. Möjlighet att tillämpa saker och ting i praktiken Verkliga situationer Rollekar och roller Att lära andra Omedelbar respons. 22

23 Handledning i praktiken 4 I detta kapitel beskrivs först handledning i allmänhet. Därefter behandlas de olika faserna av självstyrning som har betydelse vid handledning samt åskådliggör arbetsplatshandledarens möjligheter att fungera med studerande som befi nner sig i olika faser av självstyrning. Principerna för att lära ut färdigheter hjälper arbetsplatshandledaren i många situationer som kan dyka upp där undervisning behövs. Till slut beskrivs en central handledningsmetod, handledningssamtalet, och dess olika faser. 4.1 Vad är handledning? En studerandes utveckling till yrkesmänniska är en process och arbetsplatshandledaren deltar i handledningen därav. Handledningsrelationen är alltså alltid tidsbunden och har anknytning till en på förhand definierad situation, såsom handledning av inlärning på arbetsplatsen. Handledningen kan uppfattas som mentorskap, stöd och respons. Förutom att stödja den studerande är målet att främja kritiskt tänkande hos den handledda. För att handledningen skall lyckas är det viktigt att det råder en förtrolig handledningsrelation mellan handledaren och den studerande. Relationen skapar en positiv atmosfär i inlärningen på arbetsplatsen och ger den studerande skydd och stöd.

24 I början lönar det sig att använda tid till att bekanta sig med varandra och diskutera bl.a. följande: den studerandes och handledarens bakgrund och kunnande precisering av målen för inlärningen på arbetsplatsen sätten att uppnå målen och diskussion om gemensamma handlingssätt behovet av nödvändig och önskad handledning och utvärdering, bl.a. överenskommelse om handledningssamtal och övrig handledning bästa inlärningssätt, t.ex. diskussion om inlärningsstilar För att kunna skapa en handledningsrelation krävs mera aktivitet av handledaren i början. Det väsentliga är att man skapar en relation där den studerande känner sig trygg. Handledaren fungerar som initiativtagare till en inlärningsprocess och underlättar den. När handledningsrelationen utvecklas minskar handledarens aktiva roll och den studerandes aktiva roll ökar i motsvarande grad. 4.2 Arbetsplatshandledaren som stödjare av den studerandes självstyrning Med självstyrning avses att den studerande ställer upp mål för sin inlärning och fungerar målmedvetet och självständigt eller vid behov med hjälp av handledaren för att uppnå sina mål. En självstyrd studerande är alltså motiverad att studera, är systematisk och tar initiativ. Han eller hon har också en förmåga att utvärdera sin egen verksamhet. Förutom att självstyrning och utveckling till självstyrning är individuella egenskaper är de även beroende av situationen och sakinnehållet. En självständig och självstyrande studerande t.o.m. en vuxen studerande kan på många livsområden vara mycket beroende av handledarens stöd under inlärningen på arbetsplatsen och speciellt i början av den. Det är bra att uppfatta självstyrning som en färdighet som den studerande kan lära sig och som arbetsplatshandledaren också kan handleda. Grow (1991) har presenterat en modell (figur 6) som beskriver den studerandes stegvisa utveckling från beroende till självstyrning samt handledarens verksamhet i de olika faserna. Det viktiga är att arbetsplatshandledaren identifierar i vilken självstyrningsfas den studerande befinner sig och flexibelt kan anpassa sin egen verksamhet i de olika faserna. Det är viktigt att arbetsplatshandledaren inte fastnar med den studerande på en viss nivå av självstyrning, utan sporrar den studerande att småningom gå vidare till nästa fas. Arbetsplatshandledaren kan främja utvecklingen av den studerandes självstyrning, men kan även vara ett hinder för utveckling om han eller hon fungerar osmidigt. 24

25 HANDLEDAREN Auktoritet Motiverare Hjälpare Likvärdig DEN STUDERANDE Självstyrd Engagerad Intresserad Beroende a) b) c) d) FIGUR 6. Utveckling av självstyrning (Grow 1991). I det följande presenteras några idéer om hur arbetsplatshandledaren kan fungera som handledare för studerande som är olika i fråga om självstyrning. Arbetsplatshandledaren kan sätta som sitt mål för handledningen att den studerande i sin självstyrning skall närma sig nästa nivå. a) En beroende studerande handledaren som auktoritet Självstyrningen hos en beroende studerande är i sin begynnelse. Han eller hon får trygghet av handledaren som säger och visar vad, hur och när den studerande skall göra något. Inlärningssituationerna bör ha tydliga mål. Arbetssätten skall vara tydliga, eftersom det bara kan förvirra den studerande om man erbjuder för många alternativ. Det är viktigt för den studerande att få omedelbar respons på sitt arbete. Den studerande kan föredra att iaktta från sidan och t.o.m. undvika arbetsuppgifter. Då blir det en utmaning för arbetsplatshandledaren att uppmuntra och sporra den studerande att försöka själv. Interaktionen fungerar i denna fas ofta bara i en riktning, från handledaren till den studerande, även om det är meningen att hela tiden sporra den studerande till ömsesidig växelverkan. b) En intresserad studerande handledaren som motiverare En intresserad studerande är villig att utföra arbetsuppgifter som han eller hon upplever som intressanta. En motiverande handledares uppgift är att väcka den studerandes intresse för arbetsuppgifterna genom att berätta om deras bakgrund och betydelse för arbetet som helhet. Han eller hon kunde betraktas som marknadsförare av sitt yrke och de arbetsuppgifter som hör ihop med yrket. Arbetsplatshandledaren deltar fortfarande aktivt i olika situationer och handleder samt sporrar den studerande att utföra arbetsuppgifter allt mera självständigt. I denna fas av självstyrningens utveckling är det viktigt att den studerande har möjlighet att få stöd och respons på sitt agerande. Den studerande sporras allt oftare att själv sätta upp mål för vad han eller hon vill lära sig i arbetet. I interaktionen strävar man allt mera efter ömsesidighet och den studerandes aktiva roll betonas. 25

26 c) En engagerad studerande handledaren som hjälpare En engagerad studerande behärskar redan en hel del och tar ansvar för sin egen inlärning. Den studerande är beredd att ta del av nya uppgifter både med arbetsplatshandledarens hjälp och på egen hand. Att få erfarenheter och att reflektera över dem blir en betydande del av inlärningen. Därför är diskussionerna med arbetsplatshandledaren viktiga. Arbetsplatshandledaren, som i denna fas kan betraktas som en hjälpare vid inlärning, hjälper den studerande att sätta upp mål och sporrar honom eller henne att självständigt följa upp att de genomförs. Med tanke på självstyrningens senare utveckling vore det bra om den studerande hade möjlighet att arbeta med flera personer. Det skulle hjälpa den studerande att se olika arbetssätt, att lära sig av andra och samtidigt också lita på sin egen förmåga i allt större utsträckning. Interaktionen mellan arbetsplatshandledaren och den studerande fungerar i båda riktningarna. d) En självstyrd studerande handledaren som rådgivare En självstyrd studerande sätter upp mål för sin inlärning självständigt eller genom att diskutera tillsammans med arbetsplatshandledaren. Han eller hon känner också ansvar för att följa upp och nå sina mål. En självstyrd studerande utnyttjar i sin inlärning förutom arbetsplatshandledaren även andra sakkunniga och informationskällor. Med självstyrning avses dock inte att den studerande fungerar på egen hand, utan det är viktigt att han eller hon fungerar i olika grupper som består av yrkesmän. Även om den studerande redan fungerar mycket självständigt har arbetsplatshandledaren fortfarande en viktig roll i sammanhanget. I varje yrke finns kunskaper och färdigheter som man lär sig bäst genom att arbeta tillsammans med en yrkesmänniska och genom att observera hans eller hennes sätt att utföra arbetet Arbetsplatshandledaren kan förmedla sin egen tysta kunskap till den studerande genom att motivera varför han eller hon utför uppgifterna det sätt han eller hon gör och vilka kunskaper och vilken erfarenhet de olika lösningarna grundar sig på. Att uttala tyst kunskap högt hjälper också arbetsplatshandledaren att bli medveten om sitt eget kunnande. Med tanke på inlärning är motiveringarna naturligtvis viktiga för den lärande individen, eftersom de berättar varför man kommit fram till de aktuella handlingssätten och varför det lönar sig att lära sig dem. Arbetsplatshandledaren ger den studerande allt mera svängrum och ansvar att fungera självständigt. Arbetsplatshandledaren finns dock tillgänglig vid behov. Interaktionen mellan handledaren och den studerande fungerar i båda riktningarna och allt oftare med den studerande som initiativtagare. 26

27 4.3 Att lära ut färdigheter Under inlärning på arbetsplatsen stöter man på situationer då arbetsplatshandledaren lär de studerande färdigheter som hör ihop med arbetet. Det kan hända att man på arbetsplatsen använder t.ex. en maskin eller ett program som den studerande inte har kunnat lära sig använda vid läroanstalten. Även en del av inlärningen enligt de uppställda målen har kanske planerats ske på arbetsplatsen. Typiskt för inlärning av färdigheter är att de lärs ut stegvis. Till och med en komplicerad färdighet består av flera enkla färdigheter som man lär sig en efter en. Färdigheterna blir småningom rutinartade och utformas till en komplicerad färdighet. Färdigheten fortsätter att utvecklas mycket länge och blir varje gång bättre t.o.m. efter att den utförts tusentals gånger. En skicklig prestation karakteriseras oftast av nedanstående komponenter : En skicklig prestation består av på varandra följande moment som sker i rätt tid. Ju skickligare prestationen är desto mindre krävs medveten uppmärksamhet för att handleda den. Till en utvecklad färdighet hör förutsägelse. Genom att förutse förbereder sig den som utför arbetet på nya åtgärder i god tid innan åtgärden senast skall utföras. Detta resulterar både i säkerhet och lugn i prestationen. Prestationen bibehåller utmärkt nivå även i svåra förhållanden. En skicklig prestation är resultat av inlärning. Arbetsplatshandledaren kan ha nytta av följande idéer då han eller hon lär ut färdigheter (figur 7). 27

28 Den studerande övergår till normalt arbetssätt 5.UTVÄRDERA OCH GE RESPONS Uppmuntra den studerande att arbeta självständigt. Ge honom eller henne möjlighet att göra mer krävande uppgifter. Utvärdera och ge respons regelbundet på hur arbetet löper. Uppmuntra den studerande att ställa frågor. Fäst den studerandes uppmärksamhet vid arbetets kvalitet och be honom eller henne själv utvärdera sitt eget agerande. 4.HANDLED OCH STÖD DEN STUDERANDE DÅ HAN ELLER HON PRÖVAR SIN FÄRDIGHET Låt den studerande börja med att assistera i arbetsuppgiften och uppmuntra honom eller henne sedan att pröva på egen hand. Låt den studerande utföra uppgiften i eget tempo och i lugn och ro. Be den studerande utvärdera sitt agerande. Utvärdera och ge respons både på arbetsresultatet och själva utförandet. Ge respons när det gäller den studerandes starka sidor. Ge uppbyggande respons i fråga om sådant som den studerande bör utvecklas i. Uppmuntra honom eller henne att pröva en gång till. 3.STÖD DEN STUDERANDE ATT BESKRIVA UPPGIFTEN MUNTLIGT Be den studerande berätta med egna ord varför uppgiften görs. Be den studerande berätta steg för steg hur uppgiften utförs. Utvärdera och ge den studerande respons på hur han eller hon beskriver utförandet av arbetsuppgiften. Repetera det väsentliga i arbetsuppgiften. Be den studerande gå igenom uppgiften igen tyst för sig själv. 2.LÄR Beskriv och förklara varför samtidigt som du visar hur uppgiften utförs. Be den studerande observera de olika momenten i uppgiften. Klarlägg de centrala arbetssäkerhetsfrågorna. Klarlägg de väsentliga knepen i arbetet. Klarlägg sådant som eventuellt försvårar arbetet. 1.FÖRBERED DET SOM SKALL LÄRAS Sätt upp mål och etappmål genom vilka målen kan uppnås. Reservera de redskap och material som behövs då du lär. Klarlägg den studerandes kompetensnivå. Beskriv uppgiftens betydelse och helhet för den studerande. Motivera och skapa en positiv atmosfär för inlärningen. 28 FIGUR 7. Att lära ut färdigheter (efter Vartiainen 1989).

29 4.4 Handledningssamtal Handledning av den studerande sker i regel i dagliga vardagssituationer. Dessutom är det viktigt att arbetsplatshandledaren och den studerande då och då stannar upp för att reflektera över frågor i anslutning till arbetsplatsförlagd inlärning. Detta sker i samband med handledningssamtal vid en på förhand reserverad tidpunkt och så att bägge parter är förberedda i förväg. I handledningssamtalet kan man grundligare behandla de frågor som kommit upp under själva arbetet. Före handledningssamtalet kommer man överens om tidpunkt och tid för samtalet och väljer en så lugn lokal som möjligt. På förhand kan man bestämma hur man skall förbereda sig för mötet, t.ex. kan man välja att behandla ett visst tema eller be den studerande på förhand tänka igenom vilka frågor han eller hon vill ta upp under handledningssamtalet. Även arbetsplatshandledaren kan föreslå ett tema som han eller hon anser är viktigt att behandla och som främjar den studerandes yrkesmässiga tillväxt och inlärning. Det är arbetsplatshandledarens uppgift att leda handledningssamtalet. Handledaren ser då till att båda håller sig till den tid som man kommit överens om, tar upp de frågor man bestämt att behandla och bestämmer i samråd med den studerande om hur man går vidare med punkterna. Det väsentliga i handledningssamtalet är den studerande och hans eller hennes erfarenheter och utgående från dessa leder arbetsplatshandledaren samtalet. Handledningssamtalet kan indelas i tre olika faser (figur 8): 1. Inledning och strukturering 2. Diskussion och handledningsmetoder 3. Avslutning och utvärdering av handledningssamtal FIGUR 8. Uppbyggnaden av handledningssamtal Nedan beskrivs närmare de olika faserna i handledningssamtalet och hur arbetsplatshandledaren kan fungera i respektive fas. 29

30 1. Inledning och strukturering 1. Inledning och strukturering 2. Diskussion och handledningsmetoder 3. Avslutning och utvärdering av handledningssamtal Handledaren inleder handledningssamtalet med att berätta hur lång tid deltagarna har till sitt förfogande. Dessutom påminner han eller hon om de mål som de kommit överens om för handledningssamtalet. Om man inte har fastställt målen på förhand diskuterar man dem tillsammans och utgående från diskussionen bestämmer man målen. Det rekommenderas att man gör upp om vilka frågor och teman som skall diskuteras så att båda parter kan förbereda sig i lugn och ro för den gemensamma diskussionen. Atmosfären inverkar i hög grad på hur handledningssamtalet löper. Speciellt i början lönar det sig att prata fritt en stund för att skapa en lugn atmosfär. Småningom kan man övergå till att diskutera frågor som berör den studerandes inlärning. Handledningssamtalet kan vara en mycket spännande situation för den studerande och därför är det bra att gå igenom dess betydelse tillsammans. Handledningssamtalets huvudsakliga syfte är inte att utvärdera och konstatera den aktuella situationen, utan avsikten är att hjälpa och stödja den studerande att göra framsteg i riktning mot hans eller hennes egna inlärningsmål. I detta hänseende är handledningssamtalet en av de bästa situationerna där handledaren fungerar som en spegel för den studerande då han eller hon reflekterar över sin egen inlärning och sitt kunnande. 2. Diskussion och handledningsmetoder 1. Inledning och strukturering 2. Diskussion och handledningsmetoder 3. Avslutning och utvärdering av handledningssamtal Under handledningssamtalet ger handledaren så mycket spelrum och tid som möjligt åt den studerandes tankar och ord. Handledaren kan använda olika metoder för att få den studerande att föra fram sina tankar och främja hans eller hennes inlärning. Metoderna som presenteras för handledning av handledningssamtal är vanliga tillvägagångssätt när det gäller interaktion och är alltså användbara såväl vid handlednings- och utvärderingssamtal som i olika situationer i anslutning till handledning. 30

31 Att stödja Att ställa frågor Att förena verbal och icke-verbal kommunikation Att lyssna Att fördröja svar och uppskjuta råd Handledningsmetoder Att utnyttja pauser och tystnad Att ge råd Att ta hänsyn till den handleddas egen rytm Att ta hänsyn till den handleddas sätt att uttrycka sig Att sammanfatta FIGUR 9. Handledningsmetoder Att stödja Arbetsplatshandledaren kan genom sin egen hantering i hög grad inverka på atmosfären vid handledningssamtalet. Det är viktigt att poängtera för den studerande att det är handledarens uppgift att stödja och främja hans eller hennes inlärning. I bästa fall sker det så att arbetsplatshandledaren säkerställer att den studerande får möjlighet att utföra mångsidiga arbetsuppgifter och diskuterar därefter med honom eller henne om hur arbetet förlöper: vad går bra, vad kräver mera inlärning och vad är svårt. Att visa intresse för den studerandes inlärning och glädja sig över den tillsammans med honom eller henne är det bästa stöd den studerande kan få. Unga människor kan vara blyga för en arbetsplatshandledare som är äldre och mer erfaren än han eller hon själv. Däremot kan man stöta på situationer där den studerande uppträder arrogant, likgiltigt eller t.o.m. fientligt mot arbetsplatshandledaren. I båda fallen kan det vara fråga om att den studerande är ung och osäker, vilket kommer till uttryck på olika sätt. Frågan kan diskuteras med den studerande ifall attityden utgör ett hinder för den fortsatta handledningen. Det är viktigt att stödja och uppmuntra den studerande att uttrycka sig. Trots att den studerandes kommentarer om frågor som dykt upp i arbetet ibland är knappa och enkla är det bra att förhålla sig empatiskt, dock utan att glömma realiteterna. De erfarenheter som den studerande berättar har en yrkesmänniska gått igenom otaliga gånger, men de är unika och betydelsefulla för den studerande 31